Atos 9

Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Saul rang athek-irrek, Ngkart Jesu nakenh-nakenh map irrernng atwerl-apetjeh ywerrelh-ilemel. Rang ahentj-irrek anthwerr town Damascus-warn alhetjeh, nakenh-nakenh map antwerrkemel angetj-alpetjenheng Jerusalem-warn, tjayel-warn kwernetjenheng. Lakenh rang priest twernk angerr-warn alhek, renh pawenhek, “Ntwang tjeng pip tanthemel anthang, thang renh Damascus-warn angetjeh, church-ek-artwey map anthetjenheng. Inang kangkwerremeng apek, thang nakenh-nakenh map artwang marl thwen antwerrkemel nhenh-warn angkep angetj-alpetjeh.” Kel priest twernk angerr rang kangkwerremel pip Saul kwer tanthemel anthek.
1 Saulo, respirando ainda ameaças e morte contra os discípulos do Senhor, dirigiu-se ao sumo sacerdote
2 — ausente —
2 e lhe pediu cartas para as sinagogas de Damasco, a fim de que, caso achasse alguns que eram do Caminho, tanto homens como mulheres, os levasse presos para Jerusalém.
3 Saul rang pip inemel tjeyek-irrek town Damascus-warn-athek, rlkwatherr rrpwetj-akert. Inang kel Damascus kwer-warn angathemeh-irrek. Parrtj angerrelemeh alharrkemel renh palekalek-ilek.
3 Enquanto seguia pelo caminho, ao aproximar-se de Damasco, subitamente uma luz do céu brilhou ao seu redor.
4 Saul-emeh ahelh-warn anyerl-alhek. Rang angketj awek alkereng, kwer-warn angkerleh, “Saul-ay, Saul-ay! Wenhengam ntwang yengenh atwetjeh alwernem?”
4 Ele caiu por terra e ouviu uma voz que lhe dizia:
5 Saul rang renh pawenhek, “Ngwenham ntwang, Ngkart key?” Rang kwer tjernemel ilelhek, “Yeng kwenh Jesu, ntwarl atwetjeh alwernem renh.
5 Ele perguntou: — Senhor, quem é você? E a resposta foi:
6 Kel kemerray, town nhak-warn alhang. Artwang nyentel ngwenh iletjenh, nthakenh ntwang irretjeh.”
6 Mas levante-se e entre na cidade, onde lhe dirão o que você deve fazer.
7 Artwang inarl Saul-el-ayeng rlkwatherr alhekarl, inang ntertarl irnetjam. Inang kel awek, arrpenh angkerleh, inang tjerrtj itja arek.
7 Os homens que viajavam com Saulo pararam emudecidos, ouvindo a voz, mas não vendo ninguém.
8 Saul-emeh kemerrek, rang anngang kwerenh alngampelh-ilek, aretjeh kwel. Rang itja kwet arek, rang pweng-irrekarleng. Kwereng artwang arrpenh inang renh Damascus-warn iltjeng tjey-angerrerrek.
8 Então Saulo se levantou do chão e, abrindo os olhos, nada podia ver. E, guiando-o pela mão, levaram-no para Damasco.
9 Arltang rrpwetj-ingar rang pweng kwet anek. Rang itja mern apek arlkwek, itja kwatj-arlk apek antjwek.
9 Esteve três dias sem ver, durante os quais nada comeu, nem bebeu.
10 Town Damascus kwerel Jesu nakenh-nakenh nyent anek, arreny kwerenh Ananias. Ananias rang Ngkart renh arrkay-arrkayel war arek. Ngkart kwer angkek, “Ananias-ay!” Rang renh tjernek, “Wenhekay Ngkart?”
10 Havia em Damasco um discípulo chamado Ananias. O Senhor lhe apareceu numa visão e disse: Ao que ele respondeu: — Eis-me aqui, Senhor!
11 Ngkartelemeh renh ilek, “Tjey nheng-warn alhang, arreny kwerenh ‘Tjey arratj’. Ntwang alhang Judas-henh mer-warn, ntwang artwang nyent Tarsus-areny Saul-eh ntwang pawenhang. Saul rartek lyet-antey Altjerr-warn angkem.
11 Então o Senhor lhe disse:
12 Saul rartek anengkerr arek. Rang ngwenh arek, kwer-warn ularr petjerleh, ntwang iltjang ngkwengenh kapert kwerenh-warn arrernerleh, anngang kwerenhemeh mwerr-iletjeh-anngernt.”
12 e, numa visão, viu entrar um homem, chamado Ananias, e impor-lhe as mãos, para que recuperasse a vista.
13 Ananias-elemeh Ngkart renh tjernemel ilek, “Ngkartay, thang angketj anetj artwang nhenh-penh awek. Rang nakenh-nakenh ngkwengenh map Jerusalem-el alwernemel atwek.
13 Ananias, porém, respondeu: — Senhor, de muitos tenho ouvido a respeito desse homem, quanto mal tem feito aos teus santos em Jerusalém.
14 Rang nhenh-warn petjek, priest twernk map-henh pip-akert. Angketj pip rarl anyenemel-ayeng intem, ‘Tjerrtj ngwenhel apek Jesu nakem, Saul rang inenh antwerrkemel angkep anginetjeh Jerusalem kwer-warn.’ Rang lakenheh petjek.”
14 E aqui em Damasco ele tem autorização dos principais sacerdotes para prender todos os que invocam o teu nome.
15 Ngkartelemeh Ananias renh ilek, “Kel alhay! Thang artwang renh kel urraremel inek. Thang renh lanthetjenh tjerrtj lwereny map-warn, king inehenh map-warn, tjerrtj Israel-areny map-warn thwen. Rang inenh angketj tjeyenh kaltj-anthetjek.
15 Mas o Senhor disse a Ananias:
16 Kelant tjerrtj mapel kwer irrpelth-irremel renh atwetjenh. Thang arrwekel kwet renh ateng-iletjenh, lakenh kwer-ketj.” Lakenh Ngkartel Ananias renh ilek.
16 Pois eu mesmo vou mostrar a ele quanto deve sofrer pelo meu nome.
17 Kwereng Ananias rang alhek Judas-henh warl-warn. Rang irrpenhemel-artek iltjang kwerenh Saul-henh kaperteh arrernek. Rang renh ilek, “Saul-ay, peltj tjengenhay! Ngkart Jesu nheng ngkweng tjeyel arratekarl, rang yengenh ngkweng-warn lanthek. Rang tjengel-arleng anngang ngkwengenh mwerr-iletjenheng, Kwerrern Alngaltar rang ngkweng-warn irrpetjeh-anngernt.”
17 Então Ananias foi e, entrando na casa, impôs as mãos sobre Saulo, dizendo: — Saulo, irmão, o Senhor Jesus, que apareceu a você no caminho para cá, me enviou para que você volte a ver e fique cheio do Espírito Santo.
18 Kwereng Saul-henh anngangeng apereltj-arteh kap-rlwelhemel ahelh-warn anyek rarrp kwet. Rang mwerremeh arek. Rang kemerrek. Kwereng Ananias-el renh kwatj-warn irrpelh-ilemel baptise-em-ilek.
18 Imediatamente caíram dos olhos de Saulo umas coisas parecidas com escamas, e ele voltou a ver. A seguir, levantou-se e foi batizado.
19 Kwereng Saul rang mernemeh arlkwek, tweremeh irrek. Saul-el tjerrtj map town Damascus-elangketj Jesu-akertemeh kaltj-anthek Saul-emeh arltang rrpwetjeh nakenh-nakenh mapel-ayeng-amparr anetjam, town Damascus kwerel.
19 E, depois de comer, sentiu-se fortalecido. Saulo permaneceu alguns dias com os discípulos em Damasco.
20 Kwereng rang Jew map-kenh church map irrperl-apetjam, kaltj-antherl-apetjeh tjerrtj map, ilemel Jesu kwenh Altjerr-henh Ler anemeng.
20 E logo, nas sinagogas, proclamava Jesus, afirmando que ele é o Filho de Deus.
21 Tjerrtj inang awekarl-penh anwerlkemel angkerrek, “Artwang nhenhel rang Jesu nakenh-nakenh map alwernemel atwetjart Jerusalem-el! Rang nhenh-warn petjek, nakenh-nakenh map antwerrketjeh. Rang inenh priest twernk map-warn anginetjeh anekarl. Nthakenhameh rang lyet tjerrtj map angketj Jesu-akert kaltj-anthem, rarl arrwekel nakenh-nakenh inenh atwerl-apetjam-penh?” Lakenh inang ywarn iterl-aremel ilerrek.
21 Todos os que ouviam Saulo estavam atônitos e diziam: — Não é este o que exterminava em Jerusalém os que invocam o nome de Jesus e veio para cá precisamente para prender e levá-los aos principais sacerdotes?
22 Kwerrern Alngaltarelemeh Saul-henh angketj tweram-twer-ilek. Tjerrtj Jew Damascus-areny mapemeh ywarn-antey kwer irrpelth-irrek, rarl inenh iletjamarl, Jesu rang Christ anemeng, nheng Altjerrel inenh ngkwey alhelekarl-penh. Lakenh inang ywarn iterl-aremel ntert anek.
22 Saulo, porém, mais e mais se fortalecia e confundia os judeus que moravam em Damasco, demonstrando que Jesus é o Cristo.
23 Kel arrpenhelemeh inang angkerrek, Saul renh irrernng atwetjeh.
23 Decorridos muitos dias, os judeus resolveram matar Saulo,
24 Saul-el awek angketj kwer-akert, arrpenh map angkerrerl-anemeng, inang town arrew inenh kwenyel aherrkel thwen mpwelhemel karelhetjam, renh antwerrkemel atwetjeh-anngernt.
24 mas ele ficou sabendo do plano deles. Dia e noite guardavam também os portões da cidade, para o matar.
25 Kweny arrpenhelemeh Saul-henh peltj mapel basket angerr-warn renh arrernewarrek, kwereng inang basket renh rope-el ayernemel anarnpelh-ilek Saul kwer-akert wall kerneng, wall nheng mer town kwerel arrngert anekarl. Kwereng arrengakw-ampeny, rang keth kwereng ater alhetjeh. Jew map-hetj rang arratemel alhek, anyenng-anyenng alwerremel Jerusalem-warn-athek.
25 Mas os discípulos de Saulo tomaram-no de noite e, colocando-o num cesto, desceram-no pela muralha.
26 Saul rang Jerusalem-warn angkep alpek. Rang ahentj-anek, nakenh-nakenh map-warn nyent-irretjeh. Nakenh-nakenh map-anem Saul kwereng ater-irrek. Inang kaltj kwer anek, rang ahangerr atwenh-atwenh anekarl wart.
26 Quando chegou a Jerusalém, Saulo procurou juntar-se aos discípulos de Jesus. Porém todos tinham medo dele, não acreditando que ele fosse discípulo.
27 Barnabas-elemeh Saul renh kaltj-anthenh-anthenh tjeperr map-warn angek. Rang inenh ilek, “Saul rang Ngkart arekarl, rarl Damascus-warn alhekarlel. Ngkart rang Saul renh ilek. Kwereng Saul rang tjerrtj map anew-anewel kaltj-anthek Damascus kwerel.”
27 Mas Barnabé, tomando-o consigo, levou-o aos apóstolos. Contou-lhes como Saulo tinha visto o Senhor no caminho, e que o Senhor tinha falado com ele. Também contou como, em Damasco, Saulo tinha pregado ousadamente em nome de Jesus.
28 Kaltj-anthenh-anthenh tjeperr mapel Barnabas kangkwerremel awek. Inang nakenh-nakenh arrpenh map ilek, “Saul rang nwern-artehemeh anem!” Lakenheng Saul rang nakenh-nakenh mapel-ayeng kwenpemeh anek, rang Jerusalem kwerel kwenpemeh nthwerl-apetjam. Tjerrtj map rang anew-anewelemeh angketj Ngkart Jesu-akert kaltj-antherl-apetjam.
28 E Saulo ficou com eles em Jerusalém, entrando e saindo, pregando ousadamente em nome do Senhor.
29 Saul rang tjerrtj Greek angkenh-angkenh mapel-ayeng angketj Jesu-akert ilerl-apetjam. Inang ahentj-anek, renh irrernng atwetjeh.
29 Falava e discutia com os helenistas, mas eles procuravam matá-lo.
30 Peltj nakenh-nakenh mapel angketj kwereng awekarl, inang renh Caesarea town-warnemeh angerrerrek. Kwereng inang Saul renh town Tarsus-warnemeh lanthek, rang kwerelemeh kwet anetj-alpek.
30 Quando isto chegou ao conhecimento dos irmãos, levaram Saulo até Cesareia e dali o enviaram para Tarso.
31 Kwereng tjerrtj ingkerrek nakenh-nakenh map ineh ngwerlenyemeh mernelhek, nakenh-nakenh inarl mer Judea ntjaperel mer Galilee ntjaperel, mer Samaria ntjaperel thwen anek. Kwerrern Alngaltarel nakenh-nakenh inenh twer-ilek, inang anew-anew anetjeh ater-kwenh. Mer arrpenhek-arrpenhel nakenh-nakenh aningk arraw-irretjam, Altjerr-warn angketjeh-anngernt. Nakenh-nakenh inang arratj kwet mernelhek Ngkarteng ularr.
31 Assim, a igreja tinha paz por toda a Judeia, Galileia e Samaria, edificando-se e caminhando no temor do Senhor; e, no consolo do Espírito Santo, crescia em número.
32 Kel arltang arrpenhel Peter rang mer kwek map-warn alhetjam, tjerrtj nakenh-nakenh mapel-ayeng yatjarr anerl-alpetjeh. Rang mer kwek arreny Lydda-warn alhek, tjerrtj nakenh-nakenh map-warn inehel-arleng yatjarr anerl-alpetjeh.
32 Passando Pedro por toda parte, foi também visitar os santos que moravam em Lida.
33 Mer kwerel artwang arlamarr nyent anek, arreny kwerenh Aeneas. Rang 8 years-ek-atwetj antjam kwerenhel intetjart.
33 Encontrou ali certo homem, chamado Eneias, que havia oito anos jazia de cama, pois era paralítico.
34 Peter-el renh aremel ilek, “Aeneas-ay, Jesu Christ-el ngwenh mwerr-ilek! Kelemeh kemerrang! Antjam ngkwengenh artaper-ilang!” Aeneas kel kemerremel irnek.
34 Pedro lhe disse: — Eneias, Jesus Cristo cura você! Levante-se e arrume a sua cama. Ele imediatamente se levantou.
35 Tjerrtj Lydda mer-areny mapel mer Sharon-areny mapel thwen artwang arlamarr mwerr-irrekarl arek, inang Ngkart-warn twep-irrek, nakenh-nakenhemeh irrek.
35 Todos os habitantes de Lida e da região de Sarom viram Eneias e se converteram ao Senhor.
36 Joppa town-el nakenh-nakenh marl nyent anek, arreny kwerenh Tabitha. Angketj Greek-el arreny kwerenh angart-wekarl Dorcas. Marl nhenh rartek tjerrtj ingkerrekeh tangetjel anetjart. Rang tjerrtj anetj-anetj maney-kwenh map mernel rnwanentjel-arlk thwen arntarnt-aretjart.
36 Em Jope havia uma discípula chamada Tabita, nome este que, traduzido, é Dorcas. Ela era notável pelas boas obras e esmolas que fazia.
37 Arltang arrpenhel Tabitha rang irlkert-irrek, kwereng rang ilwekemeh. Peltj kwerenhelemeh mpwerrk kwerenh lhewek, rang renh room kern-warn angemel athenek.
37 Aconteceu que, naqueles dias, ela adoeceu e veio a morrer. Depois de a lavarem, puseram o corpo num quarto do andar superior.
38 Mer Lydda rartek town Joppa-eng angath war anek. Nakenh-nakenh mapel awek, Peter rang mer Lydda-el anerleh, angath war. Inang artwang urrpey atherr kwer-warn lanthek, renh ngwerl-alpetjek. Ratherr ilek, “Peter, parrp petjay!”
38 Como Lida ficava perto de Jope, os discípulos, ouvindo que Pedro estava ali, enviaram-lhe dois homens com o seguinte pedido: — Não se demore em vir até nós.
39 Peter rang kel pwertemeh kwer-atherrel-ayeng alhek. Inang Tabitha-kenh warl-warn irrpetj-alhek. Ratherr Peter room kwer-warn angek, kwerel marl rang irrernng intetjam-warn. Peter rantem room irrpemel arek, inpert map akay arnerl-anerleh. Inpert inang Peter rnwanentj mernek, Tabitha rarl itethel-amparr tanthekarl.
39 Pedro se aprontou e foi com eles. Quando chegou lá, eles o levaram ao quarto do andar superior. Todas as viúvas o cercaram, chorando e mostrando-lhe túnicas e vestidos que Dorcas tinha feito enquanto estava com elas.
40 Peter-elemeh tjerrtj ingkerrek room-eng keth-warn lanthek. Kwereng rang kelkertel-ayeng arrernelhemel Altjerr renh pawenhek. Rang marl irrernng renh ilek, “Tabithay, kel kemerray!” Tabitha rang alngampemel Peter renh arek, kemerremel anetjeh-anngerntarl.
40 Mas Pedro mandou que todos saíssem, ajoelhou-se e orou; depois, voltando-se para o corpo, disse: — Tabita, levante-se! Ela abriu os olhos e, vendo Pedro, sentou-se.
41 Peter-elemeh renh iltjeng antwerrkemel kemelh-ilek. Kwereng Peter rang inpert mapeh ntangkelhek, nakenh-nakenh mapeh thwen, “Aretjeh petjewarrang!” Inang anwerlkemel arek, Tabitha itethemeh irnerleh.
41 Ele, dando-lhe a mão, ajudou-a a ficar em pé; e, chamando os santos, especialmente as viúvas, apresentou-a viva.
42 Tjerrtj Joppa-areny ingkerrekel angketj nhenh-penh awek, mapelemeh Ngkart renh nakek.
42 Isto se tornou conhecido em toda a cidade de Jope, e muitos creram no Senhor.
43 Peter rang mer Joppa-elemeh kwet-irrek, yatjarr anetj-alpek artwang arreny Simon-el-ayel. Simon rang kwenh pwelek-henh yenpeng leather mpwarenh-arenh anek.
43 Pedro ficou em Jope muitos dias, na casa de um curtidor chamado Simão.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.