João 18

Yipma Genesis and New Testament (BYR) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Jizaazai sare mena wɨdakegaaꞌ gamɨrerari saba yagalyaꞌmaveva Aalya Kidɨronɨyavɨ gaꞌmaꞌna yeꞌ. Saba yɨwawɨnya pɨjɨꞌ waꞌdɨsɨyaba. Aalya Kidɨronɨyavɨ gaꞌmaꞌna yeva wawɨnya savɨ wɨlamwaaina.
1 Depois de fazer essa oração, Jesus saiu com os discípulos e foi para o outro lado do riacho de Cedrom. Havia ali um jardim, onde Jesus entrou com eles.
2 Kɨgaaꞌ wawɨnya savɨ Jizaazalyɨ gamɨrerari yɨkabadɨvɨꞌ mwaalesaꞌna Juthaazai yɨkamaangeraavɨna Jizaazarɨ wibwarɨdaakwakei wawɨnya savɨ yawɨꞌnɨkei.
2 Judas, o traidor, conhecia aquele lugar porque Jesus tinha se reunido muitas vezes ali com os discípulos.
3 Sarevɨdaaꞌnyɨ sai wawɨnya sawɨnna wɨna. Nabaai aawɨlasarajɨ Gotɨyare Angevɨne damerajɨ kwara kaanna wɨna yeꞌ. Gotɨyarɨna mubɨthɨka yɨraꞌdɨvɨta naangerajɨ Perɨzɨyarajɨ sara aawɨlasaraavɨjɨ dameraavɨjɨ wɨdasaawɨna. Wɨdasaawɨna kyeꞌ kumɨre kwaariꞌmasɨramɨnya kɨlɨka maarɨna yeva laamuyajɨ yɨꞌbaaka lɨvamakuna. Lɨvamakuna yesaraavɨna Juthaazai Jizaazaryawɨnna yɨbwaramakuna.
3 Então Judas foi ao jardim com um grupo de soldados e alguns guardas do Templo mandados pelos chefes dos sacerdotes e pelos fariseus . Eles estavam armados e levavam lanternas e tochas.
4 Sarevɨdaaꞌnyɨ Jizaazai gamɨnyɨne yuyangɨ yɨmaꞌnyaꞌne yawɨꞌna yakei, badaapiyaraayabanna bɨna. Badaapiyaraayabanna bɨna yaka wɨdɨna “Aarɨna bɨꞌmanɨgava?”
4 Jesus sabia de tudo o que lhe ia acontecer. Por isso caminhou na direção deles e perguntou:
5 Kumɨ jaꞌnawɨdɨna “Naazaretɨ mwaalyai Jizaazarɨna bɨwoinera.” Jizaazai wɨdɨna “Sahwainyɨ nɨmɨnyɨra.” Sagaaꞌ kumɨnyaba Juthaazai yɨbwarɨdaakwiai daavakelyɨ.
5 — Jesus de Nazaré! — responderam. Judas, o traidor, estava com eles.
6 Jizaazai “Sahwainyɨ nɨmɨnyɨra,” wɨdɨna yakevɨdaaꞌnyɨ kumɨ samwi yɨgɨꞌdaaꞌna yeva kwaakewɨnna walakuna yeꞌ.
6 Quando Jesus disse: “Sou eu”, eles recuaram e caíram no chão.
7 Sarevɨdaaꞌnyɨ sai ayɨna yɨwaaraꞌna “Aarɨna bɨꞌmanɨgaꞌ?” Yɨwaaraꞌna kyaꞌ kumɨ sara wɨdɨna “Naazaretɨ mwaalyai Jizaazarɨna bɨꞌmanɨgo.”
7 Jesus perguntou outra vez: — Jesus de Nazaré! — tornaram a responder.
8 Jizaazai jaꞌnawɨdɨna “Mena yɨhɨthɨwa. Sahwainyɨ nɨmɨnyɨra. Nɨmɨnyɨ bɨꞌmanɨgasavɨdaaꞌnyɨ aꞌmwe dara nɨmɨrera wɨpɨka!”
8 Jesus disse:
9 Mena wɨdakeꞌ “Yuneꞌna nebulyaꞌna yɨmaꞌnana!” daka sara wɨdɨna yaꞌ. Dara wɨdakesɨ. Aꞌmweraavɨ nyɨjaavagɨnyarajɨya aane pwai kwarɨ myagalyaꞌmayɨwa.
9 Jesus disse isso para que se cumprisse o que ele tinha dito antes: “Pai, de todos aqueles que me deste, nenhum se perdeu.”
10 Sarevɨdaaꞌnyɨ munnaanyavɨ Saaimonɨ Pitai kwaariꞌmasɨramɨnyaꞌ maruzaainyɨna yakei. Kwaariꞌmasɨramɨnya saꞌ labwaꞌnyɨna yaka pwarɨ davɨna. Gotɨyarɨna Yɨraꞌde Naangere yaasɨwaꞌwawɨnyai damerari bɨna yaka daavɨna. Sai daavɨna kyaꞌ Pitai gamɨre kadɨkiꞌ aangasɨmagɨnyɨꞌ yuna dakuꞌna. Aꞌmwe sarɨne yayaꞌ “Maalɨkaazala.”
10 Aí Simão Pedro tirou a espada, atacou um empregado do Grande Sacerdote e cortou a orelha direita dele. O nome do empregado era Malco.
11 Kadɨkiꞌ yuna dakuꞌna yakevɨdaaꞌnyɨ Jizaazai Pitarɨ wɨdɨna “Gɨnnya kwaariꞌmasɨramɨnyaꞌ ayɨna duzaainana! Gara yawɨꞌmanɨgɨna! Nɨmaamaangei daanga naanga nyɨvɨnadeꞌne kaapɨyaꞌ nyɨjaawaka saꞌ manyɨ yɨdeinyɨ daa! Nɨdeꞌnanyɨ.”
11 Mas Jesus disse a Pedro:
12 Sarevɨdaaꞌnyɨ aawɨlasarajɨ kumɨre maremwaaide naangelyɨ Juya damerajɨ sara Jizaazarɨ galalɨmwanna yeva gamɨre asawaarɨ wɨla pwɨyɨna yeva
12 Em seguida os soldados, o comandante e os guardas do Templo prenderam Jesus e o amarraram.
13 sɨnnawɨ aꞌmwe Anaazaryawɨnna makuna. Sareꞌ dareꞌnesɨ. Sagaaꞌ Gotɨyarɨna Yɨraꞌde Naangei Kaayapaazai mwaalakei. Kaayapaazarɨ ganyaalɨmaangei Anaazai mwaalakelyɨra.
13 Então o levaram primeiro até a casa de Anás. Anás era o sogro de Caifás, que naquele ano era o Grande Sacerdote .
14 Nabaai Kaayapaazai sai Juyaraavɨ wɨdɨna “Gave pwai aꞌmweraavɨna balajaꞌ yɨ saꞌ tewaanyasɨra.” Sara wɨdɨna yakelyɨ Kaayapaazai.
14 Caifás era quem tinha dito aos líderes judeus que era melhor para eles que morresse apenas um homem pelo povo.
15 Saaimonɨ Pitalyɨ Jizaazare pwalyɨ saraai Jizaazarɨ mɨdɨnna. Gamɨrei pwarɨna Gotɨyarɨna Yɨraꞌde Naangei nayaa yawɨꞌna yadelyɨ. Yawɨꞌna yadei angwaasavɨ kusɨlaanna Jizaazalyɨ wɨlaawɨna. Jizaazarɨ kuna mɨdɨnna yagɨlyai wɨlaawɨna.
15 Simão Pedro foi seguindo Jesus, junto com outro discípulo. Esse discípulo era conhecido do Grande Sacerdote e por isso conseguiu entrar no pátio da casa dele junto com Jesus.
16 Wɨlaawɨna kyaꞌ mwasɨlaa tɨkuryaba Pitai daavɨna. Sarevɨdaaꞌnyɨ gamɨre pwarɨna Gotɨyarɨna Yɨraꞌde Naangei nayaa yawɨꞌdei sai mwasɨlaanna ayɨna walyuna yaka tɨkuryavɨ maremwaaide sɨdɨraayavɨ wɨdɨna yaka kusɨlaanna Pitarɨ makuna.
16 Mas Pedro ficou do lado de fora, perto da porta. O outro discípulo, que era conhecido do Grande Sacerdote, saiu e falou com a empregada que tomava conta da porta. Então ela deixou Pedro entrar
17 Sarevɨdaaꞌnyɨ tɨkuryavɨ sɨdɨraayaꞌ Pitarɨ wɨdɨna “Pwaigɨjɨ aꞌmwe sahwareigɨ midaaka?” Sai kwaasɨ wɨdɨna “Aawa, nɨmɨ mɨka!”
17 e lhe perguntou: — Você não é um dos seguidores daquele homem? — Eu, não! — respondeu ele.
18 Sagaaꞌ yɨrɨlyagaakɨ. Sareꞌna damerajɨ yaasɨwaꞌwawɨnyarajɨ dɨka mariraꞌna yeva savɨ daavɨna yeva yɨmwannyɨna. Yɨmwannyɨna yadaapi Pitai bɨna yaka kumɨnyaba daavɨna yaka yɨmwannyɨna yaꞌ.
18 Por causa do frio, os empregados e os guardas tinham feito uma fogueira e estavam se aquecendo de pé, em volta dela. Pedro estava de pé, no meio deles, aquecendo-se também.
19 Sarevɨdaaꞌnyɨ aꞌmwera dɨnyɨna “Anaazai, Gotɨyarɨna Yɨraꞌde Naanga pwalyɨ.” Nabaai dɨnyɨna yesai Aꞌmwe Anaazai Jizaazarɨ yɨwaaraꞌna. Gamɨreraavɨnajɨ gamɨre wɨjɨwaakyavɨnajɨ yɨwaaraꞌna.
19 O Grande Sacerdote fez algumas perguntas a Jesus a respeito dos seus seguidores e dos seus ensinamentos.
20 Sara yɨwaaraꞌna kyaꞌ Jizaazai jaꞌnawɨdɨna “Yuyagaaꞌ Kwaakevakɨyaraayaba yuyaraavɨ kuꞌmaayaba wɨdadɨnyainyɨra. Juyainaavɨre lotuangengɨjɨ Gotɨyare Angevɨjɨ saba wɨjɨwaakɨna. Juya yuyara yɨkabadɨvɨsaba yuna wɨjɨwaakɨna yadɨnyainyɨ. Lɨka yulyaꞌna yagaala aane pɨrɨꞌ kɨrɨꞌ mujadɨnyainyɨ.
20 E Jesus respondeu:
21 Sara yadɨnyainyɨneꞌna baaꞌna nyɨwaraꞌmwaa? Aꞌmwera kadɨka nyuꞌnesaraavɨ yɨwaaravaꞌgɨzɨ gɨthɨpɨꞌderera. Yɨthaa, kumɨ yagaala sara wɨdeꞌna nayaa yawɨꞌna yesaꞌnanyɨra.”
21 Então, por que o senhor está me fazendo essas perguntas? Pergunte aos que me ouviram, pois eles sabem muito bem o que eu disse a eles.
22 Sai sara wɨdɨna yakegaaꞌ dame pwai Jizaazare maangwɨdaanyaba asasɨ jɨrɨꞌbwararanna yaka wɨdɨna “Amɨ, Gotɨyarɨne Tamiraꞌde Naangerɨ sara baaꞌna jaꞌnawɨdɨwaana!”
22 Quando Jesus disse isso, um dos guardas do Templo que estavam ali deu-lhe uma bofetada e disse: — Isso é maneira de falar com o Grande Sacerdote?
23 Jizaazai jaꞌnawɨdɨna “Nɨmɨ kayaaꞌna wɨdɨwɨjɨ kwajɨ saꞌna dava yuyara mwaaihasaraavɨ duzɨwaakya! Saꞌna nɨmɨ tewaanna wɨdɨweꞌ baaꞌna nyɨramwaana?”
23 — Se eu disse alguma mentira, prove que menti! — respondeu Jesus. — Mas, se eu falei a verdade, por que é que você está me batendo?
24 Sarevɨdaaꞌnyɨ Jizaazai wɨla kuna pwɨyɨnɨkerɨ Anaazai yaasɨna kyaꞌ Gotɨyarɨna Yɨraꞌde Naangei Kaayapaazaryawɨnna pwara makuna yeꞌ.
24 Depois Anás mandou Jesus, ainda amarrado, para Caifás, o Grande Sacerdote.
25 Sɨnnawɨ dɨkeyaba Pitai daavɨna yaka dɨkevɨ kuna yɨmwannyɨna. Kuna yɨmwannyɨna yadaaꞌnyɨ pwara Pitarɨ wɨdɨna “Nabaai, aꞌmwe sahwareigɨ midaaka?” Pitai kwaasɨ wɨdɨna “Aawa, nɨmɨ mɨka!”
25 Pedro ainda estava lá, de pé, aquecendo-se perto do fogo. Então lhe perguntaram: — Você não é um dos seguidores daquele homem? — Não, eu não sou! — respondeu ele.
26 Saba Gotɨyarɨna Yɨraꞌde Naangere yaasɨwaꞌwawɨnya pwai mwaalɨna. Pitai aꞌmwere kadɨkikɨ yuna dakuꞌna gamɨjɨyarajɨyai mwaalɨna. Sai mwaalɨna yaka wɨdɨna “Wawɨnyavɨ salyɨyaigɨnyɨ tɨnna magwanganyɨjɨwa?”
26 Um dos empregados do Grande Sacerdote , parente do homem de quem Pedro tinha cortado a orelha, perguntou: — Será que eu não vi você com ele no jardim?
27 Sarevɨdaaꞌnyɨ Pitai kwaasɨ ayɨna wɨdɨna “Aawa.” Wɨdɨna yakegaaꞌ yɨmeꞌnyaꞌbɨꞌ kukuraayai jaka dɨna yaꞌ.
27 E outra vez Pedro disse que não. E no mesmo instante o galo cantou.
28 Sarevɨdaaꞌnyɨ Kaayapaazare angevɨdaaꞌnyɨ Gaꞌmaanɨya naangere anga kotɨyavɨna Jizaazarɨ makuna. Sagaaꞌ byaaka mena yakegaakɨ. Jizaazarɨ makuna yeva Juyara dɨna “Gaꞌmaanɨyaraavɨre anga kotɨyavɨna wɨlawaajɨ nemɨ kɨmaakeina nyɨmaꞌnaadɨka! Aawa. Pariꞌmaꞌmunne tɨka naadeꞌna,” deva kotɨyavɨ mwɨlaawieꞌ.
28 Depois levaram Jesus da casa de Caifás para o palácio do Governador romano. Já era de manhã cedo. Os líderes judeus não entraram no palácio porque queriam continuar puros , conforme a religião deles; pois só assim poderiam comer o jantar da Páscoa .
29 Sarevɨdaaꞌnyɨ mwasawɨ daavesawɨnna Aꞌmwe Paailatɨ walyuna yaka yɨwaaraꞌna “Aꞌmwe darɨna kotɨyavɨ be kayaaꞌnanyaꞌna dɨvanɨgatavaka?”
29 Então o governador Pilatos saiu, foi encontrar-se com eles e perguntou: — Que acusação vocês têm contra este homem?
30 Kumɨ jaꞌnawɨdɨna “Sai kayaaꞌnanyaꞌ myajɨ kwajɨ gɨmɨnyawɨnna mamakabi kyaadɨka!”
30 Eles responderam: — O senhor acha que nós lhe entregaríamos este homem se ele não tivesse cometido algum crime?
31 Sarevɨdaaꞌnyɨ Paailatɨ wɨdɨna “Sahwaihi makwalyuna yapi sarɨnnya kɨwɨnyaꞌna kotɨyaꞌ aꞌmwerɨ jɨla!” Juyara wɨdɨna “Aꞌmwe Romɨyaihi kɨwɨnyaꞌ nedakadɨvɨꞌ ‘Kotɨyaꞌna aane pwai kwarɨ maramakɨpɨnera!’ Sara nedadɨvɨsaihɨlyɨ.”
31 Pilatos disse: — Levem este homem e o julguem vocês mesmos, de acordo com a Então eles responderam: — Nós não temos o direito de matar ninguém.
32 Sɨnnawɨ Jizaazai “Aꞌmwera nɨmɨnyɨ sara kyapɨjɨ balɨdeinyɨ,” wɨdakesɨ. “Gamɨre yagaala saꞌ yuneꞌna nebulyaꞌna yɨmaꞌnana!” Gotɨyai kadozɨ Juyara sara wɨdɨna yesasɨ.
32 Isso aconteceu assim para que se cumprisse o que Jesus tinha dito quando falou a respeito de como ia morrer .
33 Sarevɨdaaꞌnyɨ Gaꞌmaanɨyaraavɨre anga kotɨyavɨ Paailatɨ ayɨna wɨlɨna yaka Jizaazarɨna dameraavɨ wɨdɨna “Dalyamaraawila!” Sara wɨdɨna yaka Jizaazarɨ wɨdɨna “Juyaraavɨ maremwaaidɨnya Kingɨyaigɨ daaka?”
33 Pilatos tornou a entrar no palácio, chamou Jesus e perguntou: — Você é o rei dos judeus?
34 Jizaazai jaꞌnawɨdɨna “Nyɨwaraꞌmwaanyaꞌ gɨnnya yagaalyaꞌ dɨngaka? Pwara nɨmɨnyɨna gɨthɨwaasaꞌ dɨngaka?”
34 Jesus respondeu:
35 Paailatɨ jaꞌnawɨdɨna “Juyainyɨ daaka! Nɨmɨnyawɨnna gɨnnya yɨsavaakɨyara Juyarajɨ Gotɨyarɨna yɨraꞌdɨvɨta naangerajɨ sara gɨmarɨmwaihɨwaaꞌ. Berɨꞌ yagɨneigɨnaka!”
35 — Por acaso eu sou judeu? — disse Pilatos. — A sua própria gente e os chefes dos sacerdotes é que o entregaram a mim. O que foi que você fez?
36 Jizaazai jaꞌnawɨdɨna “Kwaaka davakɨ nɨmɨre maremwaalyabwi maayasɨra. Kwaaka davakɨ maremwaaidɨnyainyɨ kwajɨ nyɨmɨdɨdɨvɨsara dɨna ‘Juyara sahwarɨ nagalalɨmwabɨka!’ kadɨpɨka! Sara dɨna yɨpɨjɨ kwajɨ Juyaraavɨ mala karabɨthɨka! Sareꞌ Kwaaka davakɨdaaꞌnyɨ nɨmɨre maremwaalyabwi mwarika.”
36 Jesus respondeu:
37 Sarevɨdaaꞌnyɨ Paailatɨ wɨdɨna “Nabaai, sarevɨ maremwaaidɨnya Kingɨyaigɨ daaka?” Jizaazai jaꞌnawɨdɨna “Nɨmɨnyɨna nyɨdɨwaa ‘Kingɨyaigɨnyɨ.’ ‘Nebulyabwina wɨjalɨkurakɨma!’ dɨna yena nɨwaaꞌ nyɨmaarakeinyɨ, Kwaakevakɨ yɨmaꞌneinyɨ. Sareinyɨ nɨmɨre wawɨnyasɨ. Gazaizai nebulyavɨna wɨvuꞌnadei nɨmɨre maanguraayavɨ kadɨka nyuꞌnɨvanɨkelyɨra.”
37 — Então você é rei? — perguntou Pilatos.
38 Paailatɨ wɨdɨna “Nebulyabwi berɨvaka!”
38 — O que é a verdade? — perguntou Pilatos. Depois de dizer isso, Pilatos saiu outra vez para falar com a multidão e disse: — Não vejo nenhum motivo para condenar este homem.
39 Saꞌna kɨrɨꞌ sarɨmɨrebwina Pariꞌmaꞌmunnegaaꞌ kalavuzarɨ yagalyaꞌmaꞌdɨnyainyɨ. Sarevɨdaaꞌnyɨ Juyaihɨre Kingɨyarɨ yagalyaꞌmavɨjɨwa? Sɨmunya gara yawɨꞌmwaaꞌ?”
39 Mas, de acordo com o costume de vocês, eu sempre solto um prisioneiro na ocasião da Páscoa . Vocês querem que eu solte para vocês o rei dos judeus?
40 Sarevɨdaaꞌnyɨ kumɨ jaka ayɨna wɨdɨna “Aawa, sai mɨka! Aawa. Baravaazarɨ nejaama!” Baravaazai sai kuka yɨpalamaaꞌdelyɨ.
40 Todos começaram a gritar: — Não, ele não! Nós queremos que solte Barrabás! Acontece que esse Barrabás era um criminoso.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.