Atos 23
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NVI
1 Dza Pəl mbaꞌa fati mətsə ci tə *ka sləka ka Zhəwifə gwanashi. Ma kə na: «A ngwarməhira, yənəy, ɗewɗew na nəfə tsee kwa kwəma Hyala, sa nzana, ya paꞌ ndatsəy wəzə nəwtee kwal tsa nzə» kə.
1 Paulo, fixando os olhos no Sinédrio, disse: "Meus irmãos, tenho cumprido meu dever para com Deus com toda a boa consciência, até o dia de hoje".
2 A kə Ananiyasə dikə tsa *ka ta Hyala kaa mbəzli vəgha Pəl na: «Ləkatim dəvə tə miy tsa ci va» kə.
2 Diante disso o sumo sacerdote Ananias deu ordens aos que estavam perto de Paulo para que lhe batessem na boca.
3 Ma kə Pəl ngəci na: «Yaŋ ta ləkəyŋa dza Hyala kwərakwə! Gha gha ntsaa ɓəti ghən tsa ci tsa nja ntsa slar tsa. Ta sla ngwəvəə dzəkənee nja kwəma gəzəkə kwəma pəhəti ghwəmmə gha nzəyŋa tiɓa sənzənva ɓa na, zhini tapə gha ta gəzə kwəmaa təɓə ma va kwəma pəhəti ghwəmmə, ka ghwəni mbəzli ta dəꞌwəra ɓa, pə gha na?» kə.
3 Então Paulo lhe disse: "Deus te ferirá, parede branqueada! Estás aí sentado para me julgar conforme a lei, mas contra a lei me mandas ferir? "
4 Ma kə mbəzli vəgha kaa ngəci na: «Wa ə tsəərə gha dikə tsa ka ta Hyala na?» kə ghəshi.
4 Os que estavam perto de Paulo disseram: "Você ousa insultar o sumo sacerdote de Deus? "
5 Ma kə Pəl na: «Waa niy sənay ya ghəcia dikə tsa ka ta Hyala pənəw, ngwarməhiraw! Sa nzanay, a Zliya Hyala gəzəkə, əntaa gha gəzə *kwəma jikir naa dzəkən ntsa dikə tsa mbə hwəlfə gha ma, kə» kə.
5 Paulo respondeu: "Irmãos, eu não sabia que ele era o sumo sacerdote, pois está escrito: ‘Não fale mal de uma autoridade do seu povo’ ".
6 Ma sa sənay Pəl bakə na takə tsa mbəzli mbə ka ɓasə kwəma, *ka Sadəsehi nihwəti, nihwəti na,*ka Farisahi kəy, dza na, tapə ta zlapə kwəma mbə jipə mbəzli va zlaŋzlaŋ, a kə na: «A ngwarməhira, yənəy, ndə Farisa nzee, Zəghwə yakə ndə Farisa yən baw ɓa. Avanay tə mbərkə sa nzana mbaꞌee zləɓavə, ta zhakati dza mbəzli mbə məti pən, va tsəgha nzee tə ngwəvə sana» kə.
6 Então Paulo, sabendo que alguns deles eram saduceus e os outros fariseus, bradou no Sinédrio: "Irmãos, sou fariseu, filho de fariseu. Estou sendo julgado por causa da minha esperança na ressurreição dos mortos! "
7 Ma sa gəzəkə na tsəgha, mbaꞌa ghəpə dzay dzəghwa jipə ka Farisahi lə ka Sadəsehi ki. Dzəghwa bakə mbə ghəshi təhəvərivashi ki.
7 Dizendo isso, surgiu uma violenta discussão entre os fariseus e os saduceus, e a assembléia ficou dividida.
8 Shi ngərə ghəshi va ghəpə ti shiy, sa nzana ma kə ka Sadəsehi niy kaa gəzə kwəma shiy, zhakati tsa ndə tiɓa mbə mətiw. Ya *ndə kwal tsa Hyala, ya hyelerəy, niva shiy tiɓaw, kə ghəshiy niy. Ma ka Farisahi na, a ghəshi yivə, a shi va tiɓa gwanashi, kə ghəshi na nashi.
8 ( Os saduceus dizem que não há ressurreição nem anjos nem espíritos, mas os fariseus admitem todas essas coisas. )
9 Dzəghwa mbəzli ka ngwəmə lala tərəŋw tərəŋw ki, mbaꞌa nihwəti mbəzli mbə *ka ɓənipə kwəma pəhəti Hyala mbə ka Farisahi satishi, dza ghəshi mbaꞌa ghəshi kambə ghəpə mbə kwəma va tərəŋw, ma kə ghəshi na: «Am, nata kwəma yəɗamti ntsa ghəy na ghəyəw! Nda ə nzana ndə kwal tsa Hyala, ya nihwəti shiy gəzanci kwəmay əndaw» kə ghəshi.
9 Houve um grande alvoroço, e alguns dos mestres da lei que eram fariseus se levantaram e começaram a discutir intensamente, dizendo: "Não encontramos nada de errado neste homem. Quem sabe se algum espírito ou anjo falou com ele? "
10 Dzəghwa ka ngwəngwəliva ghəshi tərəŋw mbə kə ghəpə tsa va ki. Ma sa nata kwəmanda tsa ka sawji kwəmaa məniva tsəgha na, mbaꞌa hazləniy vantaa ghəshi ghavəə slikwəvəri Pəl gəm. Dza na mbaꞌa gəzanshi kaa ka sawji: «Ləghwam dzəmbə mbəzli va, a ghwəy kəsəkəvəri Pəl mbə shi, nza ghwəy pəmay dzəmbə berki» kə kaa ngəshi.
10 A discussão tornou-se tão violenta que o comandante teve medo que Paulo fosse despedaçado por eles. Então ordenou que as tropas descessem e o retirassem à força do meio deles, levando-o para a fortaleza.
11 Ma fəcava həvir na, mbaꞌa Ndə sləkəpə səəkəy kwa shiw va Pəl, ma kə ngəci na: «Ka dza her gha tepə ma! Ə pə gha ndahwə nəfə tsa gha! War njasa gəzəhwə gha va kwəmee tikə mbə məlmə Zherəwzalem nay, war tsəgha ɗi Hyala gha dzaa gəzəhwə mbə məlmə ka *Rəm kwərakwə» kə.
11 Na noite seguinte o Senhor, pondo-se ao lado dele, disse: "Coragem! Assim como você testemunhou a meu respeito em Jerusalém, deverá testemunhar também em Roma".
12 Səvəri tə həzlimə na, mbaꞌa nihwəti mbəzli mbə ka Zhəwifə tsati kwəma shi ka sa kwətiŋ na, ta pəəsli Pəl, mbaꞌa ghəshi zəmanti fəla kwa kwəma mbəzli: «Ka zəmə shiy ghəyəw, ka sa ghəy ya yam, kala pəəsliti Pəl ghəyəw» kə ghəshi.
12 Na manhã seguinte os judeus tramaram uma conspiração e juraram solenemente que não comeriam nem beberiam enquanto não matassem Paulo.
13 Ɗaŋ tsa mbəzliy tsati kwəma va va, ka zəmanti lə fəlata na, a ghəshi taŋəti faɗə mətsəkə.
13 Mais de quarenta homens estavam envolvidos nessa conspiração.
14 Dza ndəs ghəshi səəkəshi dzəvəgha mbəzli dikə dikə ni mbə *ka ta Hyala, lə dzəvəgha mətikwəkwər mbə ka Zhəwifə. Ma kə ghəshi na: «A ghəy zəmanti fəla kwa kwəma mbəzli gwaꞌa gwaꞌa, ka zəmə shiy ghəy ya waɓa nzə, kala pəəsliti Pəl ghəyəw, pə ghəy.
14 E, dirigindo-se aos chefes dos sacerdotes e aos líderes dos judeus, disseram: "Juramos solenemente, sob maldição, que não comeremos nada enquanto não matarmos Paulo.
15 Va tsəgha nə ghəy kiy, mbalam, ghwəy lə *ka sləka ka Zhəwifə, a ghwəy gəzanci kaa kwəmanda ka sawji, a ghəci pəlikəvəriŋwəy Pəl. Njasa ɗi ghwəy gwəmavə njəɗi kwəma kən va və, pə ghwəy taa mənti. Ma sa ka məndi pəliy səəkəy, ta gwəmatəvaŋəy dza ghəy, nza ghəy paslamti mbə kwal» kə ghəshi.
15 Agora, portanto, vocês e o Sinédrio peçam ao comandante que o faça comparecer diante de vocês com o pretexto de obter informações mais exatas sobre o seu caso. Estaremos prontos para matá-lo antes que ele chegue aqui".
16 Dzəghwa mbaꞌa zəghwə zhambəghəy Pəl favə kwəma tsati ka Zhəwifə va. Dza na kwerə dzay dzəmbə berki ka sawji, mbaꞌa gəzəy kaa Pəl.
16 Entretanto, o sobrinho de Paulo, filho de sua irmã, teve conhecimento dessa conspiração, foi à fortaleza e contou tudo a Paulo,
17 Sa favə Pəl kwəma va na, dza na mbaꞌa harvə ndə ta mbəzli dikə dikə ni mbə ka sawji, ma kə kaa ngəci na: «Pəmanaghə zəghwə na kaa kwəmanda tsa ghwəy, ɗi na gəzanci nahwəti kwəma ngəci di» kə.
17 que, chamando um dos centuriões, disse: "Leve este rapaz ao comandante; ele tem algo para lhe dizer".
18 Tsəgha na, kə dikə tsa mbə ka sawji, dza na mbaꞌa pəməvə zəghwə va, mbaꞌa pəhanaghə kaa kwəmanda. Ma kə ngəci na: «Waa Pəl, ntsa kwa fərshina va haraɗa na, mbaꞌa cəꞌwəvəra ta pəməŋa zəghwə nee, nza kwəma və ta gəzəŋa, kə» kə.
18 Assim ele o levou ao comandante. Então disse o centurião: "Paulo, o prisioneiro, chamou-me, pediu-me que te trouxesse este rapaz, pois ele tem algo para te falar".
19 Dza kwəmanda pay kəsəvə zəghwə va tə dəvə ci, mbaꞌa dzay dzəvəgha bəla li. Dza na ka ɗəw və: «A kwəma ɗi gha gəzəraa?» kə.
19 O comandante tomou o rapaz pela mão, levou-o à parte e perguntou: "Que você tem para me dizer? "
20 Ma kə zəghwə va na: «Waa ə tsati ka Zhəwifə kwəma ta pəəsli Pəl. Həzliməy, ta səəkə dza ghəshi ta cəꞌwəŋa, ta mbə ghaa pəməghə Pəl dzəghwa kwəma ka sləka kwəma. Ka sləka kwəma vay, ta ɓasəshi dza ghəshi, mbaꞌa ghəshi mənti njasa ɗi ghəshi njəɗi kwəma kən.
20 Ele respondeu: "Os judeus planejaram pedir-te que apresentes Paulo ao Sinédrio amanhã, sob pretexto de buscar informações mais exatas a respeito dele.
21 Na na ghay, əntaa gha taa zləɓa kwəma shi va ma. Sa nzanay gar taŋ faɗə mətsəkə na mbəzli mbə shi tə mbə, mbə ndəghə səvəri tsa ci ta pəəsli. A ghəshi zəmanti lə fəlata, ka zəmə shiy ghəy, ya yam nzə, kala ghəy pəəsliti na Pələw, kə ghəshi. Sənzənvay, gwaꞌa gwaꞌa pəhamtəvashi ghəshi, ka ndəghə war va gha» kə.
21 Não te deixes convencer, pois mais de quarenta deles estão preparando uma emboscada contra Paulo. Eles juraram solenemente não comer nem beber enquanto não o matarem. Estão preparados agora, esperando que prometas atender-lhes o pedido".
22 Ma sa favə kwəmanda tsəgha na, dza na mbaꞌa gəzanci zəghwə va: «Əntaa gha gəzə kwəma na ya kaa waɓa ma!» kə. Mbaꞌa ghəshi təhəvərivashi.
22 O comandante despediu o rapaz e recomendou-lhe: "Não diga a ninguém que você me contou isso".
23 Dza Kwəmanda tsa ka sawji ki, mbaꞌa harvə mbəzli bakə mbə mbəzli dikə dikə ni mbə ka sawji ci. Ma kə ngəshi na: «Mbalam ɓasətim ka sawji diwəy bakə, mbaꞌa ka gədewesli mbərfəŋ mətsəkə, mbaꞌa ka gwapa diwəy bakə. Sa ka ghwəy ɓasətishiy, nza ghwəy gwəmatəvaŋwəy wəzə gwanaŋwəy, ta dzaa dzəmbə məlmə Shezare, ndatsə həvir, tsahi məsliɗə.
23 Então ele chamou dois de seus centuriões e ordenou-lhes: "Preparem um destacamento de duzentos soldados, setenta cavaleiros e duzentos lanceiros a fim de irem para Cesaréia esta noite, às nove horas da noite.
24 Nza ghwəy pəhəti gədewesli, ta ɓə Pəl. A ghwəy pəmanaghə kwəriŋ kala kwəfaghay shiy kaa ngwəmna Felikəsə» kə.
24 Providenciem montarias para Paulo, e levem-no em segurança ao governador Félix".
25 Dza na mbaꞌa tsasliti zliya, mbaꞌa ɓanavəshi ta dəvə shi. Tsaꞌ kə kwa zliya va na:
25 O comandante escreveu uma carta nestes termos:
26 «Yən Kwələdə Lishiyasə tsasli na zliya na, yən kwəmanda, kaa Felikəsə tsee diɓədiɓə tsa. Ə səkwəŋee.
26 Cláudio Lísias, ao Excelentíssimo Governador Félix, Saudações.
27 Ma nə ya kiy, avee pəməghəŋa Pəl. Ka Zhəwifə niy kəsəvə na, ka ɗi pəəsliti ghəshi. Ma sa favee ndə ka *Rəm na, kə məndi na, mbaꞌee dzaa mbəliti lə ka sawji və shi.
27 Este homem foi preso pelos judeus, que estavam prestes a matá-lo quando eu, chegando com minhas tropas, o resgatei, pois soube que ele é cidadão romano.
28 Dzee mbaꞌee pəməkəvəriy dzəghwa kwəma *mbəzliy sləka ka Zhəwifə, sa ɗee sənata sləkar tsa kwəma ɓanci *ka Zhəwifə va fəti ti.
28 Querendo saber por que o estavam acusando, levei-o ao Sinédrio deles.
29 Ma sa fee kwəma shi va na, war ta kwemer shi pəhəpəhə ni ghəshi harati tə ngwəvə. Kala nata kwəma təvəti nee gar pəəsli məndi, ya gar fə məndiy dzəghwa fərshina.
29 Descobri que ele estava sendo acusado em questões acerca da lei deles, mas não havia contra ele nenhuma acusação que merecesse morte ou prisão.
30 Sa gəzara məndi, a ka Zhəwifə gwəmantəvashi, ka tsati kwəma ta pəəsli ci, kə məndiy, va tsəgha pəməghəŋee sana nee taŋtaŋ. Mbaꞌee gəzanshi kaa mbəzliy ɓanci fəti va, a ghəshi dza ta sləka kwəma va vəgha gha dəꞌwə ghən tsa gha» kə.
30 Quando fui informado de que estava sendo preparada uma cilada contra ele, enviei-o imediatamente a Vossa Excelência. Também ordenei que os seus acusadores apresentassem a Vossa Excelência aquilo que têm contra ele.
31 Dza ka sawji ki mbaꞌa ghəshi ɓəvə, kəram ghəshi maɗishi lə Pəl həvir njasa gəzanakəshi məndi va ki. Mbaꞌa ghəshi pəməghə həvir va paꞌ mbə məlmə Antipatərisə.
31 Os soldados, cumprindo o seu dever, levaram Paulo durante a noite, e chegaram a Antipátride.
32 Ma tə way pi mekəshi ki na, mbaꞌa ka sawji ka səɗa zhəghətəvashiy zhəmbə berki. Ma ka gədewesli na, ka dzashi lə Pəl.
32 No dia seguinte deixaram a cavalaria prosseguir com ele, e voltaram para a fortaleza.
33 Ma sa tsəhəshi ghəshi mbə məlmə Shezare na, mbaꞌa ghəshi ɓanavə zliya tsaslanavəshi məndi va, mbaꞌa Pəl gwaꞌa kaa ngwəmna ki.
33 Quando a cavalaria chegou a Cesaréia, deu a carta ao governador e lhe entregou Paulo.
34 Ma sa jangamti ngwəmna zliya va na, dza na ka ɗəw kwəma va Pəl: «Tə hiɗi ka wa səəkə ghaa?» kə. «Tə hiɗi ka Shilishi» kə Pəl kaa ngəci. Ma sa favə na, tə hiɗi ka Shilishi səəkee, kə na,
34 O governador leu a carta e perguntou de que província era ele. Informado de que era da Cilícia,
35 «nzee ɗəw kwəma va va gha, sa ka mbəzliy ɓəŋa fəti va səəkəshi bay» kə. Dza na mbaꞌa gəzanshi kaa mbəzli a məndi fəy Pəl ka ndəghwə kəghi tsa mazə *Erədə.
35 disse: "Ouvirei seu caso quando os seus acusadores chegarem aqui". Então ordenou que Paulo fosse mantido sob custódia no palácio de Herodes.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.