Tiago 3

Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 A ngwarməhira, əntaa ghwəy taa nzəghəŋwəy ta nza ɗaŋɓa ka ɓəni shiy kaa mbəzli ma, sa nzanay a ghwəy sənay, caslakəɓa ngwəvə ghwəmmə, ghwəmmə ka ɓəni shiy kaa mbəzli dza naa nza kaa nihwəti mbəzli.
1 Meus irmãos, não sejam muitos de vocês mestres, pois nós, os que ensinamos, seremos julgados com mais rigor.
2 Ghwəmmə ghwəmmə ke ngəriy, dalalay məməni ghwəmmə jikir lə kwal ghənghən ghənghən. War mbaꞌa kə ndə kala mbəlikə gəzə *kwəma jikir na səvəri mbə miy tsa ciy, tsava ndə na ntsaa kərkamti kwəma na. Ntsaa mbəə ndəghwəti ghən tsa ci va kwəma gəmgəm na gwanata na tsava ndə.
2 É verdade que todos nós cometemos muitos erros. Se pudéssemos controlar a língua, seríamos perfeitos, capazes de nos controlar em todos os outros sentidos.
3 A ghwəmmə sənay, mbaꞌa pə ghwəmmə fanambə radzama mbə miy tsa gədəwəy, nza ghəci mbəə ɗi fəti ta ɓəmməə dzəti pətsa ɗi ghwəmmə ka naa nza.
3 Por exemplo, se colocamos um freio na boca do cavalo, podemos conduzi-lo para onde quisermos.
4 Zəzətim dzəkən kwambəwal diɓa. Ya tsəgha na dikə tərəŋwəy, lə shiy jəwə tsətsə ka ntsaa kaɓəə zhəghə dza kwa pətsa ɗi na gwaꞌa. Ya war ə səəkə safə ka zhəghə və na, war ka dzay dzəti pətsa ɗi na.
4 Observem também que um pequeno leme faz um grande navio se voltar para onde o piloto deseja, mesmo com ventos fortes.
5 Tsəgha na ghani ndə diɓa. Ghənzə na shi jəw ni tə vəgha ndə, zhini diɓa ki na, li ghwəmməə kəli ghən tsa ghwəmmə.
5 Assim também, a língua é algo pequeno que profere discursos grandiosos. Vejam como uma simples fagulha é capaz de incendiar uma grande floresta.
6 Yəmyəm na ghani nata gha va lə ghwə. Ghənzə ka naa ɓəkə kwəma jikir na kaa ndə dalala. Zhini mbaꞌa ghənzəə liɗivəri nzəy tsa ghwəmmə lə gəzə kwəma jikir na va ka naa gəzə. Kar naa liɗivəri nzəy tsa ghwəmmə, ka gha tə vici ya ghwəmmə paꞌ tə vici məti ghwəmmə. Gəzə kwəma jikir na va ghani ghwəmmə nay, va *ndə jaka tsa Hyala səəkə na.
6 E, entre todas as partes do corpo, a língua é uma chama de fogo. É um mundo de maldade que corrompe todo o corpo. Ateia fogo a uma vida inteira, pois o próprio inferno a acende.
7 A ghwəmmə sənay a bərci va ndə ngəri ta iti dəbəkə ghənghən ghənghən. Ya shi kwamti ghyanakə ni, ya ꞌyegwerəy zli tə ghwəmə, ya shiy dza lə hwər, ya kərpi mbə yam gwaꞌay, a ndə ngəriy mbay itishi.
7 O ser humano consegue domar toda espécie de animal, ave, réptil e peixe,
8 Ma na ghani nanzəy, ndə tiɓa ya kwətiŋ gar itiw. Ya njaa dzəghə ndə i nzəy, ka iva naw, sa nzanay, ghani ghwəmmə na na, shi gəmgəm ni na. Ghənzə dəꞌwə ghən tsa nzəy, darə kwa pəəsli ndə na.
8 mas ninguém consegue domar a língua. Ela é incontrolável e perversa, cheia de veneno mortífero.
9 Lə ghani ghwəmmə va ka ghwəmməə fal Dəmmə tsaa sləkəpə. Zhini li ghwəmməə bazla mbəzli Hyala, shi ngati na war weꞌ ghən tsa nzə diɓa.
9 Às vezes louva nosso Senhor e Pai e, às vezes, amaldiçoa aqueles que Deus criou à sua imagem.
10 Fal slən tsa Hyala, lə bazla mbəzli na, war lə ghani kwətiŋ na va gəzəva na. E gəzaŋwəy kiy ngwarməhiray, əntaa ghwəmmə məni gəla shi tsəgha ni va ma.
10 E, assim, bênção e maldição saem da mesma boca. Meus irmãos, isso não está certo!
11 A ghwəmmə sənay yam wəzə ni lə yam ndezhekə niy, ka hwə ghəshi kwa kəꞌwə tsa kwətiŋ tsaw.
11 Acaso de uma mesma fonte pode jorrar água doce e amarga?
12 Zhini ɓay ngwarməhiray, a ghwəy sənay, ma dəŋw daskway, ka mbay naa yati ya shəkənəw, tsəgha hikəni ɓa, ka mbay naa yati ya daskwaw. Ava tsəgha na kwərakwə ki, ka mbay yam ndezhekə niy zhəghəshi ka yam wəzə niw.
12 Pode a figueira produzir azeitonas ou a videira produzir figos? Da mesma forma, não se pode tirar água doce de uma fonte salgada.
13 Ndə mbə ghwəy mbaꞌa məhərli və, mbaꞌa sənata kwəma na? Mbaꞌa kə tiɓay, cikəvəri ghəci kaa mbəzli lə nzəy tsa wəzə tsa, lə ghəra sləni wəzə na, kala məni ma fəgə, war lə məhərli.
13 Se vocês são sábios e inteligentes, demonstrem isso vivendo honradamente, realizando boas obras com a humildade que vem da sabedoria.
14 Mbaꞌa kə ndə ni: «Ndə məhərli nzee» kə, ka hərhə ghəci va nihwəti mbəzli, ka məni shiy war ta tsa ci ghən, ta mbəə taŋəti mbəzli gwaꞌa tsəghay, ghən tsa ciy fal tsava ndə tə gəm, dzərvə ciy slasla tsava ndə.
14 Mas, se em seu coração há inveja amarga e ambição egoísta, não encubram a verdade com vanglórias e mentiras.
15 Ma gəla na tsəgha na va məhərliy, məhərliy səəkə va Hyala naw. Saa səəkə mbə zəzə kwəma tikə tə hiɗi lə mbə zəzə kwəma ndə ngəri na nava, va *ndə jaka tsa Hyala səəkə nava məhərli.
15 Porque essas coisas não são a espécie de sabedoria que vem do alto; antes, são terrenas, mundanas e demoníacas.
16 Dzəghwa tə pətsa nza hərhə kwa jipə tsa mbəzli, ya tsamaɓa ndə na, war tsa ci ghən sa təkə naa dzəkən gwaꞌa tsəghay, nihwəti shiy tiɓa ka dzava lə kwal tsa shi kwa jipə shi ghwəlaw. Ya tsamaɓa jikir na ta nza dza na tiɓa kwərakwə.
16 Pois onde há inveja e ambição egoísta, também há confusão e males de todo tipo.
17 Ma na məhərliy səəkə va Hyalay, kwətita na. Ntsaa kwəmavə gəla nava məhərliy, ɗewɗew na nəfə tsa ci. Ka gəzə kwəma zərkəə dzəghwa jipə tsa mbəzli. Kwəɗ kwəɗ nəfə tsa ci. Wəzə nzəy tsa ci lə mbəzli. Ka məni caslakə ghənəw. Ka məni zhəhwər ta nihwəti mbəzli. Ka məni sləni wəzə na. Ka təra mbəzli na ta ka ꞌwəshiw. Ka dakə mbəzli na lə gəzə kwəma pərikə tə ngwəlaw. Shiy gwəra mbə shi va gwanashi kiy, a kə ndə kwəmavə nəfə tsa ɗewɗew tsa.
17 Mas a sabedoria que vem do alto é, antes de tudo, pura. Também é pacífica, sempre amável e disposta a ceder a outros. É cheia de misericórdia e é o fruto de boas obras. Não mostra favoritismo e é sempre sincera.
18 Ma mbəzliy gəzə kwəma zərkəə dzəghwa jipə mbəzliy, ə ka ghəshiy jakə ghən tsa shi lə nihwəti mbəzli ta mbəə nzəyshi wəzə li shi. Na shi sləni məni ghəshi gwaꞌay, war saa vashanta nəfə tsa Hyala.
18 E aqueles que são pacificadores plantarão sementes de paz e ajuntarão uma colheita de justiça.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Tiago 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.