Marcos 14

Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Arltang atherr tjenkerr Anper Alhekarleh arlkwetjenh-anngernt, irlpangkentj arreny Mern Ikelh thwen, priest twernk map Moses-henh mpwareng-areng kaltj-anthenh-anthenh map thwen angkerrek. Inang ahentj-anek, Jesu renh anyenng-anyenngel antwerrkemel irrernng atwetjeh.
1 Faltavam dois dias para a Festa da Páscoa e a Festa dos Pães sem Fermento . Os chefes dos sacerdotes e os mestres da Lei procuravam um jeito de prender Jesus em segredo e matá-lo.
2 Tjerrtj map-artek inang Jesu-eh angerr kangkek, lakenheng inang angkerrek, “Tjerrtj mapel nwernenh ahang-irremel atwehetjeng, nwern renh itja Anper Alhekarl arltang kwerel antwerrketjeh. Arrwekek-amparr.”
2 Eles diziam: — Não vamos fazer isso durante a festa, para não haver uma revolta no meio do povo.
3 Bethany town-el artwang nyent anek, arreny kwerenh Simon. Simon rang leprosy tjwen-akert anekarl-penh, mwerr-antem anek. Jesu-el warl Simon-kenhel mern arlkwetjam, marl nyentam warl-warn irrpentjek, anter npwang mwerr anthwerr-akert angetjek tjampetel-ayeng. Anter npwang mwerr lakenh tjerrtjel maney angerr anthwerrelant payem-iletjart. Marl rang tjampet renh altjwer-ilemel, anter npwang mwerr anthwerr renh Jesu-henh kapert-arleh thelek.
3 Jesus estava no povoado de Betânia, sentado à mesa na casa de Simão, o Leproso. Então uma mulher chegou com um frasco feito de alabastro , cheio de perfume de nardo puro, muito caro. Ela quebrou o gargalo do frasco e derramou o perfume na cabeça de Jesus.
4 Tjerrtj rrpwetj arrpenhel nhenh aremel marl kwer arnkely-irrek. Inang angkerrek, “Wenhengarl rang anter npwang mwerr anthwerr pelkel war thelek?
4 Alguns que estavam ali ficaram zangados e disseram uns aos outros: — Que desperdício!
5 Anter nhenh nwernenh anthemer, nwern shop-warn angemer. Shop-arenyel nwern anthemer maney angerr anthwerr! Maney inenhemeh nwern tjerrtj angayel mapeh anthemer.” Inang marl renh iltek.
5 Esse perfume poderia ter sido vendido por mais de trezentas moedas de prata , que poderiam ser dadas aos pobres. Eles criticavam a mulher com dureza,
6 Jesu-el inenh ilek, “Marl yanh imperrerray! Wenhengarl arrantherr marl kwer arnkely-irrek? Rartek tjeng kangkentj angerr mernelhek!
6 mas Jesus disse:
7 Tjerrtj angayel inang kwenh kweteth arrehantherrel-arleng anetjenh. Arrantherr ineh kangkentj mernelhetjeh ahentj-anem, arrantherr ineh mern apek mantarr-arlk anthetjeh. Yeng itja arrehantherrel-ayeng kwet anetjenh, yeng kwek war arrehantherrel-ayeng anem.
7 Pois os pobres estarão sempre com vocês, e, em qualquer ocasião que vocês quiserem, poderão ajudá-los. Mas eu não estarei sempre com vocês.
8 Marl rang arratj tjeng mpwarek. Rartek kapert tjengenh-warn anter thelek, inarl tjengenh mpwerrk pernetjenh-arteh.
8 Ela fez tudo o que pôde, pois antes da minha morte veio perfumar o meu corpo para o meu sepultamento.
9 Arrantherr iterl-arerrerrang, ahelh apanpel inang tjerrtj map angketj mwerr renh kaltj-anthetjenh, inang angketj marl nhenh-penh iletjenh, marl kwer irlpangkemel.”
9 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: em qualquer lugar do mundo onde o
10 Kwereng Judas Iscariot, kwertengerl 12-eheng nyent, priest twernk map-warn alhek. Rang ahentj-anek, Jesu renh ineh anyenng-anyenng anthetjeh.
10 Judas Iscariotes, que era um dos doze discípulos, foi falar com os chefes dos sacerdotes para combinar como entregaria Jesus a eles.
11 Priest twernk inang angketj nhenh awemel kangkek. Inang Judas renh maney anthetjeh alhelek. Judas rang angerr iterrek, “Nthakenham thang Jesu renh ineh anthemer?”
11 Quando ouviram o que ele disse, eles ficaram muito contentes e prometeram dar dinheiro a ele. Assim Judas começou a procurar uma oportunidade para entregar Jesus.
12 Mern ikelhek irlpangkentjeh arltang arrwekeleny anek, inang tjenkerr yep-yep atwetjart, Anper Alhekarleh-amparr. Kwertengerl mapelemeh Jesu renh pawenhek, “Nthenhelam ntwang ahentj-anem, nwern mern ikelh renh nwerneh mpwaretjeh, nwern ingkerrekel arlkwetjenheng?”
12 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento , em que os judeus matavam carneirinhos para comemorarem a Páscoa , os discípulos perguntaram a Jesus: — Onde é que o senhor quer que a gente prepare o jantar da Páscoa para o senhor?
13 Jesu-el kwertengerl atherr ilek, “Jerusalem-warn alherray! Town kwerel mpwel aretjenh, artwang nyent jar kwatj-akert ularr petjerleh. Mpwel kwereng ingkern-angkwerr alherrang.
13 Então Jesus enviou dois discípulos com a seguinte ordem:
14 Artwang rang warl kwer-warnarl irrpenhetjenharl, mpwel ingkern-angkwerr irrpenherrang. Warlek-artwey kwer-warn lakenh angkerrang, ‘Kaltj-anthenh-anthenh ilern-henhel ngwenh lakenh pawenhem, “Nthenham room tjengenh, kwerel thang tjenkerr mern renh arlkwetjenh, kwertengerl tjengenh map-akertel?”’
14 e digam ao dono da casa em que ele entrar que o Mestre manda perguntar: “Onde fica a sala em que eu e os meus discípulos vamos comer o jantar da Páscoa?”
15 Warlek-artwey rang mpwelenh mer arlpaw angerretj mernetjenh warl kerneny, room arlpaw nhenh rang kel mpwarekarl. Room arlpaw kwerelemeh mpwel mern tjenkerr nwerneh arrernerl-anerrang.”
15 Então ele mostrará a vocês no andar de cima uma sala grande, mobiliada e arrumada para o jantar. Preparem ali tudo para nós.
16 Kwertengerl ratherr Jerusalem kwer-warn irrpenhek. Jesu-henh angketj ingkerrek arratj-irrek. Ratherr Anper Alhekarl tjenkerr renh arrernerl-anerrek.
16 Os dois discípulos foram até a cidade e encontraram tudo como Jesus tinha dito. Então prepararam o jantar da Páscoa.
17 Kel angwerr-angwerremeh irrek. Jesu kwertengerl 12 kwerenh-akert warl kwer-warn alhek.
17 Quando anoiteceu, Jesus chegou com os doze discípulos.
18 Inang mern arlkwerl-anemeng, Jesu-el kwertengerl inenh ilek, “Awerrerrang. Arrehantherreng artwang nyent rang tjengel-ayeng mern arlkwem, rang yengenh twernk map-warn anthetjenh.”
18 Enquanto estavam à mesa, no meio do jantar, ele disse:
19 Kwertengerl angketj nhenh awemel inang ltarrp-irrek. Nyentam-nyentelemeh inang Jesu renh pawenhek, “Yengam artwang rang? Yengan artwang pelkenyarlam, yeng kaltj-kwenh! War kaltj-irrerl-apetjam ngkwengel-ayeng!”
19 Eles ficaram tristes e, um por um, começaram a perguntar: — O senhor não está achando que sou eu, está?
20 Rang inenh ilek, “Arrantherr 12 pel nhenhel anem, kenh artwang nyent anem, rang tjengel-ayeng rnwang nhenheng mern arlkwem, rang yengenh twernk mapeh anthetjenh.
20 Jesus respondeu:
21 Tjerrtj-henh Ler rang ilwetjeh, angketj Altjerr-henh pipel-ayeng intekarl-arteh. Artwang ngwenhel apek Tjerrtj-henh Ler renh twernk mapeh anthetjenh, kwer rwekenth-kenth angerr anthwerr anetjenh. Artwang rang kwetant ilwetjenh, rang anetj mernelhekarleng. Wenheh rang ngwerrm-irrek? Rang ngwerrm-irretj-kweny kwet anemer.”
21 Pois o
22 Inang mern arlkwemarleng, Jesu-el mern inek, Altjerr renh pawenhek. Kwereng rang mern renh ltwakemel, kwertengerl ineh anthek, lakenh angkemel, “Nhenh inerrerrang, arlkwerrerrang, nhenh mpwerrk tjengenh anemeng.”
22 Enquanto estavam comendo, Jesus pegou o pão e deu graças a Deus. Depois partiu o pão e o deu aos discípulos, dizendo:
23 Rang paneken wine-akert inemel rang Altjerr-warn angkek wine antjwetjeh-anngernt. Rang paneken wine-akert renh anthek kwertengerl mapek, inang antjwetjeh.
23 Em seguida, pegou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois passou o cálice aos discípulos, e todos beberam do vinho.
24 Rang inenh ilek, “Wine nhenh alhwang tjengenh anem. Alhwang tjengenh thelelhetjenh, tjerrtj aningk Altjerreh peltj-iletjeh. Nhenh rang alhelentj lyeteny anem.
24 Então Jesus disse:
25 Nhenh iterl-arerrerray, lyeteng thang itja weth ngkwarl wine ahelh nhenhel antjwetjenh. Kelant thang wine lyeteny antjwetjenh Altjerr-henh merel.”
25 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: nunca mais beberei deste vinho até o dia em que beber com vocês um vinho novo no
26 Kel inang nyent-areng alyelhek Altjerrek, kwereng inang arratemel alhek Olive pwert-warn.
26 Então eles cantaram canções de louvor e foram para o monte das Oliveiras.
27 Jesu-el kwertengerl map inenh ilek, “Arrantherr ingkerrek tjengeng ampakelhetjenh. Angketj Altjerr-henh pipel-ayeng lakenh intem,
27 E Jesus disse aos discípulos:
28 “Altjerrel yeng kemelh-iletjenh, yeng arrehantherreng arrwekel alhetjenh mer Galilee-warn.”
28 Mas, depois que eu for ressuscitado, irei adiante de vocês para a Galileia.
29 Peter rang angkek, “Inang apek ngkwengeng ampakelhetjenh, yeng itja kwetarl ngkwengeng ampakelhetjenh! Yeng ngkwengel-ayeng kwet anetjenh.”
29 Então Pedro disse a Jesus: — Eu nunca abandonarei o senhor, mesmo que todos o abandonem!
30 Jesu-el Peter renh ilek, “Yeng away, kwenyel lyet tjwek-tjwek rrwey rang atherr-areng arlketj-kwenyeng-antey, ntwang yeng rrpwetj-areng ywep-arrernetjenh.”
30 Mas Jesus lhe disse:
31 Peter rang angkek, “Tjerrtj arrpenh map apek inang ngkweng ahentj-irremeng, ngwenh irrernng atwetjeh. Yeng-arlk inang irrernng atweyay! Yeng itja kwet ngkwengeng ampakelhetjenh.” Kwertengerl arrpenh mapemeh lakenh-arteh angkerrerrek.
31 Mas Pedro repetia com insistência: — Eu nunca vou dizer que não o conheço, mesmo que eu tenha de morrer com o senhor! E todos os outros discípulos disseram a mesma coisa.
32 Jesu kwertengerl kwerenh map-akert keth nheng-warn alhek, arreny kwerenh Gethsemane atherrk-warn. Jesu-el inenh ilek, “Nhenhel anerrerrang. Yeng Altjerr-warn angketjeh alhemarleng.”
32 Jesus e os discípulos foram a um lugar chamado Getsêmani. E Jesus lhes disse:
33 Kwereng Jesu-el Peter James John ngwek, ntwarr-kweny war inang alhek. Jesu rang ywarn iterremel, ltarrp angerr awelhek.
33 Então Jesus foi, levando consigo Pedro, Tiago e João. Aí ele começou a sentir uma grande tristeza e aflição
34 Rang inenh ilek, “Yeng-artek ltarrp anthwerr awelhemel ilwetjeh-irrem. Nhenhel tjeng mpwelhewarray! Karr anerrerrang.”
34 e disse a eles:
35 Jesu rang kwek war ntwarr alhemel ulperr-welhek. Rang Altjerr pawenhek, “Angey tjengenhay! Ntwang key ahentj-anem, yeng irlkert angerr awelhemel ilwetjeh? Yeng itja ahentj-anem, lakenh ilwetjeh. Ntwang twer anthwerr anemeng, ntwang tjeng arrngert anay! Ntwang apek ahentj-anemeng, yeng irlkert angerr awelhemel ilwetjeh, yeng kel ngkweng kangkwerretjenh.”
35 Ele foi um pouco mais adiante, ajoelhou-se, encostou o rosto no chão e pediu a Deus que, se possível, afastasse dele aquela hora de sofrimento.
36 — ausente —
36 Ele orava assim:
37 Kel Jesu kwertengerl ineh-warn petj-alpemel rang inenh ankwang intemeng aretj-alpek. Rang Peter renh pawenhek, “Simon-ay! Ntwam ankwang intem? Tjengel-ayeng karr anay! Ankwang intetjal!
37 Depois voltou e encontrou os três discípulos dormindo. Então disse a Pedro:
38 Arrantherr-artek karr anetjeh. Altjerr pawenhetjeh, arrentj rang arrantherrenh arrkernehetjeng. Kwerrern arrehantherr-henh Altjerreh kangkwerretjeh ahentj-anem. Alherrentj anetj rarl arrehantherrel-ayeng anemarl arrantherrenh lthwem.”
38 Vigiem e orem para que não sejam tentados. É fácil querer resistir à tentação; o difícil mesmo é conseguir.
39 Jesu rang weth alhek Altjerr-warn angketjeh, renh pawenhetjeh.
39 Jesus foi outra vez e orou, dizendo as mesmas palavras.
40 Kwereng kwertengerl ineh-warn petj-alpemel, rang aretj-alpek weth-antey inang ankwerrekarl. Kwertengerl inartek parrk anthwerr anek. Inang pal-pal irremel ywarn iterl-arek, renh iletjeh.
40 Em seguida, voltou ao lugar onde os discípulos estavam e os encontrou de novo dormindo. Eles estavam com muito sono e não conseguiam ficar com os olhos abertos. E não sabiam o que responder a Jesus.
41 Kel rrpwetj-areng Altjerr-warn angkemarl-penh petj-alpemel, rang inenh pawenhek, “Ay! Arrantherr ankwang kwetam intem! Keleyay! Inang kel petjemaw! Tjerrtj-henh Ler renh artwang anetj map-warn anthetjeh.
41 Quando voltou pela terceira vez, Jesus perguntou:
42 Mpa! Kel kemerray! Artwang rarl yengenh artwang anetj map-warn anthetjenharl, rartek kel nhenh-warn petjem!”
42 Levantem-se, e vamos embora. Vejam! Aí vem chegando o homem que está me traindo!
43 Jesu rang kwertengerl kwerenh map-warn angketjam-rlwer, Judas kwertengerl 12 ineheng nyent rang petjek tjerrtj atwenh-atwenh map-akert. Artwang atwenh-atwenh nhenh-artek priest twernk mapel Moses-henh mpwareng-areng kaltj-anthenh-anthenh mapel angerrepat twernk mapel Judas-el-ayeng lanthekarl, Jesu renh antwerrketjeh. Tjerrtj atwenh-atwenh inang Jesu-warn petjek knife alkey-akert anem-akert-arlk.
43 Jesus ainda estava falando, quando chegou Judas, um dos doze discípulos. Vinha com ele uma multidão armada com espadas e porretes, que tinha sido mandada pelos chefes dos sacerdotes, pelos mestres da Lei e pelos líderes judeus.
44 Judas-el artwang atwenh-atwenh inenh arrwekel-antey ilekarl, “Artwang renharl thang arrwantjetjenh, renh antwerrkewarrang! Mantjel antwerrkemel anginewarrang.”
44 O traidor tinha combinado com eles um sinal. Ele tinha dito: “Prendam e levem bem seguro o homem que eu beijar, pois é ele.”
45 Kel Judas-emeh arratj kwet Jesu-warn alhemel angketj-alhek, “Kaltj-anthenh-anthenhay!” Kwer-penh rang renh arrwantjek.
45 Logo que chegou perto de Jesus, Judas disse: — Mestre! E o beijou.
46 Artwang atwenh-atwenh mapel Jesu renh antwerrkek-anem.
46 Então eles pegaram Jesus e o prenderam.
47 Artwang nyent rarl anek kwertengerl mapel-ayeng, rang knife alkeyel irlpang rlweth-atwek priest twernk-henh rrkwapenh-apenh nyent-henh.
47 Mas um dos que estavam ali tirou a espada, atacou um empregado do Grande Sacerdote e cortou uma orelha dele.
48 Jesu-el artwang atwenh-atwenh inenh ilek, “Artwang arwengkalth atwenh-atwenheh-arteh arrantherr knife alkey-akert anem-akert-arlk tjeng petjewarrek!
48 Então Jesus disse para aquela gente:
49 Thang arrantherrenh arltang mapel church angerretjel kaltj-anthetjart. Wenhengarl arrantherr arrwekel yengenh antwerrketj-kweny? Lyetemeh arrantherr yengenh antwerrkek. Kel angketj Altjerr-henh pipel-ayeng tjeng-akert arratj anthwerr-irrek.”
49 Eu estava com vocês todos os dias, ensinando no pátio do Templo, e vocês não me prenderam. Mas isso está acontecendo para se cumprir o que as
50 Kwereng Jesu-henh kwertengerl inang ater irrarnp-irrek.
50 Então todos os discípulos abandonaram Jesus e fugiram.
51 Artwang anthetj nyent itjarl ater arrtjanek, Jesu-el-ayeng artwang atwenh-atwenh mapel-ayeng ingkern-angkwerr alhetjam. Inang renh aremel, kwer ingkernant antwerrkewarrek, mantarr kwerenhant antwerrkewarrek,
51 Um jovem, enrolado num lençol, seguia Jesus. Alguns tentaram prendê-lo,
52 rang parrp arrtjanerl-alhek.
52 mas ele largou o lençol e fugiu nu.
53 Priest twernk map, angerrepat map, Moses-henh mpwareng-areng kaltj-anthenh-anthenh map priest twernk angerr-henh warlel arraw-irrek. Inenh Sanhedrin Council anewetjart. Artwang nheng map inarl Jesu renh antwerrkekarl, inang renh priest twernk angerr-warn-antem angek.
53 Em seguida, levaram Jesus até a casa do Grande Sacerdote , onde estavam reunidos os chefes dos sacerdotes, alguns líderes dos judeus e alguns mestres da Lei.
54 Peter-el inenh ingkernengarl alwernerl-apetjam. Inang twernk priest angerr-henh warl-warn irrpenhek, kel Peter twernk priest angerr-henh yard-warnarl ingkerneng irrpenhek. Rang twernk priest angerr-henh rrkwapenh-apenh mapel-ayel arrernelhek, rwangel-ayeng ntjwetj-irretjeh.
54 Pedro seguiu Jesus de longe e entrou no pátio da casa do Grande Sacerdote. Ele sentou-se perto do fogo, com os guardas, para se esquentar.
55 Priest twernk map Sanhedrin Council ingkerrek inang ahentj-anek Jesu renh irrernng atwetjeh. Inang artwang alngel arekarleh palenthwek, angketj Jesu-akert rrtjwerremel iletjeh. Ywarn kwet.
55 Os chefes dos sacerdotes e todo o Conselho Superior estavam procurando encontrar alguma acusação contra Jesus a fim de o condenarem à morte. Mas não conseguiram nenhuma.
56 Tjerrtj mapel Jesu-eh rrtjwerremel ilek, angketj inehenh itja arratj anek.
56 Muitos diziam mentiras contra ele, mas as suas histórias não combinavam umas com as outras.
57 Kwereng rrpwetj arrpenh map kemerremel angkek,
57 Alguns se levantaram e acusaram Jesus com mentiras. Eles diziam:
58 “Nwern awek, rang lakenh angkemeng, ‘Jerusalem-el church angerr nheng tjerrtjel artekarl thang ltwaketjenh. Arltang rrpwetj-penh thang church arrpenh angkep artetjenh, artwel artetj-kweny.’ ” Lakenh inang rrtjwerremel angkek.
58 — Nós ouvimos quando ele disse: “Vou destruir este Templo que foi construído por seres humanos e, em três dias, levantarei outro que não será construído por seres humanos.”
59 Tjerrtj inehenh angketjeh Council inang ahentj-kwenyarl-anek, arratj-kweny wart.
59 Mesmo assim as suas histórias não combinavam umas com as outras.
60 Priest twernk angerr rang kemerremel Jesu renh pawenhek, arrpenh mapeng anngetherr, “Ntwang itjarl ilelhem? Artwang nhenh mapel angketj ngkweng-akert ilemeng?”
60 Aí o Grande Sacerdote se levantou no meio de todos e perguntou a Jesus: — Você não vai se defender dessa acusação?
61 Jesu angketj-kweny kwet irnek. Priest twernk angerrelemeh renh weth pawenhek, “Ntwang key Christ rang anem? Altjerr mekelarey kwerenh Ler?”
61 Mas Jesus ficou calado e não respondeu nada. Então o Grande Sacerdote tornou a perguntar: — Você é o
62 Jesu-el renh ilek, “Yeng kel anem.
62 Jesus respondeu:
63 Priest twernk angerr rang nhenh awemel Jesu kwer mwekenh-irremel mantarr kwewaleny tjep-akek. Rang inenh ilek, “Wenhengam nwern artwang arrpenheh palenthwem, kwer-akert iletjeh?
63 Aí o Grande Sacerdote rasgou as suas próprias roupas e disse: — Não precisamos mais de testemunhas!
64 Arrantherr kel awek, rang Altjerr arrampewerleh! Nthakenham arrantherr iterrem?” Inang ingkerrek ahentj-irrek, renh irrernng atwetjeh.
64 Vocês ouviram esta blasfêmia contra Deus! Então, o que resolvem? Todos estavam contra Jesus e aí o condenaram à morte.
65 Arrpenh mapel Jesu kwer-arleh pelh-wek. Inang inngerr kwerenh arltwemel atwek. Inang renh pawenhek, “Ngwenhelam ngwenh atwek?” Priest twernk angerr-henh rrkwapenh-apenh mapel renh angemel atwerrerrek.
65 Então alguns começaram a cuspir nele. Cobriam o rosto dele, davam bofetadas nele e perguntavam: — Quem foi que bateu em você? Adivinhe! E também os guardas o pegaram e lhe deram bofetadas.
66 Peter rang priest twernk angerr-henh yard-el anerl-anek. Priest twernk angerr-henh marl rrkwapenh-apenh nyentam petjek.
66 Pedro ainda estava lá embaixo no pátio, quando apareceu uma das empregadas do Grande Sacerdote .
67 Rang Peter arek rwangel-ayeng ntjwetj-irremeng. Marl rang renh arnterr arek, renh ilemel, “Ntwartek Jesu Nazareth-arenyel-ayeng anekarl!”
67 Ela viu Pedro se esquentando perto do fogo, olhou bem para ele e disse: — Você também estava com Jesus de Nazaré.
68 Peter rang ywep-arrernelhek, “Yeng itjam kwer kaltj! Yeng itja kaltj ntwarl angkem-arleh!” Rang arrew-warn alhek. Tjwek-tjwek rrwey arlkek.
68 Mas ele negou, dizendo: — Eu não o conheço. Não sei do que é que você está falando. E saiu para o corredor. Naquele momento, o galo cantou.
69 Marl rrkwapenh-apenh rang Peter renh weth arek, rartek artwang mapel-ayel mpwepel irnetjam. Rang artwang inenh ilek, “Rang kwenh Jesu kwertengerl kwerenh mapel-ayeng anekarl!”
69 Quando a empregada viu Pedro ali, começou a dizer aos que estavam perto: — Este homem é um deles.
70 Peter rang weth ywep-arrernelhek. Artwang arrpenh mapel Peter renh ilek, “Ntwartek arratj nakenh-nakenh Jesu-henh anem, ntwang Galilee-areny anemeng wart!”
70 Mas ele negou outra vez. Pouco depois, as pessoas que estavam ali disseram de novo a Pedro: — Não há dúvida de que você é um deles, pois você também é da Galileia.
71 Peter-elemeh inenh ilek, “Altjerrel arem, yeng arratj anthwerr angkemeng. Yeng kwer akwenam, artwang kwer-penharl arrantherr angkem-arleh! Yeng apek rrtjwerremeng, Altjerrel kel yeng irrernng atwemer!”
71 Aí Pedro disse: — Juro que não conheço esse homem de quem vocês estão falando! Que Deus me castigue se não estou dizendo a verdade!
72 Tjwek-tjwek rrwey rang weth arlkek. Peter irlpangkek, Jesu-el nheng renh ilekarl, “Tjwek-tjwek rrwey rang atherr-areng arlketj-kwenyeng, ntwang yengenh rrpwetj-areng ywep-arrernetjenh.” Peter rang arnek iterl-aremel.
72 Naquele instante o galo cantou pela segunda vez, e Pedro lembrou que Jesus lhe tinha dito: “Antes que o galo cante duas vezes, você dirá três vezes que não me conhece.” Então Pedro caiu em si e começou a chorar.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.