Marcos 4
Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NTLH
1 Jesu-el tjerrtj inenh weth kaltj-anthek Galilee kwatj alay iterel. Tjerrtj map inang kwer-warn arraw-irretj-alhek. Lakenheng tjerrtj map anthwerr-hetj rang boat-warn antjemel anek. Boat kwatj iter ntwarr-kweny war anek. Tjerrtj map kwatj iterel irnetjam.
1 Jesus começou a ensinar outra vez na beira do lago da Galileia. A multidão que se ajuntou em volta dele era tão grande, que ele entrou e sentou-se num barco perto da praia, onde o povo estava.
2 Jesu-el inenh angketj nhenh ilek,
2 Jesus usava parábolas para ensinar muitas coisas. Ele dizia:
3 “Awerrerrang! Artwang nyent alhek, mern anngang werl-apetjeh, mern atherrk mangketjenheng.
3 — Escutem! Certo homem saiu para semear.
4 Rang mern anngang werl-apemel, anngang arrpenh map tjey-warn wek. Thep map petjek, mern anngang inenh arlkwek.
4 E, quando estava espalhando as sementes, algumas caíram na beira do caminho, e os passarinhos comeram tudo.
5 Mern anngang arrpenh map ahern irntangerrarl wek. Inang parrp lyapek.
5 Outra parte das sementes caiu num lugar onde havia muitas pedras e pouca terra. As sementes brotaram logo porque a terra não era funda.
6 Artekerr ywarn ahern-warn kwen irrpekarleng, aherrk rang arratemeng, aherrkel mern akwerrk inenh antjerrk-ilemel ampek.
6 Mas, quando o sol apareceu, queimou as plantas, e elas secaram porque não tinham raízes.
7 Mern anngang arrpenhemeh lyek mpwep-warn wek. Mern mwerr, lyek thwen ratherr pwert lyapek, ratherr mwern-irrentj kwet mangkek. Alyekel mern mwerr renh anetj-ilek, mern ngwerrm-kweny-ilek. Mern inang itja kwet mern ngwerrm-akert-irrek.
7 Outras sementes caíram no meio de espinhos, que cresceram e sufocaram as plantas. Por isso nada produziram.
8 Kel mern anngang arrpenh map ahern mwerr-arleh wek. Mern inang lyapek, ngwerrm-akert-irrek. Mern arrpenh anngang nyent-penh mern ngwerrm 30-arl arratek, mern arrpenh anngang nyent-penh mern ngwerrm 60-arl arratek, mern arrpenh anngang nyent-penh mern ngwerrm 100-arl arratek.”
8 Mas as sementes que caíram em terra boa brotaram, cresceram e produziram na base de trinta, sessenta e até cem grãos por um.
9 Jesu-el inenh ilek, “Arrantherr kwenh irlpang-atherr-akert anem! Arrantherr angketj tjengenh werrerrang!”
9 E Jesus terminou, dizendo:
10 Arltang nyent kwerel rang kel nyent-areny anek. Kwertengerl 12 kwerenh tjerrtj rrpwetj arrpenh map kwer-warn inang petjek, renh angketj nheng-penh pawenhetjeh.
10 Quando a multidão foi embora, as pessoas que ficaram ali começaram, junto com os doze discípulos, a fazer perguntas a Jesus sobre parábolas .
11 Jesu-el inenh ilek, “Yeng ahentj-anem, arrantherr angketj alengk-welhentj tjengenh alhengk-aretjeh. Angketj nheng thang ilek, Altjerr kel petjekarl, tjerrtj mernelhetjeh, rang Ngkart angerr anemeng tjerrtj ingkerrenyek. Tjerrtj arrpenh map inarl itja peltj tjeng anemeng, inenh thang angketj war ilem.
11 Jesus disse a eles:
12 Thang arrantherrenh ilem Altjerr-henh angketj ngkweyeny nhenh,“Angketj lakenh intem Altjerr-henh angketjel-ayeng.”
12 para que olhem e não enxerguem nada e para que escutem e não entendam; se não, eles voltariam para Deus, e ele os perdoaria.
13 Jesu-el inenh pawenhek, “Arrantherr apek angketj artwang nheng-penh ywarn alhengk-arem, artwang rarl mern anngang werl-apetjam? Nthakenh arrantherr angketj arrpenh map alhengk-aretjenh?
13 Então Jesus perguntou:
14 Artwang rarl mern anngang werl-apem, rarteh tjerrtj nheng map-arteh anem, inarl Altjerr-henh angketj tjerrtj arrpenh mapeh kaltj-anthem.
14 E continuou:
15 Mern anngang nheng tjey-arleh wekarl, nhenh kel tjerrtj nheng map-arteh anem, inarl Altjerr-henh angketj awem. Inang angketj awem-arteh, arrentjel angketj renh rakemel angem inehetj. Lakenh-arteh thep mapel mern anngang inenh arlkwem ketheh.
15 Algumas pessoas que a ouvem são como as sementes que caíram na beira do caminho. Logo que ouvem, Satanás vem e tira a mensagem que foi semeada no coração delas.
16 Mern anngang nheng map ahern irntangerrarl wekarl, nhenh kel tjerrtj nheng map-arteh, inarl angerr kangkem, Altjerr-henh angketj awetjeh.
16 Outras pessoas são como as sementes que foram semeadas onde havia muitas pedras. Quando ouvem a mensagem, elas a aceitam logo com alegria;
17 Lakenh-arteh tjerrtj nheng anetj mapeh: Altjerr-henh angketj ywarn irrpem iterrentj inehenh-warn. Artekerr inang ahelh-warn ywarn irrpem, lakenh-arteh Altjerr-henh angketj itja irrpem iterrentj inehenh-warn. Inang angketj kwer parrp war angwerrem. Lakenh inang Altjerr renh itja twerel nakem. Inang rwekenth-kenth irrem apek, tjerrtj arrpenhel apek inenh arrampewemeng Altjerr-henh angketjeh war, inang kel Altjerr renh mentj impem.
17 mas depois de pouco tempo essas pessoas abandonam a mensagem porque ela não criou raízes nelas. E, quando por causa da mensagem chegam os sofrimentos e as perseguições, elas logo abandonam a sua fé.
18 Mern anngang inang lyek mpwep-warnarl wekarl, inang tjerrtj nheng map-arteh anem, inarl Altjerr-henh angketjeh kangkwerrem, inang mantarreh arrkeneh maneyeh-arlkant war angerr kwet iterrem, inang perrpert-ilelhem Altjerr-henh angketjeng. Altjerr-henh angketj itja kwet mern-akert-irrem iterrentj inehenhel-ayeng.
18 Ainda outras são parecidas com as sementes que foram semeadas no meio dos espinhos. Elas ouvem a mensagem,
19 — ausente —
19 mas, quando aparecem as preocupações deste mundo, a ilusão das riquezas e outras ambições, estas coisas sufocam a mensagem, e ela não produz frutos.
20 Mern anngang nheng ahern mwerr-warnarl wekarl, nhenh kel tjerrtj nheng map-arteh anem: tjerrtj rarl Altjerr-henh angketj awem, angketj kwer kwet ahentj-irrem. Inang arratj mernelhem tjerrtjeng ularr. Tjerrtj inang mern anngang arrpenh map ahern mwerr-arleh werl-apekarl-arteh. Mern inang lyapek, ngwerrm-akert-irrek. Mern ngwerrm arrpenh anngang nyent-penh 30-arl arratek, mern ngwerrm arrpenh anngang nyent-penh 60-arl arratek, mern ngwerrm arrpenh anngang nyent-penh 100-arl arratek.”
20 E existem aquelas pessoas que são como as sementes que foram semeadas em terra boa. Elas ouvem, e aceitam a mensagem, e produzem uma grande colheita: umas, trinta; outras, sessenta; e ainda outras, cem vezes mais do que foi semeado.
21 Jesu-el inenh ilek, “Tjerrtjel rwang alngenth warl-warn kwen angemeng, rang apek antjam kwerenhel arltwem? Itja kwenh. Tjerrtj rang rwang alngenth renh kerneh arlpar-arrernem, tjerrtjel keth aretjenheng.
21 Jesus continuou:
22 Lyet tjerrtj mapel Altjerr-henh angketj itja alhengk-arem, angketj nheng tharl inenh ilem. Kelant Altjerrel angketj ineh keth-iletjenh. Angketj alengk-welhentj rarl intep-intem, renh Altjerrel keth-iletjenh.
22 Pois tudo o que está escondido será descoberto, e tudo o que está em segredo será conhecido.
23 Arrantherr irlpang atherr-akert anem, arrantherr angketj tjengenh awetjeh.”
23 Se vocês têm ouvidos para ouvir, então ouçam.
24 Rang inenh ilek, “Awerrerrang-athew mantjel! Arrantherr itja Altjerr-henh angketj war awerl-anetjeh, arrantherr kaltj-irretjeh. Arrantherr tjerrtj arrpenh mapeh Altjerr-henh angketj kaltj-anthemeng, Altjerrel arrantherrenh weth angerr kaltj-anthetjenh. Tjerrtj rarl Altjerr-henh angketjeh kangkemel awem, Altjerr-henh angketjeh angerr anthwerr kaltj-irretjeh ahentj-anemeng, renh Altjerrel wetham kaltj-anthetjenh. Tjerrtj arrpenh rarl ahentj-kweny-irrem Altjerr-henh angketjeh, rarl Altjerr-henh angketj kwek apek anyenem iterrentj kwerenhel, kwereng Altjerrel angketj angkep inem.”
24 Disse também:
25 — ausente —
25 Quem tem receberá mais; mas quem não tem, até o pouco que tem será tirado dele.
26 Jesu-el inenh ilek, “Thang angketj kwek war iletjenh, nthakenh Altjerrel tjerrtj nakenh-nakenh kwerenh map-ilem. Artwel mern anngang aherneh werl-apem.
26 Jesus disse:
27 Anngang inenh wemarl-penh, artwang rang kwenp kwenyel ankwang intem, kwenp aherrkel nthwerl-apem. Mern anngang inang lyapem-amparr, angerr-irremel mangkem. Nthakenham anngang inang mangkem? Artwang rang itja kaltj nhenheh.
27 Quer ele esteja acordado, quer esteja dormindo, ela brota e cresce, sem ele saber como isso acontece.
28 Ahern rang mern anngang inenh mangkelh-ilem. Arrwekel mern anngang rang lyapem-amparr. Kwereng anteth-amparr arratem. Kwereng mern ngwerrmemeh arratem.
28 É a própria terra que dá o seu fruto: primeiro aparece a planta, depois a espiga, e, mais tarde, os grãos que enchem a espiga.
29 Kel twern-irremengant mern ngwerrm inang ampeng anemeng, artwang rang petjemel mern inenh knife arnkwertel akemel kwetjem.”
29 Quando as espigas ficam maduras, o homem começa a cortá-las com a foice, pois chegou o tempo da colheita.
30 Jesu-el inenh ilek, “Nthakenham nwern arrehantherr keth-ilemel iletjenh, arrantherr alhengk-aretjeh, Altjerr rang tjerrtj nakenh-nakenh kwerenh map angerr-ilemeng? Nthakenh nwern arrehantherr angketj arratj ilemer?
30 Jesus continuou:
31 Thang arrantherrenh angketj ilem. Mern tjwerrk anngang ahernek arrernemeng, tjwerrk anngang rang kwek anthwerr.
31 Ele é como uma semente de mostarda, que é a menor de todas as sementes.
32 Tjwerrk anngang renh arrernemeng, rang kel mangkemel angerretj anthwerr irrem, arnang ngkwern arwenth-akert-irrem. Thep map arraw-irremel antjwang inehenh mpwarem arnang-arleh.”
32 Mas, depois de semeada, cresce muito até ficar a maior de todas as plantas. E os seus ramos são tão grandes, que os passarinhos fazem ninhos entre as suas folhas.
33 Jesu-el tjerrtj map Altjerr-henh angketj kaltj-anthek, inenh angketj arrpenhek-arrpenh ilemel. Inarl kwek war kaltj-irrekarl, rarl inenh lakenheh-atwetj kaltj-anthek.
33 Assim, usando muitas parábolas como estas, Jesus falava ao povo de um modo que eles podiam entender.
34 Rang inenh angketj ilemelant war kaltj-anthek, keth-iletj-kweny. Kwertengerl mapel-ayeng anemarleng, rang inehant angketj ingkerrek keth-ilek.
34 E só falava com eles usando parábolas, mas explicava tudo em particular aos discípulos.
35 Kel angwerr-angwerrel arltang nyent kwerel, Jesu-el kwertengerl inenh ilek, “Mpa! Boat-warn antjerrerrang! Nwern itep arrengakw-warn alhetjeh!”
35 Naquele dia, de tardinha, Jesus disse aos discípulos:
36 Tjerrtj arrpenh map imperl-alhemel, inang boat-el alhek kwatj alay-angkwerr. Tjerrtj arrpenh map boat arrpenh mapel alhek.
36 Então eles deixaram o povo ali, subiram no barco em que Jesus estava e foram com ele; e outros barcos o acompanharam.
37 Inang kwenp alherl-apetjam, irlkang petjek, inenh irlkangel atwentjek. Kwatj angerr boat kwer thelelhek. Boat rang kwatj-warn irrpetjeh anek.
37 De repente, começou a soprar um vento muito forte, e as ondas arrebentavam com tanta força em cima do barco, que ele já estava ficando cheio de água.
38 Jesu rang boat ingkernel ankwang interl-apetjam, rtwenkel-ayeng. Kwertengerl mapelemeh renh kemelh-ilemel pawenhek, “Kaltj-anthenh-anthenhay! Nthakenh ntwang kwenp interl-apem? Nwern-arteh kwatjel ilwetjeh-irrem!”
38 Jesus estava dormindo na parte detrás do barco, com a cabeça numa almofada. Então os discípulos o acordaram e disseram: — Mestre! Nós vamos morrer! O senhor não se importa com isso?
39 Jesu-el kemerremel irlkang renh inmerr inenh arnpakek, “Kel ywerrang!” Irlkang parrp war ywerrerl-alhek, inmerr kwek-irremel ywerrek.
39 Então ele se levantou, falou duro com o vento e disse ao lago: O vento parou, e tudo ficou calmo.
40 Jesu-el kwertengerl kwerenh map pawenhek, “Wenhengam arrantherr ater-irrek? Thang kwenh arrantherrenh arntarnt-arem! Arrantherr kwenh yengenh nakemer!”
40 Aí ele perguntou:
41 Kwertengerl inang angerr anthwerr ater-irrek. Inang pawenherrek, “Artwang ngwenham nhenh rang? Irlkang kwatj inmerr-arlk kwerant kangkwerrem!”
41 E os discípulos, cheios de medo, diziam uns aos outros: — Que homem é este que manda até no vento e nas ondas?!
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.