1 Coríntios 15

Yipma Genesis and New Testament (BYR) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Nyaꞌmweihi, yagaala tewaanyaꞌ yɨhɨzɨwaakeꞌ sarɨmɨre sɨmunya ayɨna maradɨhaaꞌbwata yɨhima! Yagaala tewaanya saꞌ sarɨmɨ mena maaresasɨ. Yɨ dazavɨ dɨragɨnna daaꞌdɨvɨsasɨ.
1 Agora, irmãos, quero que lembrem do evangelho que eu anunciei a vocês, o qual vocês aceitaram e no qual continuam firmes.
2 Yɨ yagaala tewaanya dazahɨrɨvɨna Gotɨyai sarɨmɨnyɨ yɨhɨvadaihasamaaꞌdesɨ. Yɨ yagaala yɨhɨzɨwaakeꞌ sarɨmɨ yaasɨwaꞌ lɨmwagapɨjaꞌ yɨ sarɨmɨre sɨmunyavɨ dɨragɨnna kuna mwakyɨpɨjaꞌ myɨhɨvadaihasamaari yadesɨ. Aawa. Kɨrɨꞌ yaasɨwaꞌ malɨmwagari yɨpɨjaꞌ sɨmunyavɨ dɨragɨnna kuna wakɨpɨjaꞌ yɨhɨvadaihasamaaꞌdesɨ.
2 A mensagem que anunciei a vocês é o evangelho, por meio do qual vocês são salvos, se continuarem firmes nele. A não ser que não tenha adiantado nada vocês crerem nele.
3 Sareꞌ darevɨnyɨ. Yagaala aaya mudɨꞌnanyaꞌ nɨmɨ sarɨmɨnyɨ yɨhɨmarɨmwangeꞌ, yɨ sɨnnawɨ yagaala dazaꞌ maarageva. Yɨ yagaala dɨragɨnya saꞌ daresɨ. Gotɨyare bukuyavɨ dɨnɨkevɨna nemɨre kayaaꞌnanyanna marasɨꞌnyaꞌnei Kɨraazɨtɨyai balakelyɨ.
3 Eu passei para vocês o ensinamento que recebi e que é da mais alta importância: Cristo morreu pelos nossos pecados, como está escrito nas Escrituras Sagradas ;
4 Yɨ simaangevɨ pwara sahwarɨ wɨlakesalyɨ. Yɨ Gotɨyare bukuyavɨ dɨnɨkevɨna yɨrɨka darɨkaai darɨkɨ Gotɨyai sarerɨ gaalyarɨ yɨdɨkaavakelyɨ.
4 ele foi sepultado e, no terceiro dia, foi ressuscitado, como está escrito nas Escrituras;
5 Yɨ sarei dɨvidaasɨ Pitarɨ yɨjɨwaainnyɨna yaꞌ. Yɨ sarei ayahi dɨvidaasɨ gamɨre atɨraai sɨvɨla purɨdaaꞌnyɨ pwaraalyaraavɨ yɨjɨwaainnyɨna yaꞌ.
5 e apareceu a Pedro e depois aos doze apóstolos .
6 Nabaai dɨvidaasɨ gave pɨgaaꞌ neyaꞌmwe kwalaalyaraavɨ yɨjɨwaainnyɨna. Sahwara paaivɨ aadɨretɨyarajɨ pwarajɨ mwaalesare. Yɨ neyaꞌmwe dazaraavɨya kwalaalya naangera sara kuna mwaaihaꞌ. Mwaaihasara yɨhɨthɨpɨnere. Kɨrɨꞌ pwara se mena baleꞌ.
6 Depois apareceu, de uma só vez, a mais de quinhentos seguidores, dos quais a maior parte ainda vive, mas alguns já morreram.
7 Yɨ nabaai dɨvidaasɨ sahwai Jemɨzarɨ yɨjɨwaainnyɨna. Nabaai dɨvidaasɨ yuya Apozelɨyaraavɨ yɨjɨwaainnyɨna.
7 Em seguida apareceu a Tiago e, mais tarde, a todos os apóstolos.
8 Yɨ wana sahwaraavɨ dɨvidaasɨ saamɨnyagaaꞌ bwaranyarɨ ganaangeꞌ kayaaꞌna maarakabaaibɨꞌ sahwai nɨmɨnyɨ yɨjɨwaainnyɨna nyakeinyɨ.
8 Por último, depois de todos, ele apareceu também a mim, como para alguém nascido fora de tempo.
9 Sareꞌ darevɨnyɨ. Apozelɨya yuyaraavɨdaaꞌnya nɨmɨ wana maalɨkeinyɨ. Yɨ nɨmɨ Gotɨyare kusɨlaanyaraavɨ kayaaka yɨgalakeꞌna nɨmɨnyɨna yɨnɨga wiꞌna nyɨdɨpɨneinyɨ mɨꞌ “Sai Apozelɨyalyɨra.”
9 De fato, eu sou o menos importante dos apóstolos e até nem mereço ser chamado de apóstolo, pois persegui a Igreja de Deus.
10 Sare kɨrɨꞌ Gotɨyai yanga gaimwanga nyadevɨ nɨmɨ mwaaiheinyɨ yɨ Apozelɨyainyɨ sareinyɨra. Yɨ gamɨre yanga gaimwangeꞌ nɨmɨnyɨneꞌ yɨ saꞌ kuneꞌ mɨꞌ. Aawa nebulyasɨ. Sai nyɨgaimwadaaꞌnyɨ nɨmɨ wawɨnya dɨragɨnna mɨraagɨkɨreneinyɨ. Nabaai Apozelɨya pwaraavɨre wawɨnya mena wavɨlaveneinyɨ. Sare kɨrɨvɨ nɨmɨ sainyɨ myɨvanɨge. Aawa. Gotɨyare yanga gaimwangeꞌ nɨmɨjɨ nyeꞌmwannamwaaida saꞌ sahɨrɨsaꞌ yɨvanɨkesɨ.
10 Mas pela graça de Deus sou o que sou, e a graça que ele me deu não ficou sem resultados. Pelo contrário, eu tenho trabalhado muito mais do que todos os outros apóstolos. No entanto não sou eu quem tem feito isso, e sim a graça de Deus que está comigo.
11 Sarevɨdaaꞌnyɨ nɨmɨ yɨhye kwainyɨ dɨngaka? Apozelɨya pwara yɨhyeta pwara dɨngaka? Dazavɨna yagaala maayasɨ. Nemɨ yuyaina Gotɨyare yagaala sahɨrɨsaꞌna wɨjɨwakadaanyaine. Yɨ sarɨmɨ yagaala sahɨrɨvɨna dɨragɨnna sara lɨmwagaresaihɨlyɨ.
11 Assim, não importa se a mensagem foi entregue por mim ou se foi entregue por eles; o importante é que foi isso que todos nós anunciamos, e foi nisso que vocês creram.
12 Yuyagaaꞌ nemɨ yagaalyaꞌ dara yɨhɨzɨwakadaanyaine. Kɨraazɨtɨyarɨ bainɨkeraayaba Gotɨyai yɨdɨkaavakeꞌnanyɨ. Sareꞌna sarɨmɨnyɨ pwara dara gathaꞌdara yɨhɨthadɨvɨkaꞌ! “Aꞌmwe mena bainɨkera, sara ayahi ayɨna yɨnɨga wiꞌna dɨkaapɨꞌdevwi mwarika!”
12 Se a nossa mensagem é que Cristo foi ressuscitado, como é que alguns de vocês dizem que os mortos não vão ressuscitar?
13 Nabaai yɨ nebulyaꞌnanyaꞌ warajɨ kwajɨ yɨ aꞌmwe bainɨkera ayɨna yɨnɨga wiꞌna madɨkaayɨ yapɨjɨ kwajɨ Gotɨyai Kɨraazɨtɨyarɨ ayɨna yɨdɨkaavakeꞌ nebulyaꞌnanyaꞌ mwari kyadɨka!
13 Se não existe a ressurreição de mortos, então quer dizer que Cristo não foi ressuscitado.
14 Nabaai Gotɨyai Kɨraazɨtɨyarɨ ayɨna midɨkaayɨ yajɨ kwajɨ yɨ savɨdaaꞌnyɨ nemɨ wɨjɨwakadaanya yagaala daza kune saba sananya kwaradɨka! Yɨ sarɨmɨre Kɨraazɨtɨyarɨ lɨmwanga saꞌ kɨrɨsɨ kune saba sananya kwaradɨka!
14 E, se Cristo não foi ressuscitado, nós não temos nada para anunciar, e vocês não têm nada para crer.
15 Yɨ nabaai sara yajɨ kwajɨ yɨ nemɨnyɨna dara kabɨramaapɨdɨkeꞌ “O, Apozelɨyara Gotɨyarɨna kwaasɨ jalɨkurakadɨvɨtara daaka!” Nemɨ kuꞌmaayaba dara jalɨkurakadaanyaine. Gotɨyai Kɨraazɨtɨyarɨ yɨdɨkaavakelyɨ. Sareꞌna Gotɨyai aꞌmwe bainɨkeraavɨ midɨkaayɨ yadeꞌ nebulyaꞌnanyaꞌ warajɨ kwajɨ yɨ sai Kɨraazɨtɨyai kwarɨjɨ midɨkaayɨ kyadɨkeꞌna nemɨ kwaasɨ kyɨhɨzalɨkurakaadɨka!
15 E mais ainda: nesse caso estaríamos mentindo contra Deus, porque afirmamos que ele ressuscitou Cristo. Mas, se é verdade que os mortos não são ressuscitados, então Deus não ressuscitou Cristo.
16 Sareꞌ darevɨnyɨ. “Dɨvi sagaaꞌ bainɨkeraavɨ midɨkaayɨ yadelyɨra,” daazaꞌ nabaai Kɨraazɨtɨyarɨ midɨkaayɨ kyadɨka!
16 Porque, se os mortos não são ressuscitados, Cristo também não foi ressuscitado.
17 Nabaai Kɨraazɨtɨyarɨ midɨkaayɨ yajɨ kwajɨ yɨ sarɨmɨre dɨragɨnna lɨmwangebwi waryaanyabwi kyɨmaꞌnadɨka! Yɨ sarɨmɨ sarɨnnya kayaaꞌnanyangɨ kuna kamwaaibɨthɨka!
17 E, se Cristo não foi ressuscitado, a fé que vocês têm é uma ilusão, e vocês continuam perdidos nos seus pecados.
18 Sarevɨdaaꞌnyɨ aꞌmwera Kɨraazɨtɨyarɨ dɨragɨnna lɨmwadɨvɨꞌ se mena baidɨvɨsara sara kwarajɨ kayaaka mena kyɨgainɨpɨdɨka!
18 Se Cristo não ressuscitou, os que morreram crendo nele estão perdidos.
19 Yune nemɨ Kwaaka davakɨ gaala mwaidaanyagaaꞌ gavegaaꞌ Kɨraazɨtɨyarɨ lɨmwadaa dahaaꞌne sahwarɨna yemwalaajɨ kwajɨ dɨvi balyaꞌnegaaꞌ manegaimwagyɨ yojɨ kwajɨ yɨ aꞌmwera nemɨnyɨna kale naanga wiadeina kamwalaadɨka! Yɨ aꞌmwe yuya pwaraavɨna kale maalɨka wiaꞌ kwaradɨkesɨ. Nemɨnyɨna kale naanga naanga wiaꞌ kwaradɨkesɨ.
19 Se a nossa esperança em Cristo só vale para esta vida, nós somos as pessoas mais infelizes deste mundo.
20 Kɨrɨꞌ sasareꞌ mɨꞌ. Kɨraazɨtɨyai mena balakerɨ yɨ Gotɨyai ayɨna yɨdɨkaavakelyɨ. Yɨ tɨka munne yabwaryaꞌnegaaꞌ nanyɨne tɨviꞌna waꞌda mala waꞌdevaaibɨꞌ Kɨraazɨtɨyarɨne aꞌmwe se bainɨkeraavɨ sai aaya yɨbwaradɨkaata yakei yuyagaaꞌ mwaaidelyɨ.
20 Mas a verdade é que Cristo foi ressuscitado, e isso é a garantia de que os que estão mortos também serão ressuscitados.
21 Sareꞌ darevɨnyɨ. Aꞌmwei, Aataamɨ, yaakevɨ balyabwi wakyaaꞌ. Yɨ aꞌmwei Jizaazai yakevɨ aꞌmwe bainɨkera ayɨna dɨkaayaꞌnebwi wakaꞌ.
21 Porque, assim como por meio de um homem veio a morte, assim também por meio de um homem veio a ressurreição.
22 Yɨ daresɨ. Aataamɨre yɨta savaakɨre yuyara sahwara baidɨvɨtabaaibɨꞌ Kɨraazɨtɨyarɨ wɨlamwaaidɨvɨta yuyara sahwara gaalyabwi maapɨꞌdere.
22 Assim como, por estarem unidos com Adão, todos morrem, assim também, por estarem unidos com Cristo, todos ressuscitarão.
23 Nabaai gazaizai yune gannya sagaaꞌ ayɨna dɨkaaꞌna, yɨ gaalyaꞌ maaradelyɨ. Aaya mudɨꞌnanyai tɨka munne mya gaai yadebɨsai sai Kɨraazɨtɨyalyɨ. Gaalyaꞌ mena ayɨna maarakelyɨ. Yɨ nabaai dɨvidaaꞌnyɨ sai ayɨna walaabathevɨ nemɨ yuya Kɨraazɨtɨyare saina yɨ nemɨ gaalyaꞌ maraadeine.
23 Porém cada um será ressuscitado na sua vez: Cristo, o primeiro de todos; depois os que são de Cristo, quando ele vier;
24 Yɨ dɨvidaaꞌnyɨ aayagaakɨra. Yɨ maremwaaide gazarɨzarɨjɨ marahuzɨꞌbwaremwaaide gazarɨzarɨjɨ dɨragɨnnaka gazarɨzarɨjɨ saraavɨre dɨragɨnyaꞌ Kɨraazɨtɨyai mariꞌmwagasɨꞌnojɨ sai Gotɨyarɨ Nɨmwarɨ gannya maremwaaideꞌ marɨmwangadelyɨ.
24 e então virá o fim. Cristo destruirá todos os governos espirituais, todas as autoridades e poderes e entregará o Reino a Deus, o Pai.
25 Sareꞌ darevɨnyɨ. Kɨraazɨtɨyai kuna maremwaaladelyɨ. Gotɨyai gamɨre yɨkamaangeraavɨ gamɨre sɨvɨlyɨraaryaba galawɨlawakadehaaꞌna kuna maremwaaladelyɨ.
25 Pois Cristo tem de reinar até que Deus faça com que ele domine todos os inimigos.
26 Gotɨyai yuya yɨkamaanga pwaraavɨ mena marasɨꞌnojɨ yɨ nabaai yɨkamaanga aayaangebwi barya kɨbulyɨ yasɨꞌnadelyɨ.
26 O último inimigo que será destruído é a morte.
27 Sareꞌ darevɨnyɨ. Dara dɨnɨꞌ “Gotɨyai yuya sahwaryawɨ kwaakewɨ marulawakakengɨ.” Sara dɨnɨka kɨrɨꞌ yɨ nemɨ mena yawɨꞌmanɨgo. Gotɨyai yuya, yuyara Kɨraazɨtɨyarɨ dalaangewɨ marulawakakei gamɨ sai dalaangewɨ sahɨnɨjɨ myeꞌmwannamwaalyɨkelyɨ. Arɨkewɨ.
27 As Escrituras Sagradas dizem: “Deus pôs todas as coisas debaixo do domínio dele.” É claro que dentro das palavras “todas as coisas” não está o próprio Deus, que põe tudo debaixo do domínio de Cristo.
28 Nabaai dɨvi Kɨraazɨtɨyarɨ dalaangewɨ yuya yɨnɨga wiꞌna marulawakɨna kyojɨ yɨ sagaaꞌ Gotɨyare Gawaalɨvaangei gamɨ sai Gotɨyarɨ sahwai yuya marulawakakerɨ dalaangewɨ wɨlawakɨnadelyɨ. Yɨ “Gotɨyai yuyangɨ yɨnɨga wiꞌna maremwaaide nebulyaꞌnanyai mwaalana!” dozɨ dalaangewɨ sara wɨlawakɨnadelyɨ.
28 Mas, quando tudo for dominado por Cristo, então o próprio Cristo, que é o Filho, se colocará debaixo do domínio de Deus, que pôs todas as coisas debaixo do domínio dele. Então Deus reinará completamente sobre tudo.
29 Nabaai yagaala yɨdɨkaasaburɨne dazaꞌ nebulyaꞌna mi yajɨ kwajɨ aꞌmwe bainɨkeraavɨ gaimwagyaꞌneꞌ aꞌmwe pwara bavɨtaazɨyaꞌ maaꞌmanɨgasara berɨꞌ yɨpɨꞌdevaka! Aꞌmwe bainɨkeraavɨ nebulyaꞌna midɨkaayɨ yanneꞌ kwajɨ sahwara aꞌmwe baimwaꞌdaasaraavɨ gaimwagyaꞌneꞌ bavɨtaazɨyaꞌ beꞌna maaꞌmanɨgataraavaka!
29 Pensem agora nas pessoas que são batizadas em favor dos mortos : o que é que elas esperam conseguir? Se os mortos não são ressuscitados, por que é que essas pessoas se batizam em favor deles?
30 Yɨ nemɨ kwainajɨ gazagaasagaaꞌ aꞌmwe pwara nemɨnyɨna “Kayaaka yɨgalakaana!” dadɨvɨꞌ yaamɨjɨ neyadɨvɨsaine. Nabaai aꞌmwe bainɨkeraavɨ ayɨna midɨkaayɨ yanneꞌ kwajɨ nemɨ Kɨraazɨtɨyarɨ mɨdɨdaanyaina sara beꞌna mwaaiho!
30 E, quanto a nós, por que é que nos colocamos em perigo a toda hora?
31 Nyaꞌmweihi, yuya yɨrɨkerɨkaavɨ nɨmɨ taanginya maaꞌdɨ mena bainɨkeinyɨbɨsainyɨ. Sarɨmɨnyɨne yayaꞌ munyaba makimunebaaibɨꞌ dazaꞌ nebulyaꞌna dadɨnyɨ. Nebulyasɨ. Kɨraazɨtɨyai Jizaazai sai nemɨre Naangerɨ wɨlamwaaihevɨ yaya munyaba makɨla saꞌ kɨnɨnnakeinyɨ.
31 Irmãos, eu enfrento a morte todos os dias. Se afirmo isso, é pelo orgulho que tenho de vocês, pois estamos todos unidos com Cristo Jesus, o nosso Senhor.
32 Nɨmɨ aꞌmweraavɨrebwina dɨdeꞌnanyɨ. Anga Epazaazɨ nɨmɨ sɨgyaawaryarajɨ mala tanneinyɨ. Yɨ dazavɨ nɨmɨ tewaanya benɨ maaꞌmuneꞌna! Nabaai yɨ aꞌmwe bainɨkeraavɨ ayahi midɨkaayɨ yanneꞌ kwajɨ pwara dara dɨpɨꞌdeꞌ tewaanyaꞌ berɨꞌ kwaradɨkaka! “Baaꞌnana! Nemɨ tɨka wapaaya naana! Aalya naana! Sareꞌ darevɨnyɨ. Mwanyagaaꞌ nemɨ balaadeina dɨngaka? Nemɨ yune menanyaina yɨmaꞌnaadeina dɨngaka?”
32 Aqui em Éfeso eu lutei contra inimigos como se lutasse contra animais selvagens. E, se fiz isso somente por interesses humanos, o que foi que eu consegui com isso? Se é verdade que os mortos não são ressuscitados, façamos o que diz o ditado: “Comamos e bebamos porque amanhã morreremos.”
33 Akai, sahwara kwaasɨ kuna nayɨhɨthɨpɨdɨka! Dara jawɨrila! “Nemɨ aꞌmwe kayaaꞌnanyarajɨ yeꞌmwannayamaryadawaari yɨ sahwara nemɨre tewaanyabwi kayaaka nyɨgalakɨpɨdɨka!”
33 Não se enganem: “As más companhias estragam os bons costumes.”
34 Sarɨmɨ navɨꞌnavɨkebwi nayaa yagalyaꞌmaꞌna jɨla! Yapɨjɨ yɨdasabwina jawɨrila! Sarɨmɨ kayaaꞌnanyaꞌ aya kɨrɨꞌ ayawɨ nyɨpɨka! Sareꞌ darevɨnyɨ. Sarɨmɨnyɨdaaꞌnya pwara sahwara Gotɨyarɨna wana myawɨryadɨvɨsare. Sarɨmɨ wagɨla maaryaꞌneꞌna yagaala dazaꞌna yɨhɨthɨwa.
34 Comecem de novo a viver uma vida séria e direita e parem de pecar. Para fazer com que vocês fiquem envergonhados, eu digo o seguinte: alguns de vocês não conhecem a Deus.
35 Kɨrɨꞌ nabaai aꞌmwe pwai dara yɨdaanganadelyɨ “Aꞌmwe bainɨkeraavɨ gathaꞌdara yɨdɨkaavaderaavaka? Yɨ sahwara be kɨlaakejɨꞌ maarapɨjɨ ayɨna yɨmaꞌnaabɨpɨꞌderaavaka?”
35 Mas alguém perguntará: “Como é que os mortos são ressuscitados? Que tipo de corpo eles vão ter?”
36 Ai, navɨka dara yɨvanɨgɨnyaigɨ dɨngaka! Gɨmɨ kwaigɨ sɨlyaꞌ mena burɨdɨnyaꞌ gamɨre kɨlaakejɨꞌ mabalyɨ yajaꞌ yɨ saꞌ Gotɨyai gaala marakadeꞌ mɨꞌ.
36 Seu tolo! Quando você semeia uma semente na terra, ela só brota se morrer.
37 Nabaai gɨmɨ burɨdɨza dazaꞌ dɨvidaasɨ kɨlaakeꞌ yɨmaꞌnaabathe avaalaꞌ mɨꞌ. Aawa. Gɨmɨ yune wiaina burɨdɨnyɨ. Witɨzɨla dɨngaꞌ? Tɨka wapaa pɨnɨngɨre sɨlya dɨngaꞌ?
37 E o que foi semeado é apenas uma semente, talvez um grão de trigo ou outra semente qualquer e não o corpo já formado da planta que vai crescer.
38 Yɨ Gotɨyai gannya sɨmunyavɨ mena yawɨraka gamɨre kɨlaakejɨꞌ, yɨ yagɨnya kɨwata saza wɨjaavadezɨkɨra. Yɨ sai wia gazaizai gamɨre kɨlaakejɨꞌ gɨryadezɨꞌ wɨjaavadezɨkɨ. Pwarɨ gannya kɨlaakejɨꞌ pwarɨ gannya kɨlaakejɨꞌ wɨjaavadezɨkera.
38 Deus dá a essa semente o corpo que ele quer e dá a cada semente um corpo próprio.
39 Mɨwɨta gazasaꞌ avaainanyaꞌ mɨꞌ. Aawa. Aꞌmweraavɨreꞌ gave nabinanyasɨ. Yɨ jɨlɨkyaawaryaraavɨre kumɨre mɨwɨta nabinyangɨ. Yɨ yɨkurɨyaawiangɨre kumɨre mɨwɨta nabinanyangɨ. Yɨ yusaraavɨre kumɨreꞌ nabinanyasɨ. Yɨ jawɨnyaraavɨreꞌ nabinanyasɨ.
39 E a carne dos seres vivos não é toda do mesmo tipo. Os seres humanos têm um tipo de carne; os animais, outro; os pássaros, outro; e os peixes, ainda outro.
40 Nabaai sɨgunyavɨ yɨlarɨka sa kɨlaaka kɨnɨnnakengɨ. Yɨ Kwaakevakɨ warɨka sa kɨlaaka kɨnɨnnakengɨ. Sare kɨrɨꞌ sɨgunyavɨya byaanna dɨragɨnyaꞌ geꞌ warɨꞌ. Yɨ Kwaakevakɨya byaanna dɨragɨnyaꞌ geꞌ warɨꞌ.
40 Há também corpos do céu e corpos da terra. Existe um tipo de beleza que pertence aos corpos celestes, e há outro que pertence aos corpos terrestres.
41 Yɨ sɨgunyavɨyangɨna nyɨlyare byaanna dɨragɨnyaꞌ pɨrɨsɨ. Lawere byaanna dɨragɨnyaꞌ pɨrɨsɨ. Sɨlɨngaamɨnyarɨkaavɨre byaanna dɨragɨnyaꞌ pɨrɨsɨ. Sareꞌ darevɨnyɨ. Sɨlɨngaamɨnya pɨrɨkɨre byaanna dɨragɨnyaꞌ nabinyasɨ. Sɨlɨngaamɨnya pɨrɨkɨre byaanna dɨragɨnyaꞌ nabinyasɨ. Sana sana yadengɨra.
41 O sol tem o seu próprio brilho; a lua, outro brilho; e as estrelas têm um brilho diferente. E mesmo as estrelas têm diferentes tipos de brilho.
42 Aꞌmwe bainɨkeraavɨre dɨkaasabwi saꞌ avaaina sasaresɨ. Kɨlaaka nemɨ lɨkirakadaanyajɨꞌ, sajɨꞌ sɨla burɨdaanyabaaibɨꞌ bwia buꞌdezɨkɨ. Kɨlaaka Gotɨyai ayɨna yɨdɨkaavadezɨꞌ, mudɨka sajɨꞌ bwia buradezɨꞌ mɨꞌ.
42 Pois será assim quando os mortos ressuscitarem. Quando o corpo é sepultado, é um corpo mortal; mas, quando for ressuscitado, será imortal .
43 Kɨlaaka nemɨ lɨkirakadaanyajɨꞌ, sajɨꞌ yaya munyaba makɨlyaꞌnejɨꞌ mɨꞌ. Kɨlaaka Gotɨyai ayɨna yɨdɨkaavadezɨꞌ, sajɨꞌ byaanna dɨragɨnyaꞌ kɨnɨnnakejɨkɨ. Kɨlaaka lɨkirakadaanyajɨꞌ, sajɨꞌ wɨrɨsajɨkɨ. Kɨlaaka yɨdɨkaavadezɨꞌ, sajɨꞌ dɨragɨnaangeꞌ kɨnɨnnakejɨkɨ.
43 Quando ele é sepultado, é feio e fraco; mas, quando for ressuscitado, será bonito e forte.
44 Kɨlaaka lɨkirakadaanyajɨꞌ, sajɨꞌ yɨ kwaakevɨnejɨkɨ. Aagɨlaakejɨkɨ. Kɨlaaka yɨdɨkaavadezɨꞌ, sajɨꞌ Kuryai maremwaaladezɨkɨ. Yɨ kwaakevakɨne kɨlaakejɨꞌ aꞌmweraavɨrejɨꞌ warajaꞌ yɨ Kuryarɨne kɨlaaka kɨjɨꞌ waradezɨkɨra.
44 Quando é sepultado, é um corpo material; mas, quando for ressuscitado, será um corpo espiritual. É claro que, se existe um corpo material, então tem de haver também um corpo espiritual.
45 Sarevɨ Gotɨyare bukuyavɨ dara dɨnɨꞌ “Aꞌmwe aaya mudɨꞌnanyai, Aataamɨ, aꞌmwei Kwaakevakɨnei yɨmaꞌnaka gaalyaꞌ kɨnɨnnakei.” Yɨ Aataamɨ aaya dɨviyai aꞌmweraavɨre kuryaraavɨ gaala wɨjaayaꞌnei sai kuryai kɨnɨnnakelyɨ.
45 Porque as Escrituras Sagradas dizem: “Adão, o primeiro homem, foi criado como ser vivo.” Mas o último Adão, Jesus Cristo, é o Espírito que dá vida.
46 Kɨrɨꞌ sɨnnawɨ kuryare kɨlaakejɨkɨ wɨlamwaalyajɨꞌ gamɨdaasɨ yɨmaꞌnakaꞌ mɨꞌ. Aawa. Kwaaka dathavakɨya kɨlaakejɨꞌ sɨnnawɨ gamɨdaasɨ yɨmaꞌnakesɨ. Yɨ kuryare kɨlaakejɨꞌ saꞌ dɨvidaasɨ yɨmaꞌnakesɨ.
46 Não é o espiritual que vem primeiro, mas sim o material; depois é que vem o espiritual.
47 Aꞌmwe aaya mudɨꞌnanyai sai kwaakevakɨyalyɨ. Sarɨ Gotɨyai yune kwaakesɨna yavɨkaryaakelyɨ. Aꞌmwe ayawɨdaaꞌnyai sai Sɨgunyavɨyalyɨ.
47 O primeiro homem foi feito do pó da terra; o segundo veio do céu.
48 Aꞌmwe kwaaka dazavakɨya dazaibɨꞌ nemɨ dɨvidaaꞌnyɨ yɨmaꞌnadaa yuya Kwaakevakɨya aꞌmweina avaainanyaine. Aꞌmwe Sɨgunyavɨya dazaibɨꞌ nemɨ dɨvidaaꞌnyɨ yɨmaꞌnadaa Kɨraazɨtɨyarɨna aꞌmwe Sɨgunyavɨyaina yɨ nemɨ avaaina yɨmaꞌnaadeine.
48 Os que pertencem à terra são como aquele que foi feito do pó da terra; os que pertencem ao céu são como aquele que veio do céu.
49 Aꞌmwe Kwaaka dazavakɨyare keꞌbaꞌnanyasɨyaina mwaaihobaaibɨꞌ yɨ nabaai dɨvi aꞌmwe Sɨgunyavɨyare keꞌbaꞌnanyasɨyaina mwalaadeine.
49 Assim como somos parecidos com o homem feito do pó da terra, assim também seremos parecidos com o Homem do céu.
50 Nyaꞌmweihi, nɨmɨ yagaala yɨdaꞌnanyaꞌ yɨhɨthɨvanɨge. Aꞌmwe mɨwɨsasɨ tawesɨ kɨnɨnnakei Gotɨyare maremwaaladeꞌ yɨnɨga wiꞌna maarannei mɨꞌ Nɨmwareꞌ. Nabaai bwia buryaꞌne saꞌ bwia maburyade savɨ yɨnɨga wiꞌna maaranneꞌ mɨꞌ Nɨmwareꞌ.
50 Meus irmãos, o que eu quero dizer é isto: o que é feito de carne e de sangue não pode ter parte no Reino de Deus , e o que é mortal não pode ter a imortalidade.
51 Yɨthaanyi, sareꞌna Gotɨyare nebulyaꞌ yoimavajalɨkurakyaꞌ yɨhɨzɨwaakɨma! Yɨ nemɨ aꞌmwe yuyaina neina yɨmaꞌnadaa balaadeina mɨꞌ. Nabaai kɨrɨꞌ yɨ nemɨ gaainakeinajɨ bainɨkerajɨ yuyaina, mudɨkeinaavɨ Gotɨyai nemwaaihadeine.
51 Escutem bem este segredo: nem todos vamos morrer , mas todos nós vamos ser transformados, num instante,
52 Yɨmeꞌnyaꞌbɨꞌna, yune tɨbaalɨkuꞌnya pɨvaꞌna yadehaaꞌ, aayagaaꞌne gwareꞌ jaka dathehaaꞌ sara yadelyɨ. Sareꞌ darevɨdaaꞌnyɨnyɨ. Gwareꞌ jaka wɨdɨna kyojɨ aꞌmwe mena bainɨkeraavɨ bwia maburyaꞌneraavɨ yɨdɨkaaꞌna yojɨ nemɨ gaainakeinajɨ yuyainaavɨ mudɨkeinaavɨ nemwaaihadeine.
52 num abrir e fechar de olhos, quando tocar a última trombeta. Ela tocará, os mortos serão ressuscitados como seres imortais, e todos nós seremos transformados.
53 Sareꞌ darevɨdaaꞌnyɨnyɨ. Dareꞌ Gotɨyai dakakesɨ. Kɨlaaka bwia buꞌde dazajɨꞌ, sajɨꞌ yade nayaa yaraaibwaꞌnojɨ yuyagaaꞌ bwia maburyaꞌnejɨꞌ nebaazɨꞌmakwadezɨkɨ. Kɨlaaka baide dazajɨꞌ, sajɨꞌ nayaa yade yaraaibwaꞌnojɨ yuyagaaꞌ gaala mwaalagothezɨꞌ nebaazɨꞌmakwadezɨkɨ.
53 Pois este corpo mortal precisa se vestir com o que é imortal; este corpo que vai morrer precisa se vestir com o que não pode morrer.
54 Yɨ kɨlaaka bwia buꞌdezɨꞌ sajɨꞌ yade nayaa yaraaibwaꞌnojɨ yuyagaaꞌne bwia maburyaꞌnejɨꞌ kanebaazɨꞌmakwojɨ yɨ kɨlaaka sajɨꞌ baidezɨꞌ nayaa yaraaibwaꞌnojɨ yuyagaaꞌne gaala mwaalagothezɨꞌ kanebaazɨꞌmakwojɨ yɨ sagaaꞌ Gotɨyare yagaalyaꞌ yunebanna yɨmaꞌnaabathesɨ. Dara dɨnɨꞌ “Gotɨyai malyavɨ wavɨlavaka baryaburɨ galavɨlawakakelyɨ. Yaka yuya yunebanna yɨꞌmwagasɨꞌnakelyɨ.”
54 Assim, quando este corpo mortal se vestir com o que é imortal, quando este corpo que morre se vestir com o que não pode morrer, então acontecerá o que as Escrituras Sagradas dizem: “A morte está destruída! A vitória é completa!”
55 Yagaala pɨrɨꞌ dara dɨnɨꞌ
55 “Onde está, ó morte, a sua vitória? Onde está, ó morte, o seu poder de ferir?”
56 Baryabure lɨsɨnnyarɨꞌ saꞌ kayaaꞌnanyabwi yadɨvɨsasɨ. (Yɨ daresɨ. Aꞌmwera kayaaꞌnanyabwi yadɨvɨsaꞌna baryabwi naawɨnaanyaibɨsabwi yuna daꞌdevulyɨ.) Nabaai kayaaꞌnanyabure dɨragɨnyaꞌ saꞌ Gotɨyare Kɨwɨnyasɨra. (Yɨ daresɨ. Gotɨyare Kɨwɨnyaꞌ aꞌmwera kayaaꞌnanyabwi yadɨvɨsabwi wibwarɨdaakwada kumɨrebwina kumɨnyɨne yɨwetawakyaꞌ dɨragɨnna wɨjalɨkurakadesɨ.)
56 O que dá à morte o poder de ferir é o pecado, e o que dá ao pecado o poder de ferir é a lei .
57 Sare kɨrɨꞌ nemɨ Gotɨyarɨ “Su! Su!” wɨdaana! Yɨ sahwai nemɨre Naangei Jizaazai Kɨraazɨtɨyarɨ neyavadaꞌgalanemwaaihaka nemɨnyɨneꞌna baryaburɨjɨ kayaaꞌnanyaburɨjɨ galavɨlawakakelyɨ. Yɨ sahwai sɨka saꞌ yanga nejaavanɨkelyɨ.
57 Mas agradeçamos a Deus, que nos dá a vitória por meio do nosso Senhor Jesus Cristo!
58 Nɨnnya nyaꞌmweihi, sarɨmɨnyɨna tewaanya nyɨvuꞌnadeihi, sarevɨ sarɨmɨ nayaa dɨragɨnna dɨthaayɨla! Yɨ sangina maalɨꞌna yɨbwaaya kɨrɨꞌ nyɨpɨdɨka! Sarɨmɨ Naangerɨ wawɨnya naangeꞌ yadɨvɨsaꞌ, saꞌ Naangerɨna kuneꞌ saba sana yɨwɨna yadeꞌ mɨꞌ. Aawa. Dɨragɨnyaꞌ waragothesɨ. Sarɨmɨ sara yawɨꞌdɨvɨꞌ yuyagaaꞌ Naangere wawɨnya saꞌ naanga naanga dɨragɨnna nayaa jɨla!
58 Portanto, queridos irmãos, continuem fortes e firmes. Continuem ocupados no trabalho do Senhor, pois vocês sabem que todo o seu esforço nesse trabalho sempre traz proveito.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.