João 13
Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NTLH
1 Arltang irlpangkentj rang mpank anek. Arreny kwerenh Anper Alhekarl. Tjerrtj Jew map irlpangketjart, Altjerrel arrwekeleny map angek mer Egypt-eng. Jesu kel kaltj anek, lyet-atheh war rang ahelh nhenheng Angey-warn alpetjeh-anngernt. Rang nakenh-nakenh kwerenh mapeh nyerrkek. Rang ineh kwet nyerrkek, rang ilwetjeh-atwetj.
1 Faltava somente um dia para a Festa da Páscoa . Jesus sabia que tinha chegado a hora de deixar este mundo e ir para o Pai. Ele sempre havia amado os seus que estavam neste mundo e os amou até o fim.
2 Angwerr-angwerr Jesu kwertengerl kwerenh map-akert arraw-irrek, mern arlkwetjeh. Arrentjel-artek arrwekel-antey Judas kel twernekarl, Judas-el Jesu renh artwang atwenh-atwenh mapeh anyenng-anyenngel anthetjeh-anngernt. Judas nheng rang Simon Iscariot-henh ler anek.
2 Jesus e os seus discípulos estavam jantando. O Diabo já havia posto na cabeça de Judas, filho de Simão Iscariotes, a ideia de trair Jesus.
3 Jesu rang kaltj anek, Angeyelarl renh twer-ilek, rang twernk angerr tjerrtj kwerenh mapeh anetjeh. Rang kaltj anek, rang Altjerreng petjekarl, rang angkep Altjerr-warn alpetjenharl.
3 Jesus sabia que o Pai lhe tinha dado todo o poder. E sabia também que tinha vindo de Deus e ia para Deus.
4 Inang mern arlkwetjam-rlwer, Jesu rang kemerremel mantarr kern-penh kwerenh rang rlwelhek. Rang towel inemel, kwerel ayernelhek-amparr.
4 Então se levantou, tirou a sua capa , pegou uma toalha e amarrou na cintura.
5 Rang kwatj rnwang-warn thelek, kwereng rang kwertengerl kwerenh mapeh nyentam-nyent-henh ingkang lhewek, towel kwerel rang ingkang inehenh arnngelhek.
5 Em seguida pôs água numa bacia e começou a lavar os pés dos discípulos e a enxugá-los com a toalha.
6 Rang Simon Peter-henh ingkangeh lhewetjeh ahentj-irrek. Peter angkek, “Ngkartay, yeng ahentj-kweny, ntwang yeng ingkang lhewetjeh!”
6 Quando chegou perto de Simão Pedro, este lhe perguntou: — Vai lavar os meus pés, Senhor?
7 Jesu-el renh ilek, “Ntwang lyet itja iterrem, thang ingkang ngkwengenh lhewetjeh. Kelant ntwang kaltj-irretjenh.”
7 Jesus respondeu:
8 Peter-el renh arnpakek, “Ntwang itja ingkang tjengenh lhewetjeh!” Jesu-el renh ilek, “Thang apek ngwenh lhewetj-kweny, ntwang kwenh itja peltj tjengenh anetjenh!”
8 — O senhor nunca lavará os meus pés! — disse Pedro.
9 Peter kwer-warn angkek, “Ngkartay, itja ingkang tjeyenhant lhewetjeh, iltjang inngerr tjengenh-arlk lhewetjeh!”
9 — Então, Senhor, não lave somente os meus pés; lave também as minhas mãos e a minha cabeça! — pediu Simão Pedro.
10 Jesu-el renh ilek, “Tjerrtj ngwenh apek rang lhewelhekarl, rang ulpert-kweny anem. Kel ingkang kwerenhant weth ulpert-irrem. Thang kwenh arrantherrenh kel lhewek. Arrantherr ulpert-kweny anem. Artwang nyent war ulpert-akert kwet anem.”
10 Aí Jesus disse:
11 Jesu rang kel kaltj anek artwang kwer, rang renh atwenh-atwenh mapeh anyenng-anyenngel anthetjeh-anngernt. Lakenheng rang ilek, “Artwang nyent war ulpert-akert kwet anem.”
11 Jesus sabia quem era o traidor. Foi por isso que disse: “Todos menos um.”
12 Jesu kel ingkang inehenh lhewekarl-penh, rang weth mantarr kern-penh kwerenheh irrpek. Rang arrernelhek, inenh pawenhek, “Wenheng thang ingkang arrehantherr-henh lhewek?
12 Depois de lavar os pés dos seus discípulos, Jesus vestiu de novo a capa, sentou-se outra vez à mesa e perguntou:
13 Arrantherr yengenh ilem, yeng kaltj-anthenh-anthenh anemeng, Ngkart thwen. Lakenh arrantherr arratj ilem.
13 Vocês me chamam de “Mestre” e de “Senhor” e têm razão, pois eu sou mesmo.
14 Yeng kaltj-anthenh-anthenh arrehantherr-henh anem, Ngkart thwen. Thang ingkang arrehantherr-henh lhewek. Lakenheng arrantherr nyentam-nyentel arrpenh-henh ingkang lhewetjeh.
14 Se eu, o Senhor e o Mestre, lavei os pés de vocês, então vocês devem lavar os pés uns dos outros.
15 Yengarl arrehantherr mernelhekarl-arteh, lakenh arrantherr tjerrtj arrpenheh mernelhetjeh.
15 Pois eu dei o exemplo para que vocês façam o que eu fiz.
16 Thang arrantherrenh nhenh arratj ilem, rrkwapenh-apenh ngwenh apek inang itja twernk inehenheng angerr anem. Thang angketj arrpenh nhenh ilem. Urrpey ngwenh apek inang itja angerr anem, tjerrtj kwereng rang inenh lanthekarl.
16 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o empregado não é mais importante do que o patrão, e o mensageiro não é mais importante do que aquele que o enviou.
17 Arrantherr angketj tjengenh kel awek. Arrantherr angketj tjengenheh kangkwerrem apek, kwereng arrantherr arrken anetjenh.
17 Já que vocês conhecem esta verdade, serão felizes se a praticarem.
18 “Yeng tjerrtj nyent-akert war angkem. Thang arrantherrenh alhengk-arem. Kenh arrehantherreng tjerrtj nyent anetj anem. Rang yengenh atwenh-atwenh map-warn anyenng-anyenngel anthetjenh. Rang yengenh atwenh-atwenh mapeh anthemarleng, angketj nhenh Altjerr-henh pipel-ayeng intemeng, arratjemeh irremel arlpaw-irretjenh, ‘Artwang nyent rang nwernehel-ayeng mern arlkwem, rang kwenh tjengeng ntjwem-irrek.’
18 — Não estou falando de vocês todos; eu conheço aqueles que escolhi. Pois tem de se cumprir o que as
19 “Thang arrantherrenh nhenh arrwekel ilem, kwereng nhenh arratj-irremarleng, arrantherr kaltj anetjenh, Altjerr-henh angketj nhenh tjeng-akert angkemeng, arrantherr yengenh naketjenheng.
19 Digo isso a vocês agora, antes que aconteça, para que, quando acontecer, vocês creiam que “
20 Angketj nhenh awerrerrang. Tjerrtj ngwenh apek urrpey tjengenheh kangkentj mernelhemeng, inang tjeng kangkentj mernelhem. Tjerrtj ngwenh apek tjeng kangkentj mernelhem, inartek Altjerr kwer kangkentj mernelhem. Altjerrel yengenh lanthek.”
20 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quem receber aquele que eu enviar estará também me recebendo; e quem me recebe recebe aquele que me enviou.
21 Jesu lakenh angkekarl-penh rang rrwampey awelhek. Rang inenh ilek, “Arratj anthwerr, kwertengerl nyentel yengenh atwenh-atwenh mapeh anyenng-anyenngel anthetjenh.”
21 Depois de dizer isso, Jesus ficou muito aflito e declarou abertamente aos discípulos:
22 Kwertengerl inang ywarn iterremel, patemel arerrek. Inang pawenherrek, “Ngwenheh rang angkem?”
22 Então eles olharam uns para os outros, sem saber de quem ele estava falando.
23 Kwertengerl arrpenh kwerarl Jesu angerr nyerrkek, rang Jesu-eng rtwang anek.
23 Ao lado de Jesus estava sentado um deles, a quem Jesus amava.
24 Simon Peter kwertengerl kwer iltjerrek, rang Jesu renh pawenhetjeh, “Ngwenheham ntwang angkem?”
24 Simão Pedro fez um sinal para ele e disse: — Pergunte de quem o Mestre está falando.
25 Kwertengerl rang Jesu-warn angath-irremel pawenhek, “Ngkartay! Ngwenheham ntwang angkem?”
25 Então aquele discípulo chegou mais perto de Jesus e perguntou: — Senhor, quem é ele?
26 Jesu-el kwertengerl renh ilek, “Artwang kwerarl kwey thang mern ngkweltj nhenh ker kwatj arwek-wemel anthetjenharl, ntwang alhengk-aretjenh, artwang rang-athew anem.” Kwereng Jesu-el mern ngkweltj arwek-wemel Judas-eh anthek. Judas rang Simon Iscariot-henh ler anek.
26 — É aquele a quem vou dar um pedaço de pão passado no molho! — respondeu Jesus. Em seguida pegou um pedaço de pão, passou no molho e deu a Judas, filho de Simão Iscariotes.
27 Judas-el wart mern renh inek, kel arrentj rang kwer-warn irrpek. Jesu-elemeh Judas renh ilek, “Wenh apek ntwang mpwaretjeh ahentj, kel alhang!”
27 E assim que Judas recebeu o pão, Satanás entrou nele. Então Jesus disse a Judas:
28 Kwertengerl map inang Jesu-henh angketj itja alhengk-arek.
28 Nenhum dos que estavam à mesa entendeu por que Jesus disse isso.
29 Judas-el nheng maney inehenh anyenetjart. Kwertengerl arrpenh map iterrek, Jesu-el kwel renh ilemeng, tjenkerreh mern inetjeh. Kenh kwertengerl arrpenh map inang iterrek, rang kwel Judas renh lanthek, tjerrtj rnwanentj-kweny map ineh maney anthetjeh-anngernt.
29 Como era Judas que tomava conta da bolsa do dinheiro, alguns pensaram que Jesus tinha mandado que ele comprasse alguma coisa para a festa ou desse alguma ajuda aos pobres.
30 Judas-el mern ngkweltj renh inemel-arteh, rang keth-warn arratemel alhek. Kel kwenyemeh anek.
30 Judas recebeu o pão e saiu logo. E era noite.
31 Judas kel alhekarl-rlwer, Jesu-el inenh ilek, “Lyet Altjerrel keth-ilem, Tjerrtj-henh Ler rang alker-areny anthwerr anemeng, twer angerr-akert. Ler nhenhel-arleng Altjerr rang mernelhem, rang alker-areny anthwerr anemeng, twer angerr-akert wart.
31 Quando Judas saiu, Jesus disse:
32 Ler nhenhel tjerrtj map mernem, Altjerr rang alker-areny anthwerr anemeng. Altjerrel tjerrtj map mernem, Ler rang alker-areny anthwerr anemeng, ngwenth-lkwer.
32 E, se por meio dele a natureza gloriosa de Deus for revelada, então Deus revelará em si mesmo a natureza divina do Filho do Homem. E Deus fará isso agora mesmo.
33 “Kwer tjengenh mapay! Yeng kwek waremeh arrehantherrel-ayeng anetjenh. Kwereng arrantherr tjeng palenthwetjenh, arrantherr yengenh itja aretjenh. Thang nheng tjerrtj map ilekarl, thang nhenh arrantherrenh weth ilem, ‘Yeng mer arrpenh-warn alhetjenh, arrantherr kwer-warn ywarn alhem.’
33 Meus filhos, não vou ficar com vocês por muito tempo. Vocês vão me procurar, mas eu digo agora o que já disse aos líderes judeus: vocês não podem ir para onde eu vou.
34 “Thang arrantherrenh mpwareng-areng lyetenyemeh ilem, yengarl arrehantherr nyerrkekarl-arteh, lakenh arrantherr ularrek-ularr nyerrkentj mernelhetjeh.
34 Eu lhes dou este novo mandamento: amem uns aos outros. Assim como eu os amei, amem também uns aos outros.
35 Arrantherr ularrek-ularr nyerrkentj mernelhemeng, lakenh tjerrtj ingkerrekel alhengk-aretjenh, arrantherr nakenh-nakenh tjengenh anemeng.”
35 Se tiverem amor uns pelos outros, todos saberão que vocês são meus discípulos.
36 Simon Peter-el Jesu renh pawenhek, “Ngkartay, nthenh-warnam ntwang alhetjenh?” Jesu-el renh ilek, “Mer kwer-warn yeng alhetjenh, ntwang lyet ywarn tjeng anharrel petjem. Kelant ntwang tjengel-ayeng anharrel petjetjenh.”
36 Simão Pedro perguntou a Jesus: — Senhor, para onde é que o senhor vai? Jesus respondeu:
37 Peter-el renh weth pawenhek, “Ngkartay, wenhengarl yeng lyet ngkwengeng ywarn anharrel alhetjenh? Yeng kel ngkweng tjang-ilwemer!”
37 Pedro tornou a perguntar: — Senhor, por que eu não posso segui-lo agora? Eu estou pronto para morrer pelo senhor!
38 Jesu-el Peter renh pawenhek, “Arratj key ntwang tjeng tjang-ilwetjenh? Peter-ay, arratj anthwerr, tjwek-tjwek rrwey rang arlketj-kwenyeng-antey, ntwang yengenh kel rrpwetj-ingar ywep-arrernetjenh.”
38 — Está mesmo? — perguntou Jesus. — Pois eu afirmo a você que isto é verdade: antes que o galo cante, você dirá três vezes que não me conhece.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.