João 20
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NTLH
1 Ma pəətə fəca dəmasə, pi ghwəlaa wali ki na, mbaꞌa Marəy ka Magədala kafəta, ka dzaa dzəti kwəli Yesəw. Tsəhə na, sa nə na njəꞌwə kə na, kwəli va bəŋwəta, tsarakə hakwə tsaa niy nza va miyɓa dzar kwa nahwəti bəla.
1 Domingo bem cedo, quando ainda estava escuro, Maria Madalena foi até o túmulo e viu que a pedra que tapava a entrada tinha sido tirada.
2 ꞌWakəvə na bəvbəpə maɗita lə bali. Mbaꞌa dzaa kəsashi kar Shimaŋw Piyer ghəshi lə tsahwəti ntsa ta səɗa Yesəw va ɗi na. Ma kə na: «A kar Piyer, ava məndi ɓəhwə Ntsaa sləkəmmə kwa kwəli, sənay ghəy kwa pətsa dzashi məndi liw» kə.
2 Então foi correndo até o lugar onde estavam Simão Pedro e outro discípulo, aquele que Jesus amava, e disse: — Tiraram o Senhor Jesus do túmulo, e não sabemos onde o puseram!
3 Ma sa favə kar Piyer lə tsahwəti ntsa ta səɗa Yesəw va kwəma va tsəgha na, mbaꞌa ghəshi maɗishi ka dzaa dzəti kwəli va ki.
3 Então Pedro e o outro discípulo foram até o túmulo.
4 Kə ghəshi ka kəsli bali bakanashi, mbaꞌa tsahwəti ntsa ta səɗa Yesəw va taŋəti Piyer tə bali. Dza na ndəs tsəhəy pərɓa ghəci tə kwəli va.
4 Os dois saíram correndo juntos, mas o outro correu mais depressa do que Pedro e chegou primeiro.
5 Tsəhə tsa tsəhə na na, ka kəɗaŋə pətsaa dzəmbə kwəli va, kala dzəmbə ma, njəꞌwə njəꞌwə kə na, nashi shiy na kwaɓaw war məgapaa niy harə məndi va Yesəw li sa kwaɓa tə hiɗi.
5 Ele se abaixou para olhar lá dentro e viu os lençóis de linho; porém não entrou no túmulo.
6 Dza Piyer kwərakwə ndəs tsəhəy ki, səəkə lətə dzəmbəy mbə kwəli va. Sa nə na njəꞌwə kə na, war məgapa harə məndi va li sa mbəɓa tə hiɗi.
6 Mas Pedro, que chegou logo depois, entrou. Ele também viu os lençóis colocados ali
7 Ma məgapa pəərə məndi miy tsa Yesəw li ki na, tsarakə kwətita pəərə pəərə vəgha nahwəti bəla kwəli.
7 e a faixa que tinham posto em volta da cabeça de Jesus. A faixa não estava junto com os lençóis, mas estava enrolada ali ao lado.
8 Dza tsahwəti ntsaa gha vaa tsəhə, lətə dzəmbəy mbə kwəli va kwərakwə, mbaꞌa nashi shi va war tsəgha lə mətsə ci, mbaꞌa zləɓavə kwəma va ki.
8 Aí o outro discípulo, que havia chegado primeiro, também entrou no túmulo. Ele viu e creu.
9 Kwəmaa niy nə Zliya Hyala va: «Ta zhakatiy dza Yesəw mbə məti» kəy, paꞌ ghala pətsa va na, niy favə ghən tsa kwəma va mbəzli ta səɗa ciw.
9 (Eles ainda não tinham entendido as Escrituras Sagradas , que dizem que era preciso que Jesus ressuscitasse.)
10 Dza *mbəzli ta səɗa Yesəw va bakə ni, mbaꞌa ghəshi zhəghətəvashiy jighi ki.
10 E os dois voltaram para casa.
11 Ma sa zhəghəkəvata Marəy ka Magədala ki na, mbaꞌa dzaa garəta miy kwəli va, ka wahə. Ma ghənzə mbə wahə va na, dza na ka kəɗaŋə pətsaa dzəghwa kwəli va.
11 Maria Madalena tinha ficado perto da entrada do túmulo, chorando. Enquanto chorava, ela se abaixou, olhou para dentro
12 Nighə na na, ka kwal Hyala bakə lə kwəbeŋer tezlezl tezlezl ni kən shi, mənzəy tə pətsaa niy nza Yesəw va məhəni. Mbaꞌa tsahwəti lati ghən, mbaꞌa tsahwəti ləy mətsəni.
12 e viu dois anjos vestidos de branco, sentados onde tinha sido posto o corpo de Jesus. Um estava na cabeceira, e o outro, nos pés.
13 Ma sa nata mbəzli va ghənzəə nighəshi tsəgha, a kə ghəshi ngəta na: «A mali na, a shiy mənishi wahə gha shəka?» kə ghəshi. Ma kə Marəy na: «Wa ə ɓəhwə məndi Ntsaa sləkəra kwa kwəli tikə, kala sənayee tə pətsa fəy məndi» kə.
13 Os anjos perguntaram: — Mulher, por que você está chorando? Ela respondeu: — Levaram embora o meu Senhor, e eu não sei onde o puseram!
14 War sa zləɓakə na kwəma va na, tərəɗ zhəghətəvata, nighə na na Yesəw tiɓa məgarə, sənay na Yesəw na sava, kəw.
14 Depois de dizer isso, ela virou para trás e viu Jesus ali de pé, mas não o reconheceu.
15 Dza Yesəw ka ɗəw və, a kə na: «A mali, a shi wahə gha ti shəka? A ntsa pala ghaa?» kə. Ndəɓa ndə ghəra sləni kwa tsa va na, kə ghən tsa nzə. Va tsəgha, ma kə ngəci na: «A Ndə sləkəra, gha kə ɓəhwəy, gəzara tə pətsa fəy gha, e dza ta ɓə» kə.
15 Então Jesus perguntou: Ela pensou que ele era o jardineiro e por isso respondeu: — Se o senhor o tirou daqui, diga onde o colocou, e eu irei buscá-lo.
16 Dzəghwa Yesəw ka har lə slən tsa nzə ki, a kə na: «A Marəy» kə. Dza Marəy nzaꞌjəw tərəɗ zhəghəghə kwəma nzə dzar kwa. Ma kə lə kwəma ka *Ebərə na: «Rabəni» kə. Rabəni tsa vay: «Ndə ɓəni shiy kaa mbəzli» ɗi na gəzə.
16 — Maria! — disse Jesus. Ela virou e respondeu em — “Rabôni!” (Esta palavra quer dizer “Mestre”.)
17 Ma kə Yesəw ngəta na: «Kadiw, ka dapəra gha di ma, sa nzanay ghwəla nzee ta dzəməə dzəvəgha Dirə. Mbala a gha dzaa gəzanshi kaa ngwarməhira, “Avee dzəməə dzəvəgha Dirə, Dəŋwəy ghəci kwərakwə, dzəməə dzəvəgha Hyala, Hyala ghwəy kwərakwə ɓa” kə, pə gha ngəshi» kə Yesəw.
17 Jesus disse:
18 Sa gəzəkə na tsəgha na, dza Marəy ka Magədala mbaꞌa maɗita ka dza ta gəzanshi kaa *mbəzli ta səɗa Yesəw, a kə na: «Ndatsəy e nay Ntsaa sləkəmmə, ka gəzəhwə kwəma ghəy li» kə. Dza na mbaꞌa slanakəshi kwəma gəzanakə Yesəw va kaa ngəshi.
18 Então Maria Madalena foi e disse aos discípulos de Jesus: — Eu vi o Senhor! E contou o que Jesus lhe tinha dito.
19 Ma fəca dəmasə va vata hetihwer na, dza mbəzli ta səɗa Yesəw mbaꞌa ghəshi ɓasambəvashi mbə ciki. Bəsl ghəshi kalakən gəzli kən ghən shi ka jihəti sa hazləni ghəshi va mbəzli *ka Zhəwifə dikə dikə ni. Dzəghwa Yesəw wəɗ tsahwəy, mbaꞌa garəy kwa jipə shi. A kə ngəshi na: «Nzəyəy zərkə lə ghwəy» kə.
19 Naquele mesmo domingo, à tarde, os discípulos de Jesus estavam reunidos de portas trancadas, com medo dos líderes judeus. Então Jesus chegou, ficou no meio deles e disse:
20 Ma sa gəzanakəshi na tsəgha na, dza na mbaꞌa canatishi veviyerhi mbə hwər dividivi ci, lə ni mbə slərpə ci ngəshi. Sa nay mbəzli ta səɗa ci Ndə sləkəshi ki na, dza ghəshi ka vəshi tərəŋw tsəgha ki.
20 Em seguida lhes mostrou as suas mãos e o seu lado. E eles ficaram muito alegres ao verem o Senhor.
21 Zhini ma kə Yesəw ngəshi ɓa na: «Nzəyəy zərkə lə ghwəy. Nanay ta ghwəniŋwəy dzee, njasa niy ghwənara Dirə va kwərakwə» kə.
21 Então Jesus disse de novo:
22 War sa gəzəkə na tsəgha na, mbaꞌa viyanakənshi *Safə tsa Hyala. A kə na: «Ɓəm Safə tsa ɗewɗew tsa.
22 Depois soprou sobre eles e disse:
23 Ma mbəzli pəlata ghwəy kwəma shi jikir na kwa hwər tsa ghwəyəy, a Hyala dzaa pəlata kwəma shi jikir na kwərakwə. Ma ni pəlatanashi ma ghwəy kwəma shi jikir nay, ka dza Hyala pəla kwərakwəw» kə.
23 Se vocês perdoarem os pecados de alguém, esses pecados são perdoados; mas, se não perdoarem, eles não são perdoados.
24 Ghala pətsaa səəkə Yesəw vaa dzəvəgha *mbəzli ta səɗa ciy, niy nza tsahwəti ntsa nza slən tsa ci vaa Təmasə, zhini ihwəli, kə məndi tiɓa kwasəbə nihwəti mbəzli ta səɗa ciw.
24 Acontece que Tomé, um dos discípulos, que era chamado de “o Gêmeo”, não estava com eles quando Jesus chegou.
25 Dzəghwa ma kə niy nza va tiɓa *mbəzli ta səɗa Yesəw ngəci sa səəkəy na na: «Təmasə, a ghəy nay Ntsaa sləkəmmə ndatsə» kə ghəshi. Ma kə Təmasə na: «Kala nashi vaviyer daŋwə məndi va pən mbə dəvə ci, mbaꞌee dapashi lə dəvee, mbaꞌee dapəti ni mbə slərpə ci va lə dəvə yay, ka zləɓa yaw» kə.
25 Então os outros discípulos disseram a Tomé: — Nós vimos o Senhor! Ele respondeu: — Se eu não vir o sinal dos pregos nas mãos dele, e não tocar ali com o meu dedo, e também se não puser a minha mão no lado dele, não vou crer!
26 Ma ləy hwəm ləwma kwətiŋ ki na, mbaꞌa mbəzli ta səɗa Yesəw zhiniy ɓasəshi mbə ciki diɓa. Fəca va ki na, mbaꞌa Təmasə tiɓa. Dza bəsl ghəshi kalakən gəzli kən ghən shi ka jihəti. Mbaꞌa Yesəw səəkəy garəy kwa jipə shi. Ma kə ngəshi na: «Nzəyəy zərkə lə ghwəy» kə.
26 Uma semana depois, os discípulos de Jesus estavam outra vez reunidos ali com as portas trancadas, e Tomé estava com eles. Jesus chegou, ficou no meio deles e disse:
27 Ma kə kaa Təmasə na: «A Təmasə, nighəvə dividivee ni, ndaka dəvə gha va, a gha tiɓəti vaviyer mbə dividivee ni, dapəti ni vəgha slərpee ni, ka mənti ghən tsa gha gha bakə bakə ma, ndara nəfə tsa gha» kə.
27 Em seguida disse a Tomé:
28 Ma kə Təmasə na: «A Ntsaa sləkəra, a Hyalee» kə.
28 Então Tomé exclamou: — Meu Senhor e meu Deus!
29 Ma kə Yesəw ngəci na: «Sa nara gha nana ndara gha nəfə tsa gha ki na? Vəshi na va mbəzliy ndara nefer shi ya kala nara ghəshi» kə Yesəw.
29 — Você creu porque me viu? — disse Jesus. — Felizes são os que não viram, mas assim mesmo creram!
30 A Yesəw məmənəhwə nihwəti shi dimədimə ni ɗaŋ ghənghən kwa kwəma mbəzli ta səɗa ci. Kala tsaslambəshi məndi mbə zliya na gwanashi.
30 Jesus fez diante dos discípulos muitos outros milagres que não estão escritos neste livro.
31 Ma shi tsasliti məndi ni mbə zliya nay, nza ghwəy mbəə sənay kataŋ kataŋ, Yesəw na *Kəristəw Ntsa tivə Hyala, pə ghwəy, va tsəgha tsaslitishi məndi. Ghəci kiy Zəghwə Hyala na. Nza ghwəy mbəə ɓanavə nefer ghwəy kaa Yesəw tsa va, ma ghalaɓa ki na, nza ghwəy kwəmavə piy tsaa kəɗi ma mbə slən tsa ci, va tsəgha tsasliti məndi shi ni diɓa.
31 Mas estes foram escritos para que vocês creiam que Jesus é o Messias , o Filho de Deus. E para que, crendo, tenham vida por meio dele.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.