Lucas 16
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NTLH
1 Jisas katɨp mɨt disaipel nɨrak kar ik: “Mɨtɨk hak ketenen pewek menmen ham yapɨrwe, hɨrak kewis mɨtɨk hak naanmɨpre menmen mɨrak. Mɨt han nan netpɨwek, ‘Mɨtɨk kerek naanmɨpre menmen mit hɨrak kewɨr pewek mit menep epei mamesi.’
1 Jesus disse aos seus discípulos:
2 Hɨrak kemtewek, hɨrak ketpɨwek kar ik: ‘Hi epei hemtau ti hɨrɨak enum. Ti ewiso tɨwei eteikno menmen ti epei hɨrɨakem entar ti ap wen naanmɨpre menmen mai au.’
2 Por isso ele o chamou e disse: “Eu andei ouvindo umas coisas a respeito de você. Agora preste contas da sua administração porque você não pode mais continuar como meu administrador.”
3 Te mɨtɨk kemtau menmen me mɨtɨk iuwe kerekek hɨrak han kitet hɨrekes katɨp kar ik: ‘Mɨtɨk iuwe kai kakɨnka kakriuweta hi ano entar hi hɨrɨak enum heriuwe menmen mɨrak. Hi arɨak mekam? Hi ap manpenuk te hi ewep wi au. Hi yɨnk enuk ehu yayiwe ehitehi mɨt nanweto pewek au.
3 — Aí o administrador pensou: “O patrão está me despedindo. E, agora, o que é que eu vou fazer? Não tenho forças para cavar a terra e tenho vergonha de pedir esmola.
4 Hi epei han kitet arɨak menmen ham te mɨt hɨr anɨra entauhis ano wɨnak kɨr hɨr naanemprau. Te maain hi epei henke ekeipɨn menmen nɨpaa ein hi naanmɨprewem hi ehu werek.’
4 Ah! Já sei o que vou fazer… Assim, quando for mandado embora, terei amigos que me receberão nas suas casas.”
5 Te hɨrak kenɨne mɨt yapɨrwe niutɨp niutɨp nan kerek nɨpaa neit menmen me mɨtɨk iuwe kɨrak weinɨm. Hɨr ap newetɨwek nan mererim wen au, te hɨrak katɨp mɨtɨk kerek kinɨn kan kar ik: ‘Ti nɨpaa heit menmen marmenum me mɨtɨk iuwe kai?’
5 — Então ele chamou todos os devedores do patrão e perguntou para o primeiro: “Quanto é que você está devendo para o meu patrão?”
6 Hɨrak ketpɨwek kar ik: ‘Hi nɨpaa heit dram me tɨpar mar 100.’ Mɨtɨk naanmɨpre menmen ketpɨwek, ‘Ehu in ehɨt tɨwei ik ti ewis nɨpaa ti heit 50 dram kerem em.’
6 — “Cem barris de azeite!” — respondeu ele.
7 Mɨtɨk hak kan hɨrak kitɨwekhi kar ik: ‘Nɨpaa ti heit mekam?’ Hɨrak ketpɨwek, ‘Nɨpaa hi heit 100 bek rais kerem em.’ Hɨrak ketpɨwek, ‘Ti ehu in ehɨt tɨwei ik ewis menmen mɨre 80 bek rais kerem em.’
7 — Para o outro ele perguntou: “E você, quanto está devendo?”
8 “Maain mɨtɨk iuwe kɨrak kan katɨp mɨtɨk enuk kɨrak kerek naanmɨpre menmen, hɨrak ketpɨwek hɨrak mɨtɨk enuk weise tɨpar kertei menmen werek werek kari han ke mɨt te maain mɨt ein naanmamrɨwek.” Jisas wen katɨp, “Mɨt ne tɨ ap nises God hɨr ninɨn mɨt nises hɨm me God me naanmɨpre menmen mɨr yapɨrwe.
8 — E o patrão desse administrador desonesto o elogiou pela sua esperteza. E Jesus continuou:
9 “Hi wen hetpi werek. Yi han kitet yayɨt menmen mi eikaap mɨt eiriuwerem te maain yi yayi yaino wit ke God hɨrak kakɨtpi yi yayu yaitikerek yayɨntar yi yɨrɨak menmen yaaim a? Taauye!
9 Por isso eu digo a vocês: usem as riquezas deste mundo para conseguir amigos a fim de que, quando as riquezas faltarem, eles recebam vocês no lar eterno.
10 “Mɨtɨk keimɨn hɨrak naanmɨpre menmen kike werek werek, te maain hɨrak naanmamre menmen wɨsenum werek werek. Te hɨrak mɨtɨk kerek kemipɨn me menmen kike, maain hɨrak kakmipɨn me menmen iuwe.
10 Quem é fiel nas coisas pequenas também será nas grandes; e quem é desonesto nas coisas pequenas também será nas grandes.
11 Yi ap naanmɨpre pewek werek werek me tɨ ik e, te keimɨn kakwisi yi naanmamre hɨm yaaim me God? Taauye!
11 Pois, se vocês não forem honestos com as riquezas deste mundo, quem vai pôr vocês para tomar conta das riquezas verdadeiras?
12 Te yi ap naanmɨpre menmen me mɨt han werek werek, te God ap te kakweti menmen kerek yi yaitenenim taau!
12 E, se não forem honestos com o que é dos outros, quem lhes dará o que é de vocês?
13 “Mɨtɨk kɨrɨak menmen me mɨtɨk hak ap te kakrɨak menmen me mɨtɨkɨt wiketeres taau. Te hɨrak han tatwenɨn hak, hak au kakneinɨk. O hɨrak han kekrit keriuwe hak, han ap kekrit keriuwe hak. Yi han ki kakɨnke kakɨntar pewek ap te yi eiyises God werek werek taau.”
13 — Um escravo não pode servir a dois donos ao mesmo tempo, pois vai rejeitar um e preferir o outro; ou será fiel a um e desprezará o outro. Vocês não podem servir a Deus e também servir ao dinheiro.
14 Mɨt ne Farisi hanhan pewek, hɨr nemtau menmen Jisas ketpim, te hɨr netpɨwek enum nanwesɨsek.
14 Os fariseus ouviram isso e zombaram de Jesus porque amavam o dinheiro.
15 Te Jisas ketpor, “Yi keriyen yɨrɨak menmen yari han ke mɨt yeriuwerem te hɨr han kitet yi yɨre yaain yinɨn mɨt han. Te God kertei han ki. Menmen mɨt han kitet hɨram yaaim, God han kitet hɨram enum weinɨm.
15 Então Jesus disse a eles:
16 “Hɨm me Moses metike hɨm me mɨt profet, hɨram mepu naanmɨpri ere wɨ Jon kerek kɨkɨr mɨt neriuwe tɨpar hɨrak kan kewepyapɨr hɨm ham yaaim me God. Me wɨ eim ere in haiu mewepyapɨr hɨm im yaaim me God naanmamre mɨt.
16 — A
17 “Maain nepni mamtike tɨ ik mamno mamɨwaank mamɨt. Te hɨm ham kike me hɨm yaaim yapɨrwe Moses nɨpaa kewisɨm ap te mamɨt taau! Mamɨr keremem mamu mamɨt.
17 — É mais fácil o céu e a terra desaparecerem do que ser tirado um simples acento de qualquer palavra da Lei.
18 “Mɨtɨk kerek kepɨr mɨte pɨrak kakɨt hap, hɨrak kɨre mɨtɨk enuk kari mɨte his kewenem. Keimɨn keit mɨte nɨpaa wɨnaaiwɨr mɨtɨk kɨre, hɨrak kɨre mɨtɨk enuk kari miyapɨr his kewenem.
18 — Se um homem se divorciar e casar com outra mulher, comete adultério. E quem casar com a mulher divorciada também comete adultério.
19 “Nɨpaa mɨtɨk ketenen pewek yapɨrwe kepu. Hɨrak kewɨr pewek yapɨrwe keit klos yaaim iuwe. Hekrit hekrit hɨrak kau werek, keriuwet klos yaaim, kaam menmen yaaim.
19 Jesus continuou:
20 Mɨtɨk enuk weinɨk niuk mɨrak Lasaras kepu. Hɨrak mɨt nɨrak neriyaak neiyɨk nan newisɨk kɨwaai ya weipɨr ke nɨwa ke wɨnak eik.
20 Havia também um homem pobre, chamado Lázaro, que tinha o corpo coberto de feridas, e que costumavam largar perto da casa do rico.
21 Hɨrak kemerɨr mɨt nanɨt menmen mɨt newɨrem nɨpaa mau kɨnaan ke mɨtɨk iuwe hɨram menke. Hɨrak kau en nepere mepnen meswɨwek (o mesiuwewik) wikes meriuwe nin mɨram.
21 Lázaro ficava ali, procurando matar a fome com as migalhas que caíam da mesa do homem rico. E até os cachorros vinham lamber as suas feridas.
22 “Maain mɨtɨk weinɨk ek kaa, mɨt newisɨk kekre hei te ensel ne God nɨnan hɨmɨn kɨrak ken kau ketike mɨtɨk Ebraham teit wit kɨrak kewik. Mɨtɨk ketenen menmen yapɨrwe kaa, te mɨt newisɨk kekre hei.
22 O pobre morreu e foi levado pelos anjos para junto de Abraão, na festa do céu. O rico também morreu e foi sepultado.
23 Mɨtɨk ketenen menmen yapɨrwe hɨrak kekre si enum, menmen merekyɨwek han enuk yɨnk mɨrak mekek. Te hɨrak kɨkɨamnaan kɨr Ebraham keit yanɨmɨn kau niu ein ketike mɨtɨk Lasaras tekiyakɨt tau.
23 Ele sofria muito no
24 Te hɨrak kɨnap kenɨne, ‘Maam Ebraham, ti han ekiteta esiuwe Lasaras ekwis tɨpar emɨntɨrau nin kai te nɨme wenɨna. Hi au si teknɨna heit wit enuk ik e.’
24 Então gritou: “Pai Abraão, tenha pena de mim! Mande que Lázaro molhe o dedo na água e venha refrescar a minha língua porque estou sofrendo muito neste fogo!”
25 “Te Ebraham katɨp, ‘Nɨkan, ti han ekitet nɨpaa ti etenen menmen yapɨrwe kerek nɨpaa ti hau tɨ eik, Lasaras hɨrak kau enuk te wikes makɨp, hɨrak kaam menmen enum. In ek hɨrak kau werek werek te ti au enuk yɨnk kitewo.
25 — Mas Abraão respondeu: “Meu filho, lembre que você recebeu na sua vida todas as coisas boas, porém Lázaro só recebeu o que era mau. E agora ele está feliz aqui, enquanto você está sofrendo.
26 Hi hanhan akepit te menmen mewenɨna. Wi iuwe kau nɨmɨn nɨpaa God kewisɨm kerekirai. Te neimɨn in nanɨno ein taau. Mɨt ein ap te nanrekir wi kerekek nanɨnen nanɨrei taau.’
26 Além disso, há um grande abismo entre nós, de modo que os que querem atravessar daqui até vocês não podem, como também os daí não podem passar para cá.”
27 “Mɨtɨk ketenen pewek yapɨrwe katɨp, ‘Hi hituthi ti eriuwet Lasaras kakno wɨnak kerek haai kai nɨpaa kewik.
27 — O rico disse: “Nesse caso, Pai Abraão, peço que mande Lázaro até a casa do meu pai
28 Ti atɨp Lasaras hɨrak kakno kaktɨp kikrek nai hispɨnak (5) hɨrak kakwepyapɨr ekɨtpor hɨr enweikɨn sip enwet menmen enum te hɨr ap anɨnen entikewa enu wit ik kerek hi yɨnk keiyewo heitai.’
28 porque eu tenho cinco irmãos. Deixe que ele vá e os avise para que assim não venham para este lugar de sofrimento.”
29 “Te Ebraham katɨp, ‘Hɨr netenen hɨm me Moses mau tɨwei metike hɨm mɨt profet newisɨm mau tɨwei. Ewisi hɨr enises hɨm mɨr.’
29 — Mas Abraão respondeu: “Os seus irmãos têm a
30 Mɨtɨk ketenen pewek yapɨrwe katɨp, ‘Au, hɨr ap nanisesim au. Haai Ebraham mɨtɨk hak kerek nɨpaa kaa ti eriuwetek ekno ekɨtpor, te hɨr enweikɨn sip enwet menmen enum.’
30 — “Só isso não basta, Pai Abraão!”, respondeu o rico. “Porém, se alguém ressuscitar e for falar com eles, aí eles se arrependerão dos seus pecados.”
31 Ebraham ketpɨwek, ‘Hɨr ap nanɨmtau hɨm me Moses ketike profet au, te hɨr ap te nanɨmtau hɨm me keimɨn kerek nɨpaa kaa hɨrak pɨke kekrit kakno kakɨtpor taau.’”
31 — Mas Abraão respondeu: “Se eles não escutarem Moisés nem os profetas, não crerão, mesmo que alguém ressuscite.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.