Atos 7

Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Priest twernk angerrel Stephen renh pawenhek, “Angketj arratj key ngkweng-akert inang ilem?”
1 O Grande Sacerdote perguntou a Estêvão: — O que essas pessoas estão dizendo é verdade?
2 Stephen-elemeh inenh ilek, “Peltj mapay! Angerrepat mapay! Yeng-amparr awerrerrang! Altjerr nheng nwernarl nakem rang parrtj angerr-akert anem. Altjerr rang kwenh arrwekeleny nwern-henh Abraham kwer angkek, ngkwey anthwerr, rang nheng mer Mesopotamia-elarl anetjam-rlwer, rang mpank-amparr Haran-warn alhetjeh-anngernt anetjam.
2 Estêvão respondeu: — Irmãos e pais, escutem! O
3 Altjerrel Abraham renh ilek, ‘Mer ngkwengenh peltj ngkwengenh map thwen imperl-alhang, ntwang mer arrpenh-warn alhang, tharl ngkweng mer renh mernetjenharl.’
3 E Deus lhe disse: “Saia da sua terra e do meio dos seus parentes e vá para uma terra que eu lhe mostrarei.”
4 “Abraham-el mer Chaldea imperl-alhemel, rang mer Haran-warn alhek, mer nhenhel rang antarl-irrek. Angey kwerenh Terah ilwekemeh mer Haran kwerel. Kwereng Altjerrel Abraham renh mer nhenh-warn lanthek, mer kwerel nwern lyet anemarl-warn.
4 Então ele saiu da Caldeia e foi morar em Harã. Depois que o pai dele morreu, Deus trouxe Abraão para esta terra onde vocês agora estão morando.
5 Altjerrelemeh mer renh itja kwer anthek, mpank-amparr. Rang Abraham alhelekant war, mer renh anthetjeh kwel, kelant apek anthetjenh mer renh arlaltj kwerenh mapehan. Altjerr Abraham kwer angketjamarl-rlwer, Abraham rang ler-kweny-amparr anek, mpank kwet.
5 Ele não deu a Abraão nem mesmo um palmo desta terra, mas prometeu que ia lhe dar toda esta terra e que depois ela seria dos seus descendentes. Quando Deus fez essa promessa, Abraão ainda não tinha filhos.
6 Altjerrel Abraham renh ilek, ‘Peltj arlaltj ngkwengenh map tjerrtj arrpenh map-henh merel-ayeng-amparr anetjenh 400 years-ek-atwetj. Inang tjerrtj mer kwer-areny mapeh angerr rrkwapetjeh-amparr. Tjerrtj mer-areny mapel itja rrkwapentj-penheh maney kwart-wem. Inang irlkert angerrant war anetjenh.
6 Ele disse a Abraão: “Os seus descendentes vão viver como estrangeiros em outra terra. Ali eles serão escravos e serão maltratados durante quatrocentos anos.”
7 Ingkern thang tjerrtj lwereny map irlkert angerr anthwerr anthetjenh. Kwereng peltj arlaltj ngkwengenh map mer lwereny kwereng anam-irretjenh, inang mer nhenh-warn alpetjenh, inang nhenhel kelkertel-ayel yengenh arrernelhemel naketjenh, lakenh.’
7 — E Deus disse ainda: “Eu castigarei a nação que os escravizar. Depois disso eles voltarão daquela terra e me adorarão neste lugar.”
8 Altjerrelemeh Abraham renh ilek, ‘Ntwang, peltj ngkwengenh map-akertel, arrantherr rrwey ingkerrek artwang-iletjeh, kel inang 8 days old-emeh anemarleng wart.’ Kelant Abraham-el ler rrwey kwerenh Isaac artwang-ilek, rang 8 days old-emeh anekarleng. Kel ingkernemeh Isaac rang ler rrwey kwerenh Jacob renh artwang-ilek. Ingkernemeh Jacob-el ler rrwey kwerenh 12 inenh artwang-ilek-antimarlam. Nwern ingkerrek Jacob-kenh ler 12-eng arratekarl, lakenh nwern anem.
8 Deus deu a Abraão a cerimônia da circuncisão como prova da aliança que fez com ele. Por isso Abraão circuncidou o seu filho Isaque uma semana depois do seu nascimento. Isaque circuncidou o seu filho Jacó, e Jacó fez o mesmo com os seus doze filhos, os patriarcas .
9 “Jacob-henh ler map inang tjey inehenheh Joseph-eh arnkely-irrek. Kwerenh kekw mapel Joseph renh artwang lwereny mapeh sell-em-ilek. Artwang lwereny mapelemeh Joseph renh mer arrpenh-warn Egypt-warn anginek. Joseph rang angerr rrkwapek, inang renh itja rrkwapentj-penh kwart-wek. Altjerr rang Joseph-el-ayeng kwet anek.
9 Estêvão continuou: — Os irmãos de José tinham inveja dele e o venderam para ser escravo no Egito. Mas Deus estava com ele
10 Rwekenth-kenth-rlwer Altjerrel renh arntarnt-arek. Altjerrel renh iterrentj mwerr anthek, rang kaltj anek inangkal anthwerr. Egypt-areny-henh king arreny Pharaoh anek, rang Joseph-eh arrken anthwerr awelhek. Pharaoh-el renh ngkernek, mer Egypt ingkerrekeh twernk angerr anetjeh, warl angerr kwerenh rnwanentj kwerenh arntarnt-aretjeh.
10 e o livrou de todas as suas aflições. Quando José apareceu diante de Faraó, rei do Egito, Deus lhe deu sabedoria e modos agradáveis. E Faraó o nomeou governador do Egito e do palácio do rei.
11 “Kwer-penh kwatj-kwenyemeh mer apanpel anek, mern-kweny ker-kweny-arlk. Mer Egypt ntjaperel mer Canaan ntjaperel thwen tjerrtjeh arrakelakel anthwerr anek mern-kweny. Arrwekeleny inang angayel anetjart. Tjerrtj ingkerrek pwelek-arlkemeh angayel irrek.
11 Depois houve falta de alimentos e muito sofrimento no Egito e em Canaã, e os nossos antepassados não tinham mais o que comer.
12 Jacob-elemeh awek, mern angerr kwel Egypt kwerel anetjamarl. Jacob rang ler kwerenh map mer Egypt-warn lanthek.
12 Mais tarde, Jacó ouviu dizer que no Egito havia trigo e mandou pela primeira vez os nossos antepassados até lá.
13 Inang Egypt-warn alhek, mern angkep anginek mer Canaan-warn. Mern nhenh ywerrekarleng inang weth Egypt-warn angkep alhek, mern inetjeh. Inang Egypt-el anetjam-rlwer, Joseph rang kwewaleny ilelhekemeh kekw mapeh, rang tjey ineh anthwerr wart anek. Ingkern Pharaoh-el awek angketj Joseph-akert, artwang nheng inang yatjarr petjekarl inang Joseph-kenh kekw map anek.
13 Na segunda vez José contou aos seus irmãos quem ele era, e Faraó ficou sabendo da família de José.
14 Kwereng Joseph-el ilek angerrepat kwerenh map, ‘Angkep alperrerrang, angey nwern-henh peltj nwern-henh-arlk ngwerl-atherr-alpang nhenh-warn, ingkerrek-antey.’ Peltj inenh inang tjerrtj 75 pel anek.
14 Então José mandou buscar o seu pai Jacó e todos os seus parentes, a fim de irem para o Egito; eram setenta e cinco pessoas ao todo.
15 Kel Jacob rang Egypt-warn alhek, peltj kwerenh mapel-arleng. Mer Egypt kwerelemeh Jacob ilwek. Kelant ingkern-penh arrpenh map Egypt kwerel ilwek.
15 Jacó foi para o Egito, e ali ele e os nossos antepassados ficaram morando até o dia da morte deles.
16 Kel arrpenhelemeh inang Jacob-henh ler map inehenh ngkwern map angkep angenhewarrek mer Canaan-warn town Shechem-warn. Inang ngkwern inehenh intey-warn kwernek, intey nheng Abraham-el ngkwey Hamor-henh ler mapeng payem-ilekarl.
16 Depois os corpos deles foram trazidos para Siquém e postos no túmulo que Abraão tinha comprado dos descendentes de Hamor por um certo preço.
17 “Mer Egypt-el kel nwern-henh peltjemeh aningk-irrek. Altjerremeh iterrek, inenh mer Canaan-warn angkep anginetjeh, mer nheng rang Abraham renh arrwekel alhelekarl-warn, mer nhenh anthetjeh.
17 — Quando estava chegando o tempo de Deus cumprir o juramento que havia feito a Abraão, o nosso povo tinha aumentado muito no Egito.
18 Kwereng king arrpenhemeh mer Egypt kwerel inang ngkernek. King rartek itja angketj Joseph-akert awekarl apek, rang pal war anek.
18 Então um rei que não sabia nada a respeito de José começou a governar o Egito.
19 Rang tjerrtj nwern-henh map rrtjwerremel war iletjam, ineh ahang-irremel. Rang inenh twernek, kwer ampelyerrk map keth-warn mentj wetjeh, inarrp ilwetjeh.
19 Esse rei enganou e maltratou os nossos antepassados, a ponto de obrigá-los a abandonar as suas próprias criancinhas para que elas morressem.
20 “King Pharaoh nhenh rang anetjam-rlwer, Moses-emeh ngwerrm-irrek. Moses rang ntwat anthwerr anek. Angey matj kwerenhel thwen renh warl kwenel alengk-wek, 3 months-ek-atwetj.
20 Nesse tempo nasceu Moisés, que era uma linda criança, e durante três meses os seus pais cuidaram dele em casa.
21 Matj kwerenhel renh panthel-ayel arrernek, kwereng kwatj-warnemeh arrernek. Pharaoh-henh ler marlelemeh renh panthel-ayeng intetjamarl ngwerrm-ilek-amparr. Kelant rang renh mer kwerenh-warnemeh anginek, rang kwer kwerenhemeh anek, rang renh mangkelh-ilemel ayerrpelh-ilek, kwewaleny.
21 Mas, quando tiveram de abandoná-lo, a filha do rei o adotou e criou como seu próprio filho.
22 Egypt-areny mapelemeh Moses renh inang kaltj-anthek angerr anthwerr. Rang kaltj anthwerr irrek, twer anthwerr irrek.”
22 E assim ele foi instruído em toda a ciência dos egípcios e se tornou um homem que falava e agia com autoridade.
23 “Moses rang 40 years old anek. Rang iterrek tjerrtj arlaltj kwerenh map-warn Israel-kenh map-warn yatjarr alhetjeh, inenh arerl-alpetjeh.
23 Estêvão disse ainda: — Quando Moisés já estava com quarenta anos, resolveu ir ver a sua gente, os israelitas.
24 Rang talkw alhetjam-rlwer, rang arerl-alhek, artwang Egypt-arenyel artwang arrpenh atwetjamarl, artwang renh kwenh Moses-kenh peltj anek. Kwereng Moses rang artwang Egypt-areny irrernng atwek ankwerl.
24 Ali viu um egípcio maltratando um homem do seu povo. Então defendeu o israelita e o vingou, matando o egípcio.
25 Moses-emeh lakenh iterretjam, ‘Lyet nhenh map inang iterrem kwel, nheng Altjerrel yengenh lanthekarl wart, inenh arntarnt-aretjeh.’ Itja kwenh, inang kwenh itja kaltj anek.
25 Moisés pensava que os israelitas entenderiam que Deus ia libertá-los por meio dele, mas eles não entenderam.
26 Arltang arrpenhel rang arek artwang Israel-kenh peltj atherr atwerrerleh. Rang renh-atherrenh arnpakemel ilek, ‘Mpwel kwenh akenheng-atherr, mer nyent-areny atherr! Wenhengam mpwel atwerrem?’
26 No dia seguinte Moisés viu dois israelitas brigando. E, tentando apartar a briga, disse: “Homens, escutem! Vocês são irmãos; por que estão brigando?”
27 “Artwang rarl artwang arrpenheh ahang-irrekarl, artwang arrpenhelan Moses anampart-wek. Rang Moses renh angkep iltek, ‘Ntwang ilernenh itja lakenh iletjeh! Ngwenham ntwang, twernk angerr kwel?
27 — Mas aquele que estava maltratando o outro empurrou Moisés para um lado e disse: “Quem pôs você como nosso chefe ou nosso juiz?
28 Ntwang key ahentj-anem, ntwang yengenh irrernng atwetjeh, ntwarl artwang arrpenh nheng angwerreh irrernng atwekarl-arteh?’
28 Você está querendo me matar como matou o egípcio ontem?”
29 Moses rang ater arrtjanek renh iltekarl-penh mer Midian-warn. Mer Midian kwerel rang kwet irretj-alpek. Arltang arrpenhel rang anew inek, kwereng kwer rrwey atherr ngwerrm-irrek.
29 Quando Moisés ouviu isso, fugiu do Egito e foi morar na terra de Midiã, e ali nasceram dois filhos dele.
30 “Rang 40 years-eh-atwetj mer Midian-el anek. Kwereng angel alker-areny kwer-warn mernelhek, rrkwalel nheng Sinai Pwerteng iterel. Arnang nyent ampetjamel-arleng angel rang mernelhek.
30 — Quarenta anos mais tarde, quando Moisés estava no deserto, perto do monte Sinai, um anjo apareceu a ele, no meio do fogo de um espinheiro que estava queimando.
31 Moses-el rwang amperleh aremel anwerlkek. Rang itwek-irrek arnang nhenh aretjeh. Rwang amperleh rang arek. Ngkartemeh kwer angkek,
31 Moisés ficou admirado com o que estava vendo e chegou perto para ver melhor. Então ouviu a voz do Senhor, que disse:
32 ‘Yeng kwenh Altjerr nheng arrwekeleny ngkwengenh mapel nakekarl, Abraham-el Isaac-el Jacob-el thwen.’ Moses rang arrewemel ater-irrek, renh aretjeh.
32 “Eu sou o Deus dos seus antepassados, o Deus de Abraão, de Isaque e de Jacó.” Moisés tremia de medo e não tinha coragem de olhar.
33 “Ngkartelemeh renh ilek, ‘Pwet ngkwengenh rlwang. Keth yanh ntwarl irnem yanh-artek mek-mek anem, ahelh mwerr anthwerr.
33 Então o Senhor disse: “Tire as sandálias, pois o lugar onde você está é um lugar sagrado.
34 Mer Egypt lyet anem rwekenth-kenth anthwerr, tjerrtj tjengenh map inenh kweteth atwerl-anem. Thang inenh awek arlkerleh-arlk irlkert angerr-akert. Yengemeh kerneng anarnpek, inenh mer yanheng inetjeh. Lakenh thang ngwenh mer Egypt-warn angkep lanthem.’ Lakenh Altjerrel Moses renh ilek.”
34 Eu tenho visto como o meu povo está sendo maltratado no Egito; tenho ouvido os gemidos deles e desci para libertá-los. Agora vou mandar você para o Egito.”
35 Stephen-el kwet iletjam, “Artwang nhenh Moses rang kwenh ineh twernk irretjeh anek. Arrwekeleny inang ahentj-kweny anek, rang twernk kwel anetjeh ineh. Artwang ratherr lakenh angkek Moses-ek, ‘Ntwang itja ilernenh twernetjeh!’ Altjerr rant Moses-warn angkek angel kwerenhel-arleng. Angel rang nheng Moses-warn mernelhek arnang ampetjamarl-rlwer. Moses renh Altjerrel lanthek, tjerrtj kwerenh map inenh inetjeh Egypt-areny mapeng, ineh twernk anetjeh.
35 E Estêvão continuou: — Esse mesmo Moisés foi rejeitado pelo povo de Israel. Eles lhe perguntaram: “Quem pôs você como nosso chefe ou nosso juiz?” Deus enviou esse Moisés como líder e libertador, com a ajuda do anjo que apareceu no espinheiro.
36 Moses-el twer angerrel mpwaretjam, tjerrtj arlaltj kwerenh map inenh tjey-angetjam 40 years-ek-atwetj. Kel arrantherr iterl-arem, rang Israel-kenh map mer Egypt-eng tjey-angek. Inang alhek kwatj alay Athethek-warn. Rang twer angerr mpwarek, inang kwatj kwerel alhetjenheng, ingkerrek iteth anyenemel. Rang twer angerr mpwaretjart mer rrkwalel, inarl nthwetjart 40 years-eh-atwetj.
36 Foi ele quem tirou os israelitas do Egito, fazendo milagres e maravilhas naquela terra, e também no mar Vermelho, e no deserto, durante quarenta anos.
37 Moses nhenh rang Israel-kenh peltj map arrwekel iletjam, ‘Kelant Altjerrel artwang angketj angenh-angenh arrpenh arrehantherr-warn lanthetjenh. Rang yeng-arteh anthwerr anetjenh. Rang artwang Israel-kenh anetjenh.’
37 Foi esse mesmo Moisés quem disse aos israelitas: “Do meio de vocês Deus escolherá e enviará para vocês um profeta , assim como ele me enviou.”
38 Moses rang tjerrtj map arrawelh-ilek rrkwalel, pwert-warn antjetjeh-anngerntel. Moses kwer-warn angel nheng angkek Sinai pwert kernel. Kwereng Moses-el anarnpemel angketj renh tjerrtj ineh iletj-alpek, inang kangkwerremel iteth anetjenheng.
38 Foi Moisés quem esteve com os israelitas reunidos no deserto; ele esteve lá com os nossos antepassados e com o anjo que falou com ele no monte Sinai. E foi Moisés quem recebeu e nos entregou as mensagens vivas de Deus.
39 “Arrwekeleny nwern-henh map inang itja Moses-eh kangkwerrek, kwer ahentj-kweny anek. Inang ahentj-anek, Egypt-warn angkep alpetjeh kwel.
39 — Os nossos antepassados não quiseram obedecer a Moisés, mas o rejeitaram e queriam voltar para o Egito.
40 Inang Moses-henh kek Aaron renh pawenhek, ‘Tjey ngkwengenh Moses nthakenh irrekay? Kwetant kwenh rang ywerrek! Wenhek-ahepel rang nwernenh Egypt-eng mer nhenh-warn tjey-angetjek? Rang nwernenh imperl-alhetjeh-anngernt key? Altjerr arrpenh nwerneh mpwaray! Rang nwernenh tjey-angetjeh!’
40 Eles disseram a Arão: “Faça para nós deuses que irão à nossa frente. Não sabemos o que aconteceu com Moisés, aquele homem que nos tirou do Egito.”
41 Inang altjerr-arrpantey mpwarek, pwelek kwek-arteh. Kwereng inang arraw-irrek, altjerr-arrpantey nhenh kangkemel naketjenheng. Inang kwer ker tjenkerr-arlk anthek. Arrken angerr inang rrkwek rntwemel. Altjerr-arrpantey nhenh inarl iltjel mpwarekarl!
41 Então fizeram uma imagem em forma de bezerro e mataram animais para oferecer a ela como sacrifício . Depois deram uma festa em honra da imagem que eles mesmos tinham feito.
42 “Kwereng Altjerremeh ineheng ntjwem-irrek. Rang inenh impek. Inang kwerraly-arlkemeh kelkertel-ayeng arrernelhemel nakek. Lakenh Altjerr-henh angketj angenh-angenh nheng Amos-el ngkwey ilekarl,
42 Mas Deus se afastou deles e deixou que adorassem as estrelas do céu, como está escrito no Livro dos Profetas : “Ó povo de Israel, não foi para mim que vocês mataram e ofereceram animais em durante quarenta anos no deserto.
43 Stephen-el weth ilek, “Lakenh Amos-el arrwekel ilek. Angketj nhenh keth-warn arratek.
43 Vocês carregaram a barraca do deus e também a imagem da estrela de Raifã , o deus de vocês. Esses eram ídolos que vocês tinham feito para adorar. Por isso vou mandar vocês para além da Babilônia.”
44 Ngkwey arrwekeleny nwern-henh mapel tent tjeperr rrkwalel-ayeng angerl-apetjam. Arrwekel Altjerrel Moses ilek, nthakenh rang tent mpwaretjeh, kel Moses-el lakenh tent mpwarek. Altjerr-henh angketj tent kwenel anek irntang atherrel-ayeng. Tent nhenh arrwekeleny nwern-henh mapel rrkwalel-ayeng angenherl-apetjam.
44 — No deserto, os nossos antepassados tinham consigo a Tenda da Presença de Deus . Essa Tenda foi feita como Deus tinha mandado Moisés fazer, de acordo com o modelo que Deus lhe havia mostrado.
45 Ler inehenh mapel tent renh angerrerrek, nheng Joshua-el inenh mer-warn tjey-angek, mer nheng Altjerrel ineh arrwekel alhelekarl kwer-warn. Altjerrelemeh mer Canaan-areny map anpwek, kwereng arrwekeleny nwern-henh map mer kwerel anetj-alpek lwerenh-penhan. Tent rang mer yanhel kwet antarl-irrek, King David anetjeh-atwetj.
45 Eles tinham recebido a Tenda dos seus antepassados e a levaram quando foram com Josué e conquistaram as terras das nações que Deus expulsou de diante deles. A Tenda ficou lá com eles até o tempo de Davi.
46 Altjerr David-eh kangkek. David-elemeh Altjerr renh pawenhek, rang warl angerretj artetjeh kwer, Altjerr rang anetjenheng kwerel-ayeng.
46 Davi recebeu a aprovação de Deus e pediu licença para construir uma casa para o Deus de Jacó.
47 Altjerrel David arnpakek. Kelant ler kwerenhel Solomon-el wart warl angerretj artek Altjerrek, David rang ilwekarl-penh.
47 Mas foi Salomão quem construiu a casa de Deus.
48 “Altjerr itjarl mek-mek kwerel anem, warl tjerrtjel artek-penh. Itja kwenh! Altjerr ngkwey ilelhek angketj angenh-angenh kwerenhel-arleng,
48 — Porém o Altíssimo não mora em casas construídas por seres humanos. Como disse o profeta:
49 — ausente —
49 “O céu é o meu trono, diz o Senhor, e a terra é o estrado onde descanso os meus pés. Que tipo de casa vocês poderiam construir para mim? Como conseguiriam construir um lugar onde eu pudesse morar?
50 — ausente —
50 Por acaso não fui eu quem fez todas as coisas?”
51 Stephen-el inenh ilek, “Arrantherr-artek ahert map anem! Itja arratj kangkwerretj-kwenh. Arrantherr kwenh arrwekeleny arrehantherr-henh map-arteh anem! Arrwekeleny arrehantherr-henhel kwenh Kwerrern Alngaltarek irrpelth-irrek!
51 E Estêvão terminou, dizendo: — Como vocês são teimosos! Como são duros de coração e surdos para ouvir a mensagem de Deus! Vocês sempre têm rejeitado o Espírito Santo, como os seus antepassados rejeitaram.
52 Arrwekeleny arrehantherr-henh kwenh Altjerr-henh angketj angenh-angenh mapeh ahentj-kweny mernelhek. Inang arrpenh inenh irrernng atwek, inarl tjerrtj map arrwekel kwet ilekarl, ‘Artwang arratj anthwerr rang petjetjenharl.’ Artwang nhenh kel petjek. Arrantherremeh artwang arratj renh atwenh-atwenh mapeh anthekarl, renh irrernng atwetjeh. Arrantherr kel renh irrernng atwek!
52 Qual foi o profeta que os antepassados de vocês não perseguiram? Eles mataram os mensageiros de Deus que no passado anunciaram a vinda do Bom Servo . E agora vocês o traíram e o mataram.
53 Arrantherr Altjerr-henh angketj rrkwemarleng-artany, angketj nheng angel alker-areny mapel Moses kwer ilekarl-penh. Arrantherremeh angketj ineh itjarl kangkwerrek.” Lakenh Stephen-el inenh ilek.
53 Vocês receberam a lei por meio de anjos e não têm obedecido a essa lei.
54 Council-areny inang awekarl-penh arrengker awelhek.
54 Quando os membros do Conselho Superior acabaram de ouvir o que Estêvão tinha dito, ficaram furiosos e rangeram os dentes contra ele.
55 Stephen renh Kwerrern Alngaltarel twer-ilek. Rang kern-antep alker arek, rang Altjerr renh arek, Jesu kwerel-ayel irnemeng. Ratherr amparrkek anthwerr.
55 Mas Estêvão, cheio do Espírito Santo, olhou firmemente para o céu e viu a glória de Deus. E viu também Jesus em pé, ao lado direito de Deus.
56 Stephen-el inenh ilek, “Thang alker renh altjwer arem, Tjerrtj-henh Ler rang Altjerrel-ayel irnemeng!”
56 Então disse: — Olhem! Eu estou vendo o céu aberto e o
57 Inang nhenh awemel arlkek, irlpang arltwelhemel. Kwereng inang Stephen-warn arrtjanemel renh antwerrkek.
57 Mas eles taparam os ouvidos e, gritando bem alto, avançaram todos juntos contra Estêvão.
58 Inang Stephen renh Jerusalem-eng keth-warn tjarr-angek. Kwereng inang renh irntel iltewek. Artwang inang mantarr alkey kern-penh rlwemel artwang nyenteh anthek, rang mantarr anyenetjeh. Artwang kwerenh arreny anek Saul.
58 Depois o jogaram para fora da cidade e o apedrejaram. E as testemunhas deixaram um moço chamado Saulo tomando conta das suas capas .
59 Inang Stephen renh irntel iltewetjam-rlwer, Stephen rang angkek, “Ngkart Jesu-ay, yeng ilwemeng, ntwang kwerrern tjengenh inang!”
59 Enquanto eles atiravam as pedras, Estêvão chamava Jesus, dizendo: — Senhor Jesus, recebe o meu espírito!
60 Rang kelkertel-ayeng arrernelhek. Rang arlkemel ilek, “Ngkartay, ntwang inenh itja angkep atwetjeh!” Lakenh ilekarl-penh rang ilwekemeh.
60 Depois, ajoelhou-se e gritou com voz bem forte: — Senhor, não condenes esta gente por causa deste pecado! E, depois que disse isso, ele morreu.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.