João 7
Lalang hu Dios (BKD) vs NAA
1 Su maiwas haena duminayun si Jesus duun hu mga banuwa ha sakup ta Galilea. Tinuyù din gayed ha makadiyù diyà ta probincia ta Judea ta natun-an din ha aghimatayan diyà hu mga punuan hu Judio.
1 Passadas essas coisas, Jesus andava pela Galileia, porque não desejava andar pela Judeia, visto que os judeus queriam matá-lo.
2 Ba su dani en agsaulugen sa Panahun hu Mga Lawig
2 E a festa dos judeus, chamada de Festa dos Tabernáculos, estava próxima.
3 minikagi sa mga suled hi Jesus diyà ta kandin ha “Dumuun ka taena ha agsaulugen diyà ta Judea ta daw maahà hu mga sumusunud nu sa mga belenganen ha tagbuhaten nu.
3 Então os irmãos de Jesus se dirigiram a ele e disseram: — Deixe este lugar e vá para a Judeia, para que também os seus discípulos vejam as obras que você faz.
4 Ta sa etaw ha agkabayà ku mabantug harì din gayed igheles sa mga buhat din. Tumenged ta tagbuhat ka hu mga belenganen maayad ha ipaahà nu haena duun hu kaet-etawan.”
4 Porque, se alguém quer ser conhecido, não pode realizar os seus feitos em segredo. Já que você faz essas coisas, manifeste-se ao mundo.
5 Inikagi dan haena ki Jesus ta harì dan agtuuwan bisan ku tungkay dan en ha suled.
5 Acontece que nem mesmo os irmãos de Jesus criam nele.
6 Aman tinubag sidan hi Jesus hu “Kenà pa haini iyan natugun ha panahun ha magpakilala a hu mga etaw. Bisan inu dà ha panahun agkabaluy en ha buhaten nuy sa agkabayaan nuy
6 Então Jesus lhes disse:
7 ta harì kaw man agkuntrahen hu mga etaw dini ta kalibutan. Ba siak tumenged hu tigtudlù ku agkatun-an dan ha madaet sa tagbuhaten dan aman agkuntrahen a kandan.
7 O mundo não pode odiar vocês, mas a mim ele odeia, porque eu dou testemunho a respeito dele, dizendo que as suas obras são más.
8 Una kaw en duun taena ha agsaulugen ta kenà pa haini panahun ha dumiyà a.”
8 Vão vocês para a festa. Eu não vou, porque o meu tempo ainda não se cumpriu.
9 Aman diyà dà migtimà si Jesus ta Galilea.
9 Tendo dito isso, Jesus continuou na Galileia.
10 Ba su humipanaw en su mga suled din luminupug dà si Jesus kandan, ba hurà duma hu mga etaw ta daw harì dan matun-an.
10 Depois que seus irmãos tinham ido à festa, Jesus também foi, não publicamente, mas em segredo.
11 Duun taena ha agsaulugen pinan-ahà si Jesus hu mga punuan hu Judio aman in-insà dan ku hindu en duun.
11 Ora, os judeus o procuravam na festa e perguntavam: — Onde estará ele?
12 Tagsubayen si Jesus hu mga etaw ha nangaamul-amul diyà. Sa duma kandan tag-ikagi hu “Maayad haena ha etaw” ba sa duma tag-ikagi daan hu “Kenà haena maayad ta bà din dà aglimbungi sa mga etaw.”
12 E havia grande murmuração a respeito de Jesus entre as multidões. Uns diziam: — Ele é bom. E outros afirmavam: — Não, não é! Ele engana o povo.
13 Ba bà dà sidan tagmuya-muya ta agkangahaldek sidan hu mga punuan hu Judio.
13 Entretanto, ninguém falava dele abertamente, por ter medo dos judeus.
14 Su agliwaraan en sa pagsaulug duminuun si Jesus taena ha Timplo dayun nanudlù.
14 Quando a festa já estava na metade, Jesus foi ao templo e começou a ensinar.
15 Sa mga punuan hu Judio tungkay nabeleng daw mig-ikagi sidan hu “Hindu gid napuun sa natun-an taini ha etawa ha kenà man daan matangkaw sa natunghaan din?”
15 Então os judeus se maravilhavam e diziam: — Como é que ele pode ser letrado, se não chegou a estudar?
16 Aman tuminubag si Jesus hu “Sa tigtudlù ku kenà kanak dà ha henà-henà ba duun gayed napuun hu Dios ha iyan migsugù kanak.
16 Jesus lhes respondeu:
17 Bisan sin-u sa agkabayà tagtuman taena ha agkabayaan hu Dios matun-an din gayed ku sa tigtudlù ku kanak dà ba daw ku duun ba napuun hu Dios.
17 Se alguém quiser fazer a vontade de Deus, conhecerá a respeito da doutrina, se ela é de Deus ou se eu falo por mim mesmo.
18 Sa etaw ha kandin dà ha henà-henà sa tigtudlù din agkabayà ha dayeen hu mga etaw, ba sa etaw ha agkabayà ha iyan dayeen sa migsugù kandin saena agkasaligan sa tigtudlù din ta hurà duun bidù.
18 Quem fala por si mesmo está buscando a sua própria glória; mas o que busca a glória de quem o enviou, esse é verdadeiro, e nele não há falsidade.
19 Si Moises mig-ila inyu hu Kasuguan ba hurà bisan sabuwa inyu ha tagtuman taena. Ta ku tagtuman kaw pa hu Kasuguan harì nuy ngaay mahenhenaan ha himatayan a inyu.”
19 Não é fato que Moisés deu a Lei para vocês? Contudo, nenhum de vocês a cumpre. Por que estão querendo me matar?
20 Tuminubag haena sa mga etaw hu “Agkalibeg ka man gid. Sin-u sa taghenà-henà hu paghimatay ikaw?”
20 A multidão respondeu: — Você tem demônio. Quem é que está querendo matá-lo?
21 Ba inikagiyan sidan hi Jesus ha “Su anay nangabeleng kaw tumenged hu sabuwa ha belenganen ha binuhat ku.
21 Jesus respondeu:
22 Si Moises migsugù inyu ha sirkunsidahan gayed sa mga batà nuy ha maama, ba saena ha tulumanen kenà diyà napuun ki Moises ta daan dà haena duun hu mga gin-apuan nuy. Tagbuhaten nuy haena bisan duun hu Aldaw hu Paghimlay.
22 Moisés lhes deu a circuncisão — se bem que ela não vem de Moisés, mas dos patriarcas —, e vocês fazem a circuncisão de um menino até mesmo no sábado.
23 Ku nabaluy nuy haena buhata duun hu Aldaw hu Paghimlay ta daw harì masupak sa Kasuguan hi Moises, imbà a inyu agkapauki ta pigbulung ku haena sa etaw duun hu Aldaw hu Paghimlay?
23 E, se um menino pode ser circuncidado em dia de sábado, para que a Lei de Moisés não seja desrespeitada, por que vocês ficam indignados contra mim, pelo fato de eu ter curado por completo um homem num sábado?
24 Harì kaw mag-ikagiyà ha madaet sa buhat hu etaw ku harì nuy pa masusi. Henhenaen nuy enà daw iyan nuy maikagi sa laus mahitenged kandin.”
24 Não julguem segundo a aparência, mas julguem pela reta justiça.
25 Su mapaliman hu mga taga-Jerusalem haena sa inikagi hi Jesus sa duma kandan minikagi hu “Kenà ba iyan haini su etaw ha tagpan-ahaen hu mga punuan ta aghimatayan dan?
25 Alguns de Jerusalém diziam: — Não é este o homem que estão querendo matar?
26 Ahaa nuy ta kamulu en tagpanudlù duun hu mga etaw daw harì man agbaldengen hu mga punuan. Iyan ta ku natun-an dan en ha iyan haini su Mesiyas.
26 Eis que ele fala abertamente, e ninguém lhe diz nada. Será que as autoridades reconhecem de fato que este é o Cristo?
27 Ba sa laus ha Mesiyas harì taw agkatun-an ku hindu agkapuun, ba saini natun-an taw dà sa kapuun din.”
27 Mas nós sabemos de onde este homem vem. Quando, porém, o Cristo vier, ninguém saberá de onde ele é.
28 Aman su tagpanudlù pa si Jesus duun hu Timplo minikagi hu “Nakilala ad gayed inyu daw natun-an nuy en ku hindu a napuun. Hurà a dini hu kanak dà ha pagbayà ta sa migsugù kanak iyan sa laus ha Dios daw harì nuy haena agkakilala.
28 Enquanto ensinava no templo, Jesus disse em voz alta:
29 Ba siak nakilala ku ta diyà a napuun ta kandin daw iyan daan migsugù kanak.”
29 Eu o conheço, porque venho da parte dele e ele me enviou.
30 Agdakepen dan en ngaay si Jesus ba harì dan agkahimu ta kenà pa haena iyan natugun ha panahun.
30 Então quiseram prendê-lo, mas ninguém lhe pôs as mãos, porque a sua hora ainda não havia chegado.
31 Madakel ha mga etaw sa tuminuu kandin daw kagi dan “Iyan en gayed haini su Mesiyas ta hurà en makahimu hu labaw pa ha mga belenganen dì kandin.”
31 Porém muitos dentre a multidão creram nele e diziam: — Quando o Cristo vier, será que vai fazer maiores sinais do que este homem tem feito?
32 Amin mga Fariseo ha nakapaliman hu muya-muya mahitenged ki Jesus aman sa mga Fariseo daw sa mga labaw ha sinaligan hu paghalad migsugù hu mga bantay taena ha Timplo ha dakepen dan si Jesus.
32 Os fariseus, ouvindo a multidão murmurar essas coisas a respeito de Jesus, juntamente com os principais sacerdotes enviaram guardas para o prender.
33 Ba minikagi si Jesus hu “Harì en tungkay malugay ag-awaan kud inyu ta ag-ulì ad en duun hu migsugù kanak.
33 Jesus disse:
34 Pan-ahaen a inyu ba harì ad en inyu matulen ta harì kaw makaduun hu agpayanan-an ku.”
34 Vocês irão me procurar, mas não me acharão; vocês também não podem ir para onde eu estou.
35 Migpainsaay sa mga punuan hu Judio ha “Hindu gid diay duun agpayanaen imbà taw harì agkatulen? Iyan ta ku agduun hu mga Griego ha mga etaw ha diyà daan tagtimà sa mga duma taw ha Judio ta agtudluan din daan sidan.
35 Então os judeus disseram uns aos outros: — Para onde ele irá que não o possamos achar? Será que pretende ir para a diáspora entre os gregos, a fim de ensinar os gregos?
36 Inu gid sa kahulugan taena ha inikagi din ha bisan ku pan-ahaen taw ba harì taw en gayed matulen daw harì kuy en makaduun hu agpayanan-an din?”
36 Que significa isso que ele diz: “Vocês irão me procurar, mas não me acharão; vocês também não podem ir para onde eu estou?”
37 Su katapusan ha aldaw hu pagsaulug ha iyan tungkay mahal huminitindeg si Jesus daw ikagi hu “Bisan sin-u sa agkalauwan dumini ta kanak ta igpainum ku.
37 No último dia, o grande dia da festa, Jesus se levantou e disse em voz alta:
38 Sa insulat ha lalang hu Dios tagyanaen ‘Sa wahig ha pakaila hu kinabuhì agtugà duun hu bisan sin-u ha agtuu kanak.’”
38 Quem crer em mim, como diz a Escritura, do seu interior fluirão rios de água viva.
39 Ta sa wahig ha sinubay din iyan sa Balaan ha Ispiritu ha agkadawat hu bisan sin-u ha tumuu ki Jesus. Ba duun taena ha panahun hurà pa iila sa Balaan ha Ispiritu ta hurà pa ligtu si Jesus diyà ta langit.
39 Isso ele disse a respeito do Espírito que os que nele cressem haviam de receber; pois o Espírito até aquele momento não tinha sido dado, porque Jesus ainda não havia sido glorificado.
40 Su mapaliman hu mga etaw sa inikagi hi Jesus sa duma kandan minikagi hu “Laus gayed ha iyan en haena su tagsalapen taw ha Propita.”
40 Quando ouviram essas palavras, alguns do meio do povo diziam: — Este é verdadeiramente o profeta.
41 Sa duma minikagi hu “Iyan en haena su Mesiyas.”
41 Outros diziam: — Ele é o Cristo. Outros, porém, perguntavam: — Por acaso o Cristo virá da Galileia?
42 ta sa insulat ha lalang hu Dios tagyanaen ha sa Mesiyas kaliwat hi Harì David daw diyà gayed ibatà ta Betlehem ha iyan banuwa hi David.”
42 Não diz a Escritura que o Cristo vem da descendência de Davi e da aldeia de Belém, de onde era Davi?
43 Aman hurà makag-iling sa henà-henà hu mga etaw mahitenged ki Jesus.
43 Assim, houve divisão entre o povo por causa dele.
44 Sa duma kandan agkabayà en ngaay ha dakepen si Jesus ba harì dan haena agkahimu.
44 Alguns queriam prendê-lo, mas ninguém lhe pôs as mãos.
45 Su makalikù en sa mga bantay ha agdakep ngaay ki Jesus ininsaan sidan hu mga Fariseo daw hu mga labaw ha sinaligan hu paghalad hu “Imbà nuy hurà kadakep si Jesus?”
45 Os guardas voltaram à presença dos principais sacerdotes e fariseus, e estes lhes perguntaram: — Por que vocês não o trouxeram?
46 Ba tuminubag sidan ha “Hurà gayed etaw ha makagtudlù iling kandin.”
46 Eles responderam: — Jamais alguém falou como este homem.
47 Inikagiyan sidan hu mga Fariseo hu “Nalimbungan kaw en ba daan kandin?
47 Os fariseus disseram aos guardas: — Será que também vocês foram enganados?
48 Hurà gayed sabuwa ha punuan daw Fariseo ha tuminuu kandin.
48 Por acaso alguma das autoridades ou algum dos fariseus creu nele?
49 Saini ha kaet-etawan hurà dan katun-i sa Kasuguan aman silutan gayed sidan hu Dios.”
49 Mas esse povo que nada sabe da lei é maldito.
50 Dayun si Nicodemo sa sabuwa ha Fariseo ha nakiglalang ki Jesus su anay nanginginsà hu
50 Nicodemos, um deles, que antes tinha ido conversar com Jesus, perguntou-lhes:
51 “Igtugut ba hu Kasuguan taw ha hukuman sa etaw hu silut ku harì pa makapangatarengan ta daw matun-an taw sa binuhat din?”
51 — Será que a nossa lei condena um homem sem primeiro ouvi-lo e saber o que ele fez?
52 Ba tuminubag sa mga duma din ha Fariseo hu “Taga-Galilea ka ba diay daan? Susiya nu sa lalang hu Dios ta daw matun-an nu ha hurà propita ha diyà agkapuun ta Galilea.”
52 Eles responderam: — Por acaso também você é da Galileia? Examine e verá que da Galileia não se levanta profeta.
53 Dayun naman-ulì sidan alan duun hu mga balay dan.
53 E cada um foi para a sua casa.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.