Lucas 20
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NTLH
1 Wɨ ham, kerek Jisas kepeit wɨnak iuwe ke God keit Jerusalem kerekek, hɨrak katɨp mɨt miyapɨr hɨm yaaim me God, mɨt han pris iuwe kerek newet God menmen me mɨt, hɨr netike mɨt ne Skraip kerek natɨp mɨt miyapɨr hɨm me Moses, hɨr netike mɨt iuwe hɨr naanmɨpre mɨt ne Isrel hɨr nan.
1 Certo dia, Jesus estava no pátio do Templo ensinando o povo e anunciando o evangelho . Então chegaram ali alguns chefes dos sacerdotes e alguns mestres da Lei, junto com alguns líderes do povo,
2 Hɨr nan hɨr nitɨwekhi, “Ti etpai, keimɨn kehimɨtenit te ti han hɨrɨak menmen im? Keimɨn ketput hɨram yaaim te ti hɨrɨakem?”
2 e perguntaram: — Diga para nós: com que autoridade você faz essas coisas? Quem lhe deu essa autoridade?
3 Jisas kewenhi ketpor, “In ek hi hitihi yi eiyɨtpewem.
3 Jesus respondeu:
4 Mɨtɨk Jon, God keriuwetek kan hɨrak kɨkɨr mɨt neriuwe tɨpar ketpor hɨr enweikɨn sip enwet menmen enum o Jon hɨrekes han kitetim kɨrɨakem?”
4 Quem deu autoridade a João para batizar? Foi Deus ou foram pessoas?
5 Hɨr natɨpan han kitetim mar im: “Haiu mamtɨp me God, te hɨrak kaktɨp, ‘Hɨram meke God man te yi yenmak ap yises hɨm me Jon?’
5 Aí eles começaram a dizer uns aos outros: — O que é que vamos dizer? Se dissermos que foi Deus, ele vai perguntar: “Então por que vocês não creram em João?”
6 Te haiu mamtɨp Jon hɨrekes han kitetim kɨrɨakem, mɨt yapɨrwe in en nanwɨr nan nanwep nanɨntar hɨr han kitet Jon hɨrak profet, God keriuwetek kan kewepyapɨr hɨm mɨrak.”
6 Mas, se dissermos que foram pessoas, esta multidão vai nos apedrejar, pois eles acham que João era profeta .
7 Te hɨr newenhi natɨp Jisas nar ik: “Haiu ap mertei menmen Jon ketpim meke nein man?”
7 Por isso responderam: — Nós não sabemos quem deu autoridade a João para batizar.
8 Te Jisas ketpor, “Mar keremem te hi ap hetpi keimɨn keriuweta hi hɨrɨak menmen.”
8 Jesus disse:
9 Hɨrak ketpor epei au, Jisas katɨp mɨt hɨm tok piksa im: “Mɨtɨk kiutɨp kamɨr wain nɨkim mau ni kewis mɨt han naanmɨprewem. Maain hɨr nanɨt ham, hɨrak kakɨt ham. Epei au, hɨrak kɨnaaiwɨr wit kɨrak ken kakɨt wit hak ere maain tito yapɨrwe.
9 Depois Jesus contou esta parábola para o povo:
10 Me wɨ kerek hɨr nanɨt waai nɨkim mewɨnki kerem em, hɨrak keriuwet mɨtɨk kerek kɨrɨak menmen mɨrak kakno kakɨr mɨt kerek naanmɨprewem, hɨr enwetɨwek ham pɨnam. Te mɨt kerek naanmɨpre ni keremem nakɨp nenipek yɨnk enuk nesiuwerek kan ap ketenen menmen mei au.
10 Quando chegou o tempo da colheita, ele mandou um empregado para receber a sua parte. Mas os lavradores bateram nele e o mandaram de volta sem nada.
11 Maain hɨrak pɨke keriuwet mɨtɨk hak ken te mɨt naanmɨpre ni keremem hɨr nakɨp nenipek yɨnk enuk nesiuwerek pɨke kan ap ketenen menmen mei au.
11 O dono mandou outro empregado, mas eles também bateram nele, depois o trataram de modo vergonhoso e o mandaram de volta sem nada.
12 Hɨrak pɨke kan ap ketenen menmen au, hɨrak keriuwet wok mɨtɨk hak kepno, te mɨt naanmɨpre ni hɨr nakɨp kaa hɨr newɨrek kenpɨn.
12 Então ele enviou um terceiro empregado, mas os lavradores também bateram nele e o expulsaram.
13 Hɨr newɨrek kenpɨn, mɨtɨk ke ni hɨrekes katɨp, ‘Hi arɨak mekam te hi ehɨt menmen mai pɨnam? Hi hertei. Hi esiuwe nɨkan kai nɨpaa hi hinaak kiutɨp kerek ek. Hɨrak ekno te hɨr han ekitetik enwetɨwek menmen.’
13 Aí o dono da plantação pensou: “O que vou fazer? Já sei: vou mandar o meu filho querido. Tenho certeza de que vão respeitá-lo.”
14 Hɨrak keriuwetek ken ni eim, te mɨt kerek naanmɨprewem nɨrek hɨr natɨpan, ‘Ik ek hɨrak nɨkan kɨrak hɨrekes kerek ek. Haiu emkɨp te haiu mamɨt ni me waai wain hɨram maiu.’
14 — Mas, quando os lavradores viram o filho, disseram: “Este é o filho do dono; ele vai herdar a plantação. Vamos matá-lo, e a plantação será nossa.”
15 Te hɨr nepɨrek kaknopɨn ni me waai nɨkim kerem em, hɨr nakɨp. Mɨtɨk hɨrekes ke ni keremem ekrɨak mekam me mɨt naanmɨpre ni mɨrak?
15 — Então eles jogaram o filho para fora da plantação e o mataram. Aí Jesus perguntou:
16 Hi hetpi hɨrak eknen eknep mɨt kerek naanmɨpre ni eim, hɨrak pɨke ekwet han em naanmɨpre ni me waai keremem.” Mɨt hɨr nemtau hɨm im hɨr natɨp, “Taau! Emɨt! Mɨt kerek naanmɨpre ni ap te nanrɨak enum marim auye!”
16 Ele virá, matará aqueles homens e dará a plantação a outros lavradores. Então as pessoas que estavam ouvindo disseram: — Que Deus não permita que isso aconteça!
17 Jisas kɨri ketpor kitorhi kar ik: “Menmen im ap te mamnen taau, kenmak hɨm me God mau tɨwei matɨp mar im:
17 Mas Jesus olhou bem para eles e disse:
18 Mɨt neimɨn niutɨp niutɨp kerek neweikɨn sip neweto hɨr nar ke mɨt hɨr nerewo teinɨk ek hɨrak kakrenirɨr kike kike nanriwaank. Teinɨk kakɨnke kakɨntar neimɨn hɨrak kaksesi tɨkip tɨkip mamre niutɨp. (Hi kerekek hɨre teinɨk ik. Keimɨn ap kises hɨm mai kakɨwaank hɨrekes.)”
18 Quem cair em cima dessa pedra ficará em pedaços. E, se a pedra cair sobre alguém, essa pessoa vai virar pó.
19 Mɨt hɨr natɨp mɨt miyapɨr hɨm me Moses netike mɨt iuwe pris kerek ninɨn mɨt han, hɨr hanhan in ek nanɨthis Jisas nankɨp nentar hɨrak katɨp mɨt hɨm weinɨm tok piksa me hɨr mɨt iuwe keriyen. Te hɨr nɨnapen mɨt miyapɨr yapɨrwe nererik menep menep, te hɨr netɨwekhis nanɨp au.
19 Os mestres da Lei e os chefes dos sacerdotes sabiam que era contra eles que Jesus havia contado essa parábola e queriam prendê-lo ali mesmo, porém tinham medo do povo.
20 Te hɨr nemerɨr wɨ te nantɨwekhis. Hɨr nehimɨtan mɨt enun nemipɨn hɨr nɨre yaain te hɨr nanɨnen nanmipɨn Jisas nanitɨwekhi menmen te hɨr nanwisɨk kakno his me mɨtɨk iuwe Gavman ke Rom.
20 Então começaram a vigiar Jesus. Pagaram alguns homens para fazerem perguntas a ele. Eles deviam fingir que eram sinceros e procurar conseguir alguma prova contra Jesus. Assim os mestres da Lei e os chefes dos sacerdotes teriam uma desculpa para o prender e entregar nas mãos do Governador romano.
21 Hɨr nan natɨp Jisas, “Kaiu Iuwe, haiu mertei menmen ti etpim ewepyapɨrem hɨram yaaim. Haiu mertei ti ap hɨnaain mɨt iuwe o mɨt neimɨn weinɨn. Hɨram menmen weinɨm ti etpor hɨm yaaim me God keremem.
21 Esses homens perguntaram: — Mestre, sabemos que aquilo que o senhor diz e ensina é certo. Sabemos também que o senhor não julga pela aparência e ensina a verdade sobre a maneira de viver que Deus exige.
22 Ti etpei hɨram yaaim werek te haiu emwet mɨtɨk iuwe naanmɨpre mɨt ne Rom netikewei pewek me takis o au?”
22 Diga: é ou não é contra a nossa Lei pagar impostos ao Imperador romano?
23 Te Jisas kertei kekre han kɨrak hɨr nemipɨn te hɨrak ketpor, “Yi yenmak te yi yitauhiyem a?
23 Mas Jesus percebeu a má intenção deles e disse:
24 Yi eiteikno pewek kei kiutɨp. Hɨmɨn metike niuk me keimɨn im em?” Hɨr newenhi, “Mɨtɨk iuwe Sisa kerek naanmɨpre mɨt ne Rom ek.”
24 — Tragam aqui uma moeda. De quem são o nome e a cara que estão gravados nela? — São do Imperador! — responderam eles.
25 Te Jisas katɨp, “Yi eiwet mɨtɨk iuwe naanmɨpre mɨt ne Rom menmen lo metpim. Te yi eiwet God menmen hɨm me Moses keremem metpim.”
25 Então Jesus disse:
26 Hɨr ap nemtau hɨm mei enum hɨrak ketpim te hɨr nanriyaak me nanamɨr me mɨt neiyɨk nanɨno au. Te hɨr nekintɨp wɨre wɨre neit, hɨr han kekrit neriuwe hɨm mɨrak.
26 Eles não puderam conseguir nenhuma prova contra Jesus diante do povo. Por isso ficaram calados, admirados com a resposta dele.
27 Mɨt han pris hɨr nises hɨm me Sadyusi, hɨr nan Jisas. Hɨr keriyen han kitet mɨt epei naa ap te pɨke nanɨkrit taau. Hɨr nitɨwekhi nar ik:
27 Alguns saduceus , os quais afirmam que ninguém ressuscita, chegaram perto de Jesus
28 “Mɨtɨk Iuwe, mɨtɨk Moses kewisai hɨm lo im em: ‘Mɨtɨk kaa kɨnaaiwɨr mɨte pɨrak te nɨkerek au, mɨtɨk kerekek nɨkik o heiyiuwe kɨrak ekɨt mɨte pɨrak weiniye kerepep te hɨre pɨke ewine nɨkerek enɨkrehɨr ke mɨtɨk nɨpaa kaa ek e.’
28 e disseram: — Mestre, Moisés escreveu para nós a seguinte
29 Nɨpaa mɨtɨk ketike kikrek nɨrak hispɨnak kiutɨp (6) ne haai kiutɨp hɨr nepu. Heiyiuwe kɨr keit mɨte. Maain hɨrak kaa, te hɨrak ap epei kine nɨkerek nei wen au.
29 Acontece que havia sete irmãos. O mais velho casou e morreu sem deixar filhos.
30 Te nɨkik kɨrak kerek nɨmɨnek ek ketɨwe te hɨrak kaa ap epei kine nɨkerek au.
30 Então o segundo casou com a viúva,
31 Nɨmnek ketɨwe te menmen mar im me hɨrakɨt hispɨnak wik (7), hɨr naa te ap hɨr nine nɨkerek nei au.
31 e depois, o terceiro. E assim a mesma coisa aconteceu com os sete irmãos, isto é, todos morreram sem deixar filhos.
32 — ausente —
32 Depois a mulher também morreu.
33 — ausente —
33 Portanto, no dia da ressurreição, de qual dos sete a mulher vai ser esposa? Pois todos eles casaram com ela!
34 Hɨr nitɨwekhi epei au, Jisas kewenhi ketpor, “Mɨt miyapɨr in ek hɨr neitan. Haairer ne miyapɨr nɨhan hɨram, hɨr nesiuwe nɨkerek nɨr nanɨno nanɨt pewek nanmereyi.
34 Jesus respondeu:
35 Te mɨt netike miyapɨr kerek hɨr yaain en nentar hɨr newis God naanmɨpri, hɨr nani te maain God kakɨkɨan hɨr nanɨkrit nanu te maain hɨr ap pɨke nanɨtan taau.
35 Mas as pessoas que merecem alcançar a ressurreição e a vida futura não vão casar lá,
36 Hɨr nanɨre mɨt ensel nentar hɨr ap te nani au. Hɨr nanu nanre nɨkerek ne God nanɨntar hɨr naa hɨr pɨke nanɨkrit.
36 pois serão como os anjos e não poderão morrer. Serão filhos de Deus porque ressuscitaram.
37 Mɨtɨk Moses katɨp keteiknai werek werek kerek mɨt naa maain nanɨkrit nanu. Hɨm me God mau tɨwei Moses kewisɨm matɨp menmen me wɨ hɨrak kɨr si taak nu ap kaa au, hɨrak katɨp ke Mɨtɨk Iuwe, ‘Hɨrak God ke Ebraham, God ke mɨtɨk Aisak, mɨtɨk Jekop kerek nɨpaa enum eik nepu.’
37 E Moisés mostra claramente que os mortos serão ressuscitados. Quando fala do espinheiro que estava em fogo, ele escreve que o Senhor é “o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó.”
38 Menmen im meteiknai hɨrak God ke mɨt hɨr naa au. Hɨr nepu. Haiu mɨt in han kitet mɨt epei naa, te God katɨp au hɨr hɨmɨn kɨr kepu. Hɨr nɨnaaiwɨr yɨnk kɨr kaa kerekek te nanɨt yɨnk hak yaaik.”
38 Isso mostra que Deus é Deus dos vivos e não dos mortos, pois para ele todos estão vivos.
39 Mɨt han ne Skraip kerek newepyapɨr hɨm me Moses newenhi natɨp, “Mɨtɨk Iuwe, ti epei atɨp werek.”
39 Aí alguns mestres da Lei disseram: — Boa resposta, Mestre!
40 Hɨr yɨnk enuk nɨnaain nanitehi Jisas menmen meiyam au.
40 E não tinham coragem de lhe fazer mais perguntas.
41 Jisas ketpor, “Nenmak mɨt kerek natɨp mɨt miyapɨr hɨm me Moses natɨp Mɨtɨk Krais kerek God kehimɨtanek hɨrak nepenyek ke Devit kerekek a?
41 Em seguida Jesus perguntou a eles:
42 Hɨrak nepenyek kɨrak kerekek au kentar Devit hɨrekes katɨp mau tɨwei Sam kar ik:
42 Pois o próprio Davi diz assim no livro de Salmos:
43 ere maain hi enep mɨt nit enun nepan epei au nesi.’
43 até que eu ponha os seus inimigos
44 Devit kene nepenyek kɨrak “Mɨtɨk Iuwe kai.” Markeik te Mɨtɨk Iuwe God kehimɨtanek kaknen kakɨkaap mɨt hɨrak kakre nepenyek ke Devit kerekek a?” Jisas katɨp menmen im keteikɨn mɨt hɨrak kɨre God.
44 Se Davi chama o Messias de Senhor, como é que o Messias pode ser descendente de Davi?
45 Mɨt yapɨrwe nererik nemtewek, Jisas katɨp mɨt nɨrak disaipel menmen im:
45 O povo todo estava escutando, e Jesus disse aos discípulos:
46 “Yi naanmamre hɨras me mɨt iuwe newepyapɨr hɨm me Moses. Hɨr nanɨno ein ein neweikɨn laplap saket nokik kerek meteikɨn mɨt hɨr nises God, hɨr han yaaik nantɨpan neiyewowan nanɨrp wit maket kerek mɨt nererik nesiuwe menmen. Hɨr hanhan nanu yeno mɨt nehimɨtanem me mɨt iuwe neit wɨnak kerek mɨt nererik nekine hɨm me Moses, o wɨnak mɨt nererik naam menmen neriuwe mɨt han.
46 — Cuidado com os
47 Hɨr hanhan nɨsawɨn nanri menmen, wɨnak o tɨ me miyapɨr mɨt nɨr epei naa nesiupani. Hɨr epei nari menmen, te hɨr nanɨno wɨnak ke God hɨr nemipɨn nitehi God menmen neteikɨn mɨt yapɨrwe hɨr yaain. Maain God kakɨwaanki wɨsenum nanɨntar hɨr nemipɨn nɨrɨak enum.”
47 Exploram as viúvas e roubam os seus bens; e, para disfarçar, fazem orações compridas. Portanto, o castigo que eles vão sofrer será pior ainda!
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.