Atos 21
Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NVT
1 Nwern inenh imperl-alhek Miletus town-el. Nwern boat-el antjerl-alhek, kwatj alay-angkwerr island Cos-warn alhek. Kwereng arltang arrpenhel nwern island Rhodes-warn alhek, kwereng nwern town Patara-warnemeh alhek.
1 Depois de nos despedirmos, navegamos em direção à ilha de Cós. No dia seguinte, chegamos a Rodes e, então, a Pátara.
2 Patara kwerel nwern boat-eng anarnpek. Nwern boat arrpenh angerretj arek, mer Phoenicia-warn alhetjeh-anngernt. Nwern antjekemeh boat kwer-warn, kwereng nwern alethemeh alhek.
2 Ali, embarcamos num navio que partia para a Fenícia.
3 Mer Cyprus renh nwern anperel arenhek, nwern Cyprus-eng antekerr-angkwerr alhek mer Syria-warn-atheh. Nwern town Tyre-el irretj-alhek. Town nhenh kwerel boat-eh-artwey map ahentj-anek, rnwanentj inehenh imperl-alhetjeh.
3 Avistamos a ilha de Chipre, passamos por ela à nossa esquerda e aportamos em Tiro, na Síria, onde o navio deixaria sua carga.
4 Nwern boat-eng anarnpek, kwereng nwern nakenh-nakenh town-areny map aretjeh alhek. Nwern inenh ngwerrm aretj-alhek. Inang nwernenh ayakek, inehel-ayeng intetjeh arltang 7-eh-atwetj. Kwerrern Alngaltarel nakenh-nakenh inenh ilek, Paul rang town Jerusalem-el nakepakel-irretjenharl. Lakenheng inang arrkernelhek, Paul renh ayaketjeh, Jerusalem-warn alhehetjeng.
4 No desembarque, encontramos os discípulos que ali viviam e ficamos com eles por uma semana. Pelo Espírito, eles advertiam Paulo de que não fosse a Jerusalém.
5 Paul rang itja ineh kangkwerrek. Rang ahentj-anek, Jerusalem-warn alhetjeh kwet. Kel nwern alhek boat aretjeh, aleth alhetjeh-anngernt. Nakenh-nakenh inang nwernehel-arleng alhek boat-warn artwaretjeh, anew kwer thwen inehenh-akert. Nwern ingkerrekemeh kelkertel-ayeng arrernelhemel Altjerr-warn angkek, kwatj alay iterel, arnkarr kwerel.
5 Ao fim de nosso tempo ali, voltamos ao navio, e toda a congregação, incluindo mulheres e crianças, saiu da cidade e nos acompanhou até a praia. Ali nos ajoelhamos, oramos
6 Inang nwernenh twap-anthek. Kwereng nwern boat-ehemeh antjerl-alhek. Inang mer inehenh-warn angkep alpek.
6 e nos despedimos. Então subimos a bordo, e eles voltaram para casa.
7 Tyre town-eng-ntjel nwern town Ptolemais kwer-warn boat-el alhek. Ptolemais kwerel nwern boat-eng anarnpek. Nwern nakenh-nakenh arrpenh map aretj-alhemel inehel-arleng kweny nyentel intek.
7 Depois que partimos de Tiro, chegamos a Ptolemaida, onde saudamos os irmãos e passamos um dia.
8 Kwereng arltang arrpenhel nwern Caesarea town-warn alhek, kweny rrpwetj interl-alhetjeh. Artwang nheng Philip town kwerel anek. Philip rang angketj mwerr Jesu-akert kaltj-anthetjart. Renh kwenh Jerusalem-areny werlamparenyel arrwekel arrernekarl, artwang 6 arrpenh inenh thwen, mernel wantetjeh werlampareny. Nwern kwerel-arleng arltang rrpwetj anek.
8 No dia seguinte, prosseguimos para Cesareia e nos hospedamos na casa de Filipe, o evangelista, um dos sete que tinham servido na igreja em Jerusalém.
9 Philip-henh marl awenk atherram-atherr anek, arlweker-areny. Marl nhenh inang Altjerr-henh angketj angenh-angenh anek.
9 Ele tinha quatro filhas solteiras que profetizavam.
10 Nwern town Caesarea kwerel arltang rrpwetj anek. Altjerr-henh angketj angenh-angenh arrpenh mer Judea-eng petjek, arreny kwerenh anek Agabus.
10 Muitos dias depois, chegou da Judeia um profeta chamado Ágabo.
11 Agabus rang nwerneh-warn petjek. Rang Paul-henh belt kap-rlwemel rang iltjang ingkang thwen kwewaleny belt-el ayernelhek. Rang nwernenh ilek, “Kwerrern Alngaltar rartek lakenh ilem, ‘Artwang belt kwer-artwey angerrepat Jerusalem-areny inang lakenh-arteh renh ayernetjenh. Kwereng inang renh tjerrtj lwereny mapeh anthetjenh.’ ” Lakenh Agabus rang arrwekel war ilek, nthakenh Paul-eh anetjenharl.
11 Ele veio ao nosso encontro, tomou o cinto de Paulo e com ele amarrou os próprios pés e as mãos. Em seguida, disse: “O Espírito Santo declara: ‘Assim o dono deste cinto será amarrado pelos judeus, em Jerusalém, e entregue aos gentios’”.
12 Nwern nhenh awemel nwern mer-areny mapel thwen Paul renh ywarn arnpakewarrek, Jerusalem-warn alhehetjeng.
12 Ao ouvir isso, nós e os irmãos dali suplicamos a Paulo que não fosse a Jerusalém.
13 Paul rang nwernenh pawenhek, “Wenhengarl arrantherr arnem? Arrantherr yengenh-artek ltarrp mpwarem! Arnpaketjal yengenh imperrerrang! Yeng ngampwerrp awelhem, inang apek ahentj-anem, yengenh Jerusalem-el tjayel-warn kwernetjeh, irrernng-arlk atwetjeh apek Ngkart Jesu-henh arrenyeng arrngel. Kel.”
13 Ele, porém, disse: “Por que todo esse choro? Assim vocês me partem o coração! Estou pronto não apenas para ser preso em Jerusalém, mas para morrer pelo Senhor Jesus”.
14 Nwern renh ywarn kwet arnpakek. Nwern kel lakenhant angkek, “Kel alhang, Ngkart rang ngkweng ahentj-anemeng wart.”
14 Quando ficou evidente que não conseguiríamos fazê-lo mudar de ideia, desistimos e dissemos: “Que seja feita a vontade do Senhor”.
15 Kwereng nwern rnwanentj pelangket-arlk angemel Jerusalem-warnemeh alhek.
15 Depois disso, arrumamos nossas coisas e partimos para Jerusalém.
16 Nakenh-nakenh rrpwetj Caesarea-areny nwernehel-ayel alhek. Nwern Jerusalem-el irretj-alhemel inang nwernenh artwang Mnason-kenh warl-warn tjey-angek, nwern warl kwerelemeh anek. Mnason rartek artwang Cyprus-areny anetjart arrwekel-penh, kwereng rang Jerusalem-warn anam-irrekarl. Rang Jesu nakenh-nakenh anek.
16 Alguns discípulos de Cesareia nos acompanharam e nos levaram à casa de Mnasom, nascido em Chipre e um dos primeiros discípulos.
17 Nakenh-nakenh Jerusalem-areny mapel nwernenh aremel inang nwernenh kangkentjel ngwek.
17 Quando chegamos a Jerusalém, os irmãos nos deram calorosas boas-vindas.
18 Arltang arrpenhel Paul nwern thwen James aretjeh alhek. Werlamparenyeh arntarnt-arentj map inang James-el-ayel anek.
18 No dia seguinte, Paulo foi conosco a um encontro com Tiago, e todos os presbíteros da igreja de Jerusalém estavam presentes.
19 Paul rang inenh kangkemel ilek, “Thang tjerrtj lwereny mapeh angketj mwerr renh kaltj-antherl-apetjam mer mapel. Altjerr rang tjengel-ayeng twer angerr kwerenhel mpwarek, tjerrtj lwereny map Jesu-warn twepelh-iletjeh. Aningkel kwetemeh Jesu renh nakek.”
19 Depois que Paulo os cumprimentou, relatou em detalhes o que Deus havia realizado entre os gentios por meio de seu ministério.
20 James mapel angketj nhenh awemel inang Altjerr renh kangkemel nakek. Kwereng inang Paul renh ilek, “Peltjay! Tjerrtj Jew aningkelemeh Jesu renh lyet nakem. Inang Moses-henh mpwareng-arengeh kwet kangkwerrem.
20 Quando ouviram isso, louvaram a Deus e disseram: “Você sabe, irmão, quantos milhares de judeus também creram, e todos eles seguem à risca a lei de Moisés.
21 Inang awek, ntwang kwel mer mapel Jew map ilerl-apek, inang Moses-henh mpwareng-areng mentj impetjeh. Inang kwer rrwey inehenh itja artwang-iletjeh.
21 Mas eles foram informados de que você ensina todos os judeus que vivem entre os gentios a abandonarem a lei de Moisés. Ouviram que você os instrui a não circuncidarem os filhos nem seguirem os costumes judaicos.
22 Tjerrtj nhenh mapel kwenh awetjenh ntwarl Jerusalem-warn petj-alpekarl. Inang ngkweng ahang-irrehetjeng, nthakenh nwern irretjenh?
22 Que faremos? Certamente eles saberão que você chegou.
23 Ntwang nwerneh kangkwerretjeh. Artwang 4 pel lyet nwernehel-arleng anem, inang Altjerr renh alhelekarl.
23 “Queremos que você faça o seguinte. Temos aqui quatro homens que cumpriram um voto.
24 Ntwang artwang nhenh inehel-arleng Altjerr-henh church angerretj-warn alhang. Arrantherr lhewelhetjeh-amparr Moses-henh mpwareng-areng-angkwerr. Kwereng arrantherr ngkart priest-eh ilelhewarrang. Kwereng ntwang Altjerreh tjenkerremeh anthang ngkweng artwang ineh thwen, arrantherr kapert kwerl akelhetjeh-anngernt. Lakenh ntwang tjerrtj mapeh mernelhetjenh, ntwang Moses-henh mpwareng-arengeh kangkwerremarl. Inang alhengk-aretjenh, angketj nhenh ngkweng-penh rrtjwerrentj war anem, inang pal awek.
24 Vá com eles ao templo e participe da cerimônia de purificação. Pague as despesas para realizarem o ritual de raspar a cabeça. Então todos saberão que os rumores são falsos e que você mesmo cumpre as leis judaicas.
25 Tjerrtj lwereny nheng map ntwang inenh arrwekel kaltj-anthekarl, nwern kel ineh-warn pip lanthekarl, nwern nheng inenh arnpakemel ilek, inang mern ker thwen arlkwetjal anetjeh, nheng altjerr-arrpanteyeh tjenkerr anthekarl-penheh. Inang ker atwemeng, inang alhwang-amparr mentj impetjeh thelelhetjeh-amparr. Inang alhwang antjwetj-kwenh anetjeh, ker alhwakert arlkwetj-kwenh anetjeh. Inang anew arrpenh-henhel-ayeng intetjal anetjeh.” Lakenh James-el arntarnt-arenh-arenh mapel thwen nwernenh ilek.
25 “Quanto aos convertidos gentios, devem fazer aquilo que pedimos por carta: abster-se de comer alimentos oferecidos a ídolos, de consumir o sangue ou a carne de animais estrangulados e de praticar a imoralidade sexual”.
26 Arltang arrpenhel Paul rang artwang atherram-atherr inenh ngwek. Inang lhewelhek Moses-henh mpwareng-areng-angkwerr. Kwereng rang artwang ineh-akert Altjerr-henh church angerretj-warn irrpenhek. Rang artwang priest inenh irlpangkelh-ilek, arltang 7-penh inang Altjerreh ker tjenkerremeh itemel anthetjeh.
26 No dia seguinte, Paulo se purificou junto com aqueles homens e entrou no templo. Declarou quando terminariam os dias da purificação e quando seria oferecido o sacrifício em favor deles.
27 Arltang 6-penh tjerrtj Jew Asia-areny rrpwetjelemeh Paul renh Altjerr-henh church angerretjel arek. Inang tjerrtj arrpenh mapemeh rrwampey-ilek. Kwereng inang Paul renh antwerrkekemeh.
27 Estando os sete dias quase no fim, alguns judeus da província da Ásia viram Paulo no templo e incitaram a multidão contra ele. Agarraram-no,
28 Inang arlkemel ilek, “Peltj mapay, ularr petjewarrang! Nhenh kwenh artwang rang, rarl mer mapel tjerrtj nwerneh tjel-angkem! Rang Altjerr-henh church angerretj nhenh Moses-henh mpwareng-areng thwen arrampewem! Lyet rang tjerrtj lwereny map church angerretj nhenh-warn angetjekarleng, artwang Greece-arenyarl!” Lakenh inang Paul-eh mwekeny-irremel arnkely-irrek.
28 gritando: “Homens de Israel, ajudem-nos! Este é o homem que fala contra nosso povo em toda parte e ensina todos a desobedecerem às leis judaicas. Fala contra o templo e até profana este santo lugar, trazendo gentios para dentro dele”.
29 Inartek arrwekel Paul Trophimus renh-atherrenh arekarl, ratherr town-el pwert nthwerl-aperleh. Artwang Trophimus rartek Ephesus town-areny anek. Inang iterrek, Paul-el kwel Trophimus renh church angerretj-henh yard-warn kwen angekarleh-athen, mpwareng-areng inehenh ltwakekarleh-athen.
29 Antes tinham visto Paulo na cidade com Trófimo, um gentio de Éfeso, e concluíram que Paulo o havia levado para dentro do templo.
30 Tjerrtj aningk inang angketj lakenh awemel church angerretj kwer-warn arlkemel arrtjanek, Paul renh antwerrketjeh. Inang renh church yard-eng keth-warn tjarr-angek. Arrpenh mapel gate map inenharl martek.
30 Toda a cidade se agitou com essas acusações, e houve grande tumulto. A multidão agarrou Paulo e o arrastou para fora do templo, e imediatamente foram fechadas as portas.
31 Tjerrtj inang Paul renh ngkwal irrernng atwek. Arrpenhel Rome-areny atwenh-atwenh map-henh twernk ateng-ilek, tjerrtj Jerusalem-areny map atwerremeng.
31 Quando procuravam matar Paulo, chegou ao comandante do regimento romano a notícia de que toda a Jerusalém estava em rebuliço.
32 Twernk rang atwenh-atwenh kwerenh mapeh ntangkelhek, rang atwenh-atwenh ineh-akert aningk ineh-warn arrtjanek. Aningk inang twernk renh arek, atwenh-atwenh map-akert petjerleh, inang Paul renh atwetj-kwenhelemeh imperl-alhek.
32 No mesmo instante, ele chamou seus soldados e oficiais e correu para o meio da multidão. Quando viram o comandante e os soldados se aproximarem, pararam de espancar Paulo.
33 Twernk rang Paul renh antwerrkek, atwenh-atwenh rrpwetjemeh rang ilek, Paul renh chain atherrel ayernetjeh. Rang tjerrtj inenh pawenhek, “Ngwenham artwang nhenhan? Wenheng arrantherr renh atwek?”
33 Então o comandante o prendeu e mandou que o amarrassem com duas correntes. Em seguida, perguntou à multidão quem era ele e o que havia feito.
34 Twernk rang inenh ywarn pawenhek, inang ingkerrek arlketjamarleng angketj arrpenhek-arrpenhel. Lakenheng rang atwenh-atwenh kwerenh map ilek, Paul renh atwenh-atwenh map-henh warl-warn angetjek.
34 Uns gritavam uma coisa, outros gritavam outra. Não conseguindo descobrir a verdade no meio de todo o tumulto, ordenou que Paulo fosse levado à fortaleza.
35 Inang warleh itwek-irrek, warl kern-warn antjetjeh, warl angerr irrpetjeh-anngernt. Tjerrtj map inang ahentj-anek, Paul renh irrernng atwetjeh. Lakenheng atwenh-atwenh inang renh tjwenemel angek.
35 Quando Paulo chegou às escadas, o povo se tornou tão violento que os soldados tiveram de levantá-lo nos ombros para protegê-lo.
36 Tjerrtj inang ingkern-angkwerr alwernemel arlkerl-apetjam, “Renh irrernng atwerrerrang! Renh irrernng atwerrerrang!”
36 E a multidão foi atrás, gritando: “Matem-no! Matem-no!”.
37 Inang wart Paul renh atwenh-atwenh-henh warl-warn irrpelh-iletjeh anek, Paul rang twernk kwer angkek, “Twernkay, thang apek ngwenh pawenhemeram?” Twernk rang renh pawenhek, “Ntwang angketj Greek angkenh-angkenh kwey?
37 Quando Paulo estava para ser levado à fortaleza, disse ao comandante: “Posso ter uma palavra com o senhor?”. Surpreso, o comandante perguntou: “Você fala grego?
38 Thang iterl-arek, ntwang kwel Egypt-areny nheng anemarleh-athen, rarl ngwerreh war tjerrtj map rwekenth-kenth-ilekarl-penh. Kwereng rang artwang atwenh-atwenh 4,000-akert rrkwal-warn alhek. Artwang nhenh inang ingkerreny arrawey-akert anek. Ntwang artwang rang key?”
38 Não é você o egípcio que liderou uma rebelião algum tempo atrás e levou consigo ao deserto quatro mil assassinos?”.
39 Paul rang ilelhek, “Yeng itja artwang rang anem. Yeng kwenh artwang Jew mer Tarsus-areny. Tarsus rang town angerr mer Cilicia-el. Ntwang apek yengenh impemer, tjerrtj yanh map-warn angketjeh-amparr?”
39 “Não”, respondeu Paulo. “Sou judeu e cidadão de Tarso, cidade importante da Cilícia. Por favor, permita-me falar a esta gente.”
40 Twernk rang angkek, “Ntwarrp ilelhang.” Paul-el tjerrtj map kwerremel ilek, inang ntert-amparr irretjeh. Inang kel ntert-irrekarlengemeh, Paul rang ineh Hebrew angketjel ilelhek.
40 O comandante concordou, de modo que Paulo ficou em pé na escadaria e fez sinal para o povo se calar. Logo, um silêncio profundo envolveu a multidão, e ele lhes falou em aramaico, o idioma deles.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.