Marcos 7
Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NTLH
1 Kwer-penh Pharisee rrpwetj, Moses-henh mpwareng-areng kaltj-anthenh-anthenh Jerusalem-areny rrpwetj inang Jesu-warn petjek.
1 Alguns fariseus e alguns mestres da Lei que tinham vindo de Jerusalém reuniram-se em volta de Jesus.
2 Inang arek Jesu-kenh kwertengerl rrpwetjel itja iltjang lhewelhekarl, mern arlkwetjeh-anngerntel.
2 Eles viram que alguns dos discípulos dele estavam comendo com mãos impuras , quer dizer, não tinham lavado as mãos como os fariseus mandavam o povo fazer.
3 Artwang Pharisee mapel tjerrtj Jew arrpenh mapel iltjang inehenh lhewelhemelant mern arlkwetjart. Lakenh angerrepat inehenhel mpwareng-areng mpwarekarl.
3 (Os judeus, e especialmente os fariseus, seguem os ensinamentos que receberam dos antigos: eles só comem depois de lavar as mãos com bastante cuidado.
4 Tjerrtj inang shop-warn alhetjart, mern ker-arlk inetjeh. Angerrepat inang inenh aretjart, iterremel iltjang ulpert-akert. Lakenheng inang inenh iletjart, lhewelhetjeh mern renh arlkwetjeh-anngernt. Inang tjampet-arlk inehenh kweteth lhewetjart.
4 E, antes de comer, lavam tudo o que vem do mercado. Seguem ainda muitos outros costumes, como a maneira certa de lavar copos, jarros, vasilhas de metal e camas.)
5 Artwang Pharisee mapel kaltj-anthenh-anthenh mapel Jesu renh pawenhek, “Wenhengarl kwertengerl ngkwengenh mapel mern arlkwem, iltjang lhewelhetj-kwenhel? Wenhengam inang angerrepat map-henh mpwareng-arengeh itja kangkwerrem?”
5 Os fariseus e os mestres da Lei perguntaram a Jesus: — Por que é que os seus discípulos não obedecem aos ensinamentos dos antigos e comem sem lavar as mãos?
6 Jesu-el inenh ilek, “Arrantherr-artek artwang anetj map! Angketj angenh-angenh nheng Isaiah-el Altjerr-henh angketj arrernek, rang tjerrtj arrehantherr-penh angkek.
6 Jesus respondeu:
7 Lakenh Altjerr angkek angketj angenh-angenh Isaiah-el-ayeng. Angketj nhenh lyet arratj anthwerr-irrek.
7 A adoração deste povo é inútil,
8 “Arrantherr kwenh itja arratj Altjerr-henh mpwareng-arengeh kangkwerremel awem. Tjerrtj-henh mpwareng-areng war arrantherr alhengk-arem.”
8 E continuou:
9 Jesu-el inenh ilek, “Arrantherr kwenh Altjerr-henh mpwareng-areng mentj impem, tjerrtj-henh mpwareng-arengehemeh kangkwerretjenharl, ahelh-arenyeh.
9 E Jesus terminou, dizendo:
10 Moses-el-arleng Altjerrel arrantherrenh ilek, angey matj arrehantherr-henheh kangkwerretjeh. Angketj arrpenh nhenheh: ‘Tjerrtj ngwenh apek rang angey kwerenh matj kwerenh altherrker-wem, renh arrantherr kel irrernng atwetjeh.’
10 Pois Moisés ordenou: “Respeite o seu pai e a sua mãe.” E disse também: “Que seja morto aquele que amaldiçoar o seu pai ou a sua mãe!”
11 Arrantherr tjerrtj map lakenh ilem: ‘Tjerrtj apek angey matj itja mern rnwanentj anthem, lakenh ilemel, “Thang mern rnwanentj nhenh itja mpweleh anthetj-kwenh. Mern nhenhan tjenkerr anem, Altjerr-henhant. Thang Altjerr lakenh alhelek.” ’ Arrantherr inenh ilem, lakenh kwel mwerr anemeng. Itja kwet!
11 Mas vocês ensinam que, se alguém tem alguma coisa que poderia usar para ajudar os seus pais, mas diz: “Eu dediquei isto a Deus”,
12 Lakenharl arrantherr inenh ayakem-arteh, angey matj inehenh arntarnt-arehetjeng.
12 então ele não precisa ajudar os seus pais.
13 Lakenheng arrantherr Altjerr-henh mpwareng-areng kweteth mentj impem, arrantherr tjerrtj-henh mpwareng-areng kaltj-anthetjenheng. Lakenhan anetjam! Iterrentj arrehantherr-henh ahelh nhenh-areny war!”
13 Assim vocês desprezam a palavra de Deus, trocando-a por ensinamentos que passam de pais para filhos. E vocês fazem muitas outras coisas como esta.
14 Jesu-el tjerrtj map weth arraw-ilek. Rang inenh ilek, “Nhenh awerrerray atjernpel.
14 Jesus chamou outra vez a multidão e disse:
15 Tjerrtjel mern arrakertel arlkwem. Mernel kwenh tjerrtj renh ywarn Altjerreng ularr anetj-ilem. Angketj arrakerteng arratem. Angketj anetj rarteh tjerrtj renh Altjerreng ularr anetj-ilem.”
15 Tudo o que vem de fora e entra numa pessoa não faz com que ela fique
16 — ausente —
16 [Se vocês têm ouvidos para ouvir, então ouçam.]
17 Jesu kwertengerl kwerenh map-akert warl-warn kwen irrpenhek, tjerrtj arwenth inenh kethel imperl-alhemel. Kwertengerl mapel Jesu renh pawenhek, “Nwerneh keth-ilay, angketj ntwarl lyet ilekarl.”
17 Quando Jesus se afastou da multidão e entrou em casa, os seus discípulos lhe perguntaram o que queria dizer essa comparação.
18 Rang inenh ilek, “Arrantherrenp key arratj iterrentj-kweny anem? Iterl-aray! Mern arrantherrarl arlkwem, mern nhenhel arrantherrenh ywarn Altjerreng ularr anetj-ilem.
18 Então ele disse:
19 Mern nhenh itja iterrentj-warn irrpem, anert-warnant war. Kwereng mern rang mpwerrkeng arratenhem.” Lakenh angkemel Jesu ahentj-anek inenh iletjeh, mern ingkerrek mwerr anemeng arlkwetjeh.
19 porque não vai para o coração, mas para o estômago, e depois sai do corpo. Com isso Jesus quis dizer que todos os tipos de alimento podem ser comidos.
20 Jesu-el inenh ilek, “Anetj tjerrtj-henh iterrentjengarl awelhentjeng arratem. Tjerrtjarl anetj angkemel mpwarelhem, anetj mpwarem. Lakenh tjerrtj inang Altjerreng ularr anetj-ilelhem.
20 Ele continuou:
21 Lakenh tjerrtj anetj mernelhem. Tjerrtj ngwenh apek pal-pal iterrem. Pal-pal iterremel rang rrwernelhemel kwewaleny anetj mpwarelhem. Rang rwengkel inem, irrernng atwem. Artwang arrpenh artwang arrpenh-henh marlel-ayeng intem.
21 Porque é de dentro, do coração, que vêm os maus pensamentos, a imoralidade sexual, os roubos, os crimes de morte,
22 Tjerrtj rang maneyeh-arlk alherrem, rnwanentj angerreh apek. Tjerrtj rang tjerrtj arrpenh akeng-ilem, iltem apek. Tjerrtj rang kwer-areny iterremel rrtjwerremel ilem. Tjerrtj rang tjerrtj arrpenh-henh mantarr apek aremel, maney angerr aremel apek, lakenh rang alherrem. Tjerrtj rang tjerrtj arrpenheh tjel-angkem. Tjerrtj rang tjerrtj arrpenh mapeh tjwenelhem. Tjerrtj rang arnterr angkerl-apemel ahert-ahert mernelhem.
22 os adultérios, a avareza, as maldades, as mentiras, as imoralidades, a inveja, a calúnia, o orgulho e o falar e agir sem pensar nas consequências.
23 Alherrentj anetj ingkerrek-artek tjerrtj-henh iterrentjeng arratem. Tjerrtj inang lakenh Altjerreng ularr anetj-ilelhem.”
23 Tudo isso vem de dentro e faz com que as pessoas fiquem impuras.
24 Jesu rang mer Gennesaret renh imperl-alhek, town Tyre-eng akert-warn alhek. Rang warl nyent-warn irrpek, tjerrtj map-hetj alengk-welhemel. Rang ywarn kwet alengk-welhek. Tjerrtj map kaltj kwet anek, rarl alengk-welhekarl.
24 Jesus saiu dali e foi para a região que fica perto da cidade de Tiro. Ele entrou numa casa e não queria que soubessem que estava ali, mas não pôde se esconder.
25 Marl nyent lwereny warl arrpenhel anek, rang mer Phoenicia-el kwer intekarl. Kwer marl kwerenh arrentj-akert anek. Matj rang awek, Jesu-arl petjekarl. Rang parrp Jesu-warn alhek, amperel-ayel kwereng ularr arrernelhetj-alhek. Rang Jesu kwet anthwerr pawenhek, rang arrentj kwer marl kwerenheng alharlkwetjeh.
25 Certa mulher, que tinha uma filha que estava dominada por um espírito mau, ouviu falar a respeito de Jesus. Ela veio e se ajoelhou aos pés dele.
26 — ausente —
26 Era estrangeira, de nacionalidade siro-fenícia, e pediu que Jesus expulsasse da sua filha o demônio.
27 Jesu-el renh ilek, “Thang mernel kwer mapek-amparr wantetjeh. Nhenhemeh itja arratj anem, kwer-henh mern angwely mapeh anthetjeh.”
27 Mas Jesus lhe disse:
28 Marl rang renh ilek, “Ngkartay! Ntwang kel arratj angkem. Angwely inem mern ngkweltj inenh arlkwem, ngkweltj nheng kwerelarl mentj impem.”
28 — Mas, senhor, — respondeu a mulher — até mesmo os cachorrinhos que ficam debaixo da mesa comem as migalhas de pão que as crianças deixam cair.
29 Jesu-el renh ilek, “Ntwang kwenh arratj angkek! Kel alpang, arrentj kel kwer marl ngkwengenheng arratemel ywerrek!”
29 Jesus disse:
30 Alpemel rang kwer marl kwerenh aretj-alpek antjamel intemeng, mwerr-irrekarl. Arrentj kwereng kel arratemel ywerrerl-alhekarl.
30 Quando a mulher voltou para casa, encontrou a criança deitada na cama; de fato, o demônio tinha saído dela.
31 Jesu rang town Tyre kwereng mer Sidon-warn alhek. Kwer-penh rang mer Sidon-eng antekerr kwet mer Decapolis-warn alhek. Mer Decapolis-angkwerr rang Galilee kwatj alay-warn petj-alpek.
31 Jesus saiu da região que fica perto da cidade de Tiro, passou por Sidom e pela região das Dez Cidades e chegou ao lago da Galileia.
32 Mer-areny mapel artwang nyent inang kwer-warn angetjek. Artwang rang irlpang ahert anek, apekap anetjam. Inang Jesu renh anthwerr pawenhek, rang iltjang artwang ahert kwer-arleh arrernetjeh.
32 Algumas pessoas trouxeram um homem que era surdo e quase não podia falar e pediram a Jesus que pusesse a mão sobre ele.
33 Jesu-el artwang renh mapeng arratelh-ilek keth-warn, ratherrarrp irnetjeh. Kwereng rang iltjang kantj artwang ahert-kenh irlpangeh kwernek. Kwer-penh rang apelh-wemel artwang kwerenheh alenyek arrernek.
33 Jesus o tirou do meio da multidão e pôs os dedos nos ouvidos dele. Em seguida cuspiu e colocou um pouco da saliva na língua do homem.
34 Jesu rang alker-warn-athek aremel artwang renh ahey-angkemel ilek, “Ephphatha!” Nhenh angketj Anmatjerrel angart-wem “Altjwer-irray!”
34 Depois olhou para o céu, deu um suspiro profundo e disse ao homem:
35 Artwang rang kel mwerr awek, mwerr anthwerr angkek.
35 E naquele momento os ouvidos do homem se abriram, a sua língua se soltou, e ele começou a falar sem dificuldade.
36 Jesu-el tjerrtj map ilek, inang itja tjerrtj arrpenh map nhenh-penh iletjeh. Inang itja kwer kangkwerrek. Inang angketj renh tjerrtj arrpenh map wetham-weth ilek.
36 Jesus ordenou a todos que não contassem para ninguém o que tinha acontecido; porém, quanto mais ele ordenava, mais eles falavam do que havia acontecido.
37 Tjerrtj inartek Jesu-penh angerr anwerlkek. Inang ilerrek, “Rang kwenh iltjent anthwerr! Rang tjerrtj ahert map tjerrtj angketj-kwenh map mwerr-ilem!”
37 E todas as pessoas que o ouviam ficavam muito admiradas e diziam: — Tudo o que faz ele faz bem; ele até mesmo faz com que os surdos ouçam e os mudos falem!
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.