João 11
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NTLH
1 Dza zəlghwə mbaꞌa kəsəvə tsahwəti ndə mbə məlmə Betani, Lazar, kə məndi slən tsa ci. Betani vay, məlmə nza kar Marəy va, ghəshi lə zhambəghəta Martə mbə na.
1 Um homem chamado Lázaro estava doente. Ele era do povoado de Betânia, onde Maria e a sua irmã Marta moravam.
2 Ma Marəy vay, ghənzə na maliy niy ɓasliti shiɗshiɗ Ndə sləkəpə va lə ꞌwərdi, zhini mbaꞌa niy saɗamtishi lə shiti mbə ghən nzə. Zəmbəghəta Lazar na sa gwərapəy tsa va.
2 (Esta Maria era a mesma que pôs perfume nos pés do Senhor Jesus e os enxugou com os seus cabelos. Era o irmão dela, Lázaro, que estava doente.)
3 Dza ghəshi lə zhambəghəta bakanashi ki, ghwəni ghəshi ghwənay ndə ta dza ghəciy gəzə kaa Yesəw. A kə taa ni na: «A Ndə sləkəpə, wa vanay madigaŋa tərəy gwərapəy, kə məndi» kə taa ni.
3 As duas irmãs mandaram dizer a Jesus: — Senhor, o seu querido amigo Lázaro está doente!
4 Ma sa favə Yesəw bar tsa zəlghwə tsa Lazar va ki, a kə na: «Nay kwəma zəlghwə tsa Lazar va ghwəy na, məniy zəlghwə tsa vaa zəlghwə ta mətiy ghəci və bətəw. Zəlghwə tsaa dzaa ci dikə tsa Hyala tərəŋw tsa ci, lə ta mbə məndiy fə bamaa dzəti dikə tsa Zəghwə Hyala na» kə.
4 Quando Jesus recebeu a notícia, disse:
5 Yesəw kiy, tərəŋw niy ɗi na kar Martə lə Marəy mbaꞌa zəmbəghəshi Lazar.
5 Jesus amava muito Marta, e a sua irmã, e também Lázaro.
6 Ya tsəgha nzə, ləy hwəm sa favə na zəlghwə tsa Lazar va na, mbaꞌa mənti vici bakə diɓa tə pətsa nza na va.
6 Porém quando soube que Lázaro estava doente, ainda ficou dois dias onde estava.
7 Ma kə kaa *mbəzli ta səɗa ci lə hwəm vici bakə na va ki na: «A mbəzli ni, zhəghəva ghwəmməə zhəti hiɗi ka Zhəwde» kə.
7 Então disse aos seus discípulos:
8 Ma kə ghəshi na: «A Metər, a gha nay nanzə hiy hi ɗaŋ ghala səəkə *ka Zhəwifə mbə pəla pəəsliŋa lə hərezliw, zhini a ghwəmmə zhaa zhəmbə ɓa, pə gha na?» kə ghəshi.
8 Mas eles disseram: — Mestre, faz tão pouco tempo que o povo de lá queria matá-lo a pedradas, e o senhor quer voltar?
9 Ma kə Yesəw na: «A ghwəy sənay tsahi məŋ lə bakə na waŋ pi mbə vici kwətiŋ. Mbaꞌa kə ndəə dza havəghwəy, ka tsati təhwəni tə səɗa ciw. Sa nzanay, mbə nay pi na, va waŋ tsa havəghwə.
9 Jesus respondeu:
10 Ma mbaꞌa kə ndəə dza həvirəy, ta tsa dza təhwəni tə səɗa ci ghalaɓa. Sa ka na nay ma pi, sa nzana kala waŋ pi və» kə.
10 Mas, se anda de noite, tropeça porque nele não existe luz.
11 Tsəgha gəzanakəshi Yesəw kwemer va, zha ma kə ləy hwəm ki na: «A madigammə Lazar ɓəti hi, nanzəy, ta dza dzee fərghakati» kə.
11 Jesus disse isso e depois continuou:
12 Ma kə mbəzli ta səɗa ci na: «Əy, a Ndə sləkəŋəy, ma ghənzə tsəgha tə hi kəy, ta mbəliy dza na» kə ghəshi.
12 — Senhor, se ele está dormindo, isso quer dizer que vai ficar bom! — disseram eles.
13 Ma na Yesəw naciy, a Lazar mətiy, na kwəma ɗi na gəzanshi. Ma mbəzli ta səɗa ci na, favə kwəma va ghəshiw, hiy ɓəhwə na kataŋ, kə ghəshi.
13 Mas o que Jesus queria dizer era que Lázaro estava morto. Porém eles pensavam que ele estivesse falando do sono natural.
14 Zhini ma kə Yesəw bazhə bazhə ngəshi na: «Wa mətiy mətiy Lazar.
14 Então Jesus disse claramente:
15 Dalala vəshiree ta kwəma kən ghwəy sa mətiy na va, kala tsəhəree vəgha, nza ghwəy mbəə ndara nefer ghwəy. Nana kiy, dzamməm dzəvəgha!» kə.
15 mas eu estou alegre por não ter estado lá com ele, pois assim vocês vão crer. Vamos até a casa dele.
16 Ma kə Təmasə tsa har məndi vaa ihwəli kaa nihwəti *mbəzli ta səɗa Yesəw na: «Dza ghwəmmə kwərakwə, a ghwəmmə dza ta bəkwə kwasəbə Ndə sləkəmmə» kə.
16 Então Tomé, chamado “o Gêmeo”, disse aos outros discípulos: — Vamos nós também a fim de morrer com o Mestre!
17 Dzəghwa kar Yesəw lə mbəzli ta səɗa ci ki ndəs tsəhəshi mbə məlmə Betani. Ma maɗi ghəshiy tsəhə na, məndi lamti Lazar, ka mənti vici ghəci faɗə kwa kwəli.
17 Quando Jesus chegou, já fazia quatro dias que Lázaro havia sido sepultado.
18 Məlmə Betani vay, ndəkwə ndəkwə na lə Zherəwzalem, gar kiləwmetər mahkanəy na kwa jipə shi gwaꞌa tsəgha.
18 Betânia ficava a menos de três quilômetros de Jerusalém,
19 Dza *ka Zhəwifə, mbaꞌa ghəshi səəkəshi tiɓa ɗaŋ, ta səkwə kar Martə lə zhambəghəta Marəy, lə ta dəpanshi nefer shi va kwəma məti zəmbəghəshi va ki.
19 e muitas pessoas tinham vindo visitar Marta e Maria para as consolarem por causa da morte do irmão.
20 Ma kə məndi kaa Martə na: «A Yesəw səəkəy, mbə səəkə na» kə məndi. Ma sa favə na na, dza na pəlhəm kafəta, ka dza ta kaꞌwə kwa kwal. Ma Marəy nanzə ki na, gwəŋəta mənzəy kəghi.
20 Quando Marta soube que Jesus estava chegando, foi encontrar-se com ele. Porém Maria ficou sentada em casa.
21 Ma sa kə ꞌwəvə Martə Yesəw ki, ma kə na: «A Ndə sləkəra, a is, mbaꞌa pə gha niy nza tiɓa nza na, ka mətiy zəmərə tsa nzaw.
21 Então Marta disse a Jesus: — Se o senhor estivesse aqui, o meu irmão não teria morrido!
22 Ya tsəgha nzə kiy, e sənay, ya sana nzə ɗəw gha shiy, ya nimaɓa va Hyalay, ka zlay ɓəŋashiw» kə.
22 Mas eu sei que, mesmo assim, Deus lhe dará tudo o que o senhor pedir a ele.
23 Ma kə Yesəw ngəta na: «Ta zhəkəməy dza zəməŋa kwa kwəli pəra Martə, e gəzaŋa» kə.
23 — O seu irmão vai ressuscitar! — disse Jesus.
24 Ma kə Martə na: «Yaŋ, e sənay ta zhəkəməy dza na kwa kwəli fəca dza nihwəti mbəreketiy səəmə kwa kwəli, fəca dza hiɗiy kərə» kə.
24 Marta respondeu: — Eu sei que ele vai ressuscitar no último dia!
25 Ma kə Yesəw na: «Martə, yən na ntsaa zhini mbəzli zhakati mbə məti, ka ɓanshi piy tsaa kəɗi ma kaa mbəzliy bəkwəshi. Ntsaa ndara nəfə tsa ciy, tə ghwəməy dza naa nza, ya ə mətiy na.
25 Então Jesus afirmou:
26 Ntsa tə ghwəməy tsa diɓay, mbaꞌa kə ndara nəfə tsa na, ka məti na bətə teepəw. Zləɓavə kwəma va gha tsəgha na, pə gha sa?» kə Yesəw.
26 e quem vive e crê em mim nunca morrerá. Você acredita nisso?
27 Ma kə Martə na: «Yə tsəgha na Ndə sləkəra, e zləɓavə, gha na *Kəristəw Zəghwə Hyala, saa niy gəzəm va dzaa səəkəə dzəti hiɗi» kə.
27 — Sim, senhor! — disse ela. — Eu creio que o senhor é o Messias , o Filho de Deus, que devia vir ao mundo.
28 Ma sa gəzəkə Martə kwəma va tsəgha na, mbaꞌa dzaa kəsata zhambəghəta Marəy. A kə ngəta ɗahwə ɗahwə na: «A Marəy, a Metər tsa ghwəmmə səəkəy, mbə harŋa na» kə.
28 Depois de dizer isso, Marta foi, chamou Maria, a sua irmã, e lhe disse em particular: — O Mestre chegou e está chamando você.
29 Ma sa favə Marəy kwəma va tsəgha na, pəlhəm kafəta, ka diva ta dzəvəgha Yesəw.
29 Quando Maria ouviu isso, levantou-se depressa e foi encontrar-se com Jesus.
30 Ghala pətsa va na, Yesəw ghwəla ta tsəhə mbə məlmə di, ghəci war tiɓay tə pətsa kwəmə Martə va li.
30 Pois ele não tinha chegado ao povoado, mas ainda estava no lugar onde Marta o havia encontrado.
31 Ma sa nata *ka Zhəwifəə niy nza va vəgha Marəy ta dəpanta nəfə tsa nzə ghənzəə səvəri lə diva na, dza ghəshi ka nəw tə səəbə. «Nda dzəti kwəli dza na ta wahə» kə ghəshi.
31 As pessoas que estavam na casa com Maria, consolando-a, viram que ela se levantou e saiu depressa. Então foram atrás dela, pois pensavam que ela ia ao túmulo para chorar ali.
32 Ma sa tsəhəta Marəy tə pətsa nza Yesəw va, mbaꞌa nay na, dza na tsəfəkwə tsəfəkwəta tiɓa kwa səɗa Yesəw. Ma kə ngəci na: «A Ndə sləkəra, a is, mbaꞌa pə gha niy nza tiɓa nzay, ka mətiy zəmərə tsa nzaw» kə.
32 Maria chegou ao lugar onde Jesus estava e logo que o viu caiu aos pés dele e disse: — Se o senhor tivesse estado aqui, o meu irmão não teria morrido!
33 Ma sa nay Yesəw ghənzə mbə wahə, zhini tsəgha ka Zhəwifəə səəkəshi va kwasəbə mbə wawahə kwərakwə ɓa na, dza hwər tsa ci ka maɗi ta slanci ti shi tərəŋw tərəŋw, gar taŋamti bərci.
33 Jesus viu Maria chorando e viu as pessoas que estavam com ela chorando também. Então ficou muito comovido e aflito
34 Dza na ka ɗəw və shi, a kə na: «Kwəma lamti ghwəy sənzənva tsəy?» kə. Ma kə məndi ngəci na: «A Ndə sləkəpə, vanta kwəli ci tikə, ndi natama» kə məndi.
34 e perguntou: — Venha ver, senhor! — responderam.
35 Dzəghwa Yesəw ka wahə.
35 Jesus chorou.
36 Ma kə ka Zhəwifə tiɓa sa nata ghəshi nava kwəma na: «Kay, nighətim njasa ɗiti Yesəw ntsa di» kə ghəshi.
36 Então as pessoas disseram: — Vejam como ele amava Lázaro!
37 Ma kə nihwəti mbə shi na: «Ya sa nzana mbaꞌa ghəciy mbay ghwənamti mətsəhi ghwəlfə kiy, tawa niy daməti ma na məti va ɓə Lazara?» kə ghəshi.
37 Mas algumas delas disseram: — Ele curou o cego. Será que não poderia ter feito alguma coisa para que Lázaro não morresse?
38 Zhini mətsəhə hwər tsa Yesəw mətsəhəti slanci ta Lazar tiɓa tərəŋw tərəŋw, pəkw dzay dzəti kwəli. Mbə ləgwə niy nza kwəli va, mbaꞌa məndi kalay lə hərambəzli.
38 Jesus ficou outra vez muito comovido. Ele foi até o túmulo, que era uma gruta com uma pedra colocada na entrada,
39 Ma sa tsəhəy Yesəw ki, a kə kaa mbəzli tiɓa na: «Kafantim hərambəzli va mbəzli ni» kə. Ma kə Martə, zhambəghəy Lazar tsaa mətiy va na: «A Ndə sləkəpə, tawa kia! Mbə zən dza naa nza sənzənva. Sa nzanay, kwa faɗə vici ci na ndatsə ghala lamti məndi» kə.
39 e ordenou: Marta, a irmã do morto, disse: — Senhor, ele está cheirando mal, pois já faz quatro dias que foi sepultado!
40 Ma kə Yesəw na: «A Martə, niy gəzaŋee: “War ndara ma gha nəfə tsa ghay, ta nay dikə tsa Hyala dza gha?” pən sa» kə.
40 Jesus respondeu:
41 Mbaꞌa məndi ɓanti hərambəzli va ki. Ma sa ɓanti məndi na, ꞌwakəvə Yesəw kaa kwəma ciy dzəta ghwəmə mbaꞌa kafata, tapə ta cəꞌwə Hyala, a kə na: «A Didi, ꞌwəsa nə ya ngəŋa, sa nzana, mbə fəra kwəma ɗəwee ghaa dzəghwa.
41 Então tiraram a pedra. Jesus olhou para o céu e disse:
42 E sənay, mbə fəra nza ghaa dzəghwa, ya hwəm diɓa. Va wa gəzee tsəghay, ta mbə mbəzliy tsəɓayra ni tikəə favə, mbaꞌa ghəshi zləɓati tsərtsər, gha ghwənikəra na, kə ghəshi» kə Yesəw.
42 Eu sei que sempre me ouves; mas eu estou dizendo isso por causa de toda esta gente que está aqui, para que eles creiam que tu me enviaste.
43 War sa gəzəkə na kwəma va tsəgha, a kə zlaŋzlaŋ na: «Lazar, səəmə!» kə.
43 Depois de dizer isso, gritou:
44 ꞌWakəvə mbəri mbaꞌa səəməy, pəərə pəərə shiɗshiɗ ci lə dividivi ci lə məgapa, mbaꞌa gəjer mbə kwəma ci. Ma kə Yesəw kaa mbəzli tiɓa na: «Palamtim shi va ti a ghwəy zlay dzay!» kə.
44 E o morto saiu. Os seus pés e as suas mãos estavam enfaixados com tiras de pano, e o seu rosto estava enrolado com um pano. Então Jesus disse:
45 Mbə *ka Zhəwifəə niy səəkəshi va ta nighə kar Marəyəy, mbaꞌa nihwəti ɗaŋ ɓanavə nefer shi kaa Yesəw sa nata ghəshi kwəma mənti na va maɗaŋa maɗaŋa na.
45 Muitas pessoas que tinham ido visitar Maria viram o que Jesus tinha feito e creram nele.
46 Ma nihwəti mbəzli mbə shi na mbaꞌa ghəshi dzaa gəzanshi shi mənti Yesəw va gwaꞌa kaa *ka Farisahi.
46 Mas algumas pessoas voltaram e contaram aos fariseus o que ele havia feito.
47 Dza ka Farisahi lə mbəzli dikə dikə ni mbə *ka ta Hyala ɓasə ghəshi ɓasətəvashi lə *ka sləka kwəma mbə ka Zhəwifə, ta sləka kwəmaa dzəkən Yesəw. A kə ghəshi na: «njaa njaa dza ghwəmməə məni sana kia? Avanay mbə ghəra sləni maɗaŋa maɗaŋa naa ntsa tərəŋw sana.
47 Então os fariseus e os chefes dos sacerdotes se reuniram com o Conselho Superior e disseram: — O que é que nós vamos fazer? Esse homem está fazendo muitos milagres!
48 Mbaꞌa pə ghwəmmə ni, zlay ghwəmmə, a ghəci məni sa ci tsəgha pə ghwəmmə na, mbəzli gwanashi dza naa ɓanavə nefer shi. Ma sa ka mbəzliy sləkəmmə dikə dikə ni mbə *Rəm favəy, ta səəkə dza ghəshiy dzashiy dzəmbə kwəma va, ka ghəshi dza na mbaꞌa ngəzlamti *ciki Hyala tsa ghwəmmə, kərəp zamti mbəzli mbə hwəlfə ghwəmmə» kə ghəshi.
48 Se deixarmos que ele continue fazendo essas coisas, todos vão crer nele. Aí as autoridades romanas agirão contra nós e destruirão o Templo e o nosso país.
49 Ma kə ndə mbə shi, Kayifə, kə məndi slən tsa ci, dikə tsa ka ta Hyala ghəci mbə piya va na: «A navam tay, ka ɗi ghwəy fə ghən ta kwəma nanzə tepəw.
49 Então Caifás, que naquele ano era o Grande Sacerdote , disse: — Vocês não sabem nada!
50 Ə təkə ma ghwəy, wəzəɓa mətiy ndə kwətiŋ tə mbərkə mbəzli gwanashi na, kən na ka məndi səəkəə zamti hwəlfə ghwəmmə, pə ghwəy na?» kə
50 Será que não entendem que para vocês é melhor que morra apenas um homem pelo povo do que deixar que o país todo seja destruído?
51 Ma kwəma gəzəkə na va tsəgha nay, lə sənata kwəma ci tarəvə na gəzə nzəw. Sa nzana, dikə tsa ka ta Hyala ghəci mbə piya va, na kanambə Hyala kwəma gəzə na vaa səvəri, nja kwəma ghyaghya nzə. Va tsəgha gəzə naa dzəkən məti dza Yesəw ta mətiy tə mbərkə hwəlfə ka Zhəwifə gwanashi.
51 Naquele momento Caifás não estava falando por si mesmo. Mas, como ele era o Grande Sacerdote naquele ano, estava profetizando que Jesus ia morrer pela nação.
52 Ta mbərəkə hwəlfə ka Zhəwifə lə ndərazhi Hyala tihəvərivashi gwaꞌa mətiy na, ta ɓasətishi ta nza ghəshiy mbəzli kwətiŋ ni.
52 E não somente pela nação, mas também para reunir em um só corpo todos os filhos de Deus que estão espalhados por toda parte.
53 Ma sa gəzəkə Kayifə tsəgha ki na, dzəghwa mbəzli dikə dikə ni mbə ka Zhəwifə mbaꞌa ghəshi sləkati kwəmaa dza ta pəəsli Yesəw fəcava ki.
53 Então, daquele dia em diante, os líderes judeus fizeram planos para matar Jesus.
54 Va tsəgha zhini ma Yesəw ci ghən tsa ci dzar mbə ka Zhəwifə ghwəla. Dza na mbaꞌa dza nzəyəy mbə nahwəti məlmə ndəkwə vəgha gamba, ghəshi lə mbəzli ta səɗa ci, Efərayim, kə məndi slən tsa məlmə va.
54 Por isso ele já não andava publicamente na Judeia, mas foi para uma região perto do deserto, a uma cidade chamada Efraim, e ficou ali com os seus discípulos.
55 Dzəghwa vici *makwaghwa ka Zhəwifə va ka məndiy har Pakə, mbaꞌa kətikəvata. Dza mbəzliy səəkə dzar mbə məlməhi ghənghən ghənghən, mbaꞌa ghəshi ɓasəkəvashi ɗaŋ dzəmbə məlmə Zherəwzalem, vici tsə va ghwəlaa tsəhə, ta mbə ghəshiy gwamamti vəgha shi njasa ka məndiy məni mbə kwəma jiji shi.
55 Faltava pouco tempo para a Festa da Páscoa . Muitos judeus foram a Jerusalém antes da festa para tomar parte na cerimônia de purificação .
56 Dza mbəzli va ka pala Yesəw mbə mbəzli. Ma ghəshi mbə ciki Hyala ki, sa nay ma ghəshi na, dza ghəshi ka ɗəw kwəma kwa jipə shi, a kə ghəshi na: «njaa na kwəma təkə ghwəmmə tay, ta səəkə dza na ta tsə na tanaa, naa kala dzaa səəkə?» kə ghəshi.
56 Eles procuravam Jesus e, no pátio do Templo, perguntavam uns aos outros: — O que é que vocês acham? Será que ele vem à festa?
57 Mbaꞌa mbəzli dikə dikə ni mbə ka ta Hyala, ghəshi lə ka Farisahi niy gəzəy kaa mbəzli: «Nza ndə səəkə gəzanshi, sa ka na nay Yesəw tə pətsa nza na, ma nza məndi dza kəsəhwə» kə ghəshi niy ni.
57 Os chefes dos sacerdotes e os fariseus queriam prender Jesus. Por isso tinham dado ordem para que, se alguém soubesse, contasse onde ele estava.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.