Gênesis 50

Oniyan (BSC) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Yosef ga lapaya ko gër sëm, w̃ega këŋo, do ko sesënd. Ongwën oŋ kë ŝarënd gër dëxas ir Yakob.
1 José atirou-se sobre seu pai, chorou sobre ele e o beijou.
2 Ga xani ko na, Yosef fel këɓi ɓëxora ɓën eni nëmëra eman end sëm eŋ xali eŋo ɗilër ogu oŋ. Ata ɓëxora ɓën nëmëra këno Isërayel xali lilër këŋo ogu oŋ.
2 Em seguida, deu ordens aos médicos que o serviam para que embalsamassem o corpo de seu pai, e Jacó foi embalsamado.
3 Ɓakey ofëxw onax nëmëra bano mondako ang rëp bax ak, xali lilër këŋo ogu oŋ. Ɓëmisëra ɓën ỹaw këno Yakob ɓakey ofëxw ocongoxi.
3 O processo de embalsamamento levou os quarenta dias habituais. E os egípcios lamentaram sua morte durante setenta dias.
4 Ga xucak ɓakey ɓand ỹaw̃ëra bano Yakob ɓaŋ, Yosef fel këɓi ɓër eyang ed Farawoŋ ɓën: «Angëmëne ah̃an h̃an këne, ŋateliyin eyeƴan edam elo gër Farawoŋ, axara xara këmun.»
4 Quando terminou o período de luto, José procurou os conselheiros do faraó e lhes disse: “Por gentileza, peço que falem com o faraó em meu favor.
5 «Ga re ko Yosef: Faba re bax me yaŝar yatir baxe felërand mëne mëŋ gogo ko ŝës, mëne mo mëlaɗ mo mëxwëtax gër ỹeg ir nacën këno gër ebar ed Kanahaŋ. Gërëgako pelino Farawoŋ mëne axara xara këmo exe teɓ me ƴe ƴaŋ gër ebar ed Kanahaŋ moxwëtaw faba. And këmo w̃ëxëtaw aŋ me ɓakaw.»
5 Digam-lhe que meu pai me fez prestar um juramento. Disse: ‘Morrerei em breve. Leve meu corpo de volta para a terra de Canaã e coloque-me na sepultura que preparei para mim’. Portanto, peço que me deixe ir sepultar meu pai; depois, voltarei sem demora”.
6 Yaka ko Farawoŋ: «Oko ƴel eƴo mëxwëtaw sorix, ang re baxo eƴ yaŝar ari këƴ ri ak.»
6 O faraó atendeu ao pedido de José e disse: “Vá e sepulte seu pai, como ele o fez prometer”.
7 Yosef ƴe ko ƴaŋ gër ebar ed Kanahaŋ eŋo mëxwëtax sëm. Laŋëta këno ɗek eyang ed Farawoŋ el do gë ɓëxarëk ɓër iciw̃ indexëm ɓën, gë ɓëxarëk ɓër ebar ed Misëra ɓën ɗek.
7 Então José partiu para sepultar seu pai. Foi acompanhado de todos os oficiais do faraó, todos os membros mais importantes da casa do faraó e todos os oficiais de alto escalão do Egito.
8 Aƴe ƴe bani ɓëte ɗek ekun ed Yosef el, gë ɓoɓinëm do gë ɗek ekun ed sëm el. Er seɓ banëɓi na gër ebar ed Goŝen wayët ɓësoxari ɓën, gë oɓaŝ ol, gë oɓeci ol, gë opeỹ ok, gë oxeƴ ol, do gë ogelemba ok.
8 José também levou consigo toda a sua família, seus irmãos e a família deles. As crianças pequenas, os rebanhos e o gado, porém, deixaram na terra de Gósen.
9 Yosef aw̃ëla w̃ëla baɓi ɓër gë opanac od bax lasënd ocaret od emer ok: gër enga eŋo aỹëmb ỹëmb bani.
9 Muitas carruagens e seus condutores acompanharam José, formando um grande cortejo.
10 Ga h̃at këni gër angëni and këni w̃acënd Atad, kegët Yurëdeŋ in, ses këni ŝor xali wëlik angoŋ atëm. Yosef mondako ri baxo na oỹaw̃ or sëm ol ɓakey ɓanjongëɓaki.
10 Quando chegaram à eira de Atade, perto do rio Jordão, realizaram uma grande cerimônia fúnebre, com um período de sete dias de luto pelo pai de José.
11 Ɓër lëg bax na gër ebar ed Kanahaŋ ɓën, ga wël këni angoŋ aŋ gër angëni and Atad, re këni: «Awa oỹaw̃ osëm hi këɓi Ɓëmisëra ɓën!» Mëŋ w̃acaxën këni na gër ed ebani, ekeg Yurëdeŋ in, «Abel-Mitësërayim», mëne ngëŋ «Oỹaw̃ or Ɓëmisëra».
11 Os cananeus que moravam na região os viram chorar na eira de Atade e mudaram o nome do lugar (que fica próximo ao Jordão) para Abel-Mizraim, pois disseram: “Este é um lugar de lamento profundo para esses egípcios”.
12 Ata ɓosëñiw̃ ɓor Yakob mondako ri bani er fel baɓi sëm ireɓën in.
12 Assim, os filhos de Jacó fizeram o que ele lhes havia ordenado.
13 Ɓosëñiw̃ w̃aỹeli baŋo Yakob gër ebar ed Kanahaŋ, do w̃ëxëta këno gër oxel or gër oŝënga or Makëpela, gër oŝënga or yëc ko Abëraxam gër Efëroŋ, arandëw̃ëra and Het ol, ler gër Mamëre. Gër osënga olo ri baxo Abëraxam ɓanapëra ɓand ɓër ekun edexëm ɓaŋ.
13 Levaram seu corpo para a terra de Canaã e o sepultaram na caverna no campo de Macpela, perto de Manre. Essa é a caverna que Abraão havia comprado de Efrom, o hitita, como sepultura permanente.
14 And w̃ëxëta këno sëm aŋ, Yosef, gë ɓoɓinëm, do gë ɗek ɓër laŋëtaw baɓi gër emëxwëta ed sëm ireɓën ƴaŋ na gër ebar ed Kanahaŋ ɓën, ɓaka këni gër ebar ed Misëra.
14 Depois de sepultar Jacó, José voltou para o Egito com seus irmãos e com todos que o haviam acompanhado.
15 And wat këni ɓoɓinëm ɓor Yosef mëne anëka ŝës ko sëm ireɓën aŋ, re këni: «Ɓamat Yosef aŝenaxën këɓo ŝënaxën eɓo maŝa ɗek eñëŋënax end ri banëŋone eŋ.»
15 Uma vez que seu pai estava morto, porém, os irmãos de José ficaram temerosos e disseram: “Agora José mostrará sua ira e se vingará de todo o mal que lhe fizemos”.
16 Ata law̃ën këni mondako gër Yosef: «Ɗamana exo cësaxën, sorix aseɓën seɓën këɓo eyeƴan elo:
16 Por isso, enviaram a seguinte mensagem a José: “Antes de morrer, nosso pai mandou
17 “Axara xara këmi, teɓanëlëɓi ɓoɓinëx eñëŋënax eŋ, do gë amena andeɓën aŋ, gayikwa aw̃enan w̃enan këni! Axara xara këmi, teɓanëlëɓi gërëgako dëŋ okaɗëp od Kaxanu ok, ar yata këŋo sorix an, eñëŋënax end ri këni eŋ”.» Ata Yosef ses ko and fel këno mondako aŋ.
17 que lhe disséssemos: ‘Por favor, perdoe seus irmãos pelo grande mal que eles lhe fizeram, pelo pecado que cometeram ao tratá-lo com tanta crueldade’. Por isso, nós, servos do Deus de seu pai, suplicamos que você perdoe nosso pecado”. Quando José recebeu a mensagem, começou a chorar.
18 Ata ɓoɓinëm ɓor Yosef ga sëka këno, lapaya këni gër osapar orexëm, do re këni: «Ɓiyi okaɗëp odeƴ hi këmi.»
18 Depois, seus irmãos chegaram e se curvaram com o rosto no chão diante de José. “Somos seus escravos!”, disseram eles.
19 Yaka këɓi Yosef: «Këren yëdara na: ba wëno nde ex Kaxanu?
19 José, porém, respondeu: “Não tenham medo de mim. Por acaso sou Deus para castigá-los?
20 Eñëŋënax end ŝala ban ene di eŋ, Kaxanu nëngwëtëk enjekax, ex gixën er hik doro ijo in, eni pexaxën ɓela ɓëranjëm.
20 Vocês pretendiam me fazer o mal, mas Deus planejou tudo para o bem. Colocou-me neste cargo para que eu pudesse salvar a vida de muitos.
21 Gërëgako, këren yëdara na. Arëcara këmun ỹana mun dëcarand, wën do gë oxun orewën oŋ.» Yosef mondako yifara baɓi ɓoɓinëm, xali fuŋara këɓi.
21 Não tenham medo. Continuarei a cuidar de vocês e de seus filhos”. Desse modo, ele os tranquilizou ao tratá-los com bondade.
22 Mondako lëg bani na gër ebar ed Misëra Yosef do gë ɓër ekun ed sëm ɓën. Yosef liya ko ɓëniy keme gë epëxw.
22 José, seus irmãos e suas famílias continuaram a viver no Egito. José viveu 110 anos.
23 Yosef awat wat baɓi oɓaŝ or Efërayim ol, xali gë ejiw̃ ekënukënu ɓën ak. Oɓaŝ or Makir ol, asëñiw̃ ar Manase, gër olëkëna orexëm rëw̃ banëɓi.
23 Chegou a ver três gerações de descendentes de seu filho Efraim e o nascimento dos filhos de Maquir, filho de Manassés, os quais ele tomou para si como se fossem seus.
24 Yosef afel fel baɓi ɓoɓinëm: «Awa wëno gogo këme ŝës. Ɓarikan Kaxanu aƴowënëgu këŋun ƴowënëgu. Anëcët këŋun nëcët gër ebar elo ro, eŋun ɓakali gër ebar ed ɓeƴa ko gë eyaŝar mëne ayël yël këɓi oxwën ol Abëraxam, gë Isak, do gë Yakob el.»
24 José disse a seus irmãos: “Em breve morrerei, mas certamente Deus os ajudará e os tirará desta terra. Ele os levará de volta para a terra que prometeu solenemente dar a Abraão, Isaque e Jacó”.
25 Ata Yosef fel këɓi eni yaŝar ɓërandëw̃ëra and Isërayel ɓën mëne ari këni ri end re ko eŋ. Mondako yeƴan baxo: «And këŋun ƴowënëgu Kaxanu aŋ, mëlaliɗën oŝapar oram oŋ.»
25 Então José fez os filhos de Israel prestarem um juramento e disse: “Quando Deus vier ajudá-los e conduzi-los de volta, levem meus ossos com vocês”.
26 Ata Yosef ŝës ko and sëk këŋo ɓëniy keme gë epëxw aŋ. Nëmëra këno ogu oŋ xali lilër këŋo, do xwët këno polo në kes na gër ebar ed Misëra.
26 José morreu com 110 anos. Os egípcios o embalsamaram e o colocaram em um caixão no Egito.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 50, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.