João 7

Yipma Genesis and New Testament (BYR) vs ARIB

Sair da comparação
ARIB Almeida Revisada Imprensa Bíblica
1 Sare mena kyɨmaꞌnaꞌ Kwaaka Galɨli saba Jizaazai kaanya yamarina. Sareꞌ dareꞌnesɨ. Juya naangera dɨnyɨna “Jizaazarɨ tamakaana!” dɨnyɨna yesaꞌna gamɨre sɨmunyavɨ “Kwaaka Juthɨya kaanya myamari yɨdera.”
1 Depois disto andava Jesus pela Galiléia; pois não queria andar pela Judéia, porque os judeus procuravam matá-lo.
2 Sagaaꞌ Juyara “Aya kɨgaaꞌ Tɨka Munne Sɨmɨnangeꞌ munneꞌ naadesɨ,” desagaakɨ.
2 Ora, estava próxima a festa dos judeus, a dos tabernáculos.
3 Sarevɨdaaꞌnyɨ gamɨre gyaꞌmwera gamɨnyɨna muꞌnyadɨvɨꞌ wɨdɨna “Nɨmɨ naangeinyɨ daakajɨ, dava yaꞌmavaꞌgɨri Kwaaka Juthɨya dɨwodera. ‘Naange yɨvanɨgenna nɨmɨrera tɨnna wangabɨka!’ daꞌgɨzɨ dɨwodera.
3 Disseram-lhe, então, seus irmãos: Retira-te daqui e vai para a Judéia, para que também os teus discípulos vejam as obras que fazes.
4 Sareꞌ dareꞌnesɨ. Aane pwai kwai yawɨꞌna ‘Yuyara nyangabɨka!’ daka yɨnɨkeꞌ lɨka myulyarivanɨꞌ. Sara yɨja kwaaka yuyavakɨ kuꞌmaayaba sara jɨthera,” wɨdeꞌ.
4 Porque ninguém faz coisa alguma em oculto, quando procura ser conhecido. Já que fazes estas coisas, manifesta-te ao mundo.
5 Sareꞌ dareꞌnesɨ. Pwara gamɨnyɨna “Naangelyɨ,” malɨmwagyesaꞌ nabaai, gyaꞌmwera malɨmwagyesare.
5 Pois nem seus irmãos criam nele.
6 Sarevɨdaaꞌnyɨ Jizaazai wɨdɨna “Nyɨdɨwaasaꞌ nɨmɨnyɨne tewaanyagaaꞌ myɨmaꞌnyɨwaꞌ. Yuyagaaꞌ sarɨmɨnyɨne tewaanyagaaꞌ warɨꞌ.
6 Disse-lhes, então, Jesus: Ainda não é chegado o meu tempo; mas o vosso tempo sempre está presente.
7 Kwaakevakɨ mwaalyara sarɨmɨnyɨna sɨnna tɨka mudayɨ yɨpɨneihɨlyɨ. Kɨrɨꞌ nɨmɨ ‘Sarɨmɨre yadɨvɨsabwi kayaaꞌnanaangebulyɨ,’ wɨjalɨkurakɨvanɨgeꞌna aꞌmweraavɨ nɨmɨnyɨna sɨnna tɨka davɨna yɨvanɨkere.
7 O mundo não vos pode odiar; mas ele me odeia a mim, porquanto dele testifico que as suas obras são más.
8 Tɨka munneꞌ nɨpɨꞌdewɨ jɨlaawila! Dahaaꞌ Munne savɨ milaawɨwɨna! Nɨmɨre tewaanyagaaꞌ yuna myɨmaꞌnyɨwaꞌ.”
8 Subi vós à festa; eu não subo ainda a esta festa, porque ainda não é chegado o meu tempo.
9 Sara wɨdɨna yaka Kwaaka Galɨli pɨzɨꞌgwa mwaalɨna yaꞌ.
9 E, havendo-lhes dito isto, ficou na Galiléia.
10 Munnevɨ gyaꞌmwera mena wawesagaaꞌ Jizaazai mwaalɨna yaka savɨna kave wɨna. Aꞌmwe kwala naangerajɨ mwɨyɨ. Aawa. Dɨvi kɨmaꞌnyɨkaanyabɨꞌ kave wɨna.
10 Mas quando seus irmãos já tinham subido à festa, então subiu ele também, não publicamente, mas como em secreto.
11 Sarevɨdaaꞌnyɨ Munnevɨ Juyara yaamɨjɨ bɨrɨna yeva yɨwaaraꞌnyɨna “Gava mwaalɨka?”
11 Ora, os judeus o procuravam na festa, e perguntavam: Onde está ele?
12 Kwala bwaꞌnaanyavɨ aꞌmwera gamɨnyɨna aꞌmabyahaala dɨnyɨna dɨnyɨna. Pwara wɨdɨna “Aꞌmwe nawɨꞌnyalyɨ.” Pwara wɨdɨna “Sareꞌ mɨꞌ. Aawa, aꞌmweraavɨ kwaasɨ wɨdadelyɨ.”
12 E era grande a murmuração a respeito dele entre as multidões. Diziam alguns: Ele é bom. Mas outros diziam: não, antes engana o povo.
13 Aꞌmabyahaala dɨnyɨna yeveꞌ kɨrɨꞌ Juya naangeraavɨna lɨka yesaꞌna kuꞌmaayaba aane pwai kwai mujɨ yaꞌ.
13 Todavia ninguém falava dele abertamente, por medo dos judeus.
14 Munnevɨ tɨnnyagaaꞌ Gotɨyare Angevɨ Jizaazai wɨlaawɨna yaka wɨjɨwaakɨna.
14 Estando, pois, a festa já em meio, subiu Jesus ao templo e começou a ensinar.
15 Wɨjɨwaakɨna yadaaꞌnyɨ Juya naangera atɨka maruꞌnaꞌna yadɨvɨꞌ dɨnyɨna “Nemɨre sɨkulɨyangɨ myakeꞌ sɨduta naangeꞌ gara yawɨramaarakalaka?”
15 Então os judeus se admiravam, dizendo: Como sabe este letras, sem ter estudado?
16 Sarevɨdaaꞌnyɨ Jizaazai jaꞌnawɨdɨna “Wɨjɨwaakadɨnyaꞌ nɨmɨre wɨjɨwaakyaꞌ mɨka! Aawa. Wɨjɨwaakya saꞌ Nyɨdasaabakeresɨ.
16 Respondeu-lhes Jesus: A minha doutrina não é minha, mas daquele que me enviou.
17 Pwai kwai gannya sɨdusavɨ dɨna ‘Gotɨyai sara kanedozɨ sara nebwina yɨma!’ Dɨna yajaꞌ yawɨta kɨrɨꞌ dathelyɨ ‘Gotɨyai Jizaazarɨ wɨjɨwaakyaꞌ kujaavaꞌ Jizaazai sara nejɨwaakɨvanɨkelyɨ.’ Nabaai yawɨta pɨrɨꞌ dathelyɨ ‘Jizaazai gavei yawɨraka yaasɨwaꞌna nejɨwaakɨvanɨkelyɨ.’ Yɨ Gotɨyare sɨmunyavɨ mɨdɨnajai sɨdusavɨ dɨragɨnna dara yawɨꞌna yadeꞌ ‘Ai, Jizaazare nejɨwaakadeꞌ Gotɨyarɨdaaꞌnyaꞌ daaka!’
17 Se alguém quiser fazer a vontade de Deus, há de saber se a doutrina é dele, ou se eu falo por mim mesmo.
18 Aꞌmwei gannya sɨdusavɨdaaꞌnyɨ gannyabwi aꞌmweraavɨ wɨdada ‘Nɨmɨnyɨna aꞌmwera dɨnɨpɨka! “Aꞌmwe sai naangelyɨ,” sara dɨnɨpɨka!’ yawɨꞌdelyɨ. Sara yada kɨrɨꞌ pwai yawɨꞌna ‘Aꞌmwera nyɨdasaabakerɨna dɨnɨpɨka! “Gotɨyai naangelyɨ. Byaannakelyɨ,” ’ yawɨꞌna yada nebulyabwi dadelyɨ. Sai nadɨyabwi gamɨnyɨ mwariꞌ.
18 Quem fala por si mesmo busca a sua própria glória; mas o que busca a glória daquele que o enviou, esse é verdadeiro, e não há nele injustiça.
19 Ne Mozɨzai Kɨwɨnyaꞌ yɨhɨzayaakei daaka! Yɨhɨzayaaka kɨrɨꞌ sarɨmɨjɨya aane pwai kwai Kɨwɨnyaꞌ dɨnɨkebwi myadelyɨ. Nɨmɨnyɨna dɨnyɨna ‘Sarɨ tamakaana!’ Saꞌna baaꞌna dɨmanɨgataihɨlaka?”
19 Não vos deu Moisés a lei? no entanto nenhum de vós cumpre a lei. Por que procurais matar-me?
20 Kwala bwaꞌnaanya saꞌ jaꞌnawɨdɨna “Yɨmakei gɨmwaalɨkeigɨ! Aai gɨramakajɨwaka!”
20 Respondeu a multidão: Tens demônio; quem procura matar-te?
21 Jizaazai jaꞌnawɨdɨna “Kwazaakegaaꞌ dɨragɨnya pɨrɨꞌ kye yuyaihi atɨka maruꞌnaꞌna yesaihɨlyɨ.
21 Replicou-lhes Jesus: Uma só obra fiz, e todos vós admirais por causa disto.
22 Ne Mozɨzai dɨnɨꞌ ‘Sawɨta ati ata purɨdaaꞌnyɨ pɨrɨwaalyɨ kajɨnnojɨ gɨnnya kaimɨraayare kɨlaakejɨꞌ dɨthako!’ Dɨnɨkeꞌna pɨgaaꞌ Kwazaakegaaꞌ kaimalerɨ davesaihɨlyɨ. Sara yadɨvɨꞌ ‘Tewaanyasɨ,’ dadɨvɨkɨ. Sabwi sɨnnawɨ Mozɨzai yakebwi mɨꞌ. Aawa. Sɨnnawɨ kɨgaaꞌ waryaakebulyɨ.
22 Moisés vos ordenou a circuncisão {não que fosse de Moisés, mas dos pais}, e no sábado circuncidais um homem.
23 Sarɨmɨ dɨnyɨna ‘Kɨlaaka dayaꞌna Mozɨzare Kɨwɨnya kayaaka nyɨgalaadɨka! Kwazaakegaaꞌna yawɨta myaanna! Kwazaakegaaꞌ kaimalerɨ kɨlaakejɨꞌ davaadeinera.’ Sara dɨnyɨna yadɨvɨꞌ Kwazaakegaaꞌ nabalɨnakerɨ maamɨdarya yɨnahu yɨdɨkaaveinyɨna sɨnna tɨka beꞌna yɨhɨthaꞌmwaka!
23 Ora, se um homem recebe a circuncisão no sábado, para que a lei de Moisés não seja violada, como vos indignais contra mim, porque no sábado tornei um homem inteiramente são?
24 Sareꞌna sarɨmɨ mwasɨmagɨnyaꞌ tɨnna wanganna yadɨvɨꞌ mipɨna! Aawa. Yawɨbwata yɨdaꞌmaraangebwi nayaa jɨla!”
24 Não julgueis pela aparência mas julgai segundo o reto juízo.
25 Sarevɨdaaꞌnyɨ Anga Jeruzaalemɨ mwaalya pwara dɨnyɨna “Sarɨna ‘Tamakaana!’ dɨmanɨgasai daaka!
25 Diziam então alguns dos de Jerusalém: Não é este o que procuram matar?
26 Yɨthaa, kuꞌmaayaba aꞌmweraayaba wɨdɨvanɨkelyɨ. Maiyagaala aane pɨrɨꞌ kɨrɨꞌ yuyara mujɨvanɨgaꞌ. Nɨwaava, aꞌmwe naangera mena dɨnyɨna ‘Sai Kɨraazɨtɨyalyɨ. Gotɨyai dahɨlakyaakelyɨ,’ nayaa dɨnyɨna yɨvanɨgasara midɨngaka!
26 E eis que ele está falando abertamente, e nada lhe dizem. Será que as autoridades realmente o reconhecem como o Cristo?
27 Sareꞌna kɨrɨꞌ Kɨraazɨtɨyai kabozɨ aane pwai kwai gamɨnyɨna dɨnyɨna ‘Gawɨdaasɨ bɨwakalaka! Aawa, myawɨryadaanyaine.’ Aꞌmwe dai bakewɨnna yuyaina yawɨꞌmwo.”
27 Entretanto sabemos donde este é; mas, quando vier o Cristo, ninguém saberá donde ele é.
28 Sarevɨdaaꞌnyɨ Gotɨyare Angevɨ Jizaazai wɨjɨwaakakegaaꞌ sagaaꞌ naangaveꞌna wɨdɨna “Nɨmɨnyɨna tɨvɨ yawɨꞌmwaasainyɨ daaka! Nɨmɨ bahewɨnna jawɨꞌmanɨgava! Nɨmɨ sainyɨ sɨdusaꞌ yawɨrena mabye. Aawa. Nebulyai nyɨdasaabakei sahwarɨ myawɨranganyadɨvɨsalyɨ.
28 Jesus, pois, levantou a voz no templo e ensinava, dizendo: Sim, vós me conheceis, e sabeis donde sou; contudo eu não vim de mim mesmo, mas aquele que me enviou é verdadeiro, o qual vós não conheceis.
29 Kɨrɨꞌ sai kanyɨdasaabaꞌ gamɨnyawɨdaaꞌnyɨ baheꞌna sarɨ yawɨꞌmanɨge.”
29 Mas eu o conheço, porque dele venho, e ele me enviou.
30 Sarevɨdaaꞌnyɨ aꞌmwe naangera dɨna “Jizaazarɨ wɨla pwɨyawaajɨ kalavuzavɨ wakaana!” dɨna yeva yaamɨjɨ yɨna yɨna yeva Jizaazare balyaꞌnegaaꞌ kuna mimaꞌnyɨ yakeꞌna aane pwai kwai magalalɨmwagi yeꞌ.
30 Procuravam, pois, prendê-lo; mas ninguém lhe deitou as mãos, porque ainda não era chegada a sua hora.
31 Kwala bwaꞌnaanyavɨ aꞌmwe kwalaalyara gamɨnyɨ lɨmwanna yeva dɨnyɨna “Kɨraazɨtɨya kwai bozɨ dahware yɨjɨwaainya yɨvanɨke wavɨlaꞌna yadei daaka! Aawa.”
31 Contudo muitos da multidão creram nele, e diziam: Será que o Cristo, quando vier, fará mais sinais do que este tem feito?
32 Kwala bwaꞌnaanyaꞌ sangɨ Jizaazarɨna aꞌmabyahaala dɨdaapi Aꞌmwe Perɨzɨyara kadɨka wɨꞌnyɨna yeva “Sahwarɨ wɨla yɨpɨka!” deva sahwarajɨ Gotɨyarɨne tamiraꞌdɨvɨta naangerajɨ sara Gotɨyare Angevɨ dameraavɨ wɨdaasɨna.
32 Os fariseus ouviram a multidão murmurar estas coisas a respeito dele; e os principais sacerdotes e os fariseus mandaram guardas para o prenderem.
33 Sarevɨdaaꞌnyɨ Jizaazai kwala bwaꞌnaanyaꞌ wɨdɨna “Pɨzɨꞌgwa sarɨmɨnyaba mwaalaꞌmujɨ dɨvi nyɨdasaabakeryawɨnna kaanya wɨdeinyɨ.
33 Disse, pois, Jesus: Ainda um pouco de tempo estou convosco, e depois vou para aquele que me enviou.
34 Nɨmɨnyɨna ‘Tɨnna wanganaana!’ dɨzideꞌ kɨrɨꞌ mabɨramaari dɨnyideihɨlyɨ. Sagaaꞌ mwaaimujawɨnna mwɨyɨ jideihɨlyɨ.”
34 Vós me buscareis, e não me achareis; e onde eu estou, vós não podeis vir.
35 Sarevɨdaaꞌnyɨ Juyara naangera dɨnyɨna “Mabɨramaari yaanneꞌna gawɨnnelaka? Aꞌmwe Gɨrikɨyaraavɨre angengɨ Juyara mwaaidɨvɨsangɨna wawojɨ Gɨrikɨyaraavɨ wɨjɨwaakadei daaka?
35 Disseram, pois, os judeus uns aos outros: Para onde irá ele, que não o acharemos? Irá, porventura, à Dispersão entre os gregos, e ensinará os gregos?
36 Nedɨwaꞌ ‘Nɨmɨnyɨna “Tɨnna wanganaana!” dɨzideꞌ kɨrɨꞌ mabɨranyɨmaari dɨnyidera. Mwaaimujawɨnna mwɨyɨ jideihɨlyɨ.’ Sara nedɨwakeꞌ be yagaala nedɨwaka?”
36 Que palavra é esta que disse: Buscar-me-eis, e não me achareis; e, Onde eu estou, vós não podeis vir?
37 Munnevɨ aayagaaꞌ sagaaꞌ naangegaakɨ. Sagaaꞌ Jizaazai daavɨna yaka naangaveꞌna wɨdɨna “Pwai kwai aalyaꞌna mɨjɨka wiajai nɨmɨnyawɨnna bozɨ nadelyɨra.
37 Ora, no seu último dia, o grande dia da festa, Jesus pôs-se em pé e clamou, dizendo: Se alguém tem sede, venha a mim e beba.
38 Gotɨyare bukuyaꞌ nɨmɨnyɨna dɨnɨkabaaibɨꞌ ‘Pwai lɨmwanna nyada gamɨre munyavɨdaaꞌnyɨ aalya gaalyaꞌne walaawɨna yadengɨra.’ ”
38 Quem crê em mim, como diz a Escritura, do seu interior correrão rios de água viva.
39 Jizaazai nabaai Gotɨyare Kuryarɨna wɨdɨna. Aꞌmwera Jizaazarɨ lɨmwanna yadɨvɨꞌ maalɨkegaaꞌ kumɨre munyangɨ Kuryai maapɨꞌdelyɨ. Sareꞌ dareꞌnesɨ. Sagaaꞌ Jizaazai mabalyɨ yaka madɨkaayɨ yaka Nawɨꞌnyaba byaannakei kuna myɨmaꞌnyakeꞌna Kuryaregaaꞌ mɨꞌ. Dɨvi Jizaazai yɨlaawɨna kyaꞌ Kuryarɨ wɨjaayagaaꞌ yɨmaꞌnakegaakɨra.
39 Ora, isto ele disse a respeito do Espírito que haviam de receber os que nele cressem; pois o Espírito ainda não fora dado, porque Jesus ainda não tinha sido glorificado.
40 Kwala bwaꞌnaanyavɨ aꞌmwe pwara yagaala sa kadɨka wɨꞌnyɨna yeva wɨdɨna “Nebulyasɨ. Gotɨyarɨ wɨꞌnawɨjɨwaakadei pɨropetɨya kwarɨna yemwaaimanɨgolyɨ.”
40 Então alguns dentre o povo, ouvindo essas palavras, diziam: Verdadeiramente este é o profeta.
41 Pwara wɨdɨna “Sai Gotɨyai dahɨlakyaakei Kɨraazɨtɨyalyɨ.”
41 Outros diziam: Este é o Cristo; mas outros replicavam: Vem, pois, o Cristo da Galiléia?
42 Gotɨyare bukuyaꞌ dɨnɨꞌ ‘Kɨraazɨtɨyai Ne Devitɨmɨre yɨsavaakɨdaaꞌnyalyɨ. Nabaai, Devitɨ mwalyaakeba anga Betɨlemɨ saba Kɨraazɨtɨyarɨ ganaangeꞌ maaradelyɨ.’ Sara dɨnɨkeꞌ daaka!”
42 Não diz a Escritura que o Cristo vem da descendência de Davi, e de Belém, a aldeia donde era Davi?
43 Sarevɨdaaꞌnyɨ kwala bwaꞌnaanyavɨ jaapalyaꞌ yɨmaꞌnyɨna. Pwara Jizaazarɨna yɨlaaya yadaapi pwara yɨlaaya mi.
43 Assim houve uma dissensão entre o povo por causa dele.
44 Pwara yawɨꞌna “Kalavuzangevɨ wɨmwaihaana!” yawɨꞌna yeveꞌ kɨrɨꞌ aane pwai kwai ata magalalɨmwagi yeꞌ.
44 Alguns deles queriam prendê-lo; mas ninguém lhe pôs as mãos.
45 Sarevɨdaaꞌnyɨ Gotɨyarɨna mubɨthɨka yɨraꞌdɨvɨta naangerajɨ Aꞌmwe Perɨzɨyarajɨ wɨdaaseta saraayawɨnna damera ayɨna wɨna kyeꞌ sahwara yɨwaaraꞌna “Gamɨnyɨ mamakabyɨ beꞌna yɨwaava?”
45 Os guardas, pois, foram ter com os principais dos sacerdotes e fariseus, e estes lhes perguntaram: Por que não o trouxestes?
46 Damera jaꞌnawɨdɨna “Pwara manejesare dahaaꞌ aꞌmwe nedɨvanɨkabaaibɨꞌ.”
46 Responderam os guardas: Nunca homem algum falou assim como este homem.
47 Sarevɨdaaꞌnyɨ Perɨzɨyara jaꞌnawɨdɨna “Gamɨre kwaasɨ yagaalyaꞌna ‘Nebulyasɨ,’ dathɨwaaꞌ!
47 Replicaram-lhes, pois, os fariseus: Também vós fostes enganados?
48 Aꞌmwe naangerajɨ Perɨzɨyainajɨ sainaavɨdaasai pwai kwai gamɨnyɨ lɨmwamanɨkei daaka!
48 Creu nele porventura alguma das autoridades, ou alguém dentre os fariseus?
49 Aawa. Kwala bwaꞌnaanya daꞌ Ne Mozɨzare Kɨwɨnyaꞌ myawɨryeva gamɨnyɨ yaasɨwaꞌna lɨmwamanɨgasaꞌna Gotɨyai Dɨkevɨ sahwaraavɨ marasɨꞌnaderera.”
49 Mas esta multidão, que não sabe a lei, é maldita.
50 Nikothimaazai kumɨjɨyai mwaalɨna. Sɨnnawɨ Jizaazaryawɨ sai angyɨrɨꞌmaata yakelyɨ. Sai mwaalɨna yada
50 Nicodemos, um deles, que antes fora ter com Jesus, perguntou-lhes:
51 wɨdɨna “Nabaai, ‘Yaasɨwaꞌna kotɨyaꞌ ja!’ madɨnyɨka nemɨre kɨwɨnyaꞌ. Dara dɨnɨꞌ ‘Aꞌmwere yagaalya nayaa wɨꞌnyɨna yaꞌgɨzɨ gamɨrebwina nayaa yawɨraꞌgɨzɨ dɨvi sagaaꞌ kotɨyaꞌna “Kayaaꞌnanyaigɨ,” dɨzɨdaꞌdeigɨnyɨ,’ ” wɨdaꞌ.
51 A nossa lei, porventura, julga um homem sem primeiro ouvi-lo e ter conhecimento do que ele faz?
52 Kumɨ jaꞌnawɨdɨna “Nabaai, Galɨlidaasaigɨ daaka! Gotɨyarɨna yɨdaꞌnɨkengɨ nayaa wanganaꞌgɨzɨ dara jawɨꞌdeꞌ ‘Pɨropetɨya pwara Galɨlidaaꞌnyara yɨmaꞌnɨpɨꞌdera daa!’ ”
52 Responderam-lhe eles: És tu também da Galiléia? Examina e vê que da Galiléia não surge profeta.
53 Sagaaꞌ wɨna. Gazaizai gannya angebannelyɨ.
53 {E cada um foi para sua casa.}

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.