Lucas 17
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NTLH
1 Ma kə Yesəw kaa mbəzli ta səɗa ci na: «Ya hwəmɓa nanzəy, a shiy dzaa ngəɗiti mbəzli ta məni kwəma jikir na tiɓa. Nanzə kiy, a ngəraꞌwə dzaa nza tərəŋw kən ntsaa ngəɗi mbəzli ta məni kwəma jikir na.
1 Jesus disse aos seus discípulos:
2 Ma ntsaa taa ngəɗi tsahwəti kwətiŋ ta mbəzliy təhəshi ma ni ndara nefer shi ta məni kwəma jikir nay, wəzəɓa pəhanaghwa məndi vəna kwa wəri ci, mbaꞌam ndəghaghwa kwa hwər kwəfa dza naa nza. Sa nzana, mbaꞌa kə ngəɗiti ndə ta zlay kwal tseyey, ngəraꞌwə dza naa nza kən.
2 Seria melhor para essa pessoa que ela fosse jogada no mar com uma grande pedra de moinho amarrada no pescoço do que fazer com que um destes pequeninos peque.
3 A gəzaŋwəy ya, məni tə ghwəy məhərliy dzəkən nzəy tsa ghwəy.
3 Tenham cuidado! Se o seu irmão pecar, repreenda-o; se ele se arrepender, perdoe.
4 Ya a məniŋa na kwəma jikir na gar mbərfəŋ səɗa mbə vici kwətiŋ, kama na war mbə səəkə ghəci gar mbərfəŋ səɗa, ka gəzaŋa: “Titihwə pəlara mbə nəfə tsa gha” kəy, war ə pə gha dzaa pəli mbə nəfə tsa gha» kə Yesəw.
4 Se pecar contra você sete vezes num dia e cada vez vier e disser: “Me arrependo”, então perdoe.
5 Ma kə *ka kwal ci kaa Yesəw na: «A Ndə sləkəpə, kəətitəŋəy, a ghəy mbəə ɓanavə nefer ghəy gwanashi kaa Hyala shi» kə ghəshi.
5 Os apóstolos pediram ao Senhor: — Aumente a nossa fé.
6 Ma kə Ndə sləkəpə kaa ngəshi na: «War mbaꞌa pə ghwəy ɓanavə nefer ghwəy kaa Hyala ya jəw tsətsə nja cizlə gwəbiriy, ta mbay dza ghwəy gəzə kaa dəŋw kwəkwə tsa: “Təɗamtəvaŋa tiɓa, a gha dzaa ngwəɓəyvaŋa kwa kwəfa” pə ghwəy, ta yə fəti dza na ta kwəma ghwəy» kə.
6 E ele respondeu:
7 Zhini ma kə Yesəw kaa *mbəzli ta səɗa ci ɓa na: «Favə tə ghwəy, ya ndə mbə ghwəy sana, lə ndə ghəra sləni və kəghi tsa ci, ka zanci za ntsa va, ka ndəghwanci shiy kaa ntsa va. Sa ka ndə ghəra sləni tsa va səəkəy kwamti kiy, ka dza ntsa ghəranci na va sləniy ni ngəci na, sar tikə taŋtaŋ zəmə shi zəmə, kə na?
7 Jesus disse:
8 Awə, ka gəzanci na tsəgha tepəw. Ma dza naa ni ngəciy: “Səramti ni kən gha ni kwəbeŋer, mbala tatəra shi zəmə, sa ghaa tatishiy, nza gha ɓəkəra shi. Ma sa kee zəhwə ni ya shi zəmə ki na na, nza gha zəmə shiy, ka sa ni gha shi sa” dza naa ni.
8 Claro que não! Pelo contrário, você dirá: “Prepare o jantar para mim, ponha o avental e me sirva enquanto eu como e bebo. Depois você pode comer e beber.”
9 Sa ka ntsa va manamti sləni gəzanakə na va gwanata na, nza ntsa ci va dikə tsa mananci ꞌwəsa na? Tiɓaw.
9 Por acaso o empregado merece agradecimento porque obedeceu às suas ordens?
10 Ava war tsəgha na lə ghwəy ghwəy mbəzli ta səɗee kwərakwə ki. Mbaꞌa pə ghwəy ghəramti sləni gəzəkəŋwəy Hyala ta məni nzə gwanatay, “Ka ghəra sləni gəmshi ni nza ghəy gwaꞌa tsəgha, sləniy niy dza ghəy ghəra na sa ghərati ghəy va” pə ghwəy dzaa ni» kə Yesəw.
10 Assim deve ser com vocês. Depois de fazerem tudo o que foi mandado, digam: “Somos empregados que não valem nada porque fizemos somente o nosso dever.”
11 Mbaꞌa Yesəw maɗiy ta dzaa dzəmbə məlmə Zherəwzalem. Ma tə nahwəti vici na, dza na ka dzar kwa ghala hiɗi ka *Samari lə hiɗi ka Galile.
11 Jesus continuava viajando para Jerusalém e passou entre as regiões da Samaria e da Galileia.
12 Ma ghəci mbə dzəmbə nahwəti məlmə na, mbaꞌa ka dərna məŋ nay, ka səəkə ghəshi ta kwəmə li. Dzəghwa ghəshi mbaꞌa ghəshi garəshi vəri kərakə li,
12 Quando estava entrando num povoado, dez leprosos foram se encontrar com ele. Eles pararam de longe
13 ka zlapanci kwəma zlaŋzlaŋ. Ma kə ghəshi na: «A Yesəw, a metər, mənti zhəhwər tə ghəy» kə ghəshi.
13 e gritaram: — Jesus, Mestre, tenha pena de nós!
14 Ma sa nashi Yesəw, ma kə ngəshi na: «Mbalam, a ghwəy dzaa canati vəgha ghwəy kaa *ka ta Hyala» kə. Ma sa gəzanakəshi Yesəw tsəgha na, dza ka dərna va kəram ghəshi maɗishi ka dzashi. Ma ghəshi mbə kwalshi na, mbaꞌa dərna shi va kərəta.
14 Jesus os viu e disse: Quando iam pelo caminho, eles foram curados.
15 Ma sa nay tsahwəti mbə shi ghəci mbəliy na, kə ka fal Hyala zlaŋzlaŋ, dza na tərəɗ zhəghətəvay va Yesəw.
15 E, quando um deles, que era samaritano , viu que estava curado, voltou louvando a Deus em voz alta.
16 Səəkə na gələɓ gələɓəy, lə kwəma ci mbə hiɗi kwa kwəma Yesəw, mbaꞌa mananati ꞌwəsa. Ntsa vay, ndə məlmə na, mbə hwəhwə tsa ka Samari ghəci.
16 Ajoelhou-se aos pés de Jesus e lhe agradeceu.
17 Ma kə Yesəw ki na: «Gwanashi mbəzli məŋ ni va mbəlishi nanzə sa? Əy, kwəma dzashi ni məsliɗə ni va tərmbə shiki?
17 Jesus disse:
18 Tərəh tsaa zəzəti səəkə ta mananta ꞌwəsa kaa Hyala mbə ghwəy war gha, gha ndə məlmə na?» kə.
18 Por que somente este estrangeiro voltou para louvar a Deus?
19 «Sati mbala, a gha mbəliŋa tə sa ɓanavə gha nəfə tsa gha kaa Hyala» kə.
19 E Jesus disse a ele:
20 Dza *ka Farisahi tapə ta ɗəw va Yesəw, ma kə ghəshi na: «Hwəm dza Hyalaa sləkə mbəzlia?» kə ghəshi. Ma kə Yesəw ngəshi na: «Ma sləkə tsa dza Hyala ta sləkə mbəzliy, ka dza məndiy nay njasa dza naa səəkəw.
20 Alguns fariseus perguntaram a Jesus quando ia chegar o Reino de Deus . Ele respondeu:
21 Ka dza naa nza gar gəzə məndi: “Avanayəm pətsa sləkə Hyala mbəzli ti tikə” aw na: “Avamcim tarɓa” kə məndiw. Awə, ə gəzaŋwəy ya, ya sana sənzənvay, mbə sləkə mbəzli na Hyala» kə.
21 Ninguém vai dizer: “Vejam! Está aqui” ou “Está ali”. Porque o Reino de Deus está dentro de vocês.
22 Ma kə kaa *mbəzli ta səɗa ci ki na: «A tsahwəti vəghwə dzaa səəkəy, ka dzee nza mbə ghwəyəw. Ghalaɓay, tərəŋw dza ghwəy mawti nara yən Zəghwə yakə ndə ngəri, ya ta vici kwətiŋ nzə, ka dza ghwəy mbəə nara diw.
22 Então ele disse aos discípulos:
23 Ma dza məndiy ni kaa ngəŋwəyəy: “A mbəzli ni, anay *Kəristəw tikə, ya avaci tarɓa” dza məndiy ni, sa ka məndi gəzaŋwəy tsəghay, əntaa ghwəy dzaa kəsli bali, ka dza kwakə, ka dza kwakə ta nighəra ma.
23 Alguns vão dizer a vocês: “Olhem aqui” ou “Olhem ali”; porém não saiam para procurá-lo.
24 Sa kee səəkə yən Zəghwə yakə ndə ngəriy, mbəzli gwanashi dza naa nara. War njasa ka van vaa wampiɗi dzəy tə ghwəmə, ka səəkə kwa ghwəmə paꞌ dzəghwa kwa mərkwiy, tsəgha dzee səəkə.
24 Porque, assim como o relâmpago brilha de uma ponta do céu até a outra, assim será no dia em que o Filho do Homem vier.
25 Ma kiy, war pərɓa ngəraꞌwə dzee sahwə tərəŋw di, ka shi va məniva. Ka mbəzli ndatsə ni dza na, mbaꞌa ghəshi ndərantəra.
25 Mas primeiro ele precisa sofrer e ser rejeitado pelo povo de hoje.
26 Njasa niy mənishi shiy va ghala vəghwə tsa *Nəwey, war tsəgha dza ghəshiy məniva geꞌi lə vəghwə tsa dzee səəkə ti yən Zəghwə yakə ndə ngəri kwərakwə.
26 Como foi no tempo de Noé, assim também será nos dias de antes da vinda do Filho do Homem.
27 Ghala vəghwə tsa vay, shiy niy zəmə mbəzli, ka sa shi sa, ka ɓəɓəli miꞌi, ka ɓə ghyehi shi kaa zhər, war tsəgha, paꞌ fəca vici dzəmbəy *Nəwe dzəmbə kwambəwal. Ma sa dzəmbəy na na, dza van mbaꞌa ghati nzəmə, ka nzəmə, war ka nzəmə kala kərə ma. Ray pətsa tə hiɗi va yam. Dza yam va kərəp ghəshi zamti mbəzli gwanashi. War kar Nəwe lə mbəzli kəghi tsa ci gwaꞌa tsəgha shiy mbəlishi.
27 Todos comiam e bebiam, e os homens e as mulheres casavam, até o dia em que Noé entrou na barca. Depois veio o dilúvio e matou todos.
28 War njasa niy mənishi shiy va ghala vəghwə tsa *Ləwtə ɓay, tsəgha dza ghəshiy məniva ghala vəghwə tsa dzee səəkə. Ghala vəghwə tsa vay, war shiy niy zəmə mbəzli, ka sa shiy, ka ɗəɗəl shiy, ka papa nihwəti, ka za shiy, ka nganga ceker, war tsəgha.
28 A mesma coisa aconteceu no tempo de Ló. Todos comiam e bebiam, compravam e vendiam, plantavam e construíam.
29 Ma tə nahwəti vici, fəca səvəri Ləwtə mbə məlmə *Sədəm ki na, dza ghwə lə barəwdəw, mbaꞌa ghəshi nzəməkəvashi səəkə mə ghwəmə. Kərəp ghəshi zamti niy niy tərmbə mbəzli mbə məlmə va gwanashi.
29 No dia em que Ló saiu de Sodoma, choveu do céu fogo e enxofre e matou todos.
30 E gəzaŋwəyəy, ava war tsəgha dza shiy məniva ghala vəghwə tsa dzee səəkə yən Zəghwə yakə ndə ngəri.
30 Assim será o dia em que o Filho do Homem aparecer.
31 Ma fəcava, mbaꞌa kə ndə mə jəba mbə tifər, mbaꞌa shi ci mbə cikiy, əntaa ghəci dzəmbə ciki tsa va ta ɓəshi ma. War ə kə dzaa hwəy gwaꞌa tsəgha. Ya kwamti dza ndəə nza mbə zay, əntaa ghəci dzaa ni: “Kadiw e zhəghəvaa jighi ta ɓəvə shi ya kəghi” kə ma. War ə kə dzaa hwəy gwaꞌa tsəgha.
31 Aí quem estiver em cima da sua casa, no terraço, desça, e fuja logo, e não perca tempo entrando na casa para pegar as suas coisas. E quem estiver no campo não volte para casa.
32 Zəzətim dzəkən kwəma mali Ləwtə va. Sa niy naghay na pətsa ləy hwəm na, mbaꞌa niy mətita.
32 Lembrem da mulher de Ló.
33 Va tsəgha nə ya ngəŋwəy, ntsaa ɗi mbəlanti piy tsa ci tikə tə hiɗiy, ta zamti tsa mə ghwəmə piy tsa ci dza na. Ma ntsaa dzaa zamti piy tsa ci tikə tə hiɗiy, ta kwəmavə tsa mə ghwəmə piy tsa ci dza na, pən.
33 A pessoa que procura os seus próprios interesses nunca terá a vida verdadeira; mas quem esquece a si mesmo terá a vida verdadeira.
34 Ə gəzaŋwəy ya, tə vərɗi dzee vaa səəkəy, mbəzli bakə dza naa nza tə pi həni tsa kwətiŋ tsa, ka məndi dzay, mbaꞌam səəkəə ɓəhwə tsahwəti kwətiŋ ti shi, ma tsahwəti na, mbərəkə məndi zlay.
34 Naquela noite duas pessoas estarão dormindo numa mesma cama. Eu afirmo a vocês que uma será levada, e a outra, deixada.
35 Miꞌi bakə dza naa nza mbə hə tə vəna, ka məndi dzay, mbaꞌam səəkəə ɓəhwə nahwəti kwətiŋ ti shi, ma nahwəti na mbərəkə məndi zlata.
35 Duas mulheres estarão moendo trigo juntas: uma será levada, e a outra, deixada.
36 [Mbəzli bakə dza naa nza mbə za kwamti na, ka məndi dza na tsaŋ məni səəkə ɓəhwə tsahwəti kwətiŋ ti shi, ma tsahwəti na mbərəkə məndi zlay]» kə Yesəw.
36 [Naquele dia, dois homens estarão trabalhando na fazenda: um será levado, e o outro, deixado.]
37 Ma sa favə mbəzli ta səɗa ci kwəma gəzəkə Yesəw va, ma kə ghəshi kaa ngəci na: «Dzəghwa tima dza niva shiy məniva kia Ndə sləkəpə?» kə ghəshi. Ma kə Yesəw kaa ngəshi na: «Dzəghwa tə pətsa mətishi shiyəy tiɓa ka zliŋiŋ ɓasəva» kə.
37 Então os discípulos perguntaram: — Senhor, onde vai ser isso? Ele respondeu:
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 17, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.