Romanos 1

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es allohuenes yec̈hetsa anetso ñeñt̃ añ paʼsoʼcheñ Roma ñeñt̃es Yomporpaʼ ahuoʼt nanac muererrsa, att̃oña oʼ huaʼñerres att̃och sapaʼc̈hoʼña oʼch eʼñe poctacma pueyochreshaʼ perres. Na Pablon sequellquëneʼña añ carta, ñeñt̃en nanac t̃orretsa Jesucristocop t̃arroʼmar ñeñt̃ecopña llesenserrenña Yompor, nach maʼyoc̈hrerraya serrpareʼtyeneʼ añ cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ alloch poʼñoc̈h yequeshperra.
1 Ayu Paul, Jesu Keriso ana akir wairafin, tur abarin isan rubinu, naatu Tur Gewasin binan isan God eafu atit.
2 Añ cohuen ñoñetspaʼ ñeñt̃ara ñoñtsor ñeñt̃ amaʼt ahuat̃ Yomporpaʼ eʼñe eñotatuaneʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ poʼñoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay t̃eʼ añeñpo. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ quellcaʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ atet̃ otaneteʼt̃ Parets.
2 Iti Tur Gewasin i marasika God ana dinab hai veya’amaim eomatanih, dinab oro’orot Buk Kakafiyinamaim hikirum.
3 Ñam̃a añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra, ñeñt̃paʼ añ serrpareʼten Jesucristo ñeñt̃ Puechemer pen Yompor. T̃arraña allempo acheñetos arr patsropaʼ ñapaʼ eʼñe David poʼm̃renñot̃ eñalleta, ñeñt̃ara David ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ ahuat̃.
3 Iti tur ana an gagamin i Natun it ata Regah Jesu Keriso isan. Biyanane ana tufuw i David ana rara’ane tufuw.
4 T̃arraña Parets Puecamquëñot̃paʼ nanac ahuamencat̃tacheʼt̃ añecop ñeñt̃ cohuenetyetsa Partsocop. Ñam̃a chemerrña allempo Pomporpaʼ ahuoʼt tantater poʼrromñot̃paʼ allempoña eʼñe eñotuaret̃ta ñapaʼ poʼñoc̈h Yompor Puechemer ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen.
4 Baise i Ayubin ana kakafiyinamaim morobone mimisir ana veya, bebeyan ebi’obaiyit turobe i, i God Natun fairin.
5 Ñam̃a yameʼñeñot̃ ñeñt̃ara Jesucristo, Pomporña eʼñe puemuereñot̃eypaʼ ahuoʼt apuey llesens, allochñapaʼ yach ameʼñatyenahuet amaʼt errap̃aren allohuen anetsoʼmar. Att̃ochña eʼñe coshaʼyeññañet Yompor Puechemer.
5 I wanawananamaim naatu i wabin isan ayu manaw kabeber itu ana tur abarayan amatar, saise tafaram wanawanan Ufun Sabuw anabuwih hinan tur hinitumatum naatu hinabosiyasiyar.
6 Atet̃ ñerraʼm sa ñeñt̃es yec̈hetsa Romo, sapaʼc̈hoʼña ahuoʼt saʼhuaʼñaret̃terra att̃och soct̃er Jesucristo.
6 Naatu kwa auman i nati sabuw wanawanahimaim Jesu Keriso nowan matar isan God eafi.
7 T̃eʼpaʼ eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa, napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ nanac Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes.
7 Naatu Rome wanawanan kwa iyab God iyabuwi naatu rubini i ana sabuwamih kwamatar kwama’am etei, isa ayoyoyoban manaw kabeber, tufuw Tamat Godane naatu ata Regah Jesu Keriso’one mar etei kwa isa nama.
8 Ñehua, eʼñe ñanompaʼ añchaʼ notas, eʼñe neyemteñot̃ Jesucristopaʼ c̈hocma neparasyosoʼteñ Yompor allohuenacpas, t̃arroʼmar ora allemeñ anetsoʼmarpaʼ c̈hocma serrpareʼtyenet att̃o sapaʼ ahuoʼ eʼñe cohuen sameʼñena.
8 Wantoro’ot Jesu Keriso wabinamaim ayu au God ana merar ayiy kwa etei isa, anayabin kwa a baitumatum i tuw ra’at tafaram wanawanan sabuw etei tenonowar.
9 Yomporpaʼ eʼñe eñotenen, napaʼ c̈hocma nemaʼyochena socop. Ñam̃a añ Yomporpaʼ ñeñt̃ña nanac nesherben, eʼñe neyoc̈hrocmañen neserrpareʼtateñot̃ poʼñoñ, ñeñt̃ atet̃ perrnay Jesucristo ñeñt̃ara ñeñt̃ Puechemer pen ña.
9 God isan dogorou tutufin etei abow i Natun ana tur gewasin abibinan, i so’ob, ayu mar etei kwa anunuhi.
10 Napaʼ c̈hocma nenamueñ Yompor att̃och amaʼt esempopaʼ oʼch nab̃chensaʼ ñerraʼm ñach muenats.
10 Matanfufur isa ayoyoyoban, naatu au yoyobanamaim God abifefeyan nakokok na’at boun ana veya ef nabotawiy isou naham anan kwa aninanawani.
11 Napaʼ atarr nemneñ oʼch nab̃chensaʼ, oʼch neyc̈hatensaʼ att̃och Parets Puecamquëñot̃paʼ allot̃eʼ sesen huomenctatsa ñocop.
11 Au kok gagamin i mi’itube kwa ayumat ata itin, saise ayubit ana usar kwa atit imaim a fair kwatab.
12 Ñehua, añ noten, eʼñe yameʼñeñot̃ parropaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yeyc̈hatannaʼta ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop att̃och yeyenpannena eʼñe yameʼñeñot̃ Yompor.
12 Iti tur i men ayu akisu kwa fair bait isan ao’omih, baise kwa auman ayu koufair kwanitu bairi tanibaibaisbonen ata baitumatum nakwat isan ao’o.
13 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, amaʼt ahuañmoʼchot̃eñ nesechenañ oʼch nab̃chensaʼ t̃arraña t̃emeʼttsenpaʼ ama errot̃ nepeñe. Napaʼ añecop nesechena ñam̃a att̃och seshopaʼc̈hoʼña oʼt̃eʼ nameʼñateñaʼ acheñeneshaʼ atet̃ nep̃aʼyena poʼpoñ anetsoʼmar.
13 Taitu tuwa’inah ayu akokok tain anayai kwanaso’ob, mar moumurih na’in abogaigiwas atan kwa ata’iti, saise kwa wanawanamaim Ufun Sabuw afa atabow hitan baitumatum wanawanan hitarun, nati’imaim abow hina baitumatum wanawanan hirur na’atube. Baise sawar moumurih maiyow ayu au ef hirufutifut tama tanan iti boun tatit.
14 T̃arroʼmar ñeñt̃ poctetsa nocoppaʼ oʼch neñotach allohuen acheñeneshaʼ añ cohuen ñoñets att̃och yequeshperra, amaʼt griegoneshaʼ ñeñt̃ nanac ayc̈hataret̃tetsa amapaʼ ñam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ayc̈hataret̃eyaye, amaʼt ñam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ nanac es eñotenet amapaʼ ñam̃a ñeñt̃ ama es eñotetso.
14 Ayu i sabuw etei’imak isah bai’akiramih atit, Greek sabuw naatu sabuw iyab men Greek, na’atube sabuw so’ob wairafih naatu men so’ob wairafih etei’imak isah anabow anibaisih.
15 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe nocsheñeshocmañen nemneñ oʼch neserrpareʼtatas sam̃a añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra ñeñt̃es yec̈hetsa anetso Romo.
15 Ana’an nati isan ayu akokok kwanekwan tur gewasin kwa iyab nati Rome kwama’ama auman isa anabinan.
16 T̃arroʼmar napaʼ ama apencaʼpahuoyeʼ nenteno añ cohuen ñoñets att̃o Jesucristo rroma yocop alloch yequeshperra, t̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ ameʼñenaya añ cohuen ñoñets, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña Yompor poʼhuamenc alloch aʼqueshp̃aterrey allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña, ñeñt̃ey judioneshay eʼñe yanom allot̃paʼ ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye.
16 Ayu Tur Gewasin ao’orereb isan men biyou eo’ohow, anayabin God ana fair i ef iti’imaim tit sabuw iyab tibitumatum ebiyawasih. Iti yawas i wantoro’ot Jew sabuw isah, baise Ufun Sabuw auman.
17 Ñam̃a añ ñeñt̃ara cohuen ñoñetspaʼ eñotateney, eʼñe yeyemteñot̃a Jesucristopaʼ Pomporñapaʼ eʼñech pocteʼ enteney, allochñapaʼ alloʼnach yesen eʼñe yemtenaya ña. T̃arroʼmar añpaʼ ñeñt̃ara anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ eʼñe Yompor poʼñoño allohuenacpay, ñeñt̃ otets atet̃: Ñeñt̃ey ameʼñenaya Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ entueney ñam̃a eʼñe yeyemteñot̃ ñapaʼ yañapaʼ corretsayach, amaʼt t̃ayot̃en errponohuañen.
17 Anayabin yawas mutufurin Godane i tur gewasinamaim orot babin eyayamutufurih, baitumatumamaim ebubusuruf naatu boro baitumatumamaim nasawar. Buk Atamaninamaim hikikirum iti na’atube eo,
18 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen eʼñe poʼyoroc̈henñoʼtsaʼyena allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ es peneto ñocop, ñeñt̃ sosyaʼtsañach eñotyenet. Ñam̃a eʼñe atet̃ puep̃atseʼteñot̃etpaʼ ñeñt̃aña ama muenatenahueto oʼch orrtanet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h.
18 Sabuw bowabow kakafih sinafuyah naatu sabuw tafa’asarih, i hai kakafinamaim turobe ana gewasin esumisum, imih maramaim God ana ya so’ar tit ibirerereb nati sabuw isah.
19 Ñehua, amaʼt sosyaʼtsañach eñotyenetpaʼ t̃arraña ñetpaʼ eʼñe eñotueñet ñam̃a atet̃ penaña Yompor, t̃arroʼmar ñapaʼ ñaña eñotatenahuet eʼñe pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ penaña ña.
19 Sawar tutufin etei i rereb yah hi’itah tesoso’ob, anayabin God etei bebeyanamaim sinaf tibirerereb.
20 Amaʼt yeñoteñ Yomporpaʼ ama entpahuoyaye t̃arraña yenteññañ pueyec̈hcatarot̃ poʼpartsoña ñam̃a allot̃ña yenteññañña poʼhuomenc atarr. Amaʼt ahuat̃ot̃eñ allempo eʼñe errteʼ yec̈hcateneʼ pats, allot̃eñña yenteññañña poʼñoc̈h poʼpartsoteña ñeñt̃ñapaʼ errponohuañen. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈heneʼ sosyaʼtsañpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ oteto amoʼ eñoteñetoña ñeñt̃ atet̃ penaña Yompor poʼpartsoteña.
20 Anamaim God tafaram sinaf mamatar ana veya, God ana yawas wa’iwa’irin, ana fair wanatowanin naatu i ana itinin etei i sawar sinaf himamataramaim bebeyah hi’itan hiso’ob, imih boro men yait ta God su’ubina’e nao nifufuwenamih.
21 Ñam̃a amaʼt eñoteñetañ ñeñt̃ atet̃ penaña Yomporpaʼ t̃arraña ama mechaʼnaʼteñetoña Parets, ñam̃a ama coshateñeto ñeñt̃ ora añecop. Att̃oña oʼhuañchaʼ cot̃apeʼchenet ñeñt̃ sherbets Partsocop. Ñeñt̃oʼmarña pueyoc̈hretopaʼ oʼhuañchaʼ eñoteñet ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop; atet̃ ñerraʼm pueyoc̈hretpaʼ nanac aʼchecmetam̃p̃saret̃.
21 Nati sabuw i God hisu’ub, baise men kafa’imo God hirouw tebora’ara’ah, o merarayow tibitinimih. Nati efanin i hai not bonawiyih kwarikwarisen wanawanan hirun dogoroh eowarar naatu gugumafut.
22 Amaʼt otenetañ atarroʼ es eñotenet, t̃arraña poʼñoc̈h ñetpaʼ ahuoʼt att̃a alloʼna otatsñat̃etnenet.
22 Basit i not wairafih hirouw teo, baise hai not botabir hina koko’aw na’atube himatar,
23 Oʼhuañchaʼ cosheñet ñeñt̃ poʼñoc̈h Parets ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. Añachña eʼñe coshenet ñeñt̃ yec̈hcatyenet ñet. T̃arraña ñetpaʼ eʼñe arromñat̃ot̃a atet̃ es yec̈hcatyenet atet̃ ñerraʼm acheñmaʼt̃ ñam̃a ot̃maʼt̃, ñam̃a poʼyallop̃maʼt̃ ñam̃a es berrmaʼt̃. Ñetñapaʼ ñeñt̃ach eʼñe maʼyochyenet ñeñt̃oʼña eʼñe poʼyomporer penet.
23 God morob atin bonamanamarin kwafirina’e i hitatabir orot hai yumatabe o mamu, o harufor, uma’ar, kok, i hai yumatabe hitar hima tekwakwafirih.
24 — ausente —
24 Isan imih God nati sabuw ihamiyih hitit bowabow kakafih ta ta wanawanan hirun. Dogoroh ana kok na’atube tisisinaf, orot baibin hai faifuw hikwahir naatu baibin ibo orot hai ar hikwahir taiyuwih hi’in hisesebar biyah tebobokarikarit.
25 — ausente —
25 Turobe God nowan i hibotabir efanin baifuwen hiyari’iy, naatu God Sawar Sinafuyan kwafirina’e, hitatabir sawar i sinaf himamatar hai fair babahimaim hirun hikwafirih isah tebowabow. Baise ana gewasin sabuw i God akisinamo hitakwafir hitabora’ara’ah wanatowan, wanatowan, Amen.
26 Ñeñt̃oʼmarña Yompor eʼñe paʼypoʼñeñot̃anetpaʼ ahuoʼt muenatanet oʼch alloʼna senet muenatseʼtyestset ñeñt̃ nanac apencoc̈hen enten ña. Att̃oña amaʼt coyaneshaʼpaʼ oʼhuañchaʼ aguënan puerrollar att̃o ñeñt̃ eʼñe pocteʼ atet̃ anaret̃eyeñ. Ñagattsetach muenannetset oʼch agapannaʼtyenet ñeñt̃ eʼñe parro pacmacmuet. Amaʼt ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ anaret̃eye.
26 Ana an iti isan God ihamiyih insesebar naniyan kakafin anababatun hibai tisisinaf. Baibin oro’orot hai ar hikwahir, i taiyuwih hi’in tibisesebar kwanekwan.
27 Ñam̃a amaʼt yacmapaʼ att̃ecmach penet. Oʼhuañchaʼ aguënan puet̃apor att̃o ñeñt̃ eʼñe pocteʼ atet̃ anaret̃eyeñ. Añachña atarr muenen oʼch aguënan pacma eʼñe ñagattsa pacmacma, amaʼt ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ anaret̃eye. Ñeñt̃ atet̃ p̃annenet yacma parro yacmacmapaʼ ñeñt̃paʼ nanac apencoc̈hen enteñ Yompor. Ñañeñetach coñchatetset ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet.
27 Ef nati ta’imon oro’orot auman baibin hai faifuw hikwahir i taiyuwih baisesebar isan tibifi’afi. Naatu oro’orot taiyuwih hi’in tibisesebar kwanekwan. Ana an nati isan i taiyuwih hai kakafinamaim baimakiy tebaib.
28 Att̃oña amaʼt mamesha oʼhuañchaʼ mueneñet oʼch yerpaʼpesyet Yompor. Ñeñt̃oʼmarña Yomporñapaʼ paʼypoʼñeñot̃anetpaʼ ahuoʼt muenatanet oʼch cot̃apeʼchatseʼtyeset ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña. Añachña p̃atseʼtyenet ñeñt̃ ama ap̃apahuoyaye.
28 Anayabin sabuw God ana so’ob anababatun bain isan hai not kowarar naatu hirutawiy, imih God ihamiyih hitit not kwarikwarisen hibai hima kakafih men hitasisinaf i hima tisisinaf.
29 Añachña nenet pueyoc̈hreto ñeñt̃ esocmañen ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyaye ñeñt̃ara paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno. Ñeñt̃paʼ añec̈hno: agapanneñets ñeñt̃ ama puerrollareyaye ñam̃a ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye, ñam̃a cot̃apeʼchatseʼtyeñets ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñam̃a yeʼchatseʼtyeñets, ñam̃a yeʼmoñeʼtanneñot̃paʼ oʼch errot̃ yep̃oñ poʼpsheñeñ, ñam̃a yeyeʼchapreteñot̃paʼ oʼch yeʼmoñeʼch poʼpsheñeñ, ñam̃a muetsannaʼteñets, eñoseñeʼcheñets, ñam̃a shecannaʼteñets, ñam̃a atsrreʼmoc̈hen entannaʼtueñets, ñam̃a aʼmet̃am̃p̃sareʼtannaʼteñets,
29 Dogoroh wanawanan bowabow kakafih ta ta etei awan karatan: not kakafih, kabat, tafa’asar, bobowen, sabuw rouw morob; baiyow, baifufuwen, nuw okwanekwan, yanuw,
30 ñam̃a sasareʼtannaʼteñets, amaʼt Yomporpaʼ ello eʼmoñeʼteñet, ñam̃a amaʼt poʼpsheñeñpaʼ amach mechaʼnaʼteñeto amaʼt mamesha, att̃achña eʼñe ñañeñapaʼ cohuen entetset, ellopaʼ ommoʼchenetchaʼ. Añach eʼnyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye, att̃ot̃chaʼña ama ameʼñeñeto amaʼt pomporet amaʼt ñam̃a pachoret.
30 koutabitabir, God baifa’ifa’in, kakaf en, nuw furuwen, ora’ara’at, naatu bowabow kakafih sinaf isan hai ef boubuh tibimamataren. Naatu hinah tamah fanah tibifanasair.
31 Amach c̈henaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, amach aʼpoctateneto poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otenet. Amach es amorrentenayeʼ enteneto amaʼt mamesha, amach es ap̃retnenayeʼ enteneto amaʼt mamesha, ñam̃a amach es amuerenayeʼ enteneto amaʼt memesha.
31 Nati sabuw i hai naniyan en, aurih bosunusunub en, yabow, baiwan babanen en.
32 Ñeñt̃ p̃atseʼtyetsa atet̃paʼ amaʼt eñoteñetañ eʼñe Yomporeshot̃ anaret̃etua amaʼt coñcheñets añecop ñeñt̃ p̃atseʼtyetsa atet̃paʼ t̃arraña ñetñapaʼ ñeñt̃arach atet̃ p̃atseʼtyesnenet. Amaʼt pamoʼtseshetpaʼ ñerraʼm eʼñe att̃ecma p̃ohuenet ñametpaʼ chemerrña allempopaʼ ñeñt̃ach erronayeʼ coshapretannenet.
32 Naatu God ana ofafaramaim sabuw iti na’atube hinasisinaf isan hinamomorob i hiso’ob, baise i hima kakafin tisisinaf. Naatu sabuw afa bowabow iti na’atube tisisinaf auman isah i baibasit hitih hima tisisinaf.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Romanos 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.