Lucas 4
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NVT
1 God Hɨmɨn Yaaik hɨrak kɨkɨak Jisas han kɨrak te keneisesik hɨrak kɨnaaiwɨr mani Jodan. Hɨrak keriyaak ken yaank weinɨk mɨt ap newi.
1 Jesus, cheio do Espírito Santo, voltou do rio Jordão e foi conduzido pelo Espírito no deserto,
2 Hɨrak kepu en wɨ mar 40, Seten kari han kɨrak. Hɨrak ap kaam menmen mei kises wɨ kerek hɨrak kepu wit weinɨk ek au. Me wɨ yapɨrwe em, hɨrak nɨnpɨ maak.
2 onde foi tentado pelo diabo durante quarenta dias. Não comeu nada durante todo esse tempo, e teve fome.
3 Hɨrak nɨnpɨ maak kepu en wɨ mar 40, te Seten ketpɨwek kar ik: “Ti Nɨkan ke God te ti etɨp nan ik ekweikɨn ekre bret.”
3 Então o diabo lhe disse: “Se você é o Filho de Deus, ordene que esta pedra se transforme em pão”.
4 Jisas ketpɨwek, “Hɨm me God mau tɨwei matɨp, ‘Mɨtɨk kaku werek te hɨrak ap kakɨm menmen metike tɨpar weinɨm keremem au.’”
4 Jesus, porém, respondeu: “As Escrituras dizem: ‘Uma pessoa não vive só de pão’”.
5 Epei au Seten keriyaak keiyɨk ken mɨniu (o neiyɨp) iuwe kau niu ein, waswas hɨrak keteiknɨwek tɨ kerer wit wit mɨt newiyen.
5 Então o diabo o levou a um lugar alto e, num momento, lhe mostrou todos os reinos do mundo.
6 Hɨrak ketpɨwek kar ik: “Hi awetut wit im yapɨrwe metike menmen mɨr iuwe ti naanmamrewem te ti ehɨt niuk mit iuwe. Nɨpaa God kewetewem te hi han kai hi ewet mɨtɨk kerek hi hanhanek ewetɨwekem.
6 “Eu lhe darei a glória destes reinos e autoridade sobre eles, pois são meus e posso dá-los a quem eu quiser”, disse o diabo.
7 Ti ewen ninɨp hitehɨr ewenaunɨpi hi iuwe te hi ewetutem.”
7 “Eu lhe darei tudo se me adorar.”
8 Jisas pɨke ketpɨwek kar ik: “Hɨm me God mau tɨwei matɨp haiu mɨt emwenɨpi God kaiu, hɨrak iuwe kerek ek, haiu emises menmen mɨrak. Han en au.”
8 Jesus respondeu: “As Escrituras dizem: ‘Adore o Senhor, seu Deus, e sirva somente a ele’”.
9 Hɨrak ketpɨwek kar ek, Seten keriyaak keiyɨk ken wit Jerusalem kewisɨk kentɨr wɨnak siup ke wɨnak iuwe ke God ketpɨwek kar ik: “Ti Nɨkan ke God te ti ehɨtɨkɨr ehɨn eno tɨ eik.
9 Então o diabo o levou a Jerusalém, até o ponto mais alto do templo, e disse: “Se você é o Filho de Deus, salte daqui.
10 Ti ap hahi au antar hɨm me God mau tɨwei matɨp,
10 Pois as Escrituras dizem: ‘Ele ordenará a seus anjos que o protejam.
11 Hɨr nanɨnanit nanriuwe his mɨr te ti ap enkewɨn antar nan enamu hɨt mit ewenem mamniu nan taau.’”
11 Eles o sustentarão com as mãos, para que não machuque o pé em alguma pedra’”.
12 Jisas ketpɨwek kar ik: “Hɨm me God mau tɨwei matɨp: ‘Yi mɨt ap eiri han ke Mɨtɨk Iuwe ki God te kakɨkepi au ekɨt!’”
12 Jesus respondeu: “As Escrituras dizem: ‘Não ponha à prova o Senhor, seu Deus’”.
13 Seten kari han ke Jisas keriuwe menmen ham ham epei au, hɨrak kisesim au, hɨrak kɨnaiwɨrek ere maain wɨ ham.
13 Quando o diabo terminou de tentar Jesus, deixou-o até que surgisse outra oportunidade.
14 God Hɨmɨn Yaaik kekre han kɨrak keneisesik kekepik te hɨrak pɨke ken provins Galili. Hɨm me menmen Jisas kɨrɨakem men merer wit wit in.
14 Então Jesus, cheio do poder do Espírito, voltou para a Galileia. Relatos a seu respeito se espalharam rapidamente por toda a região.
15 Hɨrak katɨp mɨt miyapɨr hɨm kekre wɨnak kerek mɨt nau nererik nekine hɨm me Moses, te hɨr newenɨpi niuk mɨrak natɨp hɨrak yaaik.
15 Ele ensinava nas sinagogas, e todos o elogiavam.
16 Maain Jisas kɨpiun wit Nasaret kerek nɨpaa hɨrak kewik ere iuwe. Me wɨ Sabat hɨrak ken kekre wɨnak kɨr kerek hɨr nekine hɨm me Moses en, hɨrak ken kar nɨpaa hɨrak kɨrɨakem, hɨrak kekrit kekine hɨm me God.
16 Quando Jesus chegou a Nazaré, cidade de sua infância, foi à sinagoga no sábado, como de costume, e se levantou para ler as Escrituras.
17 Mɨtɨk kewetɨwek tɨwei nɨpaa mɨtɨk Aisaia hɨrak profet kewisɨm, hɨrak kenke tɨwei kɨnapɨn hɨm hɨram matɨp mar im:
17 Entregaram-lhe o livro do profeta Isaías, e ele o abriu e encontrou o lugar onde estava escrito:
18 “Hɨmɨn Yaaik ke Mɨtɨk Iuwe God kekre han kai kentar hɨrak kehimɨtena hi ewepyapɨr hɨm yaaim mamno mɨt enun nau weinɨm. Hɨrak keriuweta hi atɨp mɨt har ik: ‘Menmen meteneni te hi asiupeni.’ Hi akaap mɨt kerek nanamɨr toto te hɨr enɨr ein ein. Mɨt hɨr han enuk neriuwe menmen enum te hi arekyor han kɨr yaaik kakrihis me menmen im.
18 “O Espírito do Senhor está sobre mim, pois ele me ungiu para trazer as boas-novas aos pobres. Ele me enviou para anunciar que os cativos serão soltos, os cegos verão, os oprimidos serão libertos,
19 Hɨrak keriuweta te hi awepyapɨr hɨm me tito im God kakrɨak mɨt menmen yaaim kakɨkepi.”
19 e que é chegado o tempo do favor do Senhor”.
20 Hɨrak kekinaam epei au, hɨrak keiyepet tɨwei, hɨrak pɨke kewet mɨtɨk kerek naanmɨprewem hɨrak pɨke kau yeno. Epei au, mɨt yapɨrwe nekre wɨnak eik e hɨr nɨpɨrek.
20 Jesus fechou o livro, devolveu-o ao assistente e sentou-se. Todos na sinagoga o olhavam atentamente.
21 Hɨr nɨpɨrek, hɨrak ketpor kar ik: “Petepin hɨm mau tɨwei yi yemtau hi ekinaam hɨram epei mamnen.”
21 Então ele começou a dizer: “Hoje se cumpriram as Escrituras que vocês acabaram de ouvir”.
22 Hɨr yapɨrwe netpɨwek nar ik: “Hɨm im yaaim?” Te hɨr han kitet hɨm yaaim hɨrak ketpim hɨr natɨpan nar ik: “Hɨrak nɨkan ke Josep kerek ek.”
22 Todos falavam bem dele e estavam admirados com as palavras de graça que saíam de seus lábios. Contudo, perguntavam: “Não é esse o filho de José?”.
23 Hɨrak ketpor kar ik: “Hi hertei maain yi hanhan eiyɨtpo hɨm im kerek nɨpaa mɨt netpim nar ik: ‘Mɨtɨk ti ahɨkaap mɨt hɨr nɨnap te ti ɨkaap hɨrekes. Menmen haiu memtau ti epei hɨrɨakem meit wit Kapaneam ti erɨakem in meit wit kit haiu mamɨrem.’”
23 Então ele disse: “Sem dúvida, vocês citarão para mim o ditado: ‘Médico, cure a si mesmo’, ou seja, ‘Faça aqui, em sua cidade, o mesmo que fez em Cafarnaum’.
24 Hɨrak wen ketpor, “Hi hetpi werek. Mɨt ne wit ke mɨtɨk profet hɨr ap nemtau hɨm mɨrak nanisesim au.
24 Eu, porém, lhes digo a verdade: nenhum profeta é aceito em sua própria cidade.
25 Hi hetp werek. Nɨpaa enum eik miyapɨr yapɨrwe neit Isrel mɨkan nɨr naa hɨr nepu weinɨm. Me wɨ im Ilaija kitehi God keiyepet hawɨ keit menep ere tito wikak wenke hispɨnak kiutɨp (6) te menmen ap mewo mau ni au.
25 “Por certo havia muitas viúvas necessitadas em Israel no tempo de Elias, quando o céu se fechou por três anos e meio e uma fome terrível devastou a terra.
26 God ap keriuwet Ilaija ken kɨkaap miyapɨr ne Isrel kerek mɨkan nɨr naa ek au. Hɨrak keriuwetek ken kɨkaap mɨte kerepep kerek mɨtɨk kɨre kaa ek, hɨre weit wit Sarefat ke wit iuwe Saidon. Hɨre ap pe weiwɨk me Isrel au.
26 E, no entanto, Elias não foi enviado a nenhuma delas, mas sim a uma estrangeira, uma viúva de Sarepta, na região de Sidom.
27 Nɨpaa enum eik me wɨ mɨtɨk profet hak niuk mɨrak Ilaisa kau tɨ, mɨt yapɨrwe ne Isrel lepro mewi, te hɨrak ap kekepi hɨr nɨre yaain au. Hɨrak kɨkaap mɨtɨk Neman ke wit Siria kerekek, ap ke weiwɨk me Isrel. Yi yɨre mɨt nɨpaa nepu en, neweikɨn sip newet mɨtɨk kɨr Ilaija. In ek yi yeweikɨn sip yeweto, te hi anaiwɨri.”
27 E havia muitos leprosos em Israel no tempo do profeta Eliseu, mas o único que ele curou foi Naamã, o sírio”.
28 Mɨt yapɨrwe hɨr neit wɨnak eik e nemtau hɨm im hɨr han enuk neriuwerek wɨsenuk nentar hɨr nertei hɨrak keneri keriuwe hɨm im.
28 Quando ouviram isso, aqueles que estavam na sinagoga ficaram furiosos.
29 Hɨr nekrit neiyɨk nen nepɨrek kenpɨn me wit. Hɨr neriyaak neiyɨk nen mɨniu kerek wit kɨr kɨwaairi, te hɨr nanwɨrek kakɨnkewɨn kaki.
29 Levantaram-se, expulsaram Jesus da cidade e o arrastaram até a beira do monte sobre o qual a cidade tinha sido construída. Pretendiam empurrá-lo precipício abaixo,
30 Au, God kenipi han kɨr toenuk te hɨrak keke tɨ kewepi nɨmɨn ken kɨnaiwɨri ken.
30 mas ele passou por entre a multidão e seguiu seu caminho.
31 Jisas kɨnaaiwɨr wit Nasaret ken, hɨrak kekiuwe ken kiun Kepeneam, wit hak ke provins Galili. Me wɨ Sabat hɨrak katɨp mɨt miyapɨr hɨm me God,
31 Então Jesus foi a Cafarnaum, uma cidade na Galileia, onde ensinava na sinagoga aos sábados.
32 Te hɨr han kekrit han yaaik neriuwe hɨm hɨrak ketporem nentar hɨrak ketpor kar ke Mɨtɨk Iuwe God keriuwetek kan ketpor hɨm mɨrak iuwe.
32 Ali também o povo ficou admirado com seu ensino, pois ele falava com autoridade.
33 Mɨtɨk hak kau wɨnak kerek mɨt nererik nemtau hɨm me Moses mɨt nekinaam, herwe enuk ke Seten kekrerek. Te hɨrak kɨnap katɨp hɨm iuwe kar ik:
33 Certa ocasião, estando ele na sinagoga, um homem possuído por um demônio, um espírito impuro, gritou:
34 “Ti henmak te ti han herekyei enum Jisas ke Nasaret? Ti han awep eraiwaank mamɨt. Haiu mertei ti keimɨn. Ti Mɨtɨk Iuwe God kehimɨtenit enen akaap mɨt.”
34 “Por que vem nos importunar, Jesus de Nazaré? Veio para nos destruir? Sei quem é você: o Santo de Deus!”.
35 Jisas kenerek katɨp, “Ti ekintɨp enke enopɨn ekeipnɨwek.” Herwe enuk kewɨr mɨtɨk kerekek kan kɨwaai tɨ kekre nɨmɨn ne mɨt yapɨrwe. Hɨrak ketpɨwek kar ik, te hɨrak herwe enuk kɨnaiwɨrek, te hɨrak ap kewaankek au.
35 Jesus o repreendeu, dizendo: “Cale-se! Saia deste homem!”. Então o espírito jogou o homem no chão à vista da multidão e saiu dele, sem machucá-lo.
36 Mɨt yapɨrwe nɨrek hɨr han kekrit natɨpan nar ik: “Hɨm im mekam? Hɨrak ketpor keriuwe hɨm mɨrak hɨram iuwe te herwe mekrerek hɨram mɨnapen mɨrɨr mekeipnɨwek.”
36 Admirado, o povo exclamava: “Que autoridade e poder ele tem! Até os espíritos impuros lhe obedecem e saem quando ele ordena!”.
37 Te hɨm me menmen Jisas kɨrɨakem men mɨt nerer wit wit nɨrapɨt Kapaneam.
37 E as notícias a respeito de Jesus se espalharam pelos povoados de toda a região.
38 Jisas kɨkaap mɨtɨk enuk tɨpir kekrerek, hɨrak kekrit kɨnaaiwɨr wɨnak kerek mɨt nau nererik nekine hɨm me Moses mekrerem, hɨrak kɨnɨk ken wɨnak ke Saimon. Saimon maam pɨrak (miye pe mɨte pɨrak) hɨre wɨnap wɨsenum yɨnk sisi te hɨr nen netpɨwek netɨwekhis kan kakɨrep.
38 Depois de sair da sinagoga naquele dia, Jesus foi à casa de Simão, onde encontrou a sogra dele muito doente, com febre alta. Quando os presentes suplicaram por ela,
39 Hɨrak ken kerp menep yeno mɨre kerek mɨte hɨre wɨnap wɨwaaiyem em, hɨrak katɨp menmen enum, te hɨram menke mekeipnɨwe. Wasenum hɨre wekrit te hɨre wewetɨr menmen wekepi.
39 Jesus se pôs ao lado da cama e repreendeu a febre, que a deixou. Ela se levantou de imediato e passou a servi-los.
40 In ek wepni kewen ken te mɨt pɨke nepno ein ein nentar wɨ Sabat hɨram epei au, te hɨr neimɨn nɨr yinan nɨnap neriuwe menmen enum enum hɨr netorhis neri nan, hɨrak Jisas kewis his mentar hɨr mɨt miyapɨr yapɨrwe kekepi hɨr nɨre yaain.
40 Quando o sol se pôs, as pessoas trouxeram seus familiares enfermos até ele. Qualquer que fosse a doença, ao pôr as mãos sobre eles, Jesus curava a todos.
41 Herwe enum hɨram menke mekeipɨn mɨt han menepɨp mar ik: “Ti Nɨkan ke God kerekek.” Au, hɨrak keneri ketpor te hɨr ap pɨke nekrit natɨp nentar hɨr nertei hɨrak Mɨtɨk Krais kerek God kehimɨtanek kaknen kakɨkaap mɨt.
41 Muitos estavam possuídos por demônios, que saíam gritando: “Você é o Filho de Deus!”. Jesus, no entanto, os repreendia e não permitia que falassem, pois sabiam que ele era o Cristo.
42 Maain teip hekrit, Jisas kɨnaaiwɨr wit ik ken wit weinɨk katɨp God menmen. Hɨrak ken wit weinɨk kitehi God menmen, mɨt nɨnetnɨwek ere hɨr nɨnapɨnek, hɨr newenek natɨp te hɨrak ektikeri enu enɨt.
42 Logo cedo na manhã seguinte, Jesus retirou-se para um lugar isolado. As multidões o procuravam por toda parte e, quando finalmente o encontraram, suplicaram que não as deixasse.
43 Au, hɨrak ketpor, “Hi are ano herer wit wit awepyapɨr hɨm mei yaaim me mɨt enwis God naanmamror. God keriuweta te hi awepyapɨrem.”
43 Ele, porém, disse: “Preciso anunciar as boas-novas do reino de Deus também em outras cidades, pois para isso fui enviado”.
44 Te hɨrak ken kɨnaiwɨri kewepyapɨr hɨm me God kekre wɨnak kerek mɨt nau nererik nekine hɨm me Moses nerer wit wit neit provins Judia.
44 E continuou a anunciar sua mensagem nas sinagogas da Judeia.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.