Gálatas 5
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NVT
1 Ghwəmmə kiy, a *Kəristəw ɓəkəvərimmə mbə dəvə *kwəma pəhəpəhə na ta mbə ghwəmməə gwəra ghən tsa ghwəmmə. Nana kiy, gwəmavə tə ghwəy kwəma. Ka zhini ghwəy zləɓa ndəə zhəghəŋwəy ta nza ghwəy ka mevivi kwəma pəhəti Hyala ghwəla ma!
1 Portanto, permaneçam firmes nessa liberdade, pois Cristo verdadeiramente nos libertou. Não se submetam novamente à escravidão da lei.
2 Favəm kwəma ɗee na gəzəŋwəy di. A nə ya ngəŋwəy yən Pələy, war mbaꞌa pə ghwəy zləɓati məndiy *slantəŋwəy fəꞌyasay, ghənzə tsəgha na, gəmta na məti mətiy Kəristəw va tə ghwəy.
2 Prestem atenção! Eu, Paulo, lhes digo: se vocês se deixarem ser circuncidados, Cristo de nada lhes servirá.
3 Ə zhinee gəzaŋwəy kwəma va, favə tə ghwəy, ya wa ntsaa zləɓati məndiy slanci fəꞌyasay, war ta nəw kwəma ɗəw kwəma pəhəti Hyala dza tsava ndə gwaꞌa gwaꞌa, ɗi na, lə ɗi ma na!
3 Volto a dizer: todo aquele que se deixa ser circuncidado deve obedecer a toda a lei.
4 War mbaꞌa pə ghwəy pəla kwal tsaa məniŋwəy ka mbəzliy dzəghwa kwəma Hyala kala hazləni tiɓa, lə nəw kwəma pəhəpəhə nay, ghalaɓa na, a ghwəy tihəvərivaŋwəy lə Kəristəw kwərakwə ki, ndaŋ nza ghwəy kaa zhəhwər tsa Hyala va məntəŋwəy na mbə Kəristəw.
4 Pois, se vocês procuram tornar-se justos diante de Deus pelo cumprimento da lei, foram separados de Cristo e caíram para longe da graça.
5 Ma ghəy na na ghəyəy, a ghəy sənay ta zhəghətəŋəy dza Hyala ka mbəzliy dzəghwa kwəma nzə kala hazləni tiɓa, sa zləɓavə ghəy sləni ghərati Kəristəw tə ghəy. Ava kwəma fəy ghəy ghən tsa ghəy gəzliŋə ti səvəri mbə bərci *Safə tsa Hyala ɗewɗew tsa.
5 Mas nós que vivemos pelo Espírito esperamos ansiosamente receber pela fé a justiça que Deus nos prometeu.
6 War mbaꞌa kə ndə zləɓavə jakəy lə Yesəw Kəristəwəy, slanti ndə fəꞌyasa, lə slanti ma ndə na, ghala mbə va Hyalaw. Kwəmaa gwəramti wəzə na mbə kwəma vay, zləɓati sləni ghərati Yesəw Kəristəw tə ghwəmmə, lə ɗi nihwəti mbəzli kwərakwə.
6 Pois, em Cristo Jesus, não há benefício algum em ser ou não circuncidado. O que importa é a fé que se expressa pelo amor.
7 Ma kwataŋay, lə kwal tsa kataŋ tsa niy ghati ghwəy zləɓa sləni ghərati Yesəw Kəristəw. Sana kiy, wa ntsaa zhini vaa ngəɗitəŋwəy ta zlata nəw na kataŋ na va kwəma kia?
7 Vocês estavam indo bem na corrida; quem os impediu de seguir a verdade?
8 Ma kwəma ngəngəɗiŋwəy gəla mbəzli va va li tsəgha nay, sənay tə ghwəy, kwəmaa səəkə va Hyalaa harvəŋwəy, a ghwəy mbəə nza li naw!
8 Certamente não foi Deus quem os levou a pensar assim, pois ele os chamou para serem livres.
9 Gwəmavə tə ghwəy kwəma mbə kwəma məni ghwəy, a kə məndiy niy, cinjini manati məndi war jəwə tsətsə ka naa pəslamti shi sa gwanashi, kə məndiy ni.
9 Um pouco de fermento se espalha por toda a massa.
10 Yən kiy, a Ndə sləkəpə gəzara kwəma mbə nəfə tsee dzəkən ghwəy, mbaꞌee sənay kataŋ na, pən. Ghwəyəy ka dza ghwəy zəzəti kwəma ghənghən lə sa zəzətee vaw. Ma na ntsaa ngəɗitəŋwəy va, ya ndə ka waɓa nay, ta ɓasə ngwəvə dza Hyalaa dzəkən.
10 Confio que o Senhor os guardará de crer em falsos ensinamentos. Aquele que os perturbar, seja ele quem for, será julgado.
11 Ma na nee kiy ngwarməhiraa nəw Yesəwəy, ya war tsəgha na nihwəti mbə gəzə, wa ghwəlay na Pəl mbə gəzəpə war ndə slanti na fəꞌyasa dza Hyala nighə ndə ka ntsaa dzəghwa kwəma nzə, kala hazləni ma kə, kə ghəshiy, dzərvəə slaslara ghəshi. Ghwəlara pən niy nza mbə gəzəpə kwəma va tsəghay, wa na kwəma sasara ghəshi va ngəraꞌwə ti kia? Mbaꞌa kə ndə gar məniy ka ntsaa dzəghwa kwəma Hyala kala hazləni tiɓa lə *sla fəꞌyasa nzay, ka dza kwəma məti Yesəw vəgha tsəm zhanshi kaa mbəzli ghalaɓa ya war ə gəzə məndi kwəma ci nzaw.
11 Irmãos, se eu ainda prego que vocês devem ser circuncidados, como dizem alguns, por que continuo a ser perseguido? Se eu não pregasse a salvação exclusivamente por meio da cruz, ninguém se ofenderia.
12 Ma kwəma gəla mbəzli va vəya ta na tsee ghənəy, shi ɗikəvashi ghəshi va ta gəzaŋwəy, war ka sla fəꞌyasa, kə ghəshiy, tsəꞌwamti tə ghəshi gwanashi fəlghən, lə shəpər shi ta!
12 Esses sujeitos que os perturbam deveriam castrar a si mesmos!
13 Na na ghwəy na ghwəy kiy ngwarməhiray, sənay tə ghwəy, Hyala harvəŋwəy naa dzəghwa kwal tsa nzə, ta gwəra ghən tsa ghwəy ghwəy, kala sləwaŋwəy kwəma pəhəpəhə na ghwəla, pə ghwəy. Nanzə kiy, əntaa ghwəy ni na, njana ndaŋəy na kwal tsaa gwəra ghən tsa ghəyəy, ə dza ghəy dza ta məməni ya nimaɓa shi ɗi vəgha ghəy ɓasa, pə ghwəy ma. Əhəŋ. War ɗi pə ghwəy ɗiva kwa jipə ghwəy, ka kəəkəəti ghən tsa ghwəy.
13 Porque vocês, irmãos, foram chamados para viver em liberdade. Não a usem, porém, para satisfazer sua natureza humana. Ao contrário, usem-na para servir uns aos outros em amor.
14 *Kwəma pəhəti Hyala va nə na: «Ɗi nihwəti mbəzli gwanashi njasa ɗi gha va ghən tsa gha kwərakwə!» kəy, mbaꞌa kə ndə nəwti kwəma va na, aa kərkamti nəw kwəma pəhəti Hyala gwanata.
14 Pois toda a lei pode ser resumida neste único mandamento: “Ame o seu próximo como a si mesmo”.
15 Ma war mbaꞌa pə ghwəy kəslimbə ghən mbə ngwəngwəliva kwa jipə ghwəy ka i i ghən tsa ghwəy, nja shəkwadeshiy, sənay tə ghwəy, ta ghavə dza ghwəy zamti ghən tsa ghwəy, mbə gəla kwəma va tsəgha, pə ghwəy.
15 Mas, se vocês estão sempre mordendo e devorando uns aos outros, tenham cuidado, pois correm o risco de se destruírem.
16 Favə tə ghwəy kwəma ɗee na gəzaŋwəy: Zlanayəm ghən tsa ghwəy kaa Safə tsa Hyala, a ghəci ciŋwəy njasa ka ghwəy dza kwa kwal tsa Hyala. Ghalaɓa kiy, ka dza ghwəy məni kwəma səkwa hwətəl tsa ghwəy ti ghwəlaw.
16 Por isso digo: deixem que o Espírito guie sua vida. Assim, não satisfarão os anseios de sua natureza humana.
17 Ma shi səkwa hwətəl tsa ndə ngəri ti shiy, ghənghən na ghəshi lə ni ɗi Safə tsa Hyala shiy. Ni ɗi Safə tsa Hyala shiy kwərakwə kiy, ghənghən ghəshi lə ni ɗi vəgha shiy. War ə hwəci ghəshi, ka njəghəzliva kwa jipə shi. Dzəghwa ki na, kala mbə ghwəy məni kwəma wəzə na va ɗi ghwəy məni nzə.
17 A natureza humana deseja fazer exatamente o oposto do que o Espírito quer, e o Espírito nos impele na direção contrária àquela desejada pela natureza humana. Essas duas forças se confrontam o tempo todo, de modo que vocês não têm liberdade de pôr em prática o que intentam fazer.
18 Mbaꞌa kə Safə tsa Hyala ɗewɗew tsa mbə sləwaŋwəyəy, ka mbə kwəma pəhəpəhə naa zhiniy sləkətəŋwəyəw.
18 Quando, porém, são guiados pelo Espírito, não estão debaixo da lei.
19 Ma na ni ɗi vəgha shiyəy, mbəmbə na ghəshiw, avanashi: Məni ghwərghwər, ka məni kwəma rəɗa rəɗa na, lə kwəma haꞌwə haꞌwə na,
19 Quando seguem os desejos da natureza humana, os resultados são extremamente claros: imoralidade sexual, impureza, sensualidade,
20 ka ta mbəreketi, ka məni ɗəfəl, lə ɗaŋə shiy, kala ɗi ma kwəma nihwəti mbəzli, ka mbəz, ka hərhə, ka ɓə nəfəə dzəkən ndə, ka məni gaɓə lə mbəzli, ka tihəva, ka məni shiy ghənghən nihwəti ghəshi lə nihwəti,
20 idolatria, feitiçaria, hostilidade, discórdias, ciúmes, acessos de raiva, ambições egoístas, dissensões, divisões,
21 ka ɗi shi ndə, ka ghiva lə sa shiy ghipə, lə ka zəmə zəmə gəmgəm na va, mbaꞌa məməni nihwəti gəla shi tsəgha ni va. Njasa niy gəzəkəŋwəy ya va kwataŋay, tsəgha zhinee gəzaŋwəy sənzənva ɓa, gəla mbəzliy məni niva shiyəy, ka kwəmavə nzəy ghəshi tə pətsa sləkə Hyalaw.
21 inveja, bebedeiras, festanças desregradas e outros pecados semelhantes. Repito o que disse antes: quem pratica essas coisas não herdará o reino de Deus.
22 Ma na ni ka Safə tsa Hyala shiy məni səvəri mbə ndə nashi kiy, avanashi: Ɗipə, vəshi, zərkə, səꞌwa kwəma, zhəhwər, wəzə hwər, garə tə kwəma kataŋ,
22 Mas o Espírito produz este fruto: amor, alegria, paz, paciência, amabilidade, bondade, fidelidade,
23 wəzə nəfə, lə ndəghwə ghən va kwəma, ava tsəgha. Ma ntsaa məni ni tsəgha ni va shiy kiy, fəti və dzar kwa kwəma pəhəpəhə na ya namaɓaw.
23 mansidão e domínio próprio. Não há lei contra essas coisas!
24 Ma na mbəzliy ni, mbəzliy nəw Yesəw *Kəristəw nza ghəy, kə ghəshiy, a ghəshi paslamti vəgha shi lə hwətəl tsaa səkwa mbə vəgha shi ta shi gəmgəm ni gwaꞌa, vəgha tsəm tsa pəəsliti məndi Kəristəw.
24 Aqueles que pertencem a Cristo Jesus crucificaram as paixões e os desejos de sua natureza humana.
25 Ma yəwən piy tsa kwəmavə ghwəmmə tsay, Safə tsa Hyala ɗewɗew tsa ndammə na. Njana nzana tsəgha kiy, zlay ghwəmmə a ghəci sləwammə njasa ɗi na.
25 Uma vez que vivemos pelo Espírito, sigamos a direção do Espírito em todas as áreas de nossa vida.
26 Ka kəli ghən ghwəmmə ma, ka ɓə ɓə nəfə ghwəmməə dzəkən nihwəti mbəzli ma, ka hərhə ghwəmmə kwa jipə ghwəmmə diɓa ma, ava tsəgha.
26 Não nos tornemos orgulhosos, provocando e invejando uns aos outros.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gálatas 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.