1 Coríntios 12
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NVI
1 Mbə kwəma dzee na ta gəzaŋwəy nana kiy ngwarməhiray, ə ɗee ghwəy sənata kwəmaa dzəkən bərci vəlipə Safə tsa Hyala ghənghən ghənghən ta məni shiy.
1 Irmãos, quanto aos dons espirituais, não quero que vocês sejam ignorantes.
2 A ghwəy sənay, ghala pətsaa niy nəw ma ghwəy Yesəw *Kəristəwəy, ə niy nəw ghwəy mbəreketi nja ghwəlefesli. Niva shiy kiy, ka mbata gəzə kwəma ghəshiw.
2 Vocês sabem que, quando eram pagãos, de uma forma ou de outra eram fortemente atraídos e levados para os ídolos mudos.
3 Va tsəgha gəzaŋwəy ya, a ghwəy mbəə sənay, tsəgha na kwəma va nanaw pə ghwəy. Mbaꞌa kə ndəə gəzə kwəma lə bərci Safə tsa Hyalay, ka dza ntsa vaa ni ntsa bazlamti Hyala na Yesəw, kəw. Diɓay, ka mbay ndəə ni Ndə sləkəpə na Yesəw, kə, kala lə bərci Safə tsa Hyala mbə nəfə tsa ciw. Ava tsəgha na.
3 Por isso, eu lhes afirmo que ninguém que fala pelo Espírito de Deus diz: "Jesus seja amaldiçoado"; e ninguém pode dizer: "Jesus é Senhor", a não ser pelo Espírito Santo.
4 Sanay, ghənghən ghənghən na bərci ɓəmmə Safə tsa Hyala ta məni shiy, ya tsəgha nzə ki na, war Safə tsa Hyala tsa kwətiŋ tsa ghəci.
4 Há diferentes tipos de dons, mas o Espírito é o mesmo.
5 Ghənghən ghənghən slənihi ghəra məndi tiɓa diɓa na, war Ndə sləkəpə tsa kwətiŋ tsa ɓəpə slənihi va ta ghərashi məndi.
5 Há diferentes tipos de ministérios, mas o Senhor é o mesmo.
6 Ghənghən ghənghən kwal tsa ghəra mbəzli sləni kwa diɓa na, war Hyala kwətiŋ na canshi kwal tsa va kaa mbəzli ta ghəra sləni va.
6 Há diferentes formas de atuação, mas é o mesmo Deus quem efetua tudo em todos.
7 Ya wa ndəy, a Safə tsa Hyalaa ghəra sləni li ka ɓanci bərci ta kəəti nihwəti mbəzli.
7 A cada um, porém, é dada a manifestação do Espírito, visando ao bem comum.
8 Dza na kaa tsahwəti ndəy, mbaꞌa ɓanavə bərciy gəzə kwəma lə sənata kwəma mbə, ma kaa tsahwəti ɓa na mbaꞌa ɓanavə bərci gəzə kwəma lə sənashi shi ɓəni məndi.
8 Pelo Espírito, a um é dada a palavra de sabedoria; a outro, a palavra de conhecimento, pelo mesmo Espírito;
9 Kaa tsahwəti diɓa na, mbaꞌa Safə tsa va vay, ɓanavə bərciy ɓə nəfə tsa ci gwanay kaa Hyala. Ma kaa tsahwəti na, mbaꞌa Safə tsa va vay kwətiy ɓanavə bərciy mbəli ka zəlghwə.
9 a outro, fé, pelo mesmo Espírito; a outro, dons de cura, pelo único Espírito;
10 Dza na mbaꞌa ɓanavə bərciy məni kwəma maɗaŋa maɗaŋa na kaa tsahwəti. Kaa tsahwəti na, gəzəpə kwəmaa səəkə va Hyala. Ma kaa tsahwəti na, mbaꞌa ɓanavə bərciy sənay təhəvəri kwəmaa səəkə va Safə tsa Hyala ɗewɗew tsa, lə naa səəkə va hyeler ghwəni *ndə jaka tsa Hyala. Kaa tsahwəti ɓa na, mbaꞌa ɓanavə bərciy gəzə kwəma lə nahwəti ghani favə ma məndi. Ma kaa tsahwəti na, mbaꞌa ɓanavə bərciy mbay zhinikəvəri kwemer gəzəkə tsahwəti ndə va. Ava tsəgha.
10 a outro, poder para operar milagres; a outro, profecia; a outro, discernimento de espíritos; a outro, variedade de línguas; e ainda a outro, interpretação de línguas.
11 Shi va gwanashi kiy, war Safə tsa Hyala va kwətiŋ tsa kwətiy mənishi na mbə mbəzli. Ghəci tihə na bərci va kaa mbəzli, ya wa ndəy, mbaꞌa ɓanavəshi njasa təɓanci na.
11 Todas essas coisas, porém, são realizadas pelo mesmo e único Espírito, e ele as distribui individualmente, a cada um, conforme quer.
12 A ghwəmmə sənay ndə ngəriy, vəgha kwətiŋ na, mbaꞌa bəlahi ɗaŋ ti. Ya tsəgha na bəlahi ɗaŋ ti kiy, war vəgha kwətiŋ ka naa nza. Ava tsəgha na lə Yesəw *Kəristəw kwərakwə ki.
12 Ora, assim como o corpo é uma unidade, embora tenha muitos membros, e todos os membros, mesmo sendo muitos, formam um só corpo, assim também com respeito a Cristo.
13 Ghala pətsaa mənimmə məndi *bateməy, ka vəgha kwətiŋ məntəmmə *Safə tsa Hyala va kwətiŋ tsa gwanammə. Ya mbə hwəlfə *ka Zhəwifə na ndə, ya mbə nahwəti hwəlfə na ndə, ya ntsa papa tsa, ya ntsa yaya tsay, war Safə tsa kwətiŋ tsa va na sa fambəmmə Hyala mbə nefer ghwəmmə gwanammə.
13 Pois em um só corpo todos nós fomos batizados em um único Espírito: quer judeus, quer gregos, quer escravos, quer livres. E a todos nós foi dado beber de um único Espírito.
14 Shiy kwətiŋ mənti na vəgha ndə ngəri kiw, bəlahi ɗaŋ jakəshi na.
14 O corpo não é composto de um só membro, mas de muitos.
15 Ya ə nə səɗa sana, bəla tə vəgha ndə ngəri nzee njana kamee ka dəvəw, kəy, kataŋ dza naa kamaa bəla tə vəgha ndə ngəri na? Tiɓaw.
15 Se o pé disser: "Porque não sou mão, não pertenço ao corpo", nem por isso deixa de fazer parte do corpo.
16 Ya ə nə sləmə sana bəla tə vəgha ndə ngəri nzee njana kamee ka mətsəw, kəy, kataŋ dza naa kamaa bəla tə vəgha ndə ngəri na? Tiɓaw.
16 E se o ouvido disser: "Porque não sou olho, não pertenço ao corpo", nem por isso deixa de fazer parte do corpo.
17 Ya ghənzə niy nza sana, dzəghwa bəlahi tə vəgha ndə ngəri, mbaꞌa ghəshi mənishi ka mətsəhi gwanashi kiy, lə wa niy dza ndəə favə kwəma nzaa? Ya ka slimim gwaꞌa tsəgha niy nza shi tə vəgha ndə kiy, lə wa niy dza ndəə fa zən tsa shiy nzaa?
17 Se todo o corpo fosse olho, onde estaria a audição? Se todo o corpo fosse ouvido, onde estaria o olfato?
18 Njasa nza bəlahi va tə vəgha ndəy, Hyala fəyshi na tsəgha, dzəghwa tə pətsa ɗi na.
18 De fato, Deus dispôs cada um dos membros no corpo, segundo a sua vontade.
19 Mbaꞌa kə Hyala niy mənti bəlahi tə ndə ngəri va ka nahwəti bəla kwətiŋ nzay, ka dza vəghaa nza tiɓa nzaw.
19 Se todos fossem um só membro, onde estaria o corpo?
20 Bəlahi mənti na va ɗaŋ ni kiy, ghəshi mənti na vəgha ndə ngəri.
20 Assim, há muitos membros, mas um só corpo.
21 Tsəgha kə kiy, ka mbay mətsəə ni kaa dəvə na: Kwal tsee tiɓa lə ghaw, kəw. Ka mbay ghən ni ɓa na: Kwal tsee lə ghwəyəw, kə kaa shiɗshiɗiw.
21 O olho não pode dizer à mão: "Não preciso de você! " Nem a cabeça pode dizer aos pés: "Não preciso de vocês! "
22 Sana, war mbaꞌa kə na nata gha va bəla tə vəgha gha, kwəɗ kwəɗ na kala tiɓa nzay, ntsa məti məti tsa niy dza ghaa nza nza.
22 Pelo contrário, os membros do corpo que parecem mais fracos são indispensáveis,
23 Ghwəmmə kəə nighə sanay, bəla tə vəgha ghwəmmə va ka ghwəmməə ɓəti njasa kama vəri tiy, ghənzə na na ka ghwəmməə gwəraa ndəghwə. Na haꞌwə ghwəmmə va li bəla tə vəgha ghwəmmə kala ɗi ghwəmmə mbəzliy natay. Ghənzə na sa gwəra ghwəmməə fə ghən ti.
23 e os membros que pensamos serem menos honrosos, tratamos com especial honra. E os membros que em nós são indecorosos são tratados com decoro especial,
24 Dzəghwa naa təɓə bəla tə vəgha ghwəmmə na, kala mbə ghwəmmə lə nava bəla vəgha. Hyala ngati na shi va tsəgha gwanashi, ta mbə diməə nza tərəŋwɓa tə ni haꞌwə ndə va shiy li shi.
24 enquanto os que em nós são decorosos não precisam ser tratados de maneira especial. Mas Deus estruturou o corpo dando maior honra aos membros que dela tinham falta,
25 Ma mənti Hyala tsəghay, nəghətaa vəgha ntsa kwətiŋ tsa dzaa tihəvəri ghən tsa nzə, ta mbə bəlahi tə vəgha gwanashiy kəəkəəti ghən tsa shi kwa jipə shi.
25 a fim de que não haja divisão no corpo, mas, sim, que todos os membros tenham igual cuidado uns pelos outros.
26 Mbaꞌa kə zhi bəhəvə ndə tə nahwəti bəla tə vəgha ciy, vəgha ntsa va gwanata ka naa nza mbə sa ngəraꞌwə va zhi tsa va. Mbaꞌa kə məndi ghasləti nahwəti bəla vəgha ndə ɓay, vəgha ci va gwanata ka naa nza mbə təɓə kwərakwə ɓa.
26 Quando um membro sofre, todos os outros sofrem com ele; quando um membro é honrado, todos os outros se alegram com ele.
27 Ghwəy gwanaŋwəy, ghwəy mbəzliy nəw Yesəw kiy, vəgha ciy gə ghwəy. Bəlahi tə vəgha ci nza ghwəy, ya wa ndə mbə ghwəyəy lə tsa ci pi na tə vəgha va.
27 Ora, vocês são o corpo de Cristo, e cada um de vocês, individualmente, é membro desse corpo.
28 Hyala dəꞌwə ghən tsa nzə ɓanavəshi na sləni ghənghən ghənghən mbə dəvə shi kaa nihwəti mbəzli, mbə mbəzliy nəw Yesəw. Dza na kwa taŋtaŋəy, mbaꞌa fəy *ka kwal Yesəw, zhini na kwa baka, mbaꞌa fəy ka gəzə kwəmaa səəkə və. Ma tə kwa mahkana na, mbaꞌa fəy mbəzliy dzaa ɓənipə kwəma nzə. Zhini na diɓa na, mbaꞌa ɓanavə bərci kaa nihwəti mbəzli ta məni shi maɗaŋa maɗaŋa ni. Ma nihwəti ɓa na, mbaꞌa ɓanavəshi bərciy mbəli ka zəlghwə. Nihwəti diɓa na, mbaꞌa ɓanavəshi bərciy kəəti mbəzli. Nihwəti diɓa na, mbaꞌa ɓanavəshi bərciy ꞌwa kwal kaa mbəzli, ma nihwəti diɓa ki na, mbaꞌa ɓanavəshi bərciy mbay gəzə kwəma lə nahwəti ghani favə ma məndi. Ava tsəgha.
28 Assim, na igreja, Deus estabeleceu primeiramente apóstolos; em segundo lugar, profetas; em terceiro lugar, mestres; depois os que realizam milagres, os que têm dom de curar, os que têm dom de prestar ajuda, os que têm dons de administração e os que falam diversas línguas.
29 Nay ghwəy njasa təhavəpə Hyala sləni nzə sa? Gwanashi na mbəzliy ka kwal Yesəw na? Gwanashi na mbəzliy ka gəzə kwəmaa səəkə va Hyala na? Gwanashi na mbəzliy ka ɓənipə kwəma nzə na? Gwanashi na ghəshiy ka ghəra sləni maɗaŋa maɗaŋa na na?
29 São todos apóstolos? São todos profetas? São todos mestres? Têm todos o dom de realizar milagres?
30 Kaa ngəshi gwanashi ɓanavə na bərciy mbəli mbəzli va zəlghwə na? Gwanashi mbay ghəshi gəzə kwəma lə ghani sənata ma məndi na? Kaa ngəshi gwanashi ɓanavə na bərciy zhinikəvəri kwəma sənata ma məndi va na? Tiɓaw.
30 Têm todos dons de curar? Falam todos em línguas? Todos interpretam?
31 Ma pə ghwəy məntiy, pəlam kwal tsaa kwəmavə niy gwəramti bərci mbə bərci ɓəpə Hyala.
31 Entretanto, busquem com dedicação os melhores dons. Passo agora a mostrar-lhes um caminho ainda mais excelente.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.