Atos 18

Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Ma ləy hwəm kwəma va na, mbaꞌa Pəl maɗiy mbə məlmə Aten, ka dzay dzəmbə məlmə Kwərintə.
1 Depois disso, deixando Atenas, Paulo foi a Corinto.
2 Dza na mbaꞌa kəsay tsahwəti ndə *ka Zhəwifə, Akilasə, kə məndi kaa slən tsa ci, tə hiɗi ka Pəŋw məndi yakə. Hiy ntsa va tərəŋw tiɓa ghala səəkəy na tə hiɗi ka Itali ghəshi lə mali ci Pərishiləw. Sa nzana mbaꞌa Kwələdə mazə tsa dikə tsa mbə *Rəm gəzanshi kaa ka Zhəwifə gwanashi a ghəshi ɓarvashi mbə məlmə Rəm, ta dzashiy dzəti hiɗi shi, va tsəgha niy səəkəy naa dzəmbə Kwərintə. Dzəghwa Pəl mbaꞌa jakəy li shi ki.
2 Lá, encontrou um judeu chamado Áquila, natural do Ponto, recentemente chegado da Itália, com Priscila, sua mulher, porque o imperador Cláudio havia decretado que todos os judeus deviam sair de Roma. Paulo aproximou-se deles.
3 Sa nzana sləni kwətiŋ na sa məni ghəshi li. Sləni cisli shiy ta hawrə geshikiki niy nza sa shi. Sa ka ghəshiy cislitishi na, ka ɗəlshi. Dza na mbaꞌa nzəyəy kəghi tsa shi, ka ghəra sləni shi ghəshi.
3 E, como tinham o mesmo ofício, passou a morar com eles e ali trabalhava. O ofício deles era fazer tendas.
4 Pəl ki na, mbə gəzə kwəma Hyala ghəciy nza kaa mbəzli mbə *ciki ɓasəva tsa ka Zhəwifə, njasa səəkə *vici dəkəva gwaꞌa. Ka pəla kwal tsaa mbəla ka Zhəwifə ghəshi lə *mbəzliy kamaa ka Zhəwifə, ta mbə ghəshiy zləɓavə kwəma Yesəw.
4 E todos os sábados Paulo falava na sinagoga, persuadindo tanto judeus como gregos.
5 Dzəghwa mbaꞌa kar Shilasə lə Timəte səəkəshi tə hiɗi ka Masedəwan. Sa səəkəshi ghəshi na, mbaꞌa Pəl zlata sləni ci, dza na mbaꞌa ɗambəvay mbə gəzanshi kwəma Hyala kaa ka Zhəwifə, ka gəzanshi wəzə wəzə: «Yesəw na *Kəristəw Ntsa tivə Hyala» kə.
5 Quando Silas e Timóteo chegaram da Macedônia, Paulo se entregou totalmente à palavra, testemunhando aos judeus que Jesus é o Cristo.
6 Dzəghwa sa favə ka Zhəwifə kwəma gəzəkə Pəl va tsəgha na, kala zləɓa kwəma ci ghəshi, dza ghəshi ka tsəərə Pəl. Ma sa məni ghəshi tsəgha na, dza Pəl mbaꞌa kwəsamti kwərbi mbə kwəbaŋ tsa ci. A kə na: «War ghwəy sənay na lə naa tərmbə, kwəmee mbə ghwəlaw. Ma nanay, kaa mbəzliy kamaa ka Zhəwifə dzee dza ta gəzanshi kwəma Hyala» kə.
6 Como eles se opuseram e blasfemaram, Paulo sacudiu as roupas e disse-lhes: — Que o sangue de vocês caia sobre a cabeça de vocês! Eu estou limpo dele e, a partir de agora, vou para os gentios.
7 Dza na maɗ maɗiy tiɓa, ka dzay dzakə ghi tsa tsahwəti ndə, Titiyəsə Zhəsətəsə, kə məndi kaa slən tsa ci, ntsaa hazləni va Hyala ghəci, ghi tsa ci na, ndəkwə lə ciki ɓasəva tsa ka Zhəwifə.
7 Saindo dali, entrou na casa de um homem chamado Tício Justo, que era temente a Deus; a casa dele ficava ao lado da sinagoga.
8 Dza ntsa dikə tsa mbə ciki ɓasəva tsa va, Kərispəsə, kə məndi kaa slən tsa ci, mbaꞌa ɓanavə nəfə tsa ci kaa Ndə sləkəpə, ghəshi lə mbəzli kəghi tsa ci gwanashi. Dzəghwa ɗaŋ mbəzli mbə ka Kwərintəə favə kwəma gəzanshi Pəl va ɓanavə nefer shi kaa Yesəw, mbaꞌa məndi mananatishi *batem.
8 Crispo, o chefe da sinagoga, creu no Senhor, com toda a sua casa; também muitos dos coríntios, ouvindo, creram e foram batizados.
9 Ma tə nahwəti vərɗi na, mbaꞌa Ndə sləkəpə gəzanakə kwəma kaa Pəl, nja kwa shiw, a kə na: «A Pəl, ka hazləni gha ma! Gəzə pə ghaa gəzə kwəma kaa mbəzli! Ka zlata gha teepə ma!
9 Certa noite Paulo teve uma visão em que o Senhor lhe disse:
10 Sa nzanay, kwasəbə gha nzee, ndə tiɓa mbaꞌa dzaa kəsəvəŋaa ghəratəŋaw. Gəzə kwəmee kaa mbəzli, sa nzanay, a mbəzlee tikə mbə məlmə na ɗaŋ» kə.
10 porque eu estou com você, e ninguém ousará lhe fazer mal, pois tenho muito povo nesta cidade.
11 Dzəghwa Pəl mbaꞌa nzəyəy mbə məlmə Kwərintə ki, gar piya kwətiŋ lə tir kwaŋ. Ka ɓananshi kwəma Hyala kaa mbəzli.
11 Assim, Paulo permaneceu em Corinto um ano e seis meses, ensinando entre eles a palavra de Deus.
12 Ma ghala vəghwə tsaa məni Galiyaŋw ngwəmna tə hiɗi ka Akay, mbə hiɗi ka *Rəm na, dza ka Zhəwifə mbaꞌa ghəshi tsati kwəmaa dzəkən Pəl. Dza ghəshi bəhwə ghəshi kəsəti, mbaꞌa ghəshi ɓəghə dzəti ngwəvə kaa Galiyaŋw.
12 Quando Gálio era procônsul da Acaia, os judeus, de comum acordo, se levantaram contra Paulo e o levaram ao tribunal,
13 Ma kə ghəshi sa ɓəghə ghəshi na: «Ma ntsay, ə ngəɗipə na ta tsəfəkwə kwa kwəma Hyala dzar kwa tsahwəti kwal, par njasa gəzəkə *kwəma pəhəti Hyala» kə ghəshi.
13 dizendo: — Este homem quer persuadir as pessoas a adorar a Deus de um modo contrário à lei.
14 Ma Pəl dza ta ghwəni miy tsa ci ta zləɓa kwəma na, mbaꞌa Galiyaŋw ghati gəzə kwəma kaa ka Zhəwifə pərɓa ghəci, ma kə na: «A ka Zhəwifə, tə sa hwəti na rəɗa, ya tə sa mənti na nahwəti *kwəma jikir na ꞌyahəꞌyahəta, pə ghwəy niy kəsəkə nzay, e dzaa fə ghən ta kwəma ghwəy va nza, ka sla ngwəvəə dzəkən nja kwəma slar na.
14 Quando Paulo ia falar, Gálio disse aos judeus: — Se fosse, de fato, alguma injustiça ou crime de maior gravidade, ó judeus, eu teria motivo para acolher a queixa que vocês estão trazendo.
15 Ma war tə kwəma ka ghwəy ɓəni, ya tə kwəma sləneɗemer, ya tə kwəma ghwəy pəhəpəhə na kəy, nighəm nava sa ghwəy kwa jipə ghwəy! Ka dzee slavə ngwəvəə dzəkən shi tsəgha niw» kə.
15 Mas como é uma questão de palavras, de nomes e da própria lei de vocês, resolvam isso vocês mesmos; eu não quero ser juiz dessas coisas!
16 Dza na mbaꞌa tahamtishi tə pi ngwəvə.
16 E os expulsou do tribunal.
17 Dzəghwa ghəshi gwanashi, mbaꞌa ghəshi kəsəvə Səsəten, ntsa dikə tsa mbə ciki ɓasəva tsa shi. Tapə ghəshi ka dəꞌwə tiɓa kwa mətsə Galiyaŋw, tə pi ngwəvə tsa va. Ma Galiyaŋw naci ki na, nighə nava kwəma na nja kwəma ya jəw tsətsəw.
17 Então todos agarraram Sóstenes, o chefe da sinagoga, e começaram a espancá-lo diante do tribunal; Gálio, todavia, não se incomodava com estas coisas.
18 Ma ləy hwəm kwəma va na, mbaꞌa Pəl zhiniy hyayvay lə ngwarməmə mbə məlmə Kwərintə gar dzar vici ɗaŋ.
18 Paulo ficou ainda muitos dias em Corinto. Por fim, despedindo-se dos irmãos, navegou para a Síria, levando em sua companhia Priscila e Áquila. Antes de embarcar, rapou a cabeça em Cencreia, porque tinha feito um voto.
19 Dza kar Pəl ghəshi lə kar Akilasə mbaꞌa ghəshi garəshi mbə kwal mbə məlmə Efesə, dza na mbaꞌa zlashi mbə məlmə va. Maɗi na ta gha dzay na, mbaꞌa tsəhəy mbə *ciki ɓasəva tsa ka Zhəwifə, ka gəzanshi kwəma Hyala.
19 Quando chegaram a Éfeso, Paulo deixou ali Priscila e Áquila. Ele, porém, entrando na sinagoga, pregava aos judeus.
20 Dza mbəzli va, tapə ta cəꞌwə Pəl, a ghəci hyayvay mbə shi jəw. Kala yi Pəl.
20 Pediram-lhe que ficasse mais algum tempo, mas Paulo não quis.
21 Dzəghwa na mbaꞌa səkwamtishi, ma kə na: «E dzara nana, ta zhəghəva dzee zhəkə taa nza, Hyala gar zləɓati» kə.
21 Ao se despedir, disse: — Se Deus quiser, virei visitá-los outra vez. E, embarcando, partiu de Éfeso.
22 Mbaꞌa maɗiy mbə məlmə Efesə kwa kwambəwal, ka dzay.
22 Chegando a Cesareia, foi logo para Jerusalém. E, tendo saudado a igreja, seguiu para Antioquia.
23 Ma sa hyayvay na mbə məlmə Antiyəshə jəwə ki na, mbaꞌa maɗiy ta təwrə dzar tə hiɗi ka Galatə lə shi ka Firigi. Dza na ka dzar mbə məlməhi tə hiɗi va, ka mətsahanshi bərci kaa mbəzliy nəw Yesəw ta mbə ghəshiy nəw kwal Hyala wəzə.
23 Havendo passado ali algum tempo, saiu, atravessando sucessivamente a região da Galácia e Frígia, fortalecendo todos os discípulos.
24 Dzəghwa, mbaꞌa tsahwəti ndə ka Zhəwifə niy nza tiɓa, Apələsə, kə məndi slən tsa ci, mbə məlmə Alekəsandəri məndi yakə. Dza na mbaꞌa səəkəy dzəmbə məlmə Efesə, ghəci na ndə məcaŋa gəzə kwəma ghəci, tərəŋw ghəci sənata kwəma mbə Zliya Hyala.
24 Nesse meio-tempo, chegou a Éfeso um judeu, natural de Alexandria, chamado Apolo, homem eloquente e poderoso nas Escrituras.
25 Ma ghəci na, tərəŋw ghəci niy ɓənivə kwəma Ndə sləkəpə mbaꞌa vəshi və tərəŋw ta sləni Hyala. Ka gəzanshi kwəma Yesəw kaa mbəzli. Ka ɓananshi lə kwal tsa nzə wəzə wəzə njasa nza na. Nanzə kiy, kwataka *batem tsa mənəhwəpə Zhaŋ gwaꞌa tsəgha na tsa ci batem tsaa niy sənay na.
25 Ele era instruído no caminho do Senhor; e, sendo fervoroso de espírito, falava e ensinava com precisão a respeito de Jesus, conhecendo apenas o batismo de João.
26 Dza na ki, mbaꞌa ghati gəzə kwəma Hyala lə bərci mbə kaa mbəzli mbə ciki ɓasəva tsa *ka Zhəwifə, shaŋ ta hazləni. Ma sa famti kar Pərishil lə zata Akilasə kwəma ci va gəzə na gwaꞌa na, dza ghəshi pəm ghəshi pəməvəə dzakə ghi tsa shi, mbaꞌa ghəshi pəraslanavə kwəma Hyala gwaꞌa gwaꞌa wəzə wəzə.
26 Apolo começou a falar ousadamente na sinagoga. Quando Priscila e Áquila o ouviram falar, levaram-no consigo e, com mais exatidão, lhe expuseram o caminho de Deus.
27 Dzəghwa Apələsə ki, ka ɗi maɗi ghəci ta dzay dzəti hiɗi ka Akay. A kə ngwarməməə nəw Yesəw mbə məlmə Efesə na: «wəzə na ghaa dza kataŋ» kə ghəshi kaa ngəci. Dza ghəshi, mbaꞌa ghəshi tsaslanavə zliya ta ɓanshi kaa mbəzliy nəw Yesəw tə hiɗi va. Nza ghwəy kaꞌwəti Apələsə wəzə, kə ghəshi kwaɓa. Ka dzay Apələsə ki. Ma sa tsəhəy na kwərakwə na, mbaꞌa Hyala mananati wəzə hwər tsa nzə tərəŋw, ta kəəti mbəzliy ɓanavə nefer shi kaa Yesəw tə hiɗi va.
27 Quando ele resolveu percorrer a Acaia, os irmãos o animaram e escreveram aos discípulos para que o recebessem bem. Tendo chegado, Apolo auxiliou muito aqueles que, mediante a graça, haviam crido;
28 Sa nzana, ma ghəciy, mbə canshi niy nza na kaa ka Zhəwifə bazhə bazhə, a ghwəy səŋwəy mbə nəw kwal Hyala, kə. Səvəri mbə gəzə kwəma lə kwal tsa nzə, kala gar kə ghəpə ndə, ka naa canshi. Sa ka naa dzay, mbaꞌa ɓəvə kwəma tsasliti məndi mbə Zliya Hyala, lə kwəma va na, mbaꞌa canakəvərishi, Yesəw na *Kəristəw, Ntsa tivə Hyala, kə.
28 porque, com grande poder, convencia publicamente os judeus, provando, por meio das Escrituras, que Jesus é o Cristo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.