João 10
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NTLH
1 “Hi hetpi werek werek. Mɨtɨk kerek ap kitet ya weipɨr kakno nɨwa ke sipsip au, hɨrak kɨniu nɨwa keke han kerekir ken nɨmɨn ein, hɨrak mɨtɨk enuk kekintɨp menmen.
1 Jesus disse:
2 Te mɨtɨk kerek kitet ya weipɨr hɨrak mɨtɨk ke naanmɨpre sipsip.
2 Mas quem entra pela porta é o pastor do rebanho.
3 Mɨtɨk kerek kekiwo nɨwa kau ya weipɨr kɨre mɨtɨk ik, hɨrak kewisɨk ken nɨmɨn hɨrak kakno nɨmɨn te sipsip mamɨmtau hɨm mɨrak, hɨrak kekine niuk me sipsip miutɨp miutɨp, hɨrak keriyaam keiyɨm kakno wit eik.
3 O porteiro abre a porta para ele. As ovelhas reconhecem a sua voz quando ele as chama pelo nome, e ele as leva para fora do curral.
4 Hɨrak kari sipsip mɨrak hɨrak kinɨn kakno. Sipsip hɨram misesik mentar hɨrak kenɨnewem (o kenɨnorem), hɨram memtau tonɨk mekre nɨkɨp te hɨram misesik.
4 Quando todas estão do lado de fora, ele vai na frente delas, e elas o seguem porque conhecem a voz dele.
5 Te mɨtɨk hak taau. Hɨram mɨneinɨk mɨrɨr mentar hɨram ap memtau tonɨk mekre nɨkɨp kɨre mɨtɨk kerek naanmɨprewem (o naanmɨprorem) au.”
5 Mas de jeito nenhum seguirão um estranho! Pelo contrário, elas fugirão, pois não conhecem a voz de estranhos.
6 Jisas katɨp mɨt ne Farisi hɨm im, te hɨr ap nertei menmen werek werek hɨrak ketporem me hɨrekes au.
6 Jesus fez esta comparação, mas ninguém entendeu o que ele queria dizer.
7 Mɨt netari menmen hɨrak ketpim te Jisas pɨke katɨp kar ik: “Hi hetpi werek werek hi hɨrekes hɨre weipɨr ke sipsip. Hi hɨkaap mɨt hɨr nɨre sipsip hɨr nanises hɨm me God.
7 Então Jesus continuou:
8 Mɨt yapɨrwe nɨpaa ninɨn nan naanmɨpre mɨt ne Isrel hɨr mɨt enun nɨre mɨt nekintɨp menmen. Mɨt hɨr nɨre sipsip ne God ap nises mɨt in au.
8 Todos os que vieram antes de mim são ladrões e bandidos, mas as ovelhas não deram atenção à voz deles.
9 Hi hɨre ya weipɨr. Neimɨn nisɨsa hɨr nɨre sipsip nanɨnen nɨmɨn nɨwa, te hɨr nanu werek maain nanɨno witeik nanɨnantɨn yenkis yaaim nanɨm.
9 Eu sou a porta. Quem entrar por mim será salvo; poderá entrar e sair e achará comida.
10 Mɨtɨk enuk kekintɨp menmen kaknen te kakɨt menmen kaknep sipsip kakɨwaank menmen. Hi au hi han te hɨr nani au. Hɨr nanu werek werek nanɨr ke God hanhan hɨr nanwim.
10 O ladrão só vem para roubar, matar e destruir; mas eu vim para que as ovelhas tenham vida, a vida completa.
11 “Hi hɨre mɨtɨk yaaik naanmɨpre sipsip hi hahi akaap sipsip nai te hɨr nanu werek werek.
11 — Eu sou o bom pastor; o bom pastor dá a vida pelas ovelhas.
12 Mɨtɨk kerek naanmɨpre sipsip kakɨt pewek mamrerim, hɨram ap sipsip mɨrak. Hɨrak kɨr nepere iuwe ke yaank kaknen, hɨrak kɨnaain kɨrɨr te nepere iuwe ke yaank kemiyei sipsip ken kɨyaau kiutɨp kakɨp, te hɨram ham mɨrɨr mewep ein mewep ein.
12 Um empregado trabalha somente por dinheiro; ele não é pastor, e as ovelhas não são dele. Por isso, quando vê um lobo chegando, ele abandona as ovelhas e foge. Então o lobo ataca e espalha as ovelhas.
13 Mɨtɨk kar ik kɨrɨr kentar hɨrak ap hanhan sipsip au. Hɨrak naanmɨprewem kakɨt pewek mamrerim keremem.
13 O empregado foge porque trabalha somente por dinheiro e não se importa com as ovelhas. Eu sou o bom pastor. Assim como o Pai me conhece, e eu conheço o Pai, assim também conheço as minhas ovelhas, e elas me conhecem. E estou pronto para morrer por elas.
14 Hi hɨre mɨtɨk yaaik naanmɨpre sipsip. Hi hertei werek werek mɨt neimɨn hɨr nɨre sipsip nai, hɨr nerteiya nisɨsa.
14 — ausente —
15 Hi hetike Haai kai werteiyakɨt mar im. Hi hertei mɨt nɨre sipsip nai, hɨr nerteiya. Hi hetike sipsip nai hanhan meriuwehan te hi hahi akepi.
15 — ausente —
16 Mɨt han nɨre sipsip nai, hɨr nepu, te hɨr ap ne weiwɨk me mɨt nai ne Isrel au. Hi tewen haryei nantike mɨt han in te hɨr nemtau hɨm mai nanisɨsa. Maain hɨr nanre weiwɨk miutɨp te hi kiutɨp naanmampror.
16 Tenho outras ovelhas que não estão neste curral. Eu preciso trazer essas também, e elas ouvirão a minha voz. Então elas se tornarão um só rebanho com um só pastor.
17 “Haai hɨrak hanhan keriuwa hentar hi hanhan hahi akaap mɨt te hi pɨke akrit.
17 — O Pai me ama porque eu dou a minha vida para recebê-la outra vez.
18 Mɨtɨk hak ap te kakiyep te hi hahi au. Hi han kai kerekek. God ketpo menmen im te hi arɨakem. Hɨrak katɨp werek te hi hahi, maain hɨrak kakwisa hi pɨke akrit hahu.”
18 Ninguém tira a minha vida de mim, mas eu a dou por minha própria vontade. Tenho o direito de dá-la e de tornar a recebê-la, pois foi isso o que o meu Pai me mandou fazer.
19 Mɨt iuwe ne Isrel en hɨr newepan nau nɨmɨn pɨnan, han kitet menmen im, pɨnan au han kitet menmen ham nentar hɨm mɨrak.
19 Quando ouviu isso, o povo se dividiu outra vez. Muitos diziam:
20 Mɨt yapɨrwe natɨp, “Herwe kau kekrerek, te hɨrak han ken sip hɨrak ketaritari katɨp menmen im em. Yi yenmak te yi yerp in yemtau hɨm mɨrak a?”
20 — Ele está dominado por um demônio! Está louco! Por que é que vocês escutam o que ele diz?
21 Mɨt han natɨp hɨm mɨrak ap hɨm me mɨtɨk kerek herwe kau kekre han kɨrak au. Herwe ap te kɨrɨak mɨtɨk nanamɨr toto enuk ek te hɨrak kɨre yaaik kɨr ein ein werek werek au.
21 Outros afirmavam: — Quem está dominado por um demônio não fala assim! Será que um demônio pode dar vista aos cegos?
22 Jisas katɨp menmen im meit wit Jerusalem me wɨ mɨt nererik han tewenɨn nɨpaa mɨt nepɨr menmen enum mekre wɨnak ke God, hɨr pɨke nɨkaisiu weipɨr, te hɨr pɨke nanɨno nɨmɨn newenɨpi niuk me God. Me wɨ im hɨram mɨre hawɨ hɨtan.
22 Era inverno, e em Jerusalém estavam comemorando a Festa da Dedicação .
23 Jisas ken kitet wɨnak iuwe ke God keit haau mɨt nenewem ‘Hɨnp ke mɨtɨk iuwe King Solomon.’
23 Jesus estava andando pelo pátio do Templo, perto da entrada chamada “ Alpendre de Salomão ”.
24 Hɨrak wen kepu en, mɨt iuwe ne Isrel neweiknɨwek nitɨwekhi, “Wɨ marmenum te ti heteiknai haiu mamɨrteiyek. Ti etpai werek werek. Ti Mɨtɨk God kehimɨtanit ti akepai haiu mɨt o au?”
24 Então o povo se ajuntou em volta dele e perguntou: — Até quando você vai nos deixar na dúvida? Diga com franqueza: você é ou não é o
25 Jisas ketpor, “Hi epei hetpi te yi ap han kitet hɨm mai werek werek au. Menmen yaaim hi hɨrɨakem heriuwe menmen iuwe me Haai kai hɨram mewepayapɨr hi keimɨn.
25 Jesus respondeu:
26 Yi ap yises hɨm mai yentar yi ap yɨre sipsip nai au. Nɨpaa hi hetpiyem!
26 mas vocês não creem porque não são minhas ovelhas.
27 Sipsip nai hɨr nanɨmtau hɨm mai hi herteiri niutɨp niutɨp hɨr nisɨsa.
27 As minhas ovelhas escutam a minha voz; eu as conheço, e elas me seguem.
28 Te hi ekepi te hɨr nanu nantikewa tipmain tipmain enum eik, hɨr nani au. Mɨtɨk hɨrak ap te kakri mɨt sipsip nai te hɨr ap nanises hɨm mai nanɨwaank taau.
28 Eu lhes dou a vida eterna, e por isso elas nunca morrerão. Ninguém poderá arrancá-las da minha mão.
29 Haai kai kerek kewetau mɨt in hɨrak kinɨn menmen yapɨrwe. Mɨtɨk hak ap kakri mɨt nisesik te hɨr nanweikɨn sip nanwetɨwek nanɨwaank taau.
29 O poder que o Pai me deu é maior do que tudo, e ninguém pode arrancá-las da mão dele.
30 Hi etike Haai kai hawɨr wekiyakɨt wepu niutɨp.”
30 Eu e o Pai somos um.
31 Hɨrak katɨp menmen in epei au, mɨt iuwe ne Isrel pɨke neit nan te hɨr nankɨp.
31 Então eles tornaram a pegar pedras para matar Jesus.
32 Jisas kitorhi, “Hi epei hɨrɨak menmen yapɨrwe me ninaan mi hises menmen Haai kai kehimɨtena hi hɨrɨakem. Me mekam miutɨp te yi eiwɨr nan yayiyep a?”
32 E ele disse:
33 Mɨt iuwe ne Isrel netpɨwek, “Haiu mamitep me menmen yaaim ti hɨrɨakem au. Haiu mamitep mamɨntar ti atɨp enum, ti hɨre mɨtɨk kerekek, te ti hatɨp ti hɨrekes hɨre God.”
33 Eles responderam: — Não é por causa de nenhuma coisa boa que queremos matá-lo, mas porque, ao dizer isso, você está
34 Jisas katɨp, “Hɨm me God mau tɨwei hɨram matɨp mar im:
34 Então Jesus afirmou:
35 ‘Hi atɨp yi yɨre God.’ Haiu mertei hɨm me God mau tɨwei hɨram yaaim ap mamweikɨn matɨp hɨm ham taau. God katɨp mɨt kerek hɨrak kewetɨr hɨm mɨrak hɨr nɨre God.
35 Sabemos que as
36 God Haai kehimɨtena hɨrak keriuweta te hi han hau tɨ ik ek te yi yenmak yatɨp hi hatɨp enum hentar hi etpi hi Nɨkan ke God a?
36 Quanto a mim, o Pai me escolheu e me enviou ao mundo. Então por que vocês dizem que blasfemo contra Deus quando afirmo que sou Filho dele?
37 “Hi ap hɨrɨak menmen Haai kai kehimɨtena, te yi ap eiyises hɨm mai au emɨt!
37 Se não faço o que o meu Pai manda, não creiam em mim.
38 Te hi hɨrɨak menmen me Haai kai. Yi yɨnapen han ekitet hɨm hi hetpiyem me Haai kai keriuweta hi han tɨ ik yentar hi mɨtɨk kerekek. Te yi han ekitet menmen hi hɨrɨakem te yi yayɨrtei werek werek han ekitet Haai kai God ketikewa hawɨr wekiyakɨt wepu han kiutɨp.”
38 Mas, se eu faço, e vocês não creem em mim, então creiam pelo menos nas coisas que faço. E isso para que vocês fiquem sabendo de uma vez por todas que o Pai vive em mim e que eu vivo no Pai.
39 Hɨrak katɨp menmen im epei au, hɨr pɨke nantɨwekhis nanwisɨk kakɨkre winaɨk enuk, te hɨrak kɨnaiwɨri ken.
39 A essa altura tentaram novamente prendê-lo, mas Jesus escapou das mãos deles.
40 Hɨrak kɨnaiwɨri pɨke ken kerekir mani Jodan ken kiun wit kerek nɨpaa Jon kɨkɨr mɨt, hɨrak kewiyen.
40 Ele voltou de novo para o lado leste do rio Jordão, foi para o lugar onde João Batista tinha batizado antes e ficou lá.
41 Mɨt yapɨrwe hɨr nan natɨp, “Jon ap kɨrɨak menmen yaaim kɨkaap mɨt enun hɨr nɨre yaain kar ke mɨtɨk ik kɨrɨakem. Te menmen hɨrak ketpei me mɨtɨk ik ek hɨram yaaim werek.”
41 E muita gente ia vê-lo, dizendo: — João não fez nenhum milagre, mas tudo o que ele disse sobre Jesus é verdade.
42 Mɨt yapɨrwe nau en, hɨr han kitet hɨrak Mɨtɨk Krais kerek God kehimɨtanek kaknen kakɨkaap haiu mɨt.
42 E naquele lugar muita gente creu em Jesus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.