Lucas 13

Parnai Yiang Sursĩ - Kinh Thánh tiếng Bru (BRU) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Bo ki bữn cũai ỡt ngki atỡng Yê-su tễ ranáq Phi-lat cachĩt máh cũai Cali-lê bo alới kiac charán sang Yiang Sursĩ.
1 Naquela mesma ocasião, estavam ali algumas pessoas que falaram para Jesus a respeito dos galileus cujo sangue Pilatos havia misturado com os sacrifícios que os mesmos realizavam.
2 Yê-su ta‑ỡi alới neq: “Anhia chanchớm máh cũai Cali-lê ca chĩuq cuchĩt ki bữn lôih ntâng hỡn tễ máh cũai Cali-lê canŏ́h tỡ?
2 Então Jesus lhes disse:
3 Lứq tỡ cỡn ngkíq! Cứq atỡng anhia samoât lứq, khân anhia tỡ bữn ngin lôih lêq cỡt mứt tamái ễn, anhia lứq cóq cuchĩt machớng alới ki tê.
3 Digo a vocês que não eram; se, porém, não se arrependerem, todos vocês também perecerão.
4 Cớp ntrớu anhia chanchớm tễ muoi chít tacual náq cũai tâng Salũam, bo ngôl cuti ralíh catễt alới? Anhia chanchớm alới bữn lôih hỡn tễ máh cũai tâng vil Yaru-salem tỡ?
4 E, quanto àqueles dezoito sobre os quais desabou a torre de Siloé e os matou, vocês pensam que eles eram mais culpados do que todos os outros moradores de Jerusalém?
5 Lứq tỡ cỡn ngkíq! Cứq atỡng anhia samoât lứq, khân anhia tỡ bữn ngin lôih lêq cỡt mứt tamái ễn, anhia lứq cóq cuchĩt machớng alới ki tê.”
5 Digo a vocês que não eram; mas, se não se arrependerem, todos vocês também perecerão.
6 Chơ Yê-su atỡng alới toâq parnai sacâm neq: “Bữn manoaq cũai bữn muoi nỡm tarúng dáh tâng nưong án. Án pỡq chuaq palâi tễ nỡm ki, ma tỡ hữm bữn palâi.
6 E Jesus contou a seguinte parábola:
7 Ngkíq án ớn cũai kĩaq nưong ki neq: ‘Nâi! Khoiq pái cumo nâi chơ cứq toâq chuaq palâi tễ nỡm nâi, ma cứq tỡ hữm án palâi ntrớu. Chơ mới tamư táh chíq nỡm nâi. Án sâc cutễq miat sâng.’
7 Então disse ao homem que cuidava da vinha: “Já faz três anos que venho procurar fruto nesta figueira e não encontro nada. Portanto, corte-a! Por que ela ainda está ocupando inutilmente a terra?”
8 Ma cũai kĩaq nưong ki ta‑ỡi neq: ‘Ncháu ơi! Sễq mới dŏq nỡm nâi tamoong muoi cumo voai. Cứq ễ píq prúng pễr nỡm nâi, chơ cứq ễ chóq phốn.
8 Mas o homem que cuidava da vinha respondeu: “Senhor, deixe-a ainda este ano, até que eu escave ao redor dela e ponha estrume.
9 Toâq cumo ntun, khân án cỡt palâi, ki hái bữn cha. Ma khân án tỡ bữn cỡt palâi, hái tamư táh.’”
9 Se vier a dar fruto, muito bem. Se não der fruto, o senhor poderá cortá-la.”
10 Bữn muoi Tangái Rlu, Yê-su atỡng tâng dống sang.
10 Num sábado, Jesus estava ensinando numa das sinagogas.
11 Ỡt ngki bữn manoaq mansễm cloong tacô khoiq muoi chít tacual cumo chơ, yuaq bữn muoi lám yiang sâuq táq yỗn án tỡ têq tayứng tanoang.
11 E chegou ali uma mulher possuída de um espírito de enfermidade, havia já dezoito anos; ela andava encurvada, sem poder se endireitar de modo nenhum.
12 Toâq Yê-su hữm mansễm ki, án arô neq: “Avia ơi! Sanua, avia tỡ bữn a‑ĩ ngkíq noâng!”
12 Ao vê-la, Jesus a chamou e lhe disse:
13 Moâm ki, Yê-su satoaq atĩ tâng tỗ mansễm ki. Bo ki toâp cloong án cỡt tanoang loah, cớp án khễn Yiang Sursĩ.
13 E, impondo-lhe as mãos, ela imediatamente se endireitou e dava glória a Deus.
14 Ma cũai ndỡm dống sang ki sâng ũan lứq Yê-su táq yỗn bán cũai a‑ĩ tâng Tangái Rlu. Ngkíq án pai chóq máh cũai ỡt ngki neq: “Bữn tapoât tangái dŏq hái táq ranáq. Máh tangái ki anhia têq toâq pỡ nâi yỗn noau táq bán. Anhia chỗi toâq sễq noau táq bán anhia tâng Tangái Rlu!”
14 O chefe da sinagoga, indignado por ver que Jesus curava no sábado, disse à multidão: — Há seis dias em que se deve trabalhar. Venham nesses dias para serem curados, mas não no sábado.
15 Ma Yê-su atỡng cũai ndỡm dống sang ki neq: “Anhia la cũai táq nan sâng! Nheq tữh anhia, khân bữn ntroŏq tỡ la aséh ỡt tâng cuaq, anhia lứq pớh yỗn án loŏh nguaiq dỡq tê tâng Tangái Rlu.
15 Porém o Senhor lhe respondeu:
16 Mansễm nâi la tễ tŏ́ng toiq A-praham machớng anhia tê, ma yiang Satan khoiq chŏ́q án nheq muoi chít tacual cumo chơ. Nŏ́q tỡ bữn o acláh án tâng Tangái Rlu?”
16 Por que motivo não se devia livrar deste cativeiro, em dia de sábado, esta filha de Abraão, a quem Satanás trazia presa há dezoito anos?
17 Bo Yê-su pai ngkíq, máh cũai ca ũan án, alới sâng casiet táq lứq. Ma máh cũai proai ki sâng bũi pahỡm tễ máh ranáq o Yê-su táq.
17 Tendo Jesus dito estas palavras, todos os seus adversários ficaram envergonhados. Entretanto, o povo se alegrava por todos os feitos gloriosos que Jesus realizava.
18 Yê-su atỡng ễn neq. “Yiang Sursĩ táq sốt la samoât ntrớu? Cớp ramứh ntrớu têq cứq sacâm tễ sốt ki?
18 Jesus disse:
19 Sốt ki la samoât riang muoi ŏ́c cuplốq lavứng. Bữn manoaq samiang ĩt ŏ́c cuplốq ki pỡq trứh tâng sarái án. Chơ ŏ́c ki dáh cớp toâr achỗn cỡt samoât nỡm aluang. Têq chớm táq sóh tâng abễng án.”
19 É semelhante a um grão de mostarda, que um homem plantou na sua horta; e cresceu e fez-se árvore; e as aves do céu se aninharam nos seus ramos.
20 Cớp Yê-su sacâm ễn neq: “Yiang Sursĩ táq sốt la samoât riang ntrớu?
20 Disse mais:
21 Sốt ki la samoât crơng táq yỗn bễng mi cỡt pluoih. Bữn mansễm ĩt manhũt crơng ki, chơ talốc cớp bỗt mi tâng adéh pống. Chơ bỗt mi ki cỡt pluoih nheq.”
21 É semelhante ao fermento que uma mulher pegou e misturou em três medidas de farinha, até ficar tudo levedado.
22 Bo Yê-su pỡq tâng rana ễ pỡq chu vil Yaru-salem, án veh tâng vil cớt vil toâr cớp atỡng cũai tâng máh vil ki.
22 Jesus passava por cidades e aldeias, ensinando e caminhando para Jerusalém.
23 Bữn manoaq blớh án neq: “Ncháu ơi! Yiang Sursĩ chuai amoong cũai ống bĩq náq sâng tỡ?”
23 E alguém lhe perguntou: — Senhor, são poucos os que são salvos?
24 “Cóq anhia cutóng mut tâng ngoah toong hễp. Cứq atỡng anhia samoât lứq, bữn clứng cũai yoc ễ mut tâng ngoah toong hễp ki, ma alới tỡ dáng bữn mut.
24 Jesus respondeu:
25 “Toâq ncháu dống yuor catáih chíq ngoah toong, nheq tữh anhia ỡt tayứng yáng tiah cucŏ́q toong cớp arô neq: ‘Ncháu ơi! Sễq Ncháu pớh toong yỗn hếq mut!’ Ma Ncháu ki ta‑ỡi anhia neq: ‘Cứq tỡ dáng tễ léq anhia toâq!’
25 Quando o dono da casa se tiver levantado e fechado a porta, e vocês, do lado de fora, começarem a bater, dizendo: “Senhor, abra a porta para nós”, ele responderá: “Não sei de onde vocês são.”
26 Chơ anhia atỡng loah neq: ‘Hếq khoiq nguaiq cha parnơi cớp Ncháu, cớp Ncháu khoiq atỡng tâng vil hếq!’
26 Então vocês dirão: “Comíamos e bebíamos com o senhor. Além disso, o senhor ensinava em nossas ruas.”
27 Ma Ncháu ki ta‑ỡi loah neq: ‘Cứq tỡ dáng tễ léq anhia toâq. Anhia pang yơng tễ cứq, yuaq anhia la moang cũai loâi!’
27 Mas ele dirá a vocês: “Não sei de onde vocês são; afastem-se de mim, vocês todos que praticam o mal.”
28 Toâq nỡ‑ra anhia lứq nhiam cớp carữot canễng tabang cỗ sâng túh arức lứq, bo anhia hữm A-praham, I-sac, Yacốp, cớp máh cũai tang bỗq Yiang Sursĩ ỡt tâng ntốq Yiang Sursĩ sốt, ma anhia ỡt yáng tiah tỡ têq mut.
28 Ali haverá choro e ranger de dentes, quando vocês virem Abraão, Isaque, Jacó e todos os profetas no Reino de Deus, mas vocês lançados fora.
29 Bữn máh cũai toâq tễ angia mandang loŏh, angia mandang pât, angia pỡng cớp angia pưn. Alới ki bữn tacu cha tâng ntốq Yiang Sursĩ sốt tâng paloŏng.
29 Muitos virão do Oriente e do Ocidente, do Norte e do Sul e tomarão lugar à mesa no Reino de Deus.
30 Lứq samoât alới cacớt sanua, chumát alới cỡt toâr ễn. Cớp alới ca toâr sanua, chumát alới cỡt cacớt ễn.”
30 Porém, de fato, há últimos que serão primeiros, e primeiros que serão últimos.
31 Bo ki bữn máh cũai tễ tỗp Pha-rasi toâq pỡ Yê-su cớp atỡng án neq: “Cóq thâi loŏh tễ ntốq nâi, pỡq chu ntốq canŏ́h ễn, yuaq puo Hê-rôt ễ cachĩt chíq thâi.”
31 Naquela mesma hora, alguns fariseus vieram para dizer a Jesus: — Vá embora daqui, porque Herodes quer matá-lo.
32 Ma Yê-su ta‑ỡi alới neq: “Anhia pỡq chu Hê-rôt, án ca yoc lứq dốq rathũ, cớp atỡng án neq: ‘Noâng bĩq tangái sâng cứq tuih aloŏh yiang sâuq cớp táq bán máh ramứh cũai a‑ĩ. Chơ toâq moâm nheq máh ranáq cứq, ki cứq lứq cuchĩt.’
32 Ele, porém, lhes respondeu:
33 Ma sanua cớp parnỡ pra, cóq cứq puai ngê Yiang Sursĩ, chơ chỗn chu vil Yaru-salem, yuaq cũai tang bỗq Yiang Sursĩ tỡ têq cuchĩt yáng tiah vil Yaru-salem.
33 Porém, preciso caminhar hoje, amanhã e depois, porque não se espera que um profeta morra fora de Jerusalém.
34 “Ơ vil Yaru-salem, anhia ca ỡt tâng vil Yaru-salem ơi! Anhia la cũai dốq cachĩt cũai tang bỗq Yiang Sursĩ, cớp tám tamáu chóq máh cũai Yiang Sursĩ ớn toâq pỡ anhia. Bữn sa‑ữi trỗ chơ cứq yoc ễ parỗm pachứm nheq tữh anhia, samoât riang ntruoi atu cutrốc arô con án yỗn ỡt nhưp khlap. Ma anhia tỡ ễq!
34 — Jerusalém, Jerusalém! Você mata os profetas e apedreja os que lhe são enviados! Quantas vezes eu quis reunir os seus filhos, como a galinha ajunta os do seu próprio ninho debaixo das asas, mas vocês não quiseram!
35 Sanua cứq tỡ bữn cláh clơ noâng dống sũ anhia. Cứq atỡng anhia neq: Nỡ‑ra anhia tỡ bữn hữm noâng cứq, toau toâq tangái anhia pai neq: ‘Bốn lứq án ca toâq nhơ ramứh Ncháu hái.’”
35 Eis que a casa de vocês ficará deserta. E eu afirmo a vocês que não me verão mais, até que venham a dizer: “Bendito o que vem em nome do Senhor!”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.