João 3
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NVT
1 Mɨtɨk niuk mɨrak Nikodimas kepu. Hɨrak mɨtɨk hak ke mit ne Farisi kerek hɨr ninɨn nises hɨm me Moses. Hɨrak mɨtɨk iuwe hak ke mɨt kerek ninɨn naanmɨpre mɨt ne Isrel.
1 Havia um fariseu chamado Nicodemos, líder religioso entre os judeus.
2 Wɨtaan ham hɨrak kan kɨr Jisas ketpɨwek kar ik: “Mɨtɨk luwe, haiu mertei God keriuwetit ti han tɨ heteiknai menmen. God kekepit ti hɨrɨak menmen. Mɨt neiyan ap te nanrɨak menmen iuwe mamɨr ke tɨ hɨrɨakem taau!”
2 Certa noite, veio falar com Jesus e disse: “Rabi, todos nós sabemos que Deus enviou o senhor para nos ensinar. Seus sinais são prova de que Deus está com o senhor”.
3 Jisas ketpɨwek kar ik: “Hi hetput hɨm im em hɨram yaaim. Mɨtɨk ap kakweikɨn yaaik kakɨr ke nɨkan miye winaak ek, hɨrak ap te kaku kaktike God taau!”
3 Jesus respondeu: “Eu lhe digo a verdade: quem não nascer de novo, não verá o reino de Deus”.
4 Nikodimas kitɨwekhi kar ik: “Markeik te mɨtɨk nepei enuk ke mɨtɨk hɨrak pɨke kakre mɨtɨk pipɨak. Hɨrak pɨke kaku kakɨkre tu ke miye pɨrak te hɨre pɨke wawinaak?”
4 “Como pode um homem velho nascer de novo?”, perguntou Nicodemos. “Acaso ele pode voltar ao ventre da mãe e nascer uma segunda vez?”
5 Jisas kewenhi ketpɨwek kar ik: “God ap te kakinɨn naanmampre mɨt ere mɨt han nankɨri nanriuwe tɨpar, God Hɨmɨn Yaaik kakrɨak hɨmɨn kɨr hɨrak yaaik.
5 Jesus respondeu: “Eu lhe digo a verdade: ninguém pode entrar no reino de Deus sem nascer da água e do Espírito.
6 Mɨtɨk kerek miye winaak, hɨrak kɨre mɨtɨk kerekek. Mɨtɨk God Hɨmɨn Yaaik kakrɨakek hɨmɨn kɨrak hɨrak yaaik, hɨrak kɨre God.
6 Os seres humanos podem gerar apenas vida humana, mas o Espírito dá à luz vida espiritual.
7 Ti ap han kekrit epɨpɨr entar hɨm im hi hetputem me yi yapɨrwe God Hɨmɨn Yaaik ekrekyi hɨmɨn ki hɨrak kakre yaaik.
7 Portanto, não se surpreenda quando eu digo: ‘É necessário nascer de novo’.
8 Nɨme mɨniu mepno in mepno ein. Yi yemtau hɨram matɨp, te yi ap yertei hɨram meke nein man, te mamno nein. God Hɨmɨn Yaaik hɨrak kɨre nɨme. Haiu mepɨtari karkeik hɨrak kɨrɨak menmen kɨkaap mɨt au.”
8 O vento sopra onde quer. Assim como você ouve o vento, mas não é capaz de dizer de onde ele vem nem para onde vai, também é incapaz de explicar como as pessoas nascem do Espírito”.
9 Nikodimas kitɨwekhi kar ik: “Mamɨrkeik te menmen im em manmen?”
9 “Como pode ser isso?”, perguntou Nicodemos.
10 Jisas ketpɨwek, “Ti mɨtɨk iuwe tisa ti hertei menmen yapɨrwe hinɨn mɨt ne Isrel, te ti ap hertei menmen im au a? Menmen mit!
10 Jesus respondeu: “Você é um mestre respeitado em Israel e não entende essas coisas?
11 Hi hetput werek. Haiu matɨp menmen haiu epei merteiyem, haiu matɨp menmen haiu epei mɨrem. Te yi yeweikɨn sip yewet menmen haiu metpiyem.
11 Eu lhe digo a verdade: falamos daquilo que sabemos e vimos e, no entanto, vocês não creem em nosso testemunho.
12 Hi nepei hetpi menmen me tɨ im e te yi ap han kiketim yisesim au. Te hi hetpi me menmen me wit ke God, mamɨrkeik te yi yayɨmtau menmen hi etpiyem me wit ke God yi yayisesim a? Taauye!
12 Se vocês não creem em mim quando falo de coisas terrenas, como crerão se eu falar de coisas celestiais?
13 Mɨtɨk keiyak ap nɨpaa ken wit ke God heven au. Hi Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk luwe kerekek, hi hɨnaaiwir wit kɨrak hekiuwe han tɨ ik e.
13 Ninguém jamais subiu ao céu, exceto aquele que de lá desceu, o Filho do Homem.
14 Nɨpaa Moses kɨkɨak manpen kau niu keit wit weinɨk mɨt ap newi. Mar im, mɨt nanwenkɨka hi Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk luwe nanwisa antar nu tentarakɨt.
14 E, como Moisés, no deserto, levantou a serpente de bronze numa estaca, também é necessário que o Filho do Homem seja levantado,
15 Te mɨt yapɨrwe kerek nises God, hɨr nanu nantikerek tipmain tipmain enum eik.
15 para que todo o que nele crer tenha a vida eterna.
16 “God hanhan mɨt ne tɨ ik iuwe te hɨrak keriuwet nɨkan kɨrak kiutɨp kerekek kan tɨ ik. Te neimɨn kerek nanisesik, hɨr ap nani au. Hɨr nanu nanɨt nantike God tipmain tipmain enum eik.
16 “Porque Deus amou tanto o mundo que deu seu Filho único, para que todo o que nele crer não pereça, mas tenha a vida eterna.
17 God ap kesiuwe hi Nɨkan kɨrak hi han tɨ ik skelim mɨt au. Hi han hahi akaap mɨt ne tɨ ik.
17 Deus enviou seu Filho ao mundo não para condenar o mundo, mas para salvá-lo por meio dele.
18 Neimɨn nisɨsa hi Nɨkan ke God ap te God skelim hɨr nanɨno si au. Te neimɨn kerek ap nisɨsa hi Nɨkan ke God ehu, hɨrak God epei skelim mɨt in nentar hɨr ap han kitet he Nɨkan kiutɨp kerekek kɨrak ahɨsak menmen enum hɨr nirɨakem.
18 “Não há condenação alguma para quem crê nele. Mas quem não crê nele já está condenado por não crer no Filho único de Deus.
19 God skelim mɨt kakɨr ik. Hɨm mai yaaim mɨre wepni kɨr, hi han tɨ ik heteikɨn mɨt menmen me God. Te hɨr hanhan menmen enum me tɨ hɨram mɨre wɨtaan toto. Menmen yaaim em me God au. Hir hanhan menmen enum me tɨ nentar hɨr nɨrɨak menmen enum enum.
19 E a condenação se baseia nisto: a luz de Deus veio ao mundo, mas as pessoas amaram mais a escuridão que a luz, porque seus atos eram maus.
20 Neimɨn hɨr nɨrɨak menmen enum hɨr nɨre mɨt enun nepan ne menmen yaaim me God. Te hɨr ap nanɨnen nanises hi Nɨkan ke God nanɨntar hɨr nɨnapen hi ewepyapɨr menmen enum hɨr nɨrɨakem.
20 Quem pratica o mal odeia a luz e não se aproxima dela, pois teme que seus pecados sejam expostos.
21 Te neimɨn hɨr hanhan nanrɨak menmen yaaim, hɨr nanɨnen hi Nɨkan ke God kerek hɨm mai yaaim hɨram mɨre wepni te hɨr nanteikɨn mɨt yapɨrwe hɨr nɨrɨak menmen yaaim God katɨp hɨr enrɨakem.”
21 Mas quem pratica a verdade se aproxima da luz, para que outros vejam que ele faz a vontade de Deus”.
22 Jisas katɨp Nikodimas epei au, Jisas ketike mɨt disaipel nɨrak nɨnaaiwɨr Jerusalem nen wit hak kike ke Judia. Hɨrak kau en ketikeri wɨ ham, hɨr nɨkɨr mɨt miyapɨr neriuwe tɨpar.
22 Então Jesus e seus discípulos saíram de Jerusalém e foram à região da Judeia. Jesus passou um tempo ali com eles, batizando.
23 Jon hɨrak kɨkɨr mɨt neriuwe tɨpar menep tɨ niuk mɨrak Inon, hɨrak menep wit Selim. Hɨrak kɨkɨr mɨt in kentar tɨpar yapɨrwe meitai. Mɨt nen nanɨrek te hɨrak kɨkɨri.
23 Nessa época, João também batizava em Enom, perto de Salim, pois havia ali bastante água, e o povo ia até ele para ser batizado.
24 (Mɨtɨk iuwe King Herot ap kewis Jon kekre wɨnak enuk ke gavman wen au.)
24 Isso aconteceu antes de João ser preso.
25 Mɨt disaipel han ne Jon netike mɨtɨk hak ke Isrel hɨr nenehan nentar menmen me nɨkɨr mɨt neriuwe tɨpar nises hɨm mɨt ne Isrel nɨpaa nisesim.
25 Surgiu uma discussão entre os discípulos de João e certo judeu a respeito da purificação cerimonial.
26 Te hɨr nen Jon nitɨwekhi nar ik: “Mɨtɨk luwe, ti han kitet mɨtɨk kerek nɨpaa ketikewit yeit mani Jodan yeit pɨnak eik, kerek ti hatɨp hɨm mɨrak em? Hɨrak epei kɨkɨr in ek, te mɨt yapɨrwe nanɨno nanɨrek.”
26 Os discípulos de João foram falar com ele e lhe disseram: “Rabi, o homem que o senhor encontrou no outro lado do rio Jordão, aquele de quem o senhor deu testemunho, também está batizando. Todos vão até ele”.
27 Jon ketpor, “God keit wit kɨrak Heven ap keriuwet mɨtɨk kiutɨp menmen hɨrak ap kaktɨwem au.
27 João respondeu: “Ninguém pode receber coisa alguma, a menos que lhe seja concedida do céu.
28 Yi hɨras yertei hɨm mai kerek nɨpaa hi hetpim. Hi hatɨp har ik: ‘Hi ap Krais au. God keriuweta te hi hɨnɨn han hewepyapɨrek.’
28 Vocês sabem que eu lhes disse claramente: ‘Eu não sou o Cristo. Estou aqui apenas para preparar o caminho para ele’.
29 Mɨtɨk kerek kakɨt mɨte hɨre mɨte pɨrak. Jisas hɨrak kɨre mɨtɨk ik. Mɨt nises hɨm mɨrak hɨr nɨre mɨte pɨrak. Mɨtɨk kerek wariyakɨt kɨrak kemtewek hɨrak kaknen ketpɨwek menmen, hɨrak han yaaik kar ke in ek hi han yaaik iuwe. Te hi ap yɨnk enuk hentar mɨt yapɨrwe nisesik au. In ek hi han yaaik iuwe.
29 É o noivo que se casa com a noiva; o amigo do noivo simplesmente se alegra de estar ao lado dele e ouvir seus votos. Portanto, muito me alegro com o destaque dele.
30 Hɨrak kakre Mɨtɨk luwe keit niuk iuwe, te hi au hi hɨre mɨtɨk weinɨk.”
30 Ele deve se tornar cada vez maior, e eu, cada vez menor”.
31 Jisas kerek keke wit ke God kan tɨ ik hɨrak kinɨn mɨt. Keimɨn hɨrak ke tɨ ik hɨrak mɨtɨk kerekek, hɨrak han kitet menmen me tɨ ik. Hɨrak kerek ke wit ke God hɨrak hɨrak kinɨn menmen yapɨrwe.
31 Aquele que veio do alto é superior a todos. Nós somos da terra e falamos de coisas terrenas, mas ele veio do céu e é superior a todos.
32 Hɨrak kewepyapɨr hɨm me menmen hɨrak epei kɨrem, menmen hɨrak apei kemtewem. Hɨrak kewepyapɨrem katɨp mɨt em te mɨtɨk keiyak ap kemtewem kisesim au.
32 Ele dá testemunho daquilo que viu e ouviu, mas como são poucos os que creem no que ele diz!
33 Mɨtɨk kerek hɨrak kemtau kises him mɨrak hɨrak keteikɨn mɨt han God hɨrak katɨp hɨm yaaim.
33 Todo aquele que aceita seu testemunho confirma que Deus é verdadeiro.
34 Mɨtɨk kerek God keriuwetek hɨrak kakwepyapɨr hɨm me God kentar hɨrak kewetɨwek Hɨmɨn kɨrak Yaaik keneises han kɨrak kekepik kɨrɨakem.
34 Pois ele foi enviado por Deus e fala as palavras de Deus, porque Deus lhe dá, sem limites, o Espírito.
35 God Haai hanhan Nɨkan kɨrak, te hɨrak kewetɨwek menmen yapɨrwe meit his mɨrak.
35 O Pai ama o Filho e pôs tudo em suas mãos.
36 Neimɨn nises nɨkan ke God nanɨt hɨmɨn yaaik kaku kakɨt tipmain tipmain enum eik. Neimɨn neweikɨn sip newet hɨm me nɨkan ke God, hɨr ap te nanu nanɨt au. God han enuk kakriuweri.
36 E quem crê no Filho de Deus tem a vida eterna. Quem não obedece ao Filho não tem a vida eterna, mas a ira de Deus permanece sobre ele.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.