Atos 10
Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs ARIB
1 Town Caesarea-el artwang alethang Rome-areny anek, arreny kwerenh Cornelius. Rang artwang atwenh-atwenh Rome-areny map anyenek. Atwenh-atwenh nhenh map inehenh arreny anek Italy, inarl mer Italy-eng petjekarl.
1 Um homem em Cesaréia, por nome Cornélio, centurião da corte chamada italiana,
2 Cornelius-el peltj kwerenh mapel thwen inang Altjerr-henh angketjekant athek-irremel awetjart, Altjerrant naketjart. Rang tjerrtj anetj-anetj maney-kweny map mantj arntarnt-aretjart. Altjerr kwer-warn rang kweteth angketjart.
2 piedoso e temente a Deus com toda a sua casa, e que fazia muitas esmolas ao povo e de contínuo orava a Deus,
3 Arltang arrpenhelemeh angwerrel Cornelius rang anengkerr arek. Rang keth anthwerr Altjerr-kenh angel alker-areny arek. Angel rang itwek-irremel renh ilek, “Cornelius-ay!”
3 cerca da hora nona do dia, viu claramente em visão um anjo de Deus, que se dirigia para ele e lhe dizia: Cornélio!
4 Cornelius-el ater-irremel renh arek. Kwereng rang angel renh pawenhek, “Wenh kweray Ngkartay?” Angelel renh ilek, “Altjerrel ngwenh arek, ntwang tjerrtj anetj-anetj maney-kweny mapeh kangkemel maney antherleh. Rang ngwenh awek, ntwang kwer-warn angkerleh. Altjerr rang ngkweng kangkentj awelhem.
4 Este, fitando nele os olhos e atemorizado, perguntou: Que é, Senhor? O anjo respondeu-lhe: As tuas orações e as tuas esmolas têm subido para memória diante de Deus;
5 Ntwangemeh artwang urrpey rrpwetj lanthetjeh mer Joppa-warn. Inang artwang arreny Simon Peter renh ngwerl-alpetjeh.
5 agora, pois, envia homens a Jope e manda chamar a Simão, que tem por sobrenome Pedro;
6 Rang lyet artwang Simon arrpenh rang kwerel-ayeng anem. Simon nhenh rang yenpeng leather mpwarenh-arenh anem. Kwerenh warl kwatj alay iterel artelhek.”
6 este se acha hospedado com um certo Simão, curtidor, cuja casa fica à beira-mar. {Ele te dirá o que deves fazer.}
7 Kwereng angel rang alpekemeh. Cornelius rang rrkwapenh-apenh atherreh ntangkelhek, atwenh-atwenh nyenteh thwen. Atwenh-atwenh nhenh rang Cornelius-henh rnwanentj-arlk arntarnt-aretjart. Rang artwang Altjerreh kaltj anek.
7 Logo que se retirou o anjo que lhe falava, Cornélio chamou dois dos seus domésticos e um piedoso soldado dos que estavam a seu serviço;
8 Cornelius-elemeh artwang inenh angel-henh angketj ilek. Kwereng rang inenh town Joppa-warn lanthek, Peter renh ngwerl-alpetjeh.
8 e, havendo contado tudo, os enviou a Jope.
9 Arrpenh-ingar aherrk irntarel Cornelius-kenh urrpey inang kel town Joppa-ek angathemeh irrentjek. Inang mpank-antey petjetjam, Peter warl kern-warn antjek, Altjerr-warn angketjeh.
9 No dia seguinte, indo eles seu caminho e estando já perto da cidade, subiu Pedro ao eirado para orar, cerca de hora sexta.
10 Rang Altjerr-warn angketjam, rang angayel awelhek. Rang ahentj-anek, mern arlkwetjeh. Mernek karelhemeng, Peter rang karntemel anetj-alpek, kwereng rang anengkerr arek.
10 E tendo fome, quis comer; mas enquanto lhe preparavam a comida, sobreveio-lhe um êxtase,
11 Rang alker altjwer-irrerleh arek, kwereng alker kwerel-anem rang arek mantarr-artek anarnpemel petjerleh kwer-warn.
11 e via o céu aberto e um objeto descendo, como se fosse um grande lençol, sendo baixado pelas quatro pontas sobre a terra,
12 Mantarr kwerel ker arrpenhek-arrpenh inang anek, ahelhel nthwerl-apenh-apenh map, arnerrenh-rrenh map, thep alker-areny map-arlk. (Ker nhenh map Moses-el Israel-kenh map arnpakek, inang arlkwetjal impetjeh.)
12 no qual havia de todos os quadrúpedes e répteis da terra e aves do céu.
13 Rang awek, Ngkartelemeh renh kemelh-ilerleh, “Peter, kemerray, ker nyent atwemel arlkway!”
13 E uma voz lhe disse: Levanta-te, Pedro, mata e come.
14 Peter rang renh tjweker-irremel ilek, “Ngkartay, itja lakenh! Thang itja ker anetj yanh map arlkwetjeh! Moses-el ngkwey nwernenh arnpakek, itja ker yanh map arlkwetjeh!”
14 Mas Pedro respondeu: De modo nenhum, Senhor, porque nunca comi coisa alguma comum e imunda.
15 Ngkartel renh weth ilek, “Thang ngwenh ilem, ker yanh map mwerr kwenh arlkwetjeh. Ntwang tjweker-irretjal anetjeh!”
15 Pela segunda vez lhe falou a voz: Não chames tu comum ao que Deus purificou.
16 Lakenh rrpwetj-ingar angketj rang awek. Kwereng Ngkartel mantarr-artek renh alker-warn angkep anginek.
16 Sucedeu isto por três vezes; e logo foi o objeto recolhido ao céu.
17 Peter rang anengkerr-penh ywarn iterrek. Rang ywarn iterremarleng, artwang nheng map inenharl Cornelius-el lanthekarl, inang Simon-henh warl-warn irnetj-alhek. Inang gate-eng-anem arlkemel pawenhek, “Artwang arreny Simon Peter warl nhenhel anem key?”
17 Enquanto Pedro refletia, perplexo, sobre o que seria a visão que tivera, eis que os homens enviados por Cornélio, tendo perguntado pela casa de Simão, pararam à porta.
18 — ausente —
18 E, chamando, indagavam se ali estava hospedado Simão, que tinha por sobrenome Pedro.
19 Peter rang kwet iterretjam, wenh rarl arekarl-penheh. Kwerrern Alngaltarelemeh renh ateng-ilemel ilek, “Simon-ay! Artwang rrpwetj-artek ngkweng palenthwem.
19 Estando Pedro ainda a meditar sobre a visão, o Espírito lhe disse: Eis que dois homens te procuram.
20 Kwen anarnpang, tjerrtj inenh aretjeh! Thang kwenh inenh ngkweng-warn lanthek. Inehel-arleng alhang!”
20 Levanta-te, pois, desce e vai com eles, nada duvidando; porque eu tos enviei.
21 Peter artwang ineh-warn anarnpetj-alhemel rang ineh ilelhek, “Yeng kwenh Simon Peter rang! Wenheham tjeng arrantherr palenthwem?”
21 E descendo Pedro ao encontro desses homens, disse: Sou eu a quem procurais; qual é a causa por que viestes?
22 Artwang inang renh ilek, “Cornelius rang twernk angerr anem atwenh-atwenh mapek. Rang nwernenh lanthek ngkweng-warn, ngwenh ngwerl-alpetjeh. Tjerrtj Jew ingkerrek kaltj, rang artwang Altjerreh kaltj anemarleh. Rang Altjerr arratj iterl-arem. Angwerrek Altjerr-henh angel kwer-warn petjek. Angelel renh ilek, ngkweng ntangkelhetjeh. Rang ngwenh awetjeh kwel.”
22 Eles responderam: O centurião Cornélio, homem justo e temente a Deus e que tem bom testemunho de toda a nação judaica, foi avisado por um santo anjo para te chamar à sua casa e ouvir as tuas palavras.
23 Peter-elemeh inenh ayakemel ilek, “Kwen irrpentjewarrang, intetjeh-amparr.” Peter rang Cornelius-kenh warl-warn alhek Kweny-rtwehemeh Peter rang artwang ineh-arleng aletheh-irrek. Artwang nakenh-nakenh map Joppa-areny inehel-arleng alhek.
23 Pedro, pois, convidando-os a entrar, os hospedou. No dia seguinte levantou-se e partiu com eles, e alguns irmãos, dentre os de Jope, o acompanharam.
24 Arltang arrpenhelemeh inang Caesarea town-eh irretj-alhek. Kwerel Cornelius rang ineh karelhek, peltj kwerenh map-akert.
24 No outro dia entrou em Cesaréia. E Cornélio os esperava, tendo reunido os seus parentes e amigos mais íntimos.
25 Peter wart Cornelius-henh warlel anetj-alhek. Cornelius-el iterl-arek, Peter rang kwel alker-arenyeh-athen, rang kwereng ularr kelkertel-ayeng arrernelhek.
25 Quando Pedro ia entrar, veio-lhe Cornélio ao encontro e, prostrando-se a seus pés, o adorou.
26 Peter-elemeh renh arnpakemel ilek, “Peltj tjengenhay, itja lakenh! Kemerray, yeng-artek tjerrtj ntwarteh anem!”
26 Mas Pedro o ergueu, dizendo: Levanta-te, que eu também sou homem.
27 Peter rang warl-warn-anem kwen irrpenhek. Rang tjerrtj aningkemeh arek.
27 E conversando com ele, entrou e achou muitos reunidos,
28 Rang inenh ilek, “Arrantherr kel kaltj, tjerrtj Jew nwern kwenh ywarn tjerrtj alethang mapel-ayel yatjarr anem, yatjarr apek angkerremel, nwern anetj-ilelhehetjeng. Nwern Moses-henh mpwareng-arengeh kangkwerremeng wart. Ngwerreh Altjerrel yengenh ilek, yeng itja alethang ineh mwekeny-irretjeh.
28 e disse-lhes: Vós bem sabeis que não é lícito a um judeu ajuntar-se ou chegar-se a estrangeiros; mas Deus mostrou-me que a nenhum homem devo chamar comum ou imundo;
29 Lakenheng yeng kel petjek, Cornelius rang tjeng ntangkelhekarleng. Kelemeh yengenh ilang. Wenheh ntwang tjeng ntangkelhek?”
29 pelo que, sendo chamado, vim sem objeção. Pergunto pois: Por que razão mandastes chamar-me?
30 Cornelius-elemeh renh ilek, “Angwerreh-lkweremeh angwerrel yeng Altjerr-warn angketjam-rlwer, artwang mantarr arlter amparrkey-akert tjengel-ayel irnetj-alhek.
30 Então disse Cornélio: Faz agora quatro dias que eu estava orando em minha casa à hora nona, e eis que diante de mim se apresentou um homem com vestiduras resplandecentes,
31 Rang yengenh ilek, ‘Cornelius-ay! Altjerrel ngwenh awek, ntwang kwer-warn angkerleh. Rang ngwenh arek, ntwang tjerrtj anetj-anetj maney-kweny ineh kangkentj mernelhemel rnwanentj-arlk antherleh.
31 e disse: Cornélio, a tua oração foi ouvida, e as tuas esmolas estão em memória diante de Deus.
32 Ntwangemeh town Joppa-warn urrpey lanthang, Simon Peter ngwerl-alpetjeh. Rang lyet artwang Simon leather yenpeng mpwarenh-arenh kwerel-arleng anem. Simon leather yenpeng mpwarenh-arenh warl kwerenh kwatj alay iterel artelhem.’ Lakenh angelel yeng ilek.
32 Envia, pois, a Jope e manda chamar a Simão, que tem por sobrenome Pedro; ele está hospedado em casa de Simão, curtidor, à beira-mar.
33 Thang kwenh urrpey kel lanthek, ngwenh ngwerl-alpetjeh. Nwernemeh kangkem, ntwang kwenp petjekarleng nwerneh-warn. Nwern ngkweng arrwekel arraw-irrekarl, Altjerreng ularr thwen. Nwern ahentj-anem, angketj ngkwengenh awetjeh. Nthakenh Ngkartel ngwenh ilekarl-penh, nwernenh iletjeh?”
33 Portanto mandei logo chamar-te, e bem fizeste em vir. Agora pois estamos todos aqui presentes diante de Deus, para ouvir tudo quanto te foi ordenado pelo Senhor.
34 Peter rang angkek, “Thang kel alhengk-arem, Altjerr rang itja tjerrtj Jew nwernehant kangkem.
34 Então Pedro, tomando a palavra, disse: Na verdade reconheço que Deus não faz acepção de pessoas;
35 Rang tjerrtj ingkerrekeh kangkem, Jew mapeh akwen mapeh thwen, tjerrtj inehant inarl renh arratj nakemeng, arratj mernelhemeng.
35 mas que lhe é aceitável aquele que, em qualquer nação, o teme e pratica o que é justo.
36 Arrantherr kel kaltj, Altjerrel tjerrtj Jew map-warn nwerneh-warn angketj mwerr lanthek, nheng Altjerr rang ahentj-anek, rang tjerrtj Jew nwernehel-arleng peltj-irretjeh Jesu Christ-el-arleng, rang nwerneh ngwerleny mernelhetjenheng. Jesu Christ nhenh rang tjerrtj mapek Ngkart anem ahelh apanpel.
36 A palavra que ele enviou aos filhos de Israel, anunciando a paz por Jesus Cristo {este é o Senhor de todos}.
37 Arrantherr kel kaltj, angketj angerr anek mer Judea ntjaperel. John-el-amparr mer Galilee-el rang tjerrtj map kaltj-anthemel kwatj-warn irrpelh-ilemel baptise-em-iletjam.
37 esta palavra, vós bem sabeis, foi proclamada por toda a Judéia, começando pela Galiléia, depois do batismo que João pregou,
38 Kwereng Altjerrel Kwerrern Alngaltar renh Jesu Nazareth-areny-warn lanthek, renh twer-iletjeh. Jesu rang mer arrpenh mapel mwerr mpwarerl-apek, rang tjerrtj inenharl mwerr-ilemel arrentj map-arlk tjerrtj ineheng anpwetjam. Altjerr rang Jesu kwerel-ayeng anekarleng wart.
38 concernente a Jesus de Nazaré, como Deus o ungiu com o Espírito Santo e com poder; o qual andou por toda parte, fazendo o bem e curando a todos os oprimidos do Diabo, porque Deus era com ele.
39 “Nwernarrp kwer kaltj, nwern arekarleng, rang twer angerrel mpwarerl-apekarl tjerrtj Jew map-kenh merel town Jerusalem-el thwen. Tjerrtjel-anem renh ntwerlk-warn arrernemel irrernng atwek.
39 Nós somos testemunhas de tudo quanto fez, tanto na terra dos judeus como em Jerusalém; ao qual mataram, pendurando-o num madeiro.
40 Altjerrel renh kemelh-ilek kweny atherr-penhel irrernng intentj-penh. Altjerrelemeh renh nwerneh mernek, nwern renh aretjeh, rang iteth anemeng.
40 A este ressuscitou Deus ao terceiro dia e lhe concedeu que se manifestasse,
41 Tjerrtj ingkerrekel itja renh arek, tjerrtj rrpwetjel war arek, nwernant. Altjerrel arrwekel kwet nwernenhant urrarekarl, nwern Jesu ngwerrm aretjeh, nwern ilerl-apetjeh, ‘Jesu kwenh ngwerrm anem!’ Jesu rang irrernngeng kemerrekarl-penh nwernemeh kwerel-ayeng mern-arlk arlkwek, kwatj antjwek thwen.
41 não a todo povo, mas às testemunhas que Deus antes ordenara; a nós, que comemos e bebemos juntamente com ele depois que ressurgiu dentre os mortos.
42 Jesu Christ-elemeh nwernenh ilek, nwern tjerrtj ingkerrekeh angketj mwerr renh kaltj-antherl-apetjeh. Nwern inenh ilerl-apetjeh, Altjerrel Jesu renh ngkernek, rant kwenh tjerrtj ingkerrek judge-em-ilemel pawenhetjenh, iteth map irrernng map thwen. Rang tjerrtj mwerrant map kwer-warn ngaketjenh, tjerrtj anetj map rang anpwetjenh.
42 Este nos mandou pregar ao povo, e testificar que ele é o que por Deus foi constituído juiz dos vivos e dos mortos.
43 Altjerr-henh angketj angenh-angenh arrwekeleny mapel Jesu kwer-penh ilek, ‘Artwang rang ingkern petjetjenh. Tjerrtj ngwenh apek inarl artwang nhenh nakemarleng, Altjerrelemeh anetj inehenh wetjenh arreny kwerenhel-arleng, Altjerr rang ngwerleny anetjenheng ineh.’ ” Lakenh Peter-el Cornelius peltj kwerenh map-arlk ilek.
43 A ele todos os profetas dão testemunho de que todo o que nele crê receberá a remissão dos pecados pelo seu nome.
44 Peter rang inenh kaltj-anthetjamarleng, Kwerrern Alngaltar rang ineh-warn irrpek.
44 Enquanto Pedro ainda dizia estas coisas, desceu o Espírito Santo sobre todos os que ouviam a palavra.
45 Nakenh-nakenh Jew rrpwetj nheng inarl Peter-el-arleng petjekarl, inartek tjerrtj alethang map inenh awek, inang angketj arrpenhek-arrpenhel angkerleh, angketj lwereny map-kenhel. Inang awek, inang Altjerr-arlk kangkemel nakerleh. Inang anwerlkek, Altjerrel Kwerrern Alngaltar renh tjerrtj alethang map-warn lanthek. Peter rang angkek,
45 Os crentes que eram de circuncisão, todos quantos tinham vindo com Pedro, maravilharam-se de que também sobre os gentios se derramasse o dom do Espírito Santo;
46 — ausente —
46 porque os ouviam falar línguas e magnificar a Deus.
47 “Kwerrern Alngaltar rartek tjerrtj nhenh map-warn irrpek, rarl nwerneh-warn irrpentj-alhek-arteh. Lakenheng nwern kel inenh kwatj-warn irrpelh-ilemel baptise-em-iletjeh.”
47 Respondeu então Pedro: Pode alguém porventura recusar a água para que não sejam batizados estes que também, como nós, receberam o Espírito Santo?
48 Peter rang kwerenh map ilek, inang inenh Jesu Christ-henh arrenyel-arleng kwatj-warn irrpelh-ilemel baptise-em-iletjeh. Kel inang inenh kwatj-warn irrpelh-ilemel baptise-em-ilek. Kwereng Cornelius inang Peter renh-arlk kwerenh map thwen inenh arnpakek, inehel-arleng arltang rrpwetj-ingar anetjeh.
48 Mandou, pois, que fossem batizados em nome de Jesus Cristo. Então lhe rogaram que ficasse com eles por alguns dias.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.