Marcos 7

Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NVI

Sair da comparação
NVI Nova Versão Internacional
1 Kwer-penh Pharisee rrpwetj, Moses-henh mpwareng-areng kaltj-anthenh-anthenh Jerusalem-areny rrpwetj inang Jesu-warn petjek.
1 Os fariseus e alguns dos mestres da lei, vindos de Jerusalém, reuniram-se a Jesus e
2 Inang arek Jesu-kenh kwertengerl rrpwetjel itja iltjang lhewelhekarl, mern arlkwetjeh-anngerntel.
2 viram alguns dos seus discípulos comerem com as mãos "impuras", isto é, por lavar.
3 Artwang Pharisee mapel tjerrtj Jew arrpenh mapel iltjang inehenh lhewelhemelant mern arlkwetjart. Lakenh angerrepat inehenhel mpwareng-areng mpwarekarl.
3 ( Os fariseus e todos os judeus não comem sem lavar as mãos cerimonialmente, apegando-se, assim, à tradição dos líderes religiosos.
4 Tjerrtj inang shop-warn alhetjart, mern ker-arlk inetjeh. Angerrepat inang inenh aretjart, iterremel iltjang ulpert-akert. Lakenheng inang inenh iletjart, lhewelhetjeh mern renh arlkwetjeh-anngernt. Inang tjampet-arlk inehenh kweteth lhewetjart.
4 Quando chegam da rua, não comem sem antes se lavarem. E observam muitas outras tradições, tais como o lavar de copos, jarros e vasilhas de metal. )
5 Artwang Pharisee mapel kaltj-anthenh-anthenh mapel Jesu renh pawenhek, “Wenhengarl kwertengerl ngkwengenh mapel mern arlkwem, iltjang lhewelhetj-kwenhel? Wenhengam inang angerrepat map-henh mpwareng-arengeh itja kangkwerrem?”
5 Então os fariseus e os mestres da lei perguntaram a Jesus: "Por que os seus discípulos não vivem de acordo com a tradição dos líderes religiosos, em vez de comerem o alimento com as mãos ‘impuras’? "
6 Jesu-el inenh ilek, “Arrantherr-artek artwang anetj map! Angketj angenh-angenh nheng Isaiah-el Altjerr-henh angketj arrernek, rang tjerrtj arrehantherr-penh angkek.
6 Ele respondeu: "Bem profetizou Isaías acerca de vocês, hipócritas; como está escrito: ‘Este povo me honra com os lábios, mas o seu coração está longe de mim.
7 Lakenh Altjerr angkek angketj angenh-angenh Isaiah-el-ayeng. Angketj nhenh lyet arratj anthwerr-irrek.
7 Em vão me adoram; seus ensinamentos não passam de regras ensinadas por homens’.
8 “Arrantherr kwenh itja arratj Altjerr-henh mpwareng-arengeh kangkwerremel awem. Tjerrtj-henh mpwareng-areng war arrantherr alhengk-arem.”
8 Vocês negligenciam os mandamentos de Deus e se apegam às tradições dos homens".
9 Jesu-el inenh ilek, “Arrantherr kwenh Altjerr-henh mpwareng-areng mentj impem, tjerrtj-henh mpwareng-arengehemeh kangkwerretjenharl, ahelh-arenyeh.
9 E disse-lhes: "Vocês estão sempre encontrando uma boa maneira para pôr de lado os mandamentos de Deus, a fim de obedecer às suas tradições!
10 Moses-el-arleng Altjerrel arrantherrenh ilek, angey matj arrehantherr-henheh kangkwerretjeh. Angketj arrpenh nhenheh: ‘Tjerrtj ngwenh apek rang angey kwerenh matj kwerenh altherrker-wem, renh arrantherr kel irrernng atwetjeh.’
10 Pois Moisés disse: ‘Honra teu pai e tua mãe’, e ‘quem amaldiçoar seu pai ou sua mãe terá que ser executado’.
11 Arrantherr tjerrtj map lakenh ilem: ‘Tjerrtj apek angey matj itja mern rnwanentj anthem, lakenh ilemel, “Thang mern rnwanentj nhenh itja mpweleh anthetj-kwenh. Mern nhenhan tjenkerr anem, Altjerr-henhant. Thang Altjerr lakenh alhelek.” ’ Arrantherr inenh ilem, lakenh kwel mwerr anemeng. Itja kwet!
11 Mas vocês afirmam que se alguém disser a seu pai ou a sua mãe: ‘Qualquer ajuda que vocês poderiam receber de mim é Corbã’, isto é, uma oferta dedicada a Deus,
12 Lakenharl arrantherr inenh ayakem-arteh, angey matj inehenh arntarnt-arehetjeng.
12 vocês o desobrigam de qualquer dever para com seu pai ou sua mãe.
13 Lakenheng arrantherr Altjerr-henh mpwareng-areng kweteth mentj impem, arrantherr tjerrtj-henh mpwareng-areng kaltj-anthetjenheng. Lakenhan anetjam! Iterrentj arrehantherr-henh ahelh nhenh-areny war!”
13 Assim vocês anulam a palavra de Deus, por meio da tradição que vocês mesmos transmitiram. E fazem muitas coisas como essa".
14 Jesu-el tjerrtj map weth arraw-ilek. Rang inenh ilek, “Nhenh awerrerray atjernpel.
14 Jesus chamou novamente a multidão para junto de si e disse: "Ouçam-me todos e entendam isto:
15 Tjerrtjel mern arrakertel arlkwem. Mernel kwenh tjerrtj renh ywarn Altjerreng ularr anetj-ilem. Angketj arrakerteng arratem. Angketj anetj rarteh tjerrtj renh Altjerreng ularr anetj-ilem.”
15 não há nada fora do homem que, nele entrando, possa torná-lo ‘impuro’. Pelo contrário, o que sai do homem é que o torna ‘impuro’.
16 — ausente —
16 Se alguém tem ouvidos para ouvir, ouça! "
17 Jesu kwertengerl kwerenh map-akert warl-warn kwen irrpenhek, tjerrtj arwenth inenh kethel imperl-alhemel. Kwertengerl mapel Jesu renh pawenhek, “Nwerneh keth-ilay, angketj ntwarl lyet ilekarl.”
17 Depois de deixar a multidão e entrar em casa, os discípulos lhe pediram explicação da parábola.
18 Rang inenh ilek, “Arrantherrenp key arratj iterrentj-kweny anem? Iterl-aray! Mern arrantherrarl arlkwem, mern nhenhel arrantherrenh ywarn Altjerreng ularr anetj-ilem.
18 "Será que vocês também não conseguem entender? ", perguntou-lhes Jesus. "Não percebem que nada que entre no homem pode torná-lo ‘impuro’?
19 Mern nhenh itja iterrentj-warn irrpem, anert-warnant war. Kwereng mern rang mpwerrkeng arratenhem.” Lakenh angkemel Jesu ahentj-anek inenh iletjeh, mern ingkerrek mwerr anemeng arlkwetjeh.
19 Porque não entra em seu coração, mas em seu estômago, sendo depois eliminado". Ao dizer isto, Jesus declarou "puros" todos os alimentos.
20 Jesu-el inenh ilek, “Anetj tjerrtj-henh iterrentjengarl awelhentjeng arratem. Tjerrtjarl anetj angkemel mpwarelhem, anetj mpwarem. Lakenh tjerrtj inang Altjerreng ularr anetj-ilelhem.
20 E continuou: "O que sai do homem é que o torna ‘impuro’.
21 Lakenh tjerrtj anetj mernelhem. Tjerrtj ngwenh apek pal-pal iterrem. Pal-pal iterremel rang rrwernelhemel kwewaleny anetj mpwarelhem. Rang rwengkel inem, irrernng atwem. Artwang arrpenh artwang arrpenh-henh marlel-ayeng intem.
21 Pois do interior do coração dos homens vêm os maus pensamentos, as imoralidades sexuais, os roubos, os homicídios, os adultérios,
22 Tjerrtj rang maneyeh-arlk alherrem, rnwanentj angerreh apek. Tjerrtj rang tjerrtj arrpenh akeng-ilem, iltem apek. Tjerrtj rang kwer-areny iterremel rrtjwerremel ilem. Tjerrtj rang tjerrtj arrpenh-henh mantarr apek aremel, maney angerr aremel apek, lakenh rang alherrem. Tjerrtj rang tjerrtj arrpenheh tjel-angkem. Tjerrtj rang tjerrtj arrpenh mapeh tjwenelhem. Tjerrtj rang arnterr angkerl-apemel ahert-ahert mernelhem.
22 as cobiças, as maldades, o engano, a devassidão, a inveja, a calúnia, a arrogância e a insensatez.
23 Alherrentj anetj ingkerrek-artek tjerrtj-henh iterrentjeng arratem. Tjerrtj inang lakenh Altjerreng ularr anetj-ilelhem.”
23 Todos esses males vêm de dentro e tornam o homem ‘impuro’ ".
24 Jesu rang mer Gennesaret renh imperl-alhek, town Tyre-eng akert-warn alhek. Rang warl nyent-warn irrpek, tjerrtj map-hetj alengk-welhemel. Rang ywarn kwet alengk-welhek. Tjerrtj map kaltj kwet anek, rarl alengk-welhekarl.
24 Jesus saiu daquele lugar e foi para os arredores de Tiro e de Sidom. Entrou numa casa e não queria que ninguém o soubesse; contudo, não conseguiu manter em segredo a sua presença.
25 Marl nyent lwereny warl arrpenhel anek, rang mer Phoenicia-el kwer intekarl. Kwer marl kwerenh arrentj-akert anek. Matj rang awek, Jesu-arl petjekarl. Rang parrp Jesu-warn alhek, amperel-ayel kwereng ularr arrernelhetj-alhek. Rang Jesu kwet anthwerr pawenhek, rang arrentj kwer marl kwerenheng alharlkwetjeh.
25 De fato, logo que ouviu falar dele, certa mulher, cuja filha estava com um espírito imundo, veio e lançou-se aos seus pés.
26 — ausente —
26 A mulher era grega, siro-fenícia de origem, e rogava a Jesus que expulsasse de sua filha o demônio.
27 Jesu-el renh ilek, “Thang mernel kwer mapek-amparr wantetjeh. Nhenhemeh itja arratj anem, kwer-henh mern angwely mapeh anthetjeh.”
27 Ele lhe disse: "Deixe que primeiro os filhos comam até se fartar; pois não é correto tirar o pão dos filhos e lançá-lo aos cachorrinhos".
28 Marl rang renh ilek, “Ngkartay! Ntwang kel arratj angkem. Angwely inem mern ngkweltj inenh arlkwem, ngkweltj nheng kwerelarl mentj impem.”
28 Ela respondeu: "Sim, Senhor, mas até os cachorrinhos, debaixo da mesa, comem das migalhas das crianças".
29 Jesu-el renh ilek, “Ntwang kwenh arratj angkek! Kel alpang, arrentj kel kwer marl ngkwengenheng arratemel ywerrek!”
29 Então ele lhe disse: "Por causa desta resposta, você pode ir; o demônio já saiu da sua filha".
30 Alpemel rang kwer marl kwerenh aretj-alpek antjamel intemeng, mwerr-irrekarl. Arrentj kwereng kel arratemel ywerrerl-alhekarl.
30 Ela foi para casa e encontrou sua filha deitada na cama, e o demônio já a tinha deixado.
31 Jesu rang town Tyre kwereng mer Sidon-warn alhek. Kwer-penh rang mer Sidon-eng antekerr kwet mer Decapolis-warn alhek. Mer Decapolis-angkwerr rang Galilee kwatj alay-warn petj-alpek.
31 A seguir Jesus saiu dos arredores de Tiro e atravessou Sidom, até o mar da Galiléia e a região de Decápolis.
32 Mer-areny mapel artwang nyent inang kwer-warn angetjek. Artwang rang irlpang ahert anek, apekap anetjam. Inang Jesu renh anthwerr pawenhek, rang iltjang artwang ahert kwer-arleh arrernetjeh.
32 Ali algumas pessoas lhe trouxeram um homem que era surdo e mal podia falar, suplicando que lhe impusesse as mãos.
33 Jesu-el artwang renh mapeng arratelh-ilek keth-warn, ratherrarrp irnetjeh. Kwereng rang iltjang kantj artwang ahert-kenh irlpangeh kwernek. Kwer-penh rang apelh-wemel artwang kwerenheh alenyek arrernek.
33 Depois de levá-lo à parte, longe da multidão, Jesus colocou os dedos nos ouvidos dele. Em seguida, cuspiu e tocou na língua do homem.
34 Jesu rang alker-warn-athek aremel artwang renh ahey-angkemel ilek, “Ephphatha!” Nhenh angketj Anmatjerrel angart-wem “Altjwer-irray!”
34 Então voltou os olhos para os céus e, com um profundo suspiro, disse-lhe: "Efatá! ", que significa: Abra-se.
35 Artwang rang kel mwerr awek, mwerr anthwerr angkek.
35 Com isso, os ouvidos do homem se abriram, sua língua ficou livre e ele começou a falar corretamente.
36 Jesu-el tjerrtj map ilek, inang itja tjerrtj arrpenh map nhenh-penh iletjeh. Inang itja kwer kangkwerrek. Inang angketj renh tjerrtj arrpenh map wetham-weth ilek.
36 Jesus ordenou-lhes que não o contassem a ninguém. Contudo, quanto mais ele os proibia, mais eles falavam.
37 Tjerrtj inartek Jesu-penh angerr anwerlkek. Inang ilerrek, “Rang kwenh iltjent anthwerr! Rang tjerrtj ahert map tjerrtj angketj-kwenh map mwerr-ilem!”
37 O povo ficava simplesmente maravilhado e dizia: "Ele faz tudo muito bem. Faz até o surdo ouvir e o mudo falar".

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.