João 3
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NTLH
1 Mɨtɨk niuk mɨrak Nikodimas kepu. Hɨrak mɨtɨk hak ke mit ne Farisi kerek hɨr ninɨn nises hɨm me Moses. Hɨrak mɨtɨk iuwe hak ke mɨt kerek ninɨn naanmɨpre mɨt ne Isrel.
1 Havia um fariseu chamado Nicodemos, que era líder dos judeus.
2 Wɨtaan ham hɨrak kan kɨr Jisas ketpɨwek kar ik: “Mɨtɨk luwe, haiu mertei God keriuwetit ti han tɨ heteiknai menmen. God kekepit ti hɨrɨak menmen. Mɨt neiyan ap te nanrɨak menmen iuwe mamɨr ke tɨ hɨrɨakem taau!”
2 Uma noite ele foi visitar Jesus e disse: — Rabi, nós sabemos que o senhor é um mestre que Deus enviou, pois ninguém pode fazer esses milagres se Deus não estiver com ele.
3 Jisas ketpɨwek kar ik: “Hi hetput hɨm im em hɨram yaaim. Mɨtɨk ap kakweikɨn yaaik kakɨr ke nɨkan miye winaak ek, hɨrak ap te kaku kaktike God taau!”
3 Jesus respondeu:
4 Nikodimas kitɨwekhi kar ik: “Markeik te mɨtɨk nepei enuk ke mɨtɨk hɨrak pɨke kakre mɨtɨk pipɨak. Hɨrak pɨke kaku kakɨkre tu ke miye pɨrak te hɨre pɨke wawinaak?”
4 Nicodemos perguntou: — Como é que um homem velho pode nascer de novo? Será que ele pode voltar para a barriga da sua mãe e nascer outra vez?
5 Jisas kewenhi ketpɨwek kar ik: “God ap te kakinɨn naanmampre mɨt ere mɨt han nankɨri nanriuwe tɨpar, God Hɨmɨn Yaaik kakrɨak hɨmɨn kɨr hɨrak yaaik.
5 Jesus disse:
6 Mɨtɨk kerek miye winaak, hɨrak kɨre mɨtɨk kerekek. Mɨtɨk God Hɨmɨn Yaaik kakrɨakek hɨmɨn kɨrak hɨrak yaaik, hɨrak kɨre God.
6 Quem nasce de pais humanos é um ser de natureza humana; quem nasce do Espírito é um ser de natureza espiritual.
7 Ti ap han kekrit epɨpɨr entar hɨm im hi hetputem me yi yapɨrwe God Hɨmɨn Yaaik ekrekyi hɨmɨn ki hɨrak kakre yaaik.
7 Por isso não fique admirado porque eu disse que todos vocês precisam nascer de novo.
8 Nɨme mɨniu mepno in mepno ein. Yi yemtau hɨram matɨp, te yi ap yertei hɨram meke nein man, te mamno nein. God Hɨmɨn Yaaik hɨrak kɨre nɨme. Haiu mepɨtari karkeik hɨrak kɨrɨak menmen kɨkaap mɨt au.”
8 O vento sopra onde quer, e ouve-se o barulho que ele faz, mas não se sabe de onde ele vem, nem para onde vai. A mesma coisa acontece com todos os que nascem do Espírito.
9 Nikodimas kitɨwekhi kar ik: “Mamɨrkeik te menmen im em manmen?”
9 — Como pode ser isso? — perguntou Nicodemos.
10 Jisas ketpɨwek, “Ti mɨtɨk iuwe tisa ti hertei menmen yapɨrwe hinɨn mɨt ne Isrel, te ti ap hertei menmen im au a? Menmen mit!
10 Jesus respondeu:
11 Hi hetput werek. Haiu matɨp menmen haiu epei merteiyem, haiu matɨp menmen haiu epei mɨrem. Te yi yeweikɨn sip yewet menmen haiu metpiyem.
11 Pois eu afirmo ao senhor que isto é verdade: nós falamos daquilo que sabemos e contamos o que temos visto, mas vocês não querem aceitar a nossa mensagem.
12 Hi nepei hetpi menmen me tɨ im e te yi ap han kiketim yisesim au. Te hi hetpi me menmen me wit ke God, mamɨrkeik te yi yayɨmtau menmen hi etpiyem me wit ke God yi yayisesim a? Taauye!
12 Se vocês não creem quando falo das coisas deste mundo, como vão crer se eu falar das coisas do céu?
13 Mɨtɨk keiyak ap nɨpaa ken wit ke God heven au. Hi Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk luwe kerekek, hi hɨnaaiwir wit kɨrak hekiuwe han tɨ ik e.
13 Ninguém subiu ao céu, a não ser o
14 Nɨpaa Moses kɨkɨak manpen kau niu keit wit weinɨk mɨt ap newi. Mar im, mɨt nanwenkɨka hi Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk luwe nanwisa antar nu tentarakɨt.
14 — Assim como Moisés, no deserto, levantou a cobra de bronze numa estaca, assim também o Filho do Homem tem de ser levantado,
15 Te mɨt yapɨrwe kerek nises God, hɨr nanu nantikerek tipmain tipmain enum eik.
15 para que todos os que crerem nele tenham a vida eterna.
16 “God hanhan mɨt ne tɨ ik iuwe te hɨrak keriuwet nɨkan kɨrak kiutɨp kerekek kan tɨ ik. Te neimɨn kerek nanisesik, hɨr ap nani au. Hɨr nanu nanɨt nantike God tipmain tipmain enum eik.
16 Porque Deus amou o mundo tanto, que deu o seu único Filho, para que todo aquele que nele crer não morra, mas tenha a vida eterna.
17 God ap kesiuwe hi Nɨkan kɨrak hi han tɨ ik skelim mɨt au. Hi han hahi akaap mɨt ne tɨ ik.
17 Pois Deus mandou o seu Filho para salvar o mundo e não para julgá-lo.
18 Neimɨn nisɨsa hi Nɨkan ke God ap te God skelim hɨr nanɨno si au. Te neimɨn kerek ap nisɨsa hi Nɨkan ke God ehu, hɨrak God epei skelim mɨt in nentar hɨr ap han kitet he Nɨkan kiutɨp kerekek kɨrak ahɨsak menmen enum hɨr nirɨakem.
18 — Aquele que crê no Filho não é julgado; mas quem não crê já está julgado porque não crê no Filho único de Deus.
19 God skelim mɨt kakɨr ik. Hɨm mai yaaim mɨre wepni kɨr, hi han tɨ ik heteikɨn mɨt menmen me God. Te hɨr hanhan menmen enum me tɨ hɨram mɨre wɨtaan toto. Menmen yaaim em me God au. Hir hanhan menmen enum me tɨ nentar hɨr nɨrɨak menmen enum enum.
19 E é assim que o julgamento é feito: Deus mandou a luz ao mundo, mas as pessoas preferiram a escuridão porque fazem o que é mau.
20 Neimɨn hɨr nɨrɨak menmen enum hɨr nɨre mɨt enun nepan ne menmen yaaim me God. Te hɨr ap nanɨnen nanises hi Nɨkan ke God nanɨntar hɨr nɨnapen hi ewepyapɨr menmen enum hɨr nɨrɨakem.
20 Pois todos os que fazem o mal odeiam a luz e fogem dela, para que ninguém veja as coisas más que eles fazem.
21 Te neimɨn hɨr hanhan nanrɨak menmen yaaim, hɨr nanɨnen hi Nɨkan ke God kerek hɨm mai yaaim hɨram mɨre wepni te hɨr nanteikɨn mɨt yapɨrwe hɨr nɨrɨak menmen yaaim God katɨp hɨr enrɨakem.”
21 Mas os que vivem de acordo com a verdade procuram a luz, a fim de que possa ser visto claramente que as suas ações são feitas de acordo com a vontade de Deus.
22 Jisas katɨp Nikodimas epei au, Jisas ketike mɨt disaipel nɨrak nɨnaaiwɨr Jerusalem nen wit hak kike ke Judia. Hɨrak kau en ketikeri wɨ ham, hɨr nɨkɨr mɨt miyapɨr neriuwe tɨpar.
22 Depois disso, Jesus e os seus discípulos foram para a região da Judeia. Ele ficou algum tempo com eles ali e batizava as pessoas.
23 Jon hɨrak kɨkɨr mɨt neriuwe tɨpar menep tɨ niuk mɨrak Inon, hɨrak menep wit Selim. Hɨrak kɨkɨr mɨt in kentar tɨpar yapɨrwe meitai. Mɨt nen nanɨrek te hɨrak kɨkɨri.
23 João também estava batizando em Enom, perto de Salim, porque lá havia muita água.
24 (Mɨtɨk iuwe King Herot ap kewis Jon kekre wɨnak enuk ke gavman wen au.)
24 (João ainda não tinha sido preso.)
25 Mɨt disaipel han ne Jon netike mɨtɨk hak ke Isrel hɨr nenehan nentar menmen me nɨkɨr mɨt neriuwe tɨpar nises hɨm mɨt ne Isrel nɨpaa nisesim.
25 Alguns discípulos de João tiveram uma discussão com um judeu sobre a cerimônia de purificação .
26 Te hɨr nen Jon nitɨwekhi nar ik: “Mɨtɨk luwe, ti han kitet mɨtɨk kerek nɨpaa ketikewit yeit mani Jodan yeit pɨnak eik, kerek ti hatɨp hɨm mɨrak em? Hɨrak epei kɨkɨr in ek, te mɨt yapɨrwe nanɨno nanɨrek.”
26 Eles foram dizer a João: — Mestre, aquele homem que estava com o senhor no outro lado do rio Jordão está batizando as pessoas. O senhor falou sobre ele, lembra? E todos estão indo atrás dele.
27 Jon ketpor, “God keit wit kɨrak Heven ap keriuwet mɨtɨk kiutɨp menmen hɨrak ap kaktɨwem au.
27 João respondeu: — Ninguém pode ter alguma coisa se ela não for dada por Deus.
28 Yi hɨras yertei hɨm mai kerek nɨpaa hi hetpim. Hi hatɨp har ik: ‘Hi ap Krais au. God keriuweta te hi hɨnɨn han hewepyapɨrek.’
28 Vocês são testemunhas de que eu disse: “Eu não sou o Messias , mas fui enviado adiante dele.”
29 Mɨtɨk kerek kakɨt mɨte hɨre mɨte pɨrak. Jisas hɨrak kɨre mɨtɨk ik. Mɨt nises hɨm mɨrak hɨr nɨre mɨte pɨrak. Mɨtɨk kerek wariyakɨt kɨrak kemtewek hɨrak kaknen ketpɨwek menmen, hɨrak han yaaik kar ke in ek hi han yaaik iuwe. Te hi ap yɨnk enuk hentar mɨt yapɨrwe nisesik au. In ek hi han yaaik iuwe.
29 Num casamento, o noivo é aquele a quem a noiva pertence. O amigo do noivo está ali, e o escuta, e se alegra quando ouve a voz dele. Assim também o que está acontecendo com Jesus me faz ficar completamente alegre.
30 Hɨrak kakre Mɨtɨk luwe keit niuk iuwe, te hi au hi hɨre mɨtɨk weinɨk.”
30 Ele tem de ficar cada vez mais importante, e eu, menos importante.
31 Jisas kerek keke wit ke God kan tɨ ik hɨrak kinɨn mɨt. Keimɨn hɨrak ke tɨ ik hɨrak mɨtɨk kerekek, hɨrak han kitet menmen me tɨ ik. Hɨrak kerek ke wit ke God hɨrak hɨrak kinɨn menmen yapɨrwe.
31 Aquele que vem de cima é o mais importante de todos, e quem vem da terra é da terra e fala das coisas terrenas. Quem vem do céu é o mais importante de todos.
32 Hɨrak kewepyapɨr hɨm me menmen hɨrak epei kɨrem, menmen hɨrak apei kemtewem. Hɨrak kewepyapɨrem katɨp mɨt em te mɨtɨk keiyak ap kemtewem kisesim au.
32 Ele fala daquilo que viu e ouviu, mas ninguém aceita a sua mensagem.
33 Mɨtɨk kerek hɨrak kemtau kises him mɨrak hɨrak keteikɨn mɨt han God hɨrak katɨp hɨm yaaim.
33 Quem aceita a sua mensagem dá prova de que o que Deus diz é verdade.
34 Mɨtɨk kerek God keriuwetek hɨrak kakwepyapɨr hɨm me God kentar hɨrak kewetɨwek Hɨmɨn kɨrak Yaaik keneises han kɨrak kekepik kɨrɨakem.
34 Aquele que Deus enviou diz as palavras de Deus porque Deus dá do seu Espírito sem medida.
35 God Haai hanhan Nɨkan kɨrak, te hɨrak kewetɨwek menmen yapɨrwe meit his mɨrak.
35 O Pai ama o Filho e pôs tudo nas mãos dele.
36 Neimɨn nises nɨkan ke God nanɨt hɨmɨn yaaik kaku kakɨt tipmain tipmain enum eik. Neimɨn neweikɨn sip newet hɨm me nɨkan ke God, hɨr ap te nanu nanɨt au. God han enuk kakriuweri.
36 Por isso quem crê no Filho tem a vida eterna; porém quem desobedece ao Filho nunca terá a vida eterna, mas sofrerá para sempre o castigo de Deus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.