Marcos 7

Hen alen Apudyus (BLW) vs NVI

Sair da comparação
NVI Nova Versão Internacional
1 Angkay hen-argawan, ummalecha hen anchichay narpod Jerusalem way Fafariseo ya hen tapen anchichay siguchay cha mintudtuchu hen orchin Moses way i nangila an Jesus.
1 Os fariseus e alguns dos mestres da lei, vindos de Jerusalém, reuniram-se a Jesus e
2 Yag namatmatanchaat agé hen anchichay pasorot Jesus way anchag achi cha tongparén hen anchi gagangaycha way Judio mepanggép hen ekamancha way mamfuru yag chachaat mangan.
2 viram alguns dos seus discípulos comerem com as mãos "impuras", isto é, por lavar.
3 Te hen anchichay Fariseo ya uray amin hen anchichay Judio wat chacha tongparén hen anchi gagangaycha way intudtuchun hen anap-ocha ad namenghan way masapor paat u-unnuchuncha hen liglamenton hen mamfuruwancha ya anchaat mangan.
3 ( Os fariseus e todos os judeus não comem sem lavar as mãos cerimonialmente, apegando-se, assim, à tradição dos líderes religiosos.
4 Ya achicha agég anén hen uray heno way maràwan ingganah ammaancha hen anchi gagangaycha unna ah kacharosan nadchi. Yag chuar agé hen tapen hen liglamenton hen gagangaycha way chacha tongparén, te wacha amin hen masapor way ekamancha way mangurah ah uray tasa ya fanga ya hen gamfang way ganchilucha.
4 Quando chegam da rua, não comem sem antes se lavarem. E observam muitas outras tradições, tais como o lavar de copos, jarros e vasilhas de metal. )
5 Angkay hiyachi, hen anchichay Fariseo ya hen siguchay cha mintudtuchu hen orchin, imfagacha an Jesus way mangaliyén, “Pakay ammag achi tongparén hen annachay pasorotno hen liglamenton hen gagangaytaaw way intudtuchun hen anap-otaaw ad namenghan mepanggép hen ekaman way mamfuru yag chachaat mangan.”
5 Então os fariseus e os mestres da lei perguntaram a Jesus: "Por que os seus discípulos não vivem de acordo com a tradição dos líderes religiosos, em vez de comerem o alimento com as mãos ‘impuras’? "
6 Senongfatan Jesus chicha way mangaliyén, “Usto paat tot-owa hen anchi ensorat hen profeta way Isaias ad namenghan mepanggép an chàyu way an-ayug senang a-afurot. Te ensoratna hen enalen Apudyus way ekatnéén,
6 Ele respondeu: "Bem profetizou Isaías acerca de vocês, hipócritas; como está escrito: ‘Este povo me honra com os lábios, mas o seu coração está longe de mim.
7 Wat ammag maid sérfina hen anchi chacha manayawan an haén te hen chacha itudtuchu wat hen anchi narpoh hamhamà hen tatagu way anchag penarang yag ekatchéén narpon haén.’ ”
7 Em vão me adoram; seus ensinamentos não passam de regras ensinadas por homens’.
8 Entoroy Jesus way mangaliyén, “Anyu peet ammag cha iwalin hen anchi inyurchin Apudyus ta hen anchi paat gagangayyu way narpoh hamhamà hen tatagu hen chayu tongparén.
8 Vocês negligenciam os mandamentos de Deus e se apegam às tradições dos homens".
9 An-ayug naraeng tot-owa way manginwalin hen orchin Apudyus ta hen anchi paat gagangayyu hen é-égnananyu.
9 E disse-lhes: "Vocês estão sempre encontrando uma boa maneira para pôr de lado os mandamentos de Deus, a fim de obedecer às suas tradições!
10 Te ilanyu ngénat, kaman hen ihay orchin way ensorat Moses way ekatnéén, ‘Masapor ririspituwén hen chinàcha-ar, ya hen anchi ammag mangsot hen chinàcha-arna wat masapor mepapchit.’
10 Pois Moisés disse: ‘Honra teu pai e tua mãe’, e ‘quem amaldiçoar seu pai ou sua mãe terá que ser executado’.
11 Ngém chàyuwat agé, chayu maichénchi te chayu itudtuchu hen gagangayyu ah manlasonyu ah achiyu manorotan hen inyurchin Apudyus, te ekatyuwén, ‘Henoy tagu way makatorong koma hen chinàcha-arna, no loohna ekatén para an Apudyusto,
11 Mas vocês afirmam que se alguém disser a seu pai ou a sua mãe: ‘Qualquer ajuda que vocês poderiam receber de mim é Corbã’, isto é, uma oferta dedicada a Deus,
12 wat mafalin mapasinsiya way achi ano masapor torongana hen chinàcha-arna.’
12 vocês o desobrigam de qualquer dever para com seu pai ou sua mãe.
13 Wat hen annay chayu itudtuchu, chana huligén hen enalen Apudyus. Yag chuarcha agé hen tapena way kaman an cha nahha way chayu amma-ammaan.”
13 Assim vocês anulam a palavra de Deus, por meio da tradição que vocês mesmos transmitiram. E fazem muitas coisas como essa".
14 Angkay hiyachi yag kasen enayagan Jesus hen anchichay chuaray tatagu yag ekatnéén, “Papannaagényu amin hen antoy ifagà ta ma-awatanyu.
14 Jesus chamou novamente a multidão para junto de si e disse: "Ouçam-me todos e entendam isto:
15 Faén angkay hen anchi éméy ah lenoang hen tatagu hen mangemparaweng an hiya an Apudyus, te hen anchi marpo hen tagu, yachi hen mangemparaweng an hiya.”
15 não há nada fora do homem que, nele entrando, possa torná-lo ‘impuro’. Pelo contrário, o que sai do homem é que o torna ‘impuro’.
16 “Changrényu koma hen antoy chà ifaga te naingaan-ayu.”
16 Se alguém tem ouvidos para ouvir, ouça! "
17 Angkay na-awni way tenaynan Jesus hen anchichay tatagu yag hinénggép ah faréy, émméy hen anchichay pasorotna way i mananhan no heno hen laychén hen anchi penanina way aryén.
17 Depois de deixar a multidão e entrar em casa, os discípulos lhe pediram explicação da parábola.
18 Yag annaat ekat an chichéén, “Ay ammoh uray peet agé chàyuwén cha-anyu ma-awatan. Ilanyu ngén, heno way ma-an way éméy ah tapà yag inùmun hen tagu, achi mafalin way chichachi hen mangemparaweng an hiya an Apudyus.
18 "Será que vocês também não conseguem entender? ", perguntou-lhes Jesus. "Não percebem que nada que entre no homem pode torná-lo ‘impuro’?
19 Te achina met engwa ah hamhamàna te ah potona hen ayana yag an fumùnag ah awni.” (Hen yatoy enalen Jesus wat empaka-awatna way aminay ma-an wat maid lawengna an Apudyus.)
19 Porque não entra em seu coração, mas em seu estômago, sendo depois eliminado". Ao dizer isto, Jesus declarou "puros" todos os alimentos.
20 Yag annaat etoroy way mangaliyén, “Hen anchi mangemparaweng hen tatagu an Apudyus wat hen anchi marpo paat ah hamhamàna.
20 E continuou: "O que sai do homem é que o torna ‘impuro’.
21 Te hen anchi hamhamà, yachi hen marpowan hen egachay laweng way achi laychén Apudyus, te yachi hen karmuwan hen mangakaw ya hen pomatéy
21 Pois do interior do coração dos homens vêm os maus pensamentos, as imoralidades sexuais, os roubos, os homicídios, os adultérios,
22 ya hen chumagchagas. Ya hen hamhamà agé hen manligwatan hen gamgam ya hen laweng way a-amma ya hen lokop. Ya hen hamhamà agé hen karpowan hen layos ya hen apés, hen usot ya pasekat ya aminay lenoroko way a-amma.
22 as cobiças, as maldades, o engano, a devassidão, a inveja, a calúnia, a arrogância e a insensatez.
23 Amin chato wat ah hamhamà hen tatagu hen marpowana, yag chichato hen mangemparaweng hen tatagu an Apudyus.”
23 Todos esses males vêm de dentro e tornam o homem ‘impuro’ ".
24 Angkay hiyachi way lommayaw ah Jesus an nadchi, émméy hen anchi sakopon hen Tiro yag hinénggép hen ihay faréy way hen gagarana, ta man-inungar way achi koma ma-am-ammuwan. Ngém maid chillu mafalin te chengngar hen tatagu.
24 Jesus saiu daquele lugar e foi para os arredores de Tiro e de Sidom. Entrou numa casa e não queria que ninguém o soubesse; contudo, não conseguiu manter em segredo a sua presença.
25 — ausente —
25 De fato, logo que ouviu falar dele, certa mulher, cuja filha estava com um espírito imundo, veio e lançou-se aos seus pés.
26 — ausente —
26 A mulher era grega, siro-fenícia de origem, e rogava a Jesus que expulsasse de sua filha o demônio.
27 Ngém senongfatan Jesus hiya ah pani way mangaliyén, “Masapor panganén unna hen anchichay a-anà ya anat hen aho, te faén usto no aran hen anén hen a-anà yag inidchat hen aho.” Yachi yag na-awatan hen anchi in-ina hen anchi penanin Jesus way hen anchichay Judio hen matorongan unna ya anat hen anchichay faén Judio.
27 Ele lhe disse: "Deixe que primeiro os filhos comam até se fartar; pois não é correto tirar o pão dos filhos e lançá-lo aos cachorrinhos".
28 Wat sommongfat way mangaliyén, “Tot-owa hen annay enalem Apo, ngém ammoh faén usto no anén hen aho hen anchi laway fugtan hen a-anà.”
28 Ela respondeu: "Sim, Senhor, mas até os cachorrinhos, debaixo da mesa, comem das migalhas das crianças".
29 Yag anat ekat Jesus an hiyéén, “Nènong paat tot-owa hen annay songfatno, wat omanamot-aat te lommayaw hen anchi nihuhurug way ongtan hen anchi anàno.”
29 Então ele lhe disse: "Por causa desta resposta, você pode ir; o demônio já saiu da sua filha".
30 Yag angkay ommanamot hen anchi in-ina, inchahana hen anchi anàna way iné-émfég way maid tot-owa hen anchi nihuhurug an hiya.
30 Ela foi para casa e encontrou sua filha deitada na cama, e o demônio já a tinha deixado.
31 Angkay hiyachi way lommayaw cha Jesus hen sakopon hen Tiro, enengwacha ad Sidon ya hen sakopon hen anchi ekatchéén Decapolis yag anchaat manakpos way éméy hen anchi penget hen fayfay way Galilea.
31 A seguir Jesus saiu dos arredores de Tiro e atravessou Sidom, até o mar da Galiléia e a região de Decápolis.
32 Yag angkay ahchi, wacha hen ihay tagu way nattorang ya nattongong, yag inyéy hen anchichay tatagu hiya an Jesus yag chachan pangpanga-ase ta tad-éna koma ta maka-an hen anchi saketna.
32 Ali algumas pessoas lhe trouxeram um homem que era surdo e mal podia falar, suplicando que lhe impusesse as mãos.
33 Yachi yag inyéy Jesus hiya hen ê-éyna ta ommanggaycha, yag annaat epahrò hen gammatna hen nanchumang way ingan hen anchi nattorang, yag annaat agé toppaan hen limana yag enetchàna hen chilan hen taguwanchi.
33 Depois de levá-lo à parte, longe da multidão, Jesus colocou os dedos nos ouvidos dele. Em seguida, cuspiu e tocou na língua do homem.
34 Yag anat mantangad ad uchu yag ommaghéy way mangaliyén, “Eppata,” way hen laychénay aryén, metogwang-ayu.
34 Então voltou os olhos para os céus e, com um profundo suspiro, disse-lhe: "Efatá! ", que significa: Abra-se.
35 Yachi yag naka-anat hen tenorangna ya hen tenongongna wat makagngar ya warahwah chi man-aryana.
35 Com isso, os ouvidos do homem se abriram, sua língua ficou livre e ele começou a falar corretamente.
36 Yachi yag tenéngténg Jesus hen anchichay tatagu ta achicha paat cha haphapetén hen anchi enammaana. Yag anchaat agég henhorhoryachén way cha manapehapet.
36 Jesus ordenou-lhes que não o contassem a ninguém. Contudo, quanto mais ele os proibia, mais eles falavam.
37 Wat amin hen anchichay nangngar, anchag nahaang way térén yag ekatchéén, “Ammag ammay hen aminay chana ammaan te uray hen nattorangén makagngar ya hen nattongongén maka-ale.”
37 O povo ficava simplesmente maravilhado e dizia: "Ele faz tudo muito bem. Faz até o surdo ouvir e o mudo falar".

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.