Mateus 20
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NTLH
1 Dzəghwa ma kə Yesəw ɓa na: «Avee dzaa gəzaŋwəy shi yəməva sləkə tsa sləkə Hyala mbəzli li shi» kə. Ma kə na: «Yəmyəm na lə kwəma tsahwəti ndə za niy maɗiy na mekəshi mekəshi, ta pala ka sləni ta ghəranci sləni mbə za ci.
1 Jesus disse:
2 Dza na mbaꞌa kwəmavə mbəzli. Ma sa kwəmavəshi na na, “Mbəl mbəl dza ghaa waŋəy mbə vəghwə, njasa ka məndi vaa wa ndimndim kaa ka sləni” kə mbəzli va ngəci, “tsəgha na, e zləɓavə waŋwəy tsəgha” kə kaa nghəshi. Sa sləkamti ghəshi na, dza na mbaꞌa pəmashiy dzəmbə za ci ta ghəra sləni ghəshi ki.
2 Ele combinou com eles o salário de costume, isto é, uma moeda de prata por dia, e mandou que fossem trabalhar na sua plantação.
3 Zhini ndə za tsa va ɓa, mbaꞌa zhəkəvəriy ta pala nihwəti mbəzli geꞌi lə tsahi məsliɗə. Ma dza na na, nihwəti mbəzli garə garə dzar tə ləwma gəmshi, kala shi məni ghəshi tiɓa.
3 Às nove horas, saiu outra vez, foi até a praça do mercado e viu ali alguns homens que não estavam fazendo nada.
4 Ma sa nashi na, a kə kaa ngəshi na: “A mbəzli ni, ndim dzamməm, a ghwəy dzaa ghəraɗa sləni mbə zee kwərakwə. E taa wavəŋwəy zhəmə ghwəy njasa dza naa təɓə” kə.
4 Então disse: “Vão vocês também trabalhar na minha plantação de uvas, e eu pagarei o que for justo.”
5 Tsəgha na, kə mbəzli va, ka maɗi tsəgha ta ghəranci sləni ci va. Zhini na diɓa, mbaꞌa zhəkəvəriy geꞌi geꞌi vici kwa ghən. Səvəri na na, mbaꞌa kəsashi nihwəti mbəzli gəm shi diɓa. Dza na mbaꞌa zhiniy pəmashiy dzəmbə za ci va. Zhini na diɓa, mbaꞌa zhəkəvəriy geꞌi geꞌi lə tsahi mahkan, mbaꞌa zhiniy kəsashi nihwəti mbəzli ɓa, mbaꞌa pəmashiy dzəmbə za ci va.
5 — E eles foram. Ao meio-dia e às três horas da tarde o dono da plantação fez a mesma coisa com outros trabalhadores.
6 Zhəghwa na diɓa ki, mbaꞌa zhəkəvəriy geꞌi lə tsahi cifə. Dza na mbaꞌa kəsashi nihwəti mbəzli garə garə tə ləwma diɓa, war gəmshi kala shi məni ghəshi tiɓa. Ma sa nashi na na, dza na tapə ta ɗəw kwəma və shi, ma kə na: “Wa navam, vəghwə ghwəy tikə gəmŋwəy kala sləni ghəra ghwəy tiɓa shəka?” kə ngəshi.
6 Eram quase cinco horas da tarde quando ele voltou à praça. Viu outros homens que ainda estavam ali e perguntou: “Por que vocês estão o dia todo aqui sem fazer nada?”
7 Ma kə mbəzli va na: “Waa ndə tiɓaa ɗəwhwəŋəy ta sləniw, va tsəgha vəghwə ghəy tiɓa tsəgha” kə ghəshi. Ma kə ndə za tsa va na: “Ndim dzamməm a ghwəy dzaa ghəraɗa sləni mbə zee” kə. Mbaꞌa mbəzli va nəwvə ta ghəranci sləni ci va.
7 — “É porque ninguém nos contratou!” — responderam eles.
8 Dzəghwa vici ki mbaꞌa pəkwəta. Sa pəkwəta vici na, dza ndə za tsa va, daꞌ harvə ntsaa ghəranci sləni kəghi tsa ci. A kə kaa ngəci na: “Harkə mbəzliy ghəra sləni va, a gha wanshi gəna tə sləni shi. Kaa mbəzliy kəray vaa dza ta sləni pə gha taa gha wa shiy, nza gha kəray tə niy ꞌwa vaa ghəra sləni va” kə.
8 — No fim do dia, ele disse ao administrador: “Chame os trabalhadores e faça o pagamento, começando com os que foram contratados por último e terminando pelos primeiros.”
9 Dzəghwa ka sləni va mbaꞌa ghəshi ɓasəshi ki. Tapə məndi mbə wanshi gəna shi. Dza niy kəray va mbəzliy dza ta sləni geꞌi geꞌi lə tsahi cifə, təhwə ghəshi səəkəshi, mbaꞌa məndi wanatishi gəna shi. Ya wa ndə mbə shi na, mbəl mbəl məndi wanavə.
9 — Os homens que começaram a trabalhar às cinco horas da tarde receberam uma moeda de prata cada um.
10 Dzəghwa niy ꞌwa vaa dza ta sləni mbəzli ghala mekəshi, ndəs ghəshi səəkəshi. Ma kə ghən tsa shi na: “Ɗaŋ dza ghəy kwəmavə shiy ka taŋəti mbəzli ni ghəy niy vəghwə mbə sləni ɓasa” kə. Ma dzəghwa məndi na, mbəl mbəl məndi wanavəshi kwərakwə.
10 Então os primeiros que tinham sido contratados pensaram que iam receber mais; porém eles também receberam uma moeda de prata cada um.
11 Ma sa ɓəvə ghəshi gəna va mbaꞌa ghəshi nata na, tapə ghəshi ta ngwəzliməə dzəkən ndə za tsa va,
11 Pegaram o dinheiro e começaram a resmungar contra o patrão,
12 a kə ghəshi na: “Shi ka wa na gəla ni məntəŋəy gha ni shiy shəkaa ntsa ghəy dikə tsa? Mbəzli niy, ghəshi kəray naa səəkə ta sləni, war ler kwətiŋshi ghərahwə ghəshi sləni gwaꞌa tsəgha. Na na ghəy kiy, ghala mekəshi ꞌwati ghəy sləni, vəghwamti ghəy mbə vici vici vici, war ə viciy ndindiŋəy, kwəp kwəp ghəy dalantəvaŋəy. Njaa njaa ka gha waŋəy gəna yəmyəm li shi kia?” kə ghəshi.
12 dizendo: “Estes homens que foram contratados por último trabalharam somente uma hora, mas nós aguentamos o dia todo debaixo deste sol quente. No entanto, o pagamento deles foi igual ao nosso!”
13 Dzəghwa ma kə ndə za tsa va kaa zləɓanci kaa tsahwəti ndə mbə shi kwətiŋ na: “A madiga, a madiga, na na yay, ngəɗitəŋa yaw. Niy ꞌwa ghaa ghəraɗa sləniy, a ghwəm niy sləkamti kwəma, mbaꞌa gha niy zləɓavə yən ɓəŋa mbəl tə vəghwə tsa gha mbə sləni.
13 — Aí o dono disse a um deles: “Escute, amigo! Eu não fui injusto com você. Você não concordou em trabalhar o dia todo por uma moeda de prata?
14 Njanaa niy sləkati ghwəm tsəghay, ə pə ghaa ɓə zhəmə gha, a gha dzaa jighi. Wa yən ɗi na wanavə shiy tsəgha kaa ntsaa kəray vaa səəkə ta sləni yəmyəm lə gha.
14 Pegue o seu pagamento e vá embora. Pois eu quero dar a este homem, que foi contratado por último, o mesmo que dei a você.
15 Ə nzana kala kwal vəya ta məni shi ɗee lə gənee ki shəkəna? Naa ə ghəraŋa hərhə sa mənee wəzə hwər na pən?” kə» kə Yesəw.
15 Por acaso não tenho o direito de fazer o que quero com o meu próprio dinheiro? Ou você está com inveja somente porque fui bom para ele?”
16 Zhəghwa, ma kə Yesəw ki na: «Ava war tsəgha dza naa nza kwərakwə ki, ni ləy hwəm shi ni mbəzliy, ka mbəzli tə kwəma dza ghəshiy zhəghəshi. Ma ni tə kwəma mbəzli na, ka mbəzli ləy hwəm ghəshi taa zhəghəshi» kə Yesəw.
16 E Jesus terminou, dizendo:
17 Dzəghwa Yesəw mbaꞌa kafəy ka dzay dzəmbə məlmə Zherəwzalem. Ma ghəci mbə kwal na, dza na mbaꞌa harvə mbəzli ta səɗa ci va məŋ lə bakə ni jaꞌ jaꞌ vəgha bəla. Kə ka gəzanshi kwəma, ghəci mbə dza li shi, a kə na:
17 Quando Jesus estava subindo para Jerusalém, chamou os discípulos para um lado e falou com eles em particular, enquanto caminhavam. Ele disse:
18 «Favə tə ghwəy, e gəzaŋwəy kwəma: Avanammə mbə kwal sana ta dzəmə məlmə Zherəwzaleməy, mbəɓa dza mbəzli ta fambəra, yən yən Zəghwə yakə ndə ngəriy dzəmbə dəvə mbəzli dikə dikə ni mbə *ka ta Hyala, ghəshi lə *mbəzliy ɓənipə kwəma pəhəti Hyala. Ka ghəshi dza na mbaꞌa ghəshi ɓasakənɗa ngwəvəə pəəslira.
18 — Escutem! Nós estamos indo para Jerusalém, onde o
19 Mbaꞌa ghəshi dzaa fambəra mbə dəvə *mbəzliy kamaa ka Zhəwifə. Ka ghəshi dza na, ka tsəərəɗa, ka dəꞌwəra lə kwərpə. Ma ləy hwəm ki na, ka ghəshi dza daŋwə daŋwavəghara vəgha tsəm, mbaꞌee dzaa mətira. Ma sa kee mətiray, ta zhakatira dzee dza mbə məti tə kwa mahkana vici» kə.
19 e o entregarão aos não judeus. Estes vão zombar dele, bater nele e crucificá-lo; mas no terceiro dia ele será ressuscitado.
20 Dza mali Zhebede kət kətikəvataa dzəvəgha Yesəw ghəshi lə ndərazhi nzə, kar Zhakə lə Zhaŋ. Dza na tsəfəkwə tsəfəkwəta kwa kwəma Yesəw, ta cəꞌwə kwəma və.
20 Então a mãe dos filhos de Zebedeu chegou com os seus filhos perto de Jesus, curvou-se e pediu a ele um favor.
21 Ma kə Yesəw ngəta na: «A shi ɗi gha vəya?» kə. Ma kə mali va na: «Ghala vəghwə tsa dza ghaa nza mbə sləkə mbəzliy, nza gha ɓəvə ndərazhee ni, ta nzəy vəgha gha, mbaꞌa tsahwəti tə kwa bəzəmə gha, mbaꞌa tsahwəti tə kwa zleɓi gha. Ghənzə na kwəma ɗee ghaa zləɓavə» kə.
21 — O que é que você quer? — perguntou Jesus. Ela respondeu: — Prometa que, quando o senhor se tornar Rei, estes meus dois filhos sentarão à sua direita e à sua esquerda.
22 Ma kə Yesəw ngəshi na: «Ma ghwəyəy, sənashi shi ɗəw ghwəy ni ghwəyəw. A pənəy, ka dza ghwəy mbay səꞌwati ngəraꞌwə tsa dzee tsa ta sa na?» kə. «Ta mbay dza ghəy səꞌwati» kə ghəshi.
22 Jesus disse aos dois filhos dela: — Podemos! — responderam eles.
23 Ma kə Yesəw na: «Yaŋ, tsəghaa nava nanzə kataŋ. Ta sa ngəraꞌwə tsa dzee va ta sa dza ghwəy kwərakwə. Ə na na nzana kiy, yən dza naa bərkə na, tsatsa ndə dza naa nza tə kwa bəzəmee, tsatsa tə kwa zleɓee pənəw. War mbəzli gwəmanatishi Dirə va pətsa va kaa ngəshiy, ghəshi dza naa nzəy ti» kə.
23 Então Jesus disse:
24 Ma sa favə niy tərmbə va məŋ ni *mbəzli ta səɗa Yesəw kwəma va na, gha ghəshi ghati ɓə nəfəə dzəkən kar Zhakə ghəshi lə Zhaŋ.
24 Quando os outros dez discípulos ouviram isso, ficaram zangados com os dois irmãos.
25 Dzəghwa Yesəw ki mbaꞌa ɓasayshi gwanashi. Ma kə ngəshi na: «A mbəzlee, a ghwəy sənay, mezhizhə tə hiɗiy, lə gwəlaŋ sləkə ghəshi mbəzli. Mbəzli dikə dikə ni kən shi kwərakwə ɓa na, ka məni kwəma lə bərciy dzəkən shi.
25 Então Jesus chamou todos para perto de si e disse:
26 Ghwəy ta na tsa ghwəy ghən na ghwəy kiy, əntaa ghwəy dzaa kəli ghən tsa ghwəy nja mbəzli va ma. [Ə gəzaŋwəy ya, mbaꞌa kə ndəə ɗi məniy ka ntsa dikə tsa mbə ghwəyəy, ə kə zhəghəti ghən tsa ci ka ndə ghəraŋwəy sləni tsa mbə ghwəy].
26 Mas entre vocês não pode ser assim. Pelo contrário, quem quiser ser importante, que sirva os outros,
27 Mbaꞌa kə ndəə ɗi məniy ka ntsaa ꞌwa kwəma ngəŋwəyəy, ə kə zhəghəti ghən tsa ci ka mava tsa mbə ghwəy.
27 e quem quiser ser o primeiro, que seja o escravo de vocês.
28 Ava tsəgha nzee, yən Zəghwə yakə ndə ngəri sana. Sa səəkəree na, nza mbəzli ghəraɗa sləni səəkə yaw. Ta ghəranshi sləni kaa mbəzli səəkəree. Kee dza na, mbaꞌee zlay piy tsee, ka mətira, ta mbəərə mbəzli ɗaŋ, nza ghəshi kwəmavə piy tsaa kəɗi ma» kə Yesəw.
28 Porque até o
29 Dzəghwa kar Yesəw lə *mbəzli ta səɗa ci, mbaꞌa ghəshi maɗishi ta səvərishi mbə məlmə Zherikwə. Ma ghəshi mbə səvəri na, dza mbəzli ɗaŋ ka nəw Yesəw.
29 Quando Jesus e os discípulos estavam saindo de Jericó, uma grande multidão seguia Jesus.
30 Ghalaɓa na, mbaꞌa nihwəti ghwəlefesli niy nza tiɓa bakə, mənzəy vəgha kwal. Dzəghwa mbaꞌa ghəshi favə gaka. Ma sa favə ghəshi gaka na, dza ghəshi ka ɗəw kwəmaa mənta. Ma kə məndi ngəshi na: «Wa Yesəw na saa dzar» kə məndi. Dza ghəshi tsəgha ki, ka zlapanci kwəma, a kə ghəshi na: «A Ndə sləkəpə, Jijiy mazə *Davitə, mənti zhəhwər tə ghəy» kə ghəshi.
30 Dois cegos, sentados na beira do caminho, ouviram alguém dizer que ele estava passando e começaram a gritar: — Senhor,
31 Dzəghwa mbəzliy ɓasəshi va, ka naɓəshi, a kə ghəshi na: «A ghwəlefesli ni, kalayəm miy tsa ghwəy va» kə ghəshi. Zhəghwa ghwəlefesli nashi ki, mətsəhə ghəshi zhiniy mətsahata zlapə kwəma: «A Ndə sləkəpə, Jijiy mazə Davitə, mənti zhəhwər tə ghəy na gha» kə ghəshi.
31 A multidão os repreendeu e mandou que calassem a boca, mas eles gritaram ainda mais: — Senhor, Filho de Davi, tenha pena de nós!
32 ꞌWakəvə Yesəw tsəgha gar garəy, dza na daꞌ harashi, mbaꞌa ghəshi səəkəshi. Sa səəkəshi ghəshi, ma kə Yesəw ngəshi na: «A shi ɗi ghwəy yən məntəŋwəya?» kə.
32 Então Jesus parou, chamou os cegos e perguntou:
33 Ma kə ghwəlefesli na: «A Ndə sləkəpə, war mərshi ma ghaa ɗiweŋamtəŋəy mətsəhi ghəy, nza ghəy nay pi, na sa ɗi ghəy» kə ghəshi.
33 — Senhor, queremos poder enxergar! — responderam eles.
34 Dza Yesəw mbaꞌa mərshi li shi, kə dapə dapə dadapashi mətsəhi shi. Dzəghwa nzaꞌjəw mətsəhi zhər bakə ni va ɗiweŋəshi tsəgha, ka mbə ghəshiy nay pi ki. Dza ghəshi ka nəw Yesəw.
34 Jesus teve pena dos cegos e tocou nos olhos deles. No mesmo instante eles puderam ver e então seguiram Jesus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.