João 10
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NVI
1 Dza Yesəw mbaꞌa gəzəkə kwəma kwa fir, a kə na: «Ə gəzaŋwəy ya, ta na navay, tsəgha na, ya wa ntsaa dza maa dzəghwa səəmə teŋkesli kwa miy pətsaa dzəghwa səəmə, dza na mbaꞌa dzəghway tə kələm dzəghwa səəməy, ndə ghəli na tsava ndə, zhini ndə zləghwə ghəci diɓa.
1 "Eu lhes asseguro que aquele que não entra no aprisco das ovelhas pela porta, mas sobe por outro lugar, é ladrão e assaltante.
2 Ma na ntsaa dzakə kwa miy pətsaa dzəghwa səəməy, ghəci na ndə teŋkesli tsa slar tsa.
2 Aquele que entra pela porta é o pastor das ovelhas.
3 Ta ghwənanamti səəmə dza ntsaa ndəghwə ghi tsa va. Ka na dza na, ka haka teŋkesli ci vaa səvəriy dzəti ngwəla, lə slən lə slən ki. Sa nzana gwaꞌa gwaꞌa teŋkesli va sənata məli ci na, war ka ɗanci fəti ghəshiy səvəri.
3 O porteiro abre-lhe a porta, e as ovelhas ouvem a sua voz. Ele chama as suas ovelhas pelo nome e as leva para fora.
4 Ka na dza, sa ka na harkəvərishi gwanashiy dzəti ngwəla na, ka ꞌwanshi kwal, ka nəw ghəshiy dzəmti. Sa nzana, gwaꞌa ghəshi sənaɓəhwə məli ci.
4 Depois de conduzir para fora todas as suas ovelhas, vai adiante delas, e estas o seguem, porque conhecem a sua voz.
5 Ma na ntsa sənaɓəshi ma ghəshi liy, ka ɗi ghəshiy nəwəw. A ka ghəshiy hwəhwəshi və, sa sənaɓəshi ma ghəshi li» kə.
5 Mas nunca seguirão um estranho; na verdade, fugirão dele, porque não reconhecem a voz de estranhos".
6 Tsəgha ɓəlanakəshi Yesəw fir tsa va. Ma ki na, favə kwəma va ghəshi nda dzəkən wa ɗi Yesəw gəzanshiw.
6 Jesus usou essa comparação, mas eles não compreenderam o que lhes estava falando.
7 Zhini ma kə Yesəw ɓa na: «Ə gəzaŋwəy ya, ta na navay, tsəgha na, yən na miy pətsaa dzəghwa səəmə kəli məndi teŋkesli kwa.
7 Então Jesus afirmou de novo: "Digo-lhes a verdade: Eu sou a porta das ovelhas.
8 Mbəzliy ꞌwakə kwal vaa səəkəshi pərɓa ghəshi kaa ngəra gwanashiy, ka ghəli na ghəshi, zhini ka zləghwə ghəshi diɓa. Sa səəkəshi ghəshi na, kala fa kwəma teŋkesli və shi.
8 Todos os que vieram antes de mim eram ladrões e assaltantes, mas as ovelhas não os ouviram.
9 Yən na miy dəgha. Mbaꞌa kə ndə dzakəy kwayay, a tsava ndə taa mbəliy. Ta mbə dza naa dza, ka dzakə, ka səvəriy, ka kwəmavə shi zəmə ci.
9 Eu sou a porta; quem entra por mim será salvo. Entrará e sairá, e encontrará pastagem.
10 A na ndə ghəli naci kiy, nay gha ghəci səəkəy na, war ta ghəli shiy, ka bəkwə shiy, ka laɗamtishi gwaꞌa tsəgha ka naa səəkə. Yən na nee kiy, ta mbə mbəzliy kwəmavə piy səəkəree. Piy tsa va na, ta kwa ndimndim, kala kəɗi ma.
10 O ladrão vem apenas para furtar, matar e destruir; eu vim para que tenham vida, e a tenham plenamente.
11 Yən na ndə ndəghwə shiy tsa wəzə tsa. Ndə ndəghwə shiy tsa wəzə tsay, kar naa zlay piy tsa ci tə mbərkə teŋkesli ci.
11 "Eu sou o bom pastor. O bom pastor dá a sua vida pelas ovelhas.
12 Ma na ndə ndəghwə shiy tsaa ndəghwə shiy war ta kwəmavə gəna ci, kala ndə ndəghwə shiy tsa kataŋ tsa ghəci, zhini kala shi ci teŋkesliy, war nay ma na dəghwava jezl tsahwəy mbə teŋkesli na, bəvbəpə ka naa hwəy zlashi teŋkesli tiɓa. Ka dəghwava jezl dza na, ka zliy dzəmbə shi, mbaꞌa zlərhəvəri teŋkesli ki.
12 O assalariado não é o pastor a quem as ovelhas pertencem. Assim, quando vê que o lobo vem, abandona as ovelhas e foge. Então o lobo ataca o rebanho e o dispersa.
13 Va wa hwəy na tsəgha zlashi teŋkesli va kiy, sa nzana war ta gəna ghəci ndəghwə shiy gwaꞌa tsəgha, kala kwəmaa shashanci tiɓa ta teŋkesli.
13 Ele foge porque é assalariado e não se importa com as ovelhas.
14 — ausente —
14 "Eu sou o bom pastor; conheço as minhas ovelhas; e elas me conhecem;
15 — ausente —
15 assim como o Pai me conhece e eu conheço o Pai; e dou a minha vida pelas ovelhas.
16 A nihwəti teŋkeslee tiɓa tə ngwəlashi, kala tsəhəshi kwa səəmə diɓa. Ta dza dzee ɓasəkəshiy dzəghwa səəmə, nza ghəshi favə gaka məlee, nza ghəshi jakəshi ka garəwa teŋkesli kwətiŋ. Nzee nzaa ndə ndəghwəshi kwətira ki.
16 Tenho outras ovelhas que não são deste aprisco. É necessário que eu as conduza também. Elas ouvirão a minha voz, e haverá um só rebanho e um só pastor.
17 Tərəŋw ɗiti Dirə kwəmee sana, sa nzana mbaꞌee zləɓati zlanay ghən tsee kaa məti, ma nzee zhiniy zhakatira taa nza diɓa.
17 Por isso é que meu Pai me ama, porque eu dou a minha vida para retomá-la.
18 Ndə tiɓa ka mbay ɓəhwə piy tseyew. Yən lə ɗi tsee zləɓati na zlanay ghən tsee kaa məti. A bərciy zlanay ghən tsee kaa məti vəya, zhini lə bərciy zhakatira mbə məti vəya diɓa. Ava tsəgha na kwəma ndara Dirə ta mənee» kə.
18 Ninguém a tira de mim, mas eu a dou por minha espontânea vontade. Tenho autoridade para dá-la e para retomá-la. Esta ordem recebi de meu Pai".
19 Sa gəzəkə Yesəw tsəgha na, dza bakə mbə *ka Zhəwifə zhiniy təhəshi, tə mbərkə kwəma ci va gəzəkə na.
19 Diante dessas palavras, os judeus ficaram outra vez divididos.
20 Ma kə nihwəti mbəzli ɗaŋ mbə shi na: «A shiy mbə ghən ci, ndə gazlaka na, tawa fafa ghwəy kwəma ci va tay» kə ghəshi.
20 Muitos deles diziam: "Ele está endemoninhado e enlouqueceu. Por que ouvi-lo? "
21 Ma kə nihwəti na: «Ka mbay ndə shi mbə ghən gəzəkə kwəma tsətsə naw. Ndə gazlaka na, mbaꞌa mbay ghwənamti mətsəhi ghwəlfə na?» kə ghəshi.
21 Mas outros diziam: "Essas palavras não são de um endemoninhado. Pode um demônio abrir os olhos dos cegos? "
22 Dza *ka Zhəwifə mbaꞌa ghəshi mənti makwaghwaa zəzəə dzəkən ghwəni *ciki Hyala tsa mbə məlmə Zherəwzalem, sa mənta vici va ki. Kəghəli, ghala tir tasli ka makwaghwa vaa nza.
22 Celebrava-se a festa da Dedicação, em Jerusalém. Era inverno,
23 Dza Yesəw mbaꞌa tsəhəy mbə tsə va. Dza na ka təwrə dzar mbə gərka nə məndi va «Gərka *Saləmaŋw» kə məndi mbə ciki Hyala tsa va.
23 e Jesus estava no templo, caminhando pelo Pórtico de Salomão.
24 ꞌWakəvə ka Zhəwifə ɓasə ghəshi ɓasəkəvashi, dəzlətsəɓə ghəshi tsəɓay Yesəw. Gaꞌ ghəshi ta ɗəw kwəma və, a kə ghəshi na: «A Yesəw, paꞌ hwəm dza ghaa nza mbə səəŋəy məhərli ghəy tay, wəzəɓa kəslatəŋəy gha na slən tə kwəma na, niy nza ghaa *Kəristəw ntsaa tivə Hyala va sa» kə ghəshi.
24 Os judeus reuniram-se ao redor dele e perguntaram: "Até quando nos deixará em suspense? Se é você o Cristo, diga-nos abertamente".
25 Ma kə Yesəw ngəshi na: «Ghala ndatsə gəzaŋwəy ya kwəma vaw, ghwəy na shiy ɗi ma zləɓa. Ya kwataka sləni ghəree na maɗaŋa maɗaŋa na lə bərci ɓəra Dirəy, mbə ndəgha fəti naa dzəkənee.
25 Jesus respondeu: "Eu já lhes disse, mas vocês não crêem. As obras que eu realizo em nome de meu Pai falam por mim,
26 Ya tsəgha nzə kiy, ndara nefer ghwəy ghwəy, sa kama ghwəy mbə teŋkesliy yaw.
26 mas vocês não crêem, porque não são minhas ovelhas.
27 Ma ni ya va teŋkesliy, a ghəshi sənaɓəhwə nee məli. Ka nəwra tə səəbee. Mbaꞌee sənashi shi ya kwərakwə.
27 As minhas ovelhas ouvem a minha voz; eu as conheço, e elas me seguem.
28 Ta ɓanavəshi piy tsaa kəɗi ma dzee, ka dza ghəshiy zashi tepəw. Tsahwəti ndə tiɓa dzaa mbay zləghwəhwəshi mbə dəvə yaw.
28 Eu lhes dou a vida eterna, e elas jamais perecerão; ninguém as poderá arrancar da minha mão.
29 A Dirə tsaa ndarashi va mbə dəvee taŋəti shiy gwaꞌa gwaꞌa tə dikə. Tsahwəti ndə tiɓa mbaꞌa dzaa mbay zləghwəhwə shi mbə dəvə ciw.
29 Meu Pai, que as deu para mim, é maior do que todos; ninguém as pode arrancar da mão de meu Pai.
30 Na na ghəy ghəy lə Dirə kiy, ndə kwətiŋ nza ghəy» kə Yesəw.
30 Eu e o Pai somos um".
31 Dza ka Zhəwifə ka zhiniy imə hərezli ta pəꞌwə Yesəw li shi diɓa.
31 Novamente os judeus pegaram pedras para apedrejá-lo,
32 Ma kə Yesəw ngəshi na: «Ya sa nzana sləni wəzə na yən ghərati kwa kwəma ghwəy lə bərci ndara dirə, mbaꞌa ghwəy nata kiy, ta nama mbə kwəma va ɗi ghwəy zhiniy pəꞌwəra lə hərezli kia?» kə.
32 mas Jesus lhes disse: "Eu lhes mostrei muitas boas obras da parte do Pai. Por qual delas vocês querem me apedrejar? "
33 Ma kə ka Zhəwifə na: «Va sləni wəzə na mənti gha ɗi ghəy pəꞌwəŋa lə hərezliw. Ma kwəma pəꞌwəŋa ghəy tiy, sa dzəmbəŋa gha va mbə gəzə kwəma sawaa dzəkən Hyala. Ndə ngəri gha na, dza gha ka ɗi zhəghə ghən tsa gha ka Hyala» kə ghəshi.
33 Responderam os judeus: "Não vamos apedrejá-lo por nenhuma boa obra, mas pela blasfêmia, porque você é um simples homem e se apresenta como Deus".
34 Ma kə Yesəw ngəshi na: «A məndi tsasliti mbə zliya kwəma pəhəti ghwəy, ma kə Hyalay: “Ghwəy na hyalahi” kə.
34 Jesus lhes respondeu: "Não está escrito na Lei de vocês: ‘Eu disse: Vocês são deuses’?
35 Zhini diɓa kiy, a ghwəmmə sənay, ma kwəmaa gəzəkəvata mbə Zliya Hyalay, ka mbay ndəə bashamtiw. A Hyala fanati slən gwaꞌa kaa mbəzli ɓanakəshi na va kwəma nzə: “Ghwəy na hyalahi” kə ngəshi.
35 Se ele chamou ‘deuses’ àqueles a quem veio a palavra de Deus ( e a Escritura não pode ser anulada )
36 Yən sana kiy, Hyala təravəra na mbaꞌa ghwənikəra tikə tə hiɗi ni. Njaa njaa ka ghwəy ni ɓa na: “Kwəma sawaa gəzee dzəkən Hyala” pə ghwəy ki, yən patsəŋwəy kwəmaa dzəti ngwəla: “Zəghwə Hyala nzee” pən kia?
36 que dizer a respeito daquele a quem o Pai santificou e enviou ao mundo? Então, por que vocês me acusam de blasfêmia porque eu disse: ‘Sou Filho de Deus’?
37 Mbaꞌa kə sləni ghəratee, kala sləni Dirəy, ghalaɓa na ka ɓəra nefer ghwəy ghwəy ma.
37 Se eu não realizo as obras do meu Pai, não creiam em mim.
38 War sləni Dirə karkar kə sa ghəree vay, ya kala ɓəra nefer ghwəy ghwəy na, zləɓatim sləni ghəratee va gwaꞌa tsəgha. Ghalabay, ta sənay dza ghwəy njasa nza Dirə mbə ya, yən kwərakwə na, mbee» kə Yesəw.
38 Mas se as realizo, mesmo que não creiam em mim, creiam nas obras, para que possam saber e entender que o Pai está em mim, e eu no Pai".
39 Zhini ka Zhəwifə tapə zhimbəshi mbə pəla kwal tsaa kəsə ci diɓa, dza na mbaꞌa mbəliy və shi.
39 Outra vez tentaram prendê-lo, mas ele se livrou das mãos deles.
40 Mbaꞌa dzaa taŋəy dzəvəri tsahwəti həlbə tsa həl Zhərdeŋ, geꞌi tə pətsaa niy məni Zhaŋ va *batem. Dza na mbaꞌa nzəyəy.
40 Então Jesus atravessou novamente o Jordão e foi para o lugar onde João batizava nos primeiros dias do seu ministério. Ali ficou,
41 Dzəghwa ɗaŋ nihwəti mbəzli səəkəshiy dzəvəgha. A kə ghəshi na: «A ghwəmmə sənay, mənəhwə kwəma maɗaŋa maɗaŋa na Zhaŋ ya kwətiŋəw. Nanzə kiy, ya namaɓa kwəma gəzəkə naa dzar ntsa gwanata na, tsəgha ghənzə» kə ghəshi.
41 e muita gente foi até onde ele estava, dizendo: "Embora João nunca tenha realizado um sinal miraculoso, tudo o que ele disse a respeito deste homem era verdade".
42 Ɗaŋ mbəzli tə pətsa va ɓanavə nefer shi kaa Yesəw.
42 E ali muitos creram em Jesus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.