Lucas 16
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NVT
1 Dzəghwa ma kə Yesəw kaa *mbəzli ta səɗa ci na: «A tsahwəti ndə gəna niy nza tiɓa, lə ntsa ka naa fə shi ci və ta ndəghwəshi tiɓa. Ma tə nahwəti vici na, ndəs məndi səəkəshiy gəzanci, ma kə məndi ngəci na: “A ntsa fə gha va shi gha vəə liliɗi shi gha va” kə məndi kaa ngəci.
1 Jesus contou a seguinte história a seus discípulos: “Um homem rico tinha um administrador que cuidava de seus negócios. Certo dia, foram-lhe contar que esse administrador estava desperdiçando seu dinheiro.
2 Ma sa favə na tsəgha na, dza na daꞌ harvə ntsa va. Ma kə kaa ngəci na: “E favə məndiy gəgəzə kwəma dzar kwa kaɓaka gha. Ca cikəvəriɗa njasa mənəhwə gha sləni gha. Na neyey, ka zhini ghaa ndəghwəra shi ya ghwəlaw” kə.
2 Então mandou chamá-lo e disse: ‘O que é isso que ouço a seu respeito? Preste contas de sua administração, pois não pode mais permanecer nesse cargo’.
3 Ma sa favə ndə fə shiy tsa va kwəma va tsəgha na, dza na ka zəzə kwəma dza naa məni, ma kə na: “Vanay ta ɓantəra ɗi ntsee tsa dikə tsa mbə fə shi ci ni. Sana kiy, njaa dzee ta məni kee ghaa kwəmavə shi zəmə kia? E dza ta za, pən na, bərci vəya gar zaw. E cəꞌwə shiy va mbəzli, pən ɓa na, kwəma haꞌwə haꞌwə na na tərəŋw diɓa” kə.
3 “O administrador pensou consigo: ‘E agora? Meu patrão vai me demitir. Não tenho força para trabalhar no campo, e sou orgulhoso demais para mendigar.
4 Dza na mbaꞌa təkəvə nahwəti kwəma. Ma kə na: “E sənay njasa dzee mənti, madiga dzee məni tə mbəzli, ma sa ka ntsee dikə tsa ɓantəra mbə sləniy, nza mbəzli va kəsəvəra bekir dəvə taa nza kəghi tsa shi” kə.
4 Já sei como garantir que as pessoas me recebam em suas casas quando eu for despedido!’.
5 Dzəghwa na, daꞌ daꞌ haharashi mbəzliy niy ɓə ɓəhwə temer va ntsa ghəranci na va sləni gwanashi. Sa səəkəshi ghəshi na, dza na ka harshi kwətiŋ kwətiŋ. Ma kə kaa kwa taŋa ndə na: “A pənəy, shiy hwəm na təm tsa ntsee dikə tsa va ghaa?” kə.
5 “Então ele convocou todos que deviam dinheiro a seu patrão. Perguntou ao primeiro: ‘Quanto você deve a meu patrão?’.
6 Ma kə ntsa va ngəci na: “Təm in gwaŋgwaŋ tsa dikə tsa diwəy na sa ci vəya” kə. Ma kə ndə fə shiy tsa va tsəgha ki na: “Vanta zliyaa niy tsaslati məndi va təm tsa va ti. Ca taŋtaŋ nzəyŋa tsasliti, gwaŋgwaŋ cifə mətsəkə na sa ci vəya pə gha” kə.
6 O homem respondeu: ‘Devo cem tonéis de azeite’. Então o administrador lhe disse: ‘Pegue depressa sua conta e mude-a para cinquenta tonéis’.
7 “Ya ghay təm shiy hwəm nəwŋa ntsee dikə tsaa?” kə. Ma kə tsa va na: “Təm bəhwə ha diwəy cifə na sa ci vəya” kə. Ma kə ndə fə shiy tsa va ngəci na: “Vanta zliyaa niy tsaslati məndi va təm tsa va ti. Ca tsasliti bəhwə ha diwəy faɗə na sa ci vəya pə gha” kə.
7 “‘E quanto você deve a meu patrão?’, perguntou ao segundo. “Devo cem cestos grandes de trigo’, respondeu ele. E o administrador disse: ‘Tome sua conta e mude-a para oitenta cestos’.
8 Ma sa favə ndə shiy tsa va kwəma mənti ndə fə shiy tsa ci va gəmgəm tsay, mbaꞌa falti, sa nzana mbaꞌa mənti tsəhwəli mbə sləni ci va» kə Yesəw. «E gəzaŋwəyəy, a mbəzli tikə tə hiɗi taŋəti mbəzli mbə waŋ pi tsa Hyala tə tsəhwəli mbə sləni kwa jipə shi» kə.
8 “O patrão elogiou o administrador desonesto por sua astúcia. E é verdade que os filhos deste mundo são mais astutos ao lidar com o mundo ao redor que os filhos da luz.
9 Ma kə Yesəw diɓa na: «E gəzaŋwəy nee kiy, ma gənay, shi tikə tə hiɗi na, ə pə ghwəy tahanavə gəna va ghwəy kaa mbəzli, ka məni madiga ti shi. Ma sa ka gəna ghwəy kərətay, a Hyala dzaa zləɓavəŋwəy kwa kwəma nzə mə ghwəmə.
9 Esta é a lição: usem a riqueza deste mundo para fazer amigos. Assim, quando suas posses se extinguirem, eles os receberão num lar eterno.
10 Ma ntsaa kəsəvə ghəra sləni jəw na bekir diviy, tsəgha dza naa mbay ghərati na dikə na sləni kwərakwə. Ma ntsa ghərati sləni jəw na lə gwəfəy, tsəgha dza naa ghəra na dikə na sləni kwərakwə.
10 “Se forem fiéis nas pequenas coisas, também o serão nas grandes. Mas, se forem desonestos nas pequenas coisas, também o serão nas maiores.
11 Kala mbay pə ghwəy ghərati sləni wəzə bekir divi lə gəna tikə tə hiɗi ni sənzənva kiy, njaa dza ghwəy mbay ghərati sləni lə naa gwəramti gəna dza Hyala ɓəŋwəy kia?
11 E, se vocês não são confiáveis ao lidar com a riqueza injusta deste mundo, quem lhes confiará a verdadeira riqueza?
12 Kala mbə pə ghwəy ghərati sləni wəzə bekir divi lə ni ndə shiy ndaŋwəy na kiy, ka dza Hyalaa ndaŋwəy ni ɗi na ɓəŋwəy shiy ka shi ghwəy ki na?
12 E, se não são fiéis com os bens dos outros, por que alguém lhes confiaria o que é de vocês?
13 Ndə ghəra sləni tiɓa, mbaꞌa dzaa mbay ghərati sləni kaa mbəzli bakə yəmyəməw. Baŋ dza naa ɗi kwəma tsahwəti, ka ndərə na tsahwəti. Ka na dza na, ka mananci sləni kaa tsahwəti lə kwal, ma kaa tsahwəti na kala məni ma lə kwal. Ava tsəgha na kwərakwə ki, ka mbay ghwəy ghərati sləni bakə bakə, ka ghəra kaa Hyala, zhini mbaꞌa ghwəy ɓanavə məhərli ghwəy kaa gənaw» kə Yesəw.
13 “Ninguém pode servir a dois senhores, pois odiará um e amará o outro; será dedicado a um e desprezará o outro. Vocês não podem servir a Deus e ao dinheiro”.
14 Ma Yesəw mbə gəzə kwəma va ki na, cəkeꞌ ka Farisahi favə. Dza ghəshi ka ꞌwəshi Yesəw, sa nza ghəshiy ka ɗi gəna.
14 Os fariseus, que tinham grande amor ao dinheiro, ouviam isso tudo e zombavam de Jesus.
15 Ma kə Yesəw ngəshi na: «Ghwəyəy, a ka ghwəy kəli ghən tsa ghwəy kwa kwəma mbəzli nzam mbəə ni, mbəzli slar slar ni nza ghwəy, kə məndi. Na Hyalay, aa sənashi nefer ghwəy njasa nza ghəshi. Sa nzana, shi ka ndə ngəriy nighəti nja shi diɓədiɓə niy, shi gəmgəm ni tərəŋw na ghəshi va Hyala.
15 Então ele disse: “Vocês gostam de parecer justos em público, mas Deus conhece o seu coração. Aquilo que este mundo valoriza é detestável aos olhos de Deus.
16 Kwataŋay a kwəma pəhəti *Məyizə, lə zliyahi ka gəzə kwəma Hyala mbəradzə niy nza tiɓa, ghənzə na sa niy nəw mbəzli, ka sar paꞌ tə vəghwə tsa səəkəy Zhaŋ tsaa mənipə *batem. Ma sa səəkəy Zhaŋ kiy, mbə gəzə Yəwən kwəma wəzə naa dzəkən njasa sləkə Hyala mbəzli nza məndi paꞌ ndatsə. Ya wa ndə ki na, mbə jihəva ghəci lə bərci ta tsəhə mbə mbəzli sləkə Hyala va.
16 “Até a chegada de João, a lei de Moisés e a mensagem dos profetas eram seus guias. Agora, porém, as boas-novas do reino de Deus estão sendo anunciadas, e todos estão ansiosos para entrar.
17 Ya tsəgha nzə e gəzaŋwəyəy, tiɓa na *kwəma pəhəti Hyala ghwəlata, taŋtaŋɓa ghwəmə nata ghwəy na lə hiɗi nashi ghwəy ni dza naa kəɗishi kən tamti shiy gwəra jəw ni mbə kwəma pəhəti Hyala.
17 É mais fácil o céu e a terra desaparecerem que ser anulado até o menor traço da lei de Deus.
18 Ə zhinee gəzaŋwəy diɓa, ya wa ntsaa təhamti mali ci, dza na mbaꞌa ɓəvə nahwəti maliy, a ntsa va mənti ghwərghwər. Ma ntsaa dzaa ɓəhwə mali təhamti zata va diɓay, a ntsa va mənti ghwərghwər kwərakwə» kə Yesəw.
18 “Assim, o homem que se divorcia de sua esposa e se casa com outra mulher comete adultério. E o homem que se casa com uma mulher divorciada também comete adultério”.
19 Ma kə Yesəw ɓa na: «A tsahwəti ndə niy nza tiɓay, ndə shiy tsa tərəŋw tsa ghəci niy nza. Ka dza ləkwəsahi, mbaꞌa nihwəti kwəbeŋer ka gəna tərəŋw tərəŋw ni kən ghən, ka zəmə shi zəməə gwəramti wəzə ni tə hiɗi. Ya hwəmɓa na, war tə wahə nzəy tsa ci.
19 Jesus disse: “Havia um homem rico que se vestia de púrpura e linho fino e vivia sempre cercado de luxos.
20 — ausente —
20 À sua porta ficava um mendigo coberto de feridas chamado Lázaro.
21 — ausente —
21 Ele ansiava comer o que caía da mesa do homem rico, e os cachorros vinham lamber suas feridas abertas.
22 Ma tə nahwəti vici ki na, dzəghwa Lazar ɓəlahə mətiy. Ma sa mətiy na na, səəkə ka kwal Hyala, tsaŋ ghəshi ɓəhwə ka dzashi liy dzəmə ghwəmə dzəti pətsa nza *Abəraham. Ma tə nahwəti vici ɓa na, dza ndə shiy tsa va ɓəlahə mətiy kwərakwə, mbaꞌa məndi lamti.
22 “Por fim, o mendigo morreu, e os anjos o levaram para junto de Abraão. O rico também morreu e foi sepultado,
23 Ka sa ngəraꞌwə ghəci tərəŋw tə pətsa nza mbəzliy bəkwəshi. Sa nə na kafə kə kaa kwəma ci na, kar mətsə ci tə kar Abəraham lə Lazar, kərakə ghəci li shi.
23 e foi para o lugar dos mortos. Ali, em tormento, ele viu Abraão de longe, com Lázaro ao seu lado.
24 Ma sa nashi na na, dza na ka zlapə kwəma, a kə na: “A Didi Abəraham, mənti zhəhwər tə ya, ghwənay Lazar a ghəci tsaməvə yam tə zəghwə dəvə ci, nza ghəci səəkəə tekwatərashi tə ghane nda nza naa məntəra rəniki jəwə. Sa nzanay, tərəŋwəy see ngəraꞌwə mbə ghwə na” kə.
24 “O rico gritou: ‘Pai Abraão, tenha compaixão de mim! Mande Lázaro aqui para que molhe a ponta do dedo em água e refresque minha língua. Estou em agonia nestas chamas!’.
25 Ma kə Abəraham kaa ngəci na: “A zəghwee, təkəvə nzəy tsa gha ghalaa niy nza gha tə ghwəməŋa di. Ghay, ndə gəna tsa tərəŋw tsa niy nza gha, ma Lazar na naci ghalaɓa na, war ngəraꞌwə ghəci niy sa. Nana kiy, a Hyala ɓəkəə dzətikə ta dəkə nəfə tsa ci. Ma gha nana na gha ki na, mbə sa ngəraꞌwə gha.
25 “Abraão, porém, respondeu: ‘Filho, lembre-se de que durante a vida você teve tudo que queria e Lázaro não teve coisa alguma. Agora, ele está aqui sendo consolado, e você está em agonia.
26 Ya kala na va talay, a zleha təɗəm na kwa jipə ghəy lə ghwəy. Ya ə ɗi ndə kafə tikə mbə ghəy ta dzaa dzəvəgha ghwəy sanay, ka mbay ndəə taŋəyəw. Ya mbə ghwəy ɗi ndə səvəriy dzəmbə ghəy diɓa na, ka mbay naa taŋəyəw” kə.
26 Além do mais, há entre nós um grande abismo. Ninguém daqui pode atravessar para o seu lado, e ninguém daí pode atravessar para o nosso’.
27 Zhəghwa ma kə ndə shiy tsa va na: “A Di, ghənzə tsəghay, titihwə ə cəꞌwəŋee a gha ghwənay Lazar dzakə ghi tsa dirə.
27 “Então o rico disse: ‘Por favor, Pai Abraão, pelo menos mande Lázaro à casa de meu pai,
28 Sa nzanay, a ngwarməhira tiɓa cifə tə ghwəməshi. Sa ka na tsəhəyəy, nza ghəci dzaa gəzanshi ngəraꞌwə tsa see tsa tikə, vantaa ghəshi dzaa zhikəə dzəti pətsa nzee tsa mbə sa ngəraꞌwə kwərakwə” kə.
28 pois tenho cinco irmãos e quero avisá-los para que não terminem neste lugar de tormento’.
29 Ma kə Abəraham ngəci na: “A na ngwarməhiŋay, a zliya kar *Məyizə lə ka gəzə kwəma Hyala məɓa ta itishi, ə kə ghəshiy jangəshi ka fa kwəma gəzə ghəshi” kə.
29 “‘Moisés e os profetas já os avisaram’, respondeu Abraão. ‘Seus irmãos podem ouvir o que eles disseram.’
30 Ma kə ndə shiy tsa va na: “Awə didi Abəraham, ka nza na wəkə tsəgha na ghaw. War mbaꞌa kə ntsaa niy mətiy zhəməy, mbaꞌa dzaa gəzanshiy, ta zhəghəti nzəy tsa shi dza ghəshi” kə.
30 “Então o rico disse: ‘Não, Pai Abraão! Mas, se alguém dentre os mortos lhes fosse enviado, eles se arrependeriam!’.
31 Ma kə Abəraham ngəci ki na: “Kala zləɓa kwəma gəzanshi kar Məyizə lə ka gəzə kwəma Hyala kə ghəshiy, ya səəkə kwa kwəli səəkəy ndə ta gəzanshi na ka dza ghəshi zləɓaw” kə» kə Yesəw.
31 “Abraão, porém, disse: ‘Se eles não ouvem Moisés e os profetas, não se convencerão, mesmo que alguém ressuscite dos mortos’”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.