Mateus 20
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 ’Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ atet̃ pena puesheñarr aneʼtañ. Ñañapaʼ ahuat̃ecma ahuaʼmuen eʼnyenayaʼ acheñ ñeñt̃chaʼ taruasat paʼmro oʼch t̃oteññañetaʼ puenarem̃.
1 “God nabi’aiwob ana maramaim i boro iti na’atube. Ana veya ta orot masaw matuwan, sabuw afa tobon ana masawamaim bowamih tit na.
2 Ñeñt̃ allpon entospaʼ atet̃ otosanet: “Amaʼt semno oʼch setaruasenaʼ naʼmro. Pamt̃aʼtetspaʼ netsaʼtasach allpon quelle ñeñt̃ pat̃err denario.” Ñetñapaʼ eʼñe pocteʼ eñchet allent̃a mueñanet paʼmro, allchaʼ t̃otoset narmetsmo.
2 Bowayah bow naatu veya ta’imon ana baiyan isan bairi hio hibibasit ufunamaim iyafarih hin grape ana masawamaim hibow.
3 Oʼña enomeʼtaʼmuenpaʼ oʼ alla ahuerrerr allecma shontena acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼnyeneʼ taruas. Allñapaʼ entuerranerr tama allponsheña, ñetpaʼ ama es otteneto.
3 “Nine korok na’atube tit maiye na ahar efanamaim. Orot afa hai bowabow en asir hibatabat itih.
4 Ñañapaʼ atet̃ otosanet: “Sapaʼc̈hoʼña ñerraʼm semneʼpaʼ oʼch setaruasaʼ naʼmro; napaʼ netsaʼtasach allpon ñeñt̃ poctetsa.” Ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a ahuanmuet paʼmro allchaʼ t̃otoset ñamet narmetsmo.
4 Basit eo, ‘Igewasin kwa auman boro kwanan au masawamaim kwanabow, naatu kwa a baiyan boro etei anafofonin anit.’ Naatu bowamih hin.
5 Allempo c̈hap poctopaʼ alla ahuerrerr aneʼtañ, alla entuerranerr poʼpotantañ acheñ. Ñetpaʼc̈hoʼña att̃ecma otuerraneterr ñeñt̃ atet̃ otan ñorraʼ poʼpotantañ. Ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a mueñerraneterr paʼmro allchaʼ t̃otoset ñamet narmets. Oʼña ellerrenmochpaʼ oʼ alla ahuerrerr, allñapaʼ entuerranerr poʼpotantañ acheñ. Ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma otuerraneterr ñeñt̃ atet̃ otan ñorraʼ poʼpotantañ. Ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a mueñerraneterr paʼmro.
5 Auyit naatu three korok hairi tit inan i bowabow ta’imon sinaf sabuw asir hibatabat itih naatu uwih hin ana masaw hibow.
6 Att̃eña oʼ ellerrenpaʼ oʼ alla ahuerrerr, allñapaʼ entuerranerr poʼpotantañ acheñ, ñetpaʼc̈hoʼña ama es otteneto. Ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ otuerraneterr: “Sapaʼ ¿esoʼmareʼtña att̃a sellapeneʼt̃ t̃omc̈haʼtyesetsña arrma? Amaña es sotteno.”
6 Naatu veya re five korok na’atube, orot tit na maiye, ahar efanamaim titit. Sabuw afa’abo hibatabat itih eo, ‘Kwa aisim asir kwabatabat veya re?’
7 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: “Yapaʼ amacaʼyeña eseshayeʼ yetaruasatenaye ñeñt̃oʼmarcaʼye ama es yotteno.” Ñañapaʼ atet̃ otanet: “Ñehua, sapaʼc̈hoʼña oʼch ahues naʼmro, amaʼt mameshapaʼ setaruasaʼnen. Napaʼ netsaʼtasach allpon ñeñt̃ poctetsa.”
7 “Hiya’afut hio, ‘Men yait ta tubuni.’
8 Oʼña puenasoʼtenpaʼ aneʼtaññapaʼ otosan ñeñt̃ cohuam̃peneʼ allohuen paʼtaruasañer: “T̃eʼpaʼ oʼch pec̈horeʼter ataruasañneshaʼ, oʼch petsaʼtyesapuerranet eʼñe puesheñaʼttsocmuet. Añchaʼ ñanom petsaʼtapuerra ñeñt̃ taruasosets chentaʼ allot̃eñach p̃amot̃ech tsaʼtyesapuerrahuet att̃ot̃ach petsaʼtuanet ora allohuenet amaʼt ñeñt̃ aromtañohuen.”
8 “Veya re birabirab auman, masaw matuwan ana orot ukwarin eaf na iu, ‘Sabuw ina’afih hinan hai baiyan initih, uf hinan hai baiyan wan initih naatu wan hinan uf initih,’ basit eafih hina hirun sawar.
9 Ñeñt̃ña taruasosets ellerronet̃ ñetñapaʼ oʼ huac̈herret. Eʼñe allponeshacma atsaʼtaret̃etyesapuerret ñeñt̃ pat̃err denario.
9 “Imaibo orot iyab five korok hibusuruf hibowabow, hai baiyan itih, veya ta’imon ana fofonin.
10 Att̃eña allempo oʼ huac̈herra ñam̃a ñeñt̃ taruasosets ahuat̃ecma, ñetñapaʼ c̈ha otenapuetañ ñatoʼ atonchaʼ atsaʼtaret̃tapuerret. T̃arraña ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe puesheñaʼttsocmuetpaʼ eʼñe allponeshacma atsaʼtaret̃tapuerret ñeñt̃ pat̃err denario.
10 Orot mat hina hibowabow, hai biyan bainamih hinan i hinotanot boro hai baiyan gagamin hitab, baise i auman baiyan ta’imon hibai, veya ta’imon ana fofonin.
11 Allempo agapetpaʼ ñetñapaʼ c̈ha poʼpoñ entet, c̈ha eʼmoñeʼtueret aneʼtañ.
11 “Hai kabay hibai sawar hitit hibat. Basit higam masaw matuwan hiu,
12 Ñeñt̃oʼmarña atet̃ ochet: “Añeneshaʼ ñeñt̃ huapatsa chentaʼpaʼ ñetñapaʼ mamesha taruasoset. Eʼñe allponeshacma petsaʼtapuerranet ñeñt̃ eʼñe allpon petsaʼtapuerrya yam̃a. Amaʼt yapaʼ oʼ yellapen yaʼñetseʼ yetaruas, nanac etay atsrret̃ all yetaruasen. Esoʼmareʼtña eʼñe allponeshacma petsaʼtapuerrya ñeñt̃ allpon petsaʼtapuera ñam̃a ñeñt̃ taruasosets mameʼ.”
12 ‘Iti sabuw i veya re’er auman hina men manin hibag, baise aki bairi ai baiyan ta’imon iti. Aki ai baiyan i boro gagamin atab, anayabin aki mar auman ana a bow in veya re.’
13 Allempo atet̃ otuer ataruasañ, aneʼtaññapaʼ atet̃ och: “Ama, masheñchaʼ, c̈hoyeʼ neshquënpe, eʼñe allpona netsaʼtenp̃a ñeñt̃ allpon yaʼpoctataʼmuen aromtaña.
13 “Masaw matuwan misir orot ta isan eo, ‘Au begon inaso’ob. Ayu men asinaf kakafemih. Anayabin kwa i kwaibasit veya ta’imon ana baiyan isan, imih kwabow in veya re ana fofonin ait.
14 T̃eʼpaʼ p̃anerr pec̃llayor, orrerrep̃. Napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ na allponchaʼ netsaʼcha ñeñt̃ huapatsa chentaʼ allpon netsaʼtasa sam̃a.
14 Abisa abit i kwabai a ubar kwan. Iti oro’orot uf hinan i ayu arubinih hina, imih hai kabay abitih i kwa bairi a baiyan ta’imon.
15 Sapaʼ amaʼt pocteyeʼ senteñe allpon ñeñt̃ eʼñe nocma napaʼ eʼñech atet̃ nepeʼ ñeñt̃ atet̃ nemnen na. Ñatoʼ t̃arroʼmart̃eʼ c̈ha mueneʼ seʼmoñeʼtenenñaʼ napaʼ atarrcaʼye amuerañan.”
15 Anayabin ayu au sawar, au kokomaim au kabay mi’itube anim, ayu akisu. Men orot babin ta isan anasisinaf gewas isan ya naso’aramih.’”
16 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr: Ñeñt̃ ama esoyeʼ senteno sa t̃eʼ t̃arraña ñetña allempopaʼ atarrchaʼ asherben enterranet Yompor. Ñeñt̃ña atarr asherben sentyen t̃eʼ, ñetña allempopaʼ amach tama asherbenayeʼ enterraneto Yompor. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr: Amaʼt shonteñña ñam̃a ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ ñeñt̃chaʼ neyochreshaʼ neperreñ, t̃arraña ñetpaʼ eʼñe puesheñaʼttseta ñeñt̃chaʼ eʼñe pocteʼ nenterr na ñeñt̃chaʼña eʼñe neyochreshaʼ neperr poctacma.
16 Naatu Jesu ana tur yomaninamaim eo, “Sabuw iyab iti tafaramamaim orot gagamih tema’am boro maramaim aurih efan en. Baise sabuw iyab iti tafaramamaim God isan tibi’akir maramaim boro orot gagamih hinama.”
17 Jesúspaʼ ahuenerr Jerusaléñonet̃ pueyochreshohuen. Oʼ ahuanenan pueyochreshaʼ aʼyent̃eyeʼ allñapaʼ atet̃ otnenanet:
17 Jesu ana bai’ufununayah bairi au Jerusalem hinan efamaim buwih nabin akisihimo hai tur eowen eo,
18 —T̃eʼ poʼñoc̈h oʼ ahueney Jerusaléño, allchaʼ pomataterrnet na Ñeñt̃en Acheñetosets. Añchaʼ nerrmaterreʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñetñapaʼ atet̃chaʼ otyesnet naʼmtsaret̃terrepaʼtoʼ,
18 “Tanan Jerusalemamaim Orot Natun boro sabuw hinab. Firis ukwarih naatu Ofafar Bai’obaiyenayah hinitih rabin asabunin morobomih hinao.
19 oʼch pomuerrnet poʼpoñ acheñesho ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñetña puecheʼtatseteñot̃etanpaʼ allchaʼña achm̃areʼterrnet, ashterrnetchaʼ, att̃ot̃chaʼña oʼch corsoʼtam̃perrnet, t̃arraña pomaʼpamtañoch alla netanterra.
19 Naatu hinab Eteni Sabuw hinitih, hina’u hi’i’iyab hinarab hina’onaf namorob. Baise veya baitonin ufunamaim boro namisir maiye.”
20 Allempoñapaʼ ponmosya ñeñt̃ pachor pen Jacobo ñam̃a Juan ñeñt̃ Zebedeo puechemereshaʼ. Huapa epuet epsheñoʼmar puechoyor, ñañapaʼ concorpanaʼtosana Jesús att̃och es enamos.
20 Imaibo Zebedee aawan natunatun rou’ab bairi Jesu baifefeyanimih hina nanamaim sun yowen natunatun rou’ab isah fefeyan baibaisinamih eo.
21 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃:
21 Jesu ibatiy eo, “Abisa kukokok?” Babin iya’afut eo, “Ayu akokok inao matanu o ina bi’aiwob ana maramaim, ayu natunatu hairi sisib roun roun hinamare bairi kwani’aiwob.”
22 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
22 Jesu iya’afut eo, “Kwa men kwaso’ob abisa isan kwafefeyanu. Karam ayu au harew ana tomatom turin boro kwanatom?” Tufuturan hairi hiya’afut hio, “Aki karam.”
23 Ñañapaʼ alla oterraneterr:
23 Jesu iuwih eo, “Ayu harew atomatom boro kwanatom, baise ta au asukwafune mare ta au beyawane mare. Ayu men karam boro anarubin. Nati efan i sabuw iyab ayu Tamai isah bobogaigiwas i hai efan.”
24 Añña poʼpotantañ pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña allempo eʼmet ñeñt̃ atet̃ enamuen Jacobo epuet paʼmoʼnasheñ Juan, ñetñapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto c̈ha mueneʼ eʼmoñeʼchet.
24 Bai’ufununayah etei ten iti tur hinonowar orot tufuturan hairi isan yah so’ar.
25 Allempoña Jesúspaʼ alla c̈horeʼterranet allohuen eʼñe ñesho ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
25 Baise Jesu etei eaf ayuwih i’uwih eo, “Kwanaso’ob orot iyab Eteni Sabuw tekakaifih i God men tebitumitum, imih i taiyuwih hai fairamaim sabuw tibiruwih fanah tebai tibi’ufununih.
26 Sapaʼ arepaʼchña att̃eyeʼ sep̃annaʼtatsto eʼñe sommoʼcheñot̃. Socoppaʼ añña poctetsa oʼch atet̃ sepena. Ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es atarr am̃chaʼtaret̃oyen entetsañ ñeñt̃es acheñres socoppaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esosheʼmayayso ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ att̃a atarr taruasets poʼpotantañecop.
26 Baise kwa wanawanamaim men iti na’atube nama’amih. O yait inakok bai’ukwarinamih, basit taituwa isah inabow ini’akir.
27 Ñam̃a ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es mueneneʼ oʼch atarr asherben entenset ñeñt̃esña acheñrespaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esoyayso allochñapaʼ att̃ochña eʼñech cohuen set̃orrena poʼpotantañecop atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ ñeñt̃ atarr taruasets eʼñe att̃a.
27 Naatu O yait inakok wan bai’iyon bai’ukwarinamih, basit taituwa isah ini’akir.
28 Atet̃ ñerraʼm na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ ama añecpayeʼ nehuapo añe patsro allochñapaʼ sapaʼ oʼch att̃a atarr sesherb̃apuen na atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ napaʼ atarr am̃chaʼtaret̃ sentenen. Napaʼ añecopña nehuapa allochñapaʼ nachña sesherb̃oseʼña sa, ñeñt̃oʼmarña napaʼ naña pomostsa nañeña oʼch nerromos socop att̃ochña netsaʼtuerrnasa soʼchñar ñeñt̃es shontes paʼnamen acheñres. Att̃ochña sapaʼ amach sañeña rromatso soʼchñarecop.
28 Iti na’atube kwanasinaf, anayabin Orot Natun nan i men sabuw isan bowamih namih, baise nabow ana yawas sabuw isah ni’inuw saise i ana yawasamaim sabuw niyawasih.”
29 Allot̃ñapaʼ alla meterreterr Jericót̃paʼ cot̃aʼhuanererr shonteʼ acheñeneshaʼ.
29 Jesu ana bai’ufununayah bairi tafaram Jericho hitumar hitit, basit sabuw rou’ay gagamin na’in hitit hi’ufunun bairi hin.
30 Allchaʼ oñmuetpaʼ allñapaʼ ahuepaʼt anorros epsheña aporoʼyet̃ eʼñe t̃oñetop̃ño. Ñetña eñotataret̃tet añ huetsa Jesús. Ñeñt̃ña aporoʼyet̃paʼ allent̃a rranareʼtapet Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ otapet:
30 Hinan efamaim orot rou’ab matah fim hima’am Jesu ana tur hinowar, basit hi’af Jesu hifefeyan hio, “David uwan kwiwanbabani.”
31 Acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtnometña aporoʼyet̃, atet̃ otoset:
31 Sabuw rou’ay gagamin na’in hinan orot rou’ab hikwararih awah fotamih hi’uwih, baise hairi awah aumetawat hi’af hio, “Regah David uwan kwiwanbabani.”
32 Jesúsñapaʼ alla t̃omos oʼ c̈horeʼtanetpaʼ atet̃ otanet:
32 Jesu inan bat naatu hairi eafih hina ibatiyih eo, “Kwakokok abisa isa anasinaf?”
33 Ñetñapaʼ alla otereterr:
33 Orot rou’ab hiya’afut hio, “Regah aki akokok matai hinigewasin ananuw.”
34 Jesúsñapaʼ allent̃a muerosanet att̃oña ñapaʼ aʼp̃llaclleʼchosanet. Aʼp̃llaclleʼchuanetpaʼ aporoʼyet̃ñapaʼ allorocma enterret eʼñe cohuen. Eʼñe cohuerrtsetpaʼ c̈ha cot̃aʼnmuet ñamet Jesús.
34 Jesu hairi itih iyababan basit matah bobotobonen ana maramaim mar ta’imonamo hairi matah higewasin himisir Jesu hi’ufunun bairi hin.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.