João 8

Yipma Genesis and New Testament (BYR) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Kunnya angengɨna wɨna kyeꞌ Mugunya Wolivna Jizaazai yɨlaawɨna.
1 Jesus voltou ao monte das Oliveiras,
2 Yɨlaawɨna yaka yuna mwanyavɨ yɨrɨkeꞌ purakegaaꞌ Gotɨyare Angevɨna ayɨna wɨna. Ayɨna wɨna kyaꞌ gamɨnyawɨnna aꞌmwe yuyara yɨꞌbwaꞌna yɨna kyeꞌ Jizaazai walamwaaina yɨna yaka wɨjɨwaakɨna.
2 mas na manhã seguinte, bem cedo, estava outra vez no templo. Logo se reuniu uma multidão, e ele se sentou e a ensinou.
3 Wɨjɨwaakɨna yadaaꞌnyɨ Juyaraavɨre Kɨwɨjarari Perɨzɨyarari sara aꞌmwevɨ makulaabɨna. Aꞌmwe saꞌ pwarɨ ata lɨmwadaaꞌnyɨ galalɨmwanna yesasɨ. Aꞌmwevɨ makulaabɨna yeva aꞌmwe yuyaraayaba tɨnnyaba wɨmwaaihɨna.
3 Então os mestres da lei e os fariseus lhe trouxeram uma mulher pega em adultério e a colocaram diante da multidão.
4 Miꞌna wɨmwaaihɨna yeva Jizaazarɨ wɨdɨna “Wɨjɨwaakyaigɨ, aꞌmwe daꞌ ata lɨmwagyawaalɨkevɨ pwara galalɨmwagyawaaihaꞌ.
4 “Mestre, esta mulher foi pega no ato de adultério”, disseram eles a Jesus.
5 Nemɨre Kɨwɨnyavɨ Ne Mozɨzai dakɨnɨkeꞌ ‘Aꞌmweꞌ ata lɨmwagazaꞌ tamakyaꞌna sɨlyajɨ dɨlɨwakyidesɨ.’ Sarevɨdaaꞌnyɨ gɨmɨ gara dadɨnyaigɨnaka?”
5 “A lei de Moisés ordena que ela seja apedrejada. O que o senhor diz?”
6 Kumɨ yawɨꞌna “Jizaazarɨ yaamɨjɨ yɨjɨwalaana! ‘Sai kayaaꞌna wɨdɨna kyojɨ kotɨyaꞌ jɨna yaana!’ dara wɨdaana!” yawɨꞌna yeva wɨdɨna. Wɨdɨna kyeꞌ kɨrɨꞌ Jizaazai walarutaꞌnyɨna yaka kwaakevɨ gannya asɨlyɨ pɨkarya yɨdaꞌna.
6 Procuravam apanhá-lo numa armadilha, ao fazê-lo dizer algo que pudessem usar contra ele. Jesus, porém, apenas se inclinou e começou a escrever com o dedo na terra.
7 Pɨkarya yɨdaꞌna yadaaꞌnyɨ kumɨ kwara daavɨna yeva kuna yɨwaaraꞌna kyeꞌ sai daavɨna yaka wɨdɨna “Sarɨmɨjɨyai pwai dɨna ‘Kayaaꞌnanyasɨ,’ dɨna yojɨ yuyagaaꞌna kayaaꞌnanya myade sai sahwaidaaꞌnyɨ sɨlyaꞌ lɨwakadelyɨ.”
7 Eles continuaram a exigir uma resposta, de modo que ele se levantou e disse: “Aquele de vocês que nunca pecou atire a primeira pedra”.
8 Wɨdɨna yaka ayɨna walarutaꞌnyɨna yaka kwaakevɨ pɨkarya yɨdaꞌna.
8 Então inclinou-se novamente e voltou a escrever na terra.
9 Pɨkarya yɨdaꞌna yadaaꞌnyɨ wɨdakevɨ kadɨka wɨꞌnyɨna yeva kunnya kayaaꞌnanya yawɨreva yuyara yaꞌmaꞌna. Pwai wɨna, pwai wɨna, sara yaꞌmaꞌna. Sɨnnawɨ aꞌmwe naangera wɨna, dɨvi aꞌmwera wɨna, dɨvi mɨgɨnyara wɨna. Yuyara yaꞌmaꞌna kyeꞌ Jizaazai gavei mwaalɨna. Aꞌmweꞌ tɨnnyaba daavɨna yadɨꞌnyɨyasɨ Jizaazai gavei mwaalɨna.
9 Quando ouviram isso, foram saindo, um de cada vez, começando pelos mais velhos, até que só restaram Jesus e a mulher no meio da multidão.
10 Gavei mwaalɨna yaka daavɨna yaka aꞌmwevɨ wɨdɨna “Aꞌmweꞌgɨ, gawɨ mwaaihaꞌ! Yuyara ‘Aꞌmwe kayaaꞌnanyasɨra,’ gɨzɨdaveva sɨla magɨlɨwakiwaatara daa!”
10 Então Jesus se levantou de novo e disse à mulher: “Onde estão seus acusadores? Nenhum deles a condenou?”.
11 Aꞌmweꞌ wɨdɨna “Naangeigɨ, aawa, aane pwai kwai mɨka!”
11 “Não, Senhor”, respondeu ela. E Jesus disse: “Eu também não a condeno. Vá e não peque mais”.
12 Sarevɨdaaꞌnyɨ Gotɨyare Angevɨ kwala bwaꞌnaanyaꞌ mwaaidapiyaraavɨ Jizaazai ayɨna wɨdɨna “Kwaakevakɨ mwaalyaraavɨre Baakeinyɨ. Pwai nyɨmɨdɨnaabozɨ jɨhɨnyavɨ kaanya myamari yadelyɨ. Arɨkewɨ. Aawa. Sahwai Gaalyaꞌne Baakei kɨnɨnnakei mwaaladelyɨ.”
12 Jesus voltou a falar ao povo e disse: “Eu sou a luz do mundo. Se vocês me seguirem, não andarão no escuro, pois terão a luz da vida”.
13 Sarevɨdaaꞌnyɨ aꞌmwe Perɨzɨyara wɨdɨna “Gɨmɨ sahwaigɨnyɨna nejalɨkurakɨwaanyaꞌ yaasɨwaꞌna nedɨwaa. Sabwi gaveigɨ dadɨnyaigɨre jalɨkurakyaꞌ nebulaꞌ mɨꞌ.”
13 Os fariseus disseram: “Você faz essas declarações a respeito de si mesmo! Seu testemunho não é válido”.
14 Jizaazai jaꞌnawɨdɨna “Aawa, nɨmɨnyɨna yɨhɨzalɨkurakɨwɨjaꞌ kɨrɨꞌ nɨmɨre yɨhɨthadɨnyaꞌ nebulyasɨ. Kaanya bahevɨdaaꞌnyaꞌ yawɨꞌmweꞌ kaanya wɨdewɨnnyaꞌ yawɨꞌmweꞌna nebulyasɨ nɨmɨre yagaalyaꞌ. Kaanya bevɨdaaꞌnyaꞌ sarɨmɨ myawɨriwaasaꞌ kaanya wɨdewɨnnyaꞌ myawɨriwaasaꞌnanyɨ.
14 Jesus respondeu: “Meu testemunho é válido, embora eu mesmo o dê, pois eu sei de onde vim e para onde vou, mas vocês não sabem de onde vim nem para onde vou.
15 Sarɨmɨ aꞌmweraavɨrebwi kɨlaakejɨsɨyabwi yawɨꞌdɨvɨꞌ yawɨbwaꞌdɨvɨsaihɨlyɨ. Dahaaꞌ aane pwarɨ kwarɨ kotɨyaꞌ myawɨbwarivanɨge.
15 Vocês julgam por padrões humanos, mas eu não julgo ninguém.
16 Kɨrɨꞌ yawɨbwaꞌmujaꞌ nɨmɨre yawɨbwata saꞌ nebulyasɨ. Gaveinyɨ mɨka. Aawa. Nɨmɨjɨ nyɨdasaabakelyɨ sainaai wɨdakadeꞌna nebulyaꞌ wɨdadɨnyainyɨ nɨmɨ.
16 E, mesmo que o fizesse, meu julgamento seria correto, pois não estou sozinho. O Pai, que me enviou, está comigo.
17 Nabaai sarɨmɨre Kɨwɨnyaꞌ dara dɨnɨkesɨ. Aꞌmweraare jalɨkurakyaꞌ nebulyasɨ.
17 A lei de vocês diz que, se duas pessoas concordarem sobre alguma coisa, seu testemunho é aceito como fato.
18 Sara dɨnɨkeꞌna nɨmɨnyɨna yɨhɨzalɨkurakɨvanɨgeꞌ, nabaai, nyɨdasaabakei Nɨmwai nɨmɨnyɨna nayaa yɨhɨzalɨkurakɨvanɨkelyɨ.”
18 Eu sou uma testemunha, e meu Pai, que me enviou, é a outra”.
19 Sarevɨdaaꞌnyɨ kumɨ yɨwaaraꞌna “Gɨmaamaangei gawɨ mwaalɨka?” Wɨdɨna kyeꞌ Jizaazai jaꞌnawɨdɨna “Sarɨmɨ nɨmɨnyɨ myawɨriwaaꞌ. Nɨmaamaangerɨ myawɨriwaaꞌ. Nɨmɨnyɨna yawɨpɨjaꞌ Nɨmwarɨna kyawɨpɨdɨka!”
19 “Onde está seu Pai?”, perguntaram eles. Jesus respondeu: “Uma vez que vocês não sabem quem sou eu, não sabem quem é meu Pai. Se vocês me conhecessem, também conheceriam meu Pai”.
20 Gotɨyare Angevɨ kuꞌdɨka Gotɨyarɨna nɨgwɨbukusa waꞌdɨꞌnyɨyaba Jizaazai wɨjɨwaakada yagaala yuya sa wɨdɨna. Sara wɨdakerɨ aane pwai kwai kalavuzaꞌna magalalɨmwagi. Gamɨregaaꞌ balyaꞌnegaaꞌ mimaꞌnyɨ yakeꞌna magalalɨmwagi yeꞌ.
20 Jesus fez essas declarações enquanto ensinava na parte do templo onde eram colocadas as ofertas. No entanto, não foi preso, pois ainda não havia chegado sua hora.
21 Sarevɨdaaꞌnyɨ Jizaazai ayɨna wɨdɨna “Kaanna kwawaꞌmuri sarɨmɨ yaasɨwaꞌna bɨrɨna nyapɨjɨ kɨrɨꞌ sarɨmɨre kayaaꞌnanyaburɨ dɨvalyideihɨlyɨ. Nɨmɨ wɨwɨjawɨnna sarɨmɨ mabyɨ yɨpɨneihɨlyɨ.”
21 Mais tarde, Jesus lhes disse outra vez: “Eu vou embora. Vocês procurarão por mim, mas morrerão em seus pecados. Não podem ir para onde eu vou”.
22 Sarevɨdaaꞌnyɨ Juyara naangera dɨnyɨna “Nemɨnyɨ ‘Nɨmɨ wɨwɨjawɨnna sarɨmɨ mabyɨ yɨpɨneihɨlyɨ,’ wɨdɨna neyɨwakeꞌna gamɨnyɨ tamakɨnadei daaka? Gara nedɨwaka?”
22 Os judeus perguntaram: “Será que ele está planejando cometer suicídio? A que ele se refere quando diz: ‘Não podem ir para onde eu vou’?”.
23 Sara dɨnyɨna kyeꞌ sai wɨdɨna “Sarɨmɨ dava kwaakewɨnyangɨdaaꞌnyaihɨlyɨ. Nɨmɨ Munyabadaaꞌnyainyɨ. Kwaaka davakɨdaaꞌnyaihɨlyɨ. Kwaaka davakɨdaaꞌnyainyɨ mɨꞌ.
23 Jesus prosseguiu: “Vocês são daqui de baixo; eu sou lá de cima. Vocês pertencem a este mundo; eu não.
24 Sarevɨdaaꞌnyɨ dara yɨhɨthɨwe. Sarɨmɨre kayaaꞌnanyangɨ dɨvalyideihɨlyɨ. Sareꞌ dareꞌnesɨ. ‘Mwaaiheinyɨ nɨmɨnyɨra,’ yɨhɨthɨvanɨgeꞌ malɨmwagyɨ yɨpɨjaihi sarɨmɨre kayaaꞌnanyangɨ dɨvalyideihɨlyɨ.”
24 Foi por isso que eu disse que vocês morrerão em seus pecados, pois a menos que creiam que eu sou lá de cima, morrerão em seus pecados”.
25 Sarevɨdaaꞌnyɨ kumɨ wɨdɨna “Bewaigɨnaka?” Sara wɨdɨna kyeꞌ Jizaazai wɨdɨna “Aayawɨdaaꞌnyɨ yɨhɨthadɨnyainyɨ.
25 “Quem é você?”, perguntaram eles. Jesus respondeu: “Sou aquele que sempre afirmei ser.
26 Yagaala kwalaalya yɨhɨthɨwɨjaihɨlyɨ. Yadɨvɨta kwalaalyangɨna yɨhɨthɨwɨjainyɨ. Sarengɨna yɨhyawɨbwaꞌmujainyɨ. Sareꞌ kɨrɨꞌ nyɨdasaabakei nebulyalyɨ. Nyɨdɨwake yagaala sa kadɨka wɨꞌnadɨ kwaakevakɨ mwaalyaraavɨ wɨdadɨnyainyɨ.”
26 Tenho muito que dizer e julgar a respeito de vocês, mas não o farei. Digo ao mundo apenas o que ouvi daquele que me enviou, e ele é inteiramente verdadeiro”.
27 Ganɨmaangerɨna wɨdakeꞌ sɨdusa myawɨrina.
27 Ainda assim, não entenderam que ele lhes falava a respeito do Pai.
28 Sarevɨdaaꞌnyɨ Jizaazai wɨdɨna “Aꞌmweraavɨne Kaimɨraayarɨ makilarɨmwapɨjɨ dara jawɨryideꞌ ‘O, Jizaazai nedaꞌ “Mwaaiheinyɨ nɨmɨnyɨra,” nedakeꞌ nebulyaꞌ daaka!’ Nabaai ‘O, gamɨnyɨ sɨmunyavɨ aane pɨrɨꞌ kɨrɨꞌ mijɨvanɨka!’ Aawa. Nɨmwai sara nyɨjɨwaakɨwakabaaibɨꞌ nayaa sare yɨhɨthɨvanɨge.
28 Então Jesus disse: “Quando vocês me levantarem, entenderão que eu sou o Filho do Homem. Não faço coisa alguma por minha própria conta; digo apenas o que o Pai me ensinou.
29 Nyɨdasaabakei nɨmɨjɨ mwaaidelyɨ. Nyɨdasaabakei yɨlaaya yade yuyagaaꞌ sara yadɨnyaꞌna nɨmɨ gaveinyɨ manyaꞌmayɨwakelyɨ.”
29 E aquele que me enviou está comigo; ele não me abandonou, pois sempre faço o que lhe agrada”.
30 Yagaala sa Jizaazai wɨdake aꞌmwe kwalaalyara kadɨka wɨꞌnyɨna yeva gamɨnyɨ lɨmwanna yesalyɨ.
30 Muitos que o ouviram dizer essas coisas creram nele.
31 Sarevɨdaaꞌnyɨ Juyara Jizaazarɨ lɨmwanna yesaraavɨ Jizaazai wɨdɨna “Nɨmɨre yagaalyavɨ sara mwaaibɨzaihi nɨmɨreihi nebulyaihi dɨmwaalyideihɨlyɨ. Sara yapɨjɨ nayaa dɨnyɨmɨdɨnyideihɨlyɨ.
31 Jesus disse aos judeus que creram nele: “Vocês são verdadeiramente meus discípulos se permanecerem fiéis a meus ensinamentos.
32 Nɨmɨre nebulyabwi yɨpɨjaihi nebulyabwina sarɨmɨre yaasɨwaꞌwawɨnya yɨhɨmarasɨꞌnadengɨra.”
32 Então conhecerão a verdade, e a verdade os libertará”.
33 Kumɨ wɨdɨna “Ne Evɨraamɨmɨre yɨsɨlyaina. Gamɨre kaimɨraayainera. Yuyagaaꞌ yaasɨwaꞌwawɨnya myadaa mwaaihoinera. ‘Sarɨmɨre yaasɨwaꞌwawɨnyaꞌ yɨhɨmarasɨꞌnadengɨra,’ nedɨwaanya be yagaalavaka?”
33 “Mas somos descendentes de Abraão”, disseram eles. “Nunca fomos escravos de ninguém. O que quer dizer com ‘Vocês serão libertos’?”
34 Jizaazai jaꞌnawɨdɨna “Naanga nebulyaꞌna yɨhɨthɨvanɨge. Gazaizai kayaaꞌnanyabwi yada kayaaꞌnanyabwineꞌna yaasɨwaꞌwawɨnyalyɨ.
34 Jesus respondeu: “Eu lhes digo a verdade: todo o que peca é escravo do pecado.
35 Yaasɨwaꞌwawɨnya kwai yuyagaaꞌ yuyagaaꞌ angevɨ mamwaalyadelyɨ. Gawaalɨꞌ yuyagaaꞌ yuyagaaꞌ angevɨ mwaaidelyɨ.
35 O escravo não é membro permanente da família, mas o filho faz parte da família, para sempre.
36 Sarevɨdaaꞌnyɨ Gotɨyarɨ Gawaalɨꞌ sarɨnnya yaasɨwaꞌwawɨnya kyɨhipalasɨꞌnojɨ dɨragɨnyaihi nebwina dɨmwaalyideihɨlyɨ.
36 Portanto, se o Filho os libertar, vocês serão livres de fato.
37 Sarɨnnya kɨlaakejɨkana ‘Evɨraamɨmɨre yɨsɨlyaihɨlyɨ,’ yawɨꞌmwa. Saꞌna kɨrɨꞌ nɨmɨnyɨna dɨna ‘Nemɨre sɨdusangɨ gamɨre yagaalyaꞌ mulannera!’ dɨna yadɨvɨsaꞌna ‘Sarɨ tamakaana!’ dɨnyɨna yɨvanɨgasaihɨlyɨ.
37 Sim, eu sei que vocês são descendentes de Abraão. E, no entanto, procuram me matar, pois não há lugar em seu coração para a minha mensagem.
38 Nɨmwaryaba yawɨrangane sara yɨhɨthɨvanɨge. Sarevɨdaaꞌnyɨ sɨrɨnɨmaangerɨ wɨꞌneva sara yɨvanɨgasaihɨlyɨra.”
38 Eu lhes digo o que vi quando estava com meu Pai, mas vocês seguem o conselho do pai de vocês”.
39 Kumɨ jaꞌnawɨdɨna “Aawa, Ne Evɨraamɨ nenɨmaangelyɨ. Sahwalyɨ.” Wɨdɨna kyeꞌ Jizaazai wɨdɨna “Evɨraamɨmɨreihi mwaaibɨzɨ kwajɨ Evɨraamɨ yaake avaalyabwi kyɨpɨdɨka!
39 “Nosso pai é Abraão!”, declararam eles. Jesus respondeu: “Se vocês fossem, de fato, filhos de Abraão, seguiriam o exemplo dele.
40 Yuyagaaꞌ Gotɨyarɨ kadɨka wɨꞌnena nebulyaꞌ sara yɨhɨthadɨnyainyɨ. Sara yadɨ kɨrɨꞌ nɨmɨnyɨna dɨnyɨna ‘Sarɨ tamakaana!’ Sabwi Evɨraamɨ myɨna.
40 Em vez disso, procuram me matar porque eu lhes disse a verdade que ouvi de Deus. Abraão nunca fez isso.
41 Sɨrɨnɨmaangei yadevwi yɨvanɨgasaihɨlyɨ.” Sara wɨdɨna kyaꞌ kumɨ yarai wɨdɨna “Aꞌmwe yaasɨwaꞌ maryawakɨdɨvɨꞌ nemwaaihɨnɨkeina mɨꞌ. Nenɨmaanga gavei kɨnɨnnakeine Gotɨyai.”
41 Vocês estão imitando seu verdadeiro pai”. “Não somos filhos ilegítimos!”, retrucaram. “O próprio Deus é nosso verdadeiro Pai!”
42 Jizaazai wɨdɨna “Gotɨyai sɨrɨnɨmaangei nebwina mwaalajɨ kwajɨ nɨmɨnyɨna kyɨhɨvuꞌnadɨka! Sareꞌ dareꞌnesɨ. Gotɨyarɨdaaꞌnyainyɨ walaabɨna yena dava mwaaihe. Sareꞌ dareꞌnesɨ. Sɨmunya nɨmɨrevɨdaaꞌnyɨ bɨna yeinyɨna mɨꞌ. Aawa. Gotɨyai sahwai nɨdasaabakeinyɨ.
42 Jesus lhes disse: “Se Deus fosse seu Pai, vocês me amariam, porque eu venho até vocês da parte de Deus. Não estou aqui por minha própria conta, mas ele me enviou.
43 Yagaalyaꞌ yɨhɨthɨvanɨgeꞌ myawɨramaari baaꞌna yɨvanɨgaꞌ? Nɨmɨre yagaalyaꞌna sarɨmɨ muꞌnyɨ yɨpɨneihɨlyɨ. Sarɨmɨ dɨnyɨna ‘Kadɨka muꞌnaannera!’
43 Por que vocês não entendem o que eu digo? É porque nem sequer conseguem me ouvir!
44 Sɨrɨnɨmaangei Kotɨyaꞌ Jadereihɨlyɨ. Sɨrɨnɨmaangere yawɨsajɨ gamɨrebulyɨ sangɨna dɨnyɨna ‘Sabwi yaana! Nevuꞌnɨvanɨkebulyɨ.’ Sahwai sɨnnawɨdaaꞌnyɨ aꞌmweraavɨ tamakadelyɨ. Gamɨre sɨdusavɨ nebulyaꞌ maaya kunesɨ. Sareꞌna yuyagaaꞌ nebulyaburɨ madaayadelyɨ. Sareꞌna yuyagaaꞌ nebulyaꞌna sɨnna tɨka wɨdaꞌdelyɨ. Kwaasɨ yagaalyaꞌ dadei gamɨ sahwarebwi yadelyɨ. Kwaasɨ yagaalyaburɨ gyakwalaangelyɨ. Sareꞌna kwaasɨ yagaalyaꞌ dada gannyangɨ dadelyɨ.
44 Pois são filhos de seu pai, o diabo, e gostam de fazer as coisas perversas que ele deseja. Ele foi assassino desde o princípio. Sempre odiou a verdade, pois não há verdade alguma nele. Quando ele mente, age de acordo com seu caráter, pois é mentiroso e pai da mentira.
45 Nebulyaꞌ yɨhɨthadɨnyaꞌna manyɨlɨmwagyadɨvɨta gamɨreihɨlyɨ.
45 Portanto, quando eu digo a verdade, é natural que não creiam em mim!
46 Nɨmɨnyɨna nebwina aai wɨdɨwaka ‘Kayaaꞌnanyabulyɨyalyɨ!’ Aawa. Nebulyaꞌ yɨhɨthadɨ malɨmwagyɨ baaꞌna nyadɨvɨtaihɨlaka?
46 Qual de vocês pode me acusar de pecado? E, uma vez que lhes digo a verdade, por que não creem em mim?
47 Gotɨyarɨdaaꞌnyai Gotɨyare yagaalya kadɨka wɨꞌnadelyɨ. Sarevɨ sarɨmɨ Gotɨyarɨdaaꞌnyaihi Gotɨyareihi mamwaalyɨgasaꞌna yagaala sa muꞌnyɨvanɨgasaihɨlyɨra.”
47 Quem pertence a Deus ouve as palavras de Deus. Mas vocês não ouvem, pois não pertencem a Deus”.
48 Juyara Jizaazarɨ jaꞌnawɨdɨna “Gɨmɨnyɨna ‘Sai kayaaꞌnanyai Kwaaka Samerɨya mwaalyalyɨ. Yɨmakei kɨnɨnnakelyɨ,’ nebwina sara dɨnoina daaka!”
48 “Samaritano endemoninhado!”, responderam os líderes judeus. “Não temos dito desde o início que está possuído por demônio?”
49 Jizaazai jaꞌnawɨdɨna “Yɨmakei maayainyɨ. Aawa. Nɨmaamaangerɨne yayaꞌ munyaba makidɨnyainyɨ. Sara makidɨnya kɨrɨꞌ nɨmɨnyɨne yayaꞌ marulawakadɨvɨsaihɨlyɨ.
49 “Não tenho em mim demônio algum”, disse Jesus. “Pelo contrário, honro meu Pai, e vocês me desonram.
50 ‘Nɨmɨ aꞌmwe naangeinyɨ, byaannakeinyɨ,’ majadɨ mabɨrivanɨge aꞌmweraavɨna. Aawa. Pwai nɨmɨnyɨna ‘Aꞌmwe naangei byaannakelyɨ,’ dada nɨmɨnyɨna ‘Nebwina dadelyɨ,’ jawɨbwaꞌdelyɨ.
50 Eu não procuro minha própria glória; há quem a procure para mim, e ele é o Juiz.
51 Naanga nebulyaꞌna yɨhɨthɨvanɨge. Pwai kwai nɨmɨre yagaalyaꞌ mɨdɨnajai yuyagaaꞌ yuyagaaꞌ balyabwi mwanganyɨ yadelyɨ. Arɨkawɨ.”
51 Eu lhes digo a verdade: quem obedecer a meu ensino jamais morrerá!”
52 Juyara wɨdɨna “Sareꞌna gɨmɨnyɨna ‘Sarei yɨmakei kɨnɨnnakelyɨ,’ dɨragɨnna yawɨꞌmwo. Ne Evɨraamɨ balɨna yaaꞌ. Gotɨyarɨ wɨꞌnawɨjɨwaakyara pɨropetɨyara balɨna yaaꞌ. Sareꞌ kɨrɨꞌ nedɨwaa ‘Pwai kwai nɨmɨre yagaalyaꞌ mɨdɨnajai yuyagaaꞌ yuyagaaꞌ balyabwi myagaanganyɨ yadelyɨ. Arɨkawɨ.’
52 Os líderes judeus disseram: “Agora sabemos que você está possuído por demônio. Até Abraão e os profetas morreram, mas você diz: ‘Quem obedecer a meu ensino jamais morrerá!’.
53 Neyakwalaanga Evɨraamɨ balyaakerɨna, ‘Evɨraamɨ maalɨkelyɨ. Nɨmɨ naangeinyɨ,’ sara danedɨwaa! Nabaai, pɨropetɨyara balɨna yaasaꞌ gɨmɨ sahwaigɨnyɨna yawɨꞌdɨnyaigɨ bewaigɨnaka!”
53 Por acaso você é maior que nosso pai Abraão? Ele morreu, assim como os profetas. Quem você pensa que é?”.
54 Jizaazai jaꞌnawɨdɨna “Nɨmɨ gaveinyɨ wɨdɨna ‘Aꞌmwe naangeinyɨ, byaannakeinyɨ,’ sara wɨdɨna yɨwɨjaꞌ nɨnnya byaannyaꞌ yaasɨwaꞌna yɨmaꞌnadesɨ. Saꞌ kunesɨ. Nɨmɨnyɨna ‘Sai byaannakelyɨ,’ wɨdɨna yade Nɨmaamaangelyɨ. Nɨmwai sahwarɨna sarɨmɨ dɨnyɨna ‘Nemɨre Gotɨyalyɨ,’ dɨnyɨna yadɨvɨta sahwalyɨ. Sareꞌna nɨmɨnyɨna avaaina kadɨpɨdɨkeihɨlyɨ.
54 Jesus respondeu: “Se eu quisesse glória para mim mesmo, essa glória não contaria. Mas é meu Pai quem me glorifica. Vocês dizem: ‘Ele é nosso Deus’,
55 Yuyagaaꞌ gamɨnyɨ myawɨramaarivanɨgasaꞌ kɨrɨꞌ gamɨnyɨ yawɨramaaꞌmanɨge. ‘Sarɨ myawɨrivanɨge,’ yɨhɨthɨwɨjɨ kwajɨ kwaasɨ dadɨnyainyɨ sarɨmɨbɨsainyɨ kyɨmaꞌnɨwɨdɨka! Sareꞌna gamɨnyɨna yawɨꞌmanɨgeꞌ gamɨre yagaalyaꞌ sara mɨdɨdɨnyainyɨ.
55 mas nem o conhecem. Eu o conheço. Se eu dissesse que não o conheço, seria tão mentiroso quanto vocês! Mas eu o conheço e lhe obedeço.
56 Sɨrɨnɨmaanga Evɨraamɨ nɨmɨnyɨna dɨna ‘ “Gotɨyai dahɨlakakeregaaꞌ wanganɨma!” daꞌmujɨ yɨlaaya yɨwɨjainyɨ.’ Dɨna yaka sareꞌ tɨnna wanganaka yɨlaaya yɨna yaaꞌ.”
56 Seu pai Abraão exultou com a expectativa da minha vinda. Ele a viu e se alegrou”.
57 Sarevɨdaaꞌnyɨ Juyara wɨdɨna “Neigɨ daaka! Kwarame pwaraare sɨvɨlatɨraai pware atɨraalya gwavɨlavakeigɨ daaka! Ne sɨnnawɨnya Evɨraamɨmɨ tɨnna danganye!”
57 Os líderes judeus disseram: “Você não tem nem cinquenta anos. Como pode dizer que viu Abraão?”.
58 Jizaazai wɨdɨna “Naanga nebulyaꞌna yɨhɨthɨvanɨge. Sɨnnawɨ Ne Evɨraamɨ mimaꞌnyagaaꞌdaaꞌnyɨ sahwainyɨ nɨmɨnyɨra.”
58 Jesus respondeu: “Eu lhes digo a verdade: antes mesmo de Abraão nascer, Eu Sou!”.
59 Sarevɨdaaꞌnyɨ kumɨ “Sɨla lɨwakaana!” deva lɨvɨna kyeꞌ kɨrɨꞌ Jizaazai yulyaꞌna yaka Gotɨyare Angevɨna yaꞌmaꞌna yɨna yaꞌ.
59 Então apanharam pedras para atirar em Jesus, mas ele se ocultou deles e saiu do templo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.