Mateus 18
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Allempoña Jesúspaʼ aʼp̃t̃oʼteñaʼ pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ ochet:
1 Nati ana maramaim bai’ufununayah hina Jesu biyan hitit hibatiy hio, “Mar ana aiwobomaim yait i orot gagamin?”
2 Jesúsñapaʼ cheshat̃olla c̈horeʼtpaʼ t̃omach eʼñe alloʼtsaʼyenet.
2 Jesu kek kikimin eaf na nahimaim bat.
3 Allempoñapaʼ atet̃ otanet:
3 Imaibo eo, “Anababatun a tur ao’owen, o yait ayawas men inabotabir inan iti kek gidigidih na’atube mar ana aiwobomaim boro men inarun.
4 Ñeñt̃ allpon ñeñt̃chaʼ eʼñe pueyochreshaʼ perr Yompor ñeñt̃ña acheñer att̃o oʼhuañ cohuen enta ñañeña ñeñt̃paʼ oʼ eʼñe atet̃ perra ñerraʼm cheshat̃oll ñeñt̃ ama eñotenanaʼ pommoʼcheña. Ñeñt̃ñapaʼ atarr nanac asherben enteñ Yompor.
4 Isan imih orot yait taiyuwin yare iti kek kikiminabe emamatar mar ana aiwobomaim i orot gagamin.
5 Erraʼtsenot̃es sa ñerraʼm eʼñe sameʼñeñot̃en na eʼñe cohuen saguëñ amaʼt ñeñt̃ ama asherbenayeʼ entyeneto atet̃ ñerraʼm añ cheshat̃oll, naʼnaña eʼñe cohuen saguën.
5 “Naatu orot yait kek kikimin iti na’atube ayu wabu’umaim ana merar eyiy, i ayu au merar eyiy.
6 ’Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ ama pommoʼcheñot̃eyeʼ ameʼñenno atet̃ ñerraʼm cheshat̃oll ñeñt̃ ama eñotenanaʼ oʼch ommoʼchena, t̃arraña ñerraʼm eseshaʼña poʼpsheñeñ oʼch atet̃ p̃atach ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen t̃arroʼmar ñapaʼ aña oʼpatenaya coñcheñets ñeñt̃ atarr huomenc. Amaʼt ñocoppaʼ ama tama yoroc̈henayayñe ñerraʼm ama atet̃ p̃atenanaʼ poʼpsheñeñ, eʼñech allorocma oʼch c̈harachetañ mapueʼ añecmuen paʼc̈hnop̃o allpon ñerraʼm puetseʼtamets oʼch huaporeʼchet oño epo allchaʼ ñoʼshach mapueʼ.
6 Baise orot yait iti kek kikimin ayu bitutumu eoraraf in bowabow kakafin esisinaf, gewasin nati orot i boro sikan aumor hina’utan taiy yan hinitaiy nare na’atomatom namorob.
7 Atarr llequëñets acheñeneshacop arr patsro ñerraʼm esempo eseshaʼpaʼ oʼch atet̃ p̃atyenanet ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. T̃arroʼmar c̈hocmach huaponaya ñeñt̃chaʼ yetpatyeneʼ oʼch atet̃ p̃atey ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. T̃arraña napaʼ oʼch notas, atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ orrtateneʼ ñeñt̃chaʼ topatyeneʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃ nameʼñenaya oʼch atet̃ p̃atyenanet ñamet ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteno Yompor.
7 “Tafaram i kakafin wanawanan run, imih nati sawaramaim sabuw bonawiyih bowabow kakafin tisisinaf. Sawar kakafih nati na’atube i boro hinamatar, baise orot yait biyanamaim iti sawar temamatar i boro kakafin anababatun nab.
8 — ausente —
8 O yait uma o a nabonawiy kakafin inasisinaf na’at, ku’afuw kwisaroun, saise a uma duboduboh inan ma’ama wanatowan inarun. Men basit a uma hai ubaramaim o biya etei itan wairaf wan itayen ta’arahi.
9 — ausente —
9 Naatu mata nuw kwanekwan kakafin kusisinaf, kukubai kwisaroun. Mata rounawat saise inan ma’ama wanatowan inarun, men basit mata ta’imon ana ubaramaim mata rou’abaka inan wairaf wan inayen na’arahi.
10 Jesúspaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ:
10 “Abisa kusisinaf i inaso’ob men kek gidigidih inanuw furuwih, a tur ao’owen anayabin kek gidigidih hai tounamatar mar etei maramaim Tamai nan tebatabat.
11 Poʼñoc̈h na Ñeñt̃en Acheñetosets añecopña nohuapa att̃och naʼqueshp̃atyesos acheñeneshaʼ ñeñt̃ chenquëtsa.
11 Orot Natun nan ana’an i sabuw kasikasiyih bow baiyawasih isan na.
12 ’Ñehua, ¿amaʼt atet̃ senteñeña? Amaʼt erraʼtsen acheñer ñeñt̃ echeneʼ shonteʼ poʼcarrneror, c̈harroch c̈harraʼ echen t̃arraña ñerraʼm puemocarrña machayot̃a aʼchencachpaʼ pamoʼmteʼñapaʼ oʼch saʼnman allohuen poʼpotantañ ñeñt̃ oʼ noventa nueb̃am̃a all aspent̃o oʼch ahuoʼ eʼnerrayaʼ puemocarr ñeñt̃ chenquëtsa. Allchaʼ eʼnameʼtyeraʼpaʼ att̃ot̃ach enter.
12 “Orot ana bobaituw 100 hitama’am ta’imon takakasiy isan a not i mi’itube kwanotanot? Ana bobaituw 99 tihamiyen oyaw wan hitama, i tare tan ta’imon kakasiy tanuwih ai en?
13 Ñerraʼm ña oʼch enterpaʼ ñeñt̃chaʼña atarr coshaterreʼ. Elloch metanan att̃o coshenana poʼpotantañ noventa nueve poʼcarrneror ñeñt̃ ama payaʼtetso.
13 Naatu ana bobaituw tatita’ur tabaib ana maramaim, a tur ao’owen ana for ta’imon isan boro tiyasisir men kafaita, men 99 isah ebiyasisir na’atube anayabin i men hikasiy.
14 Atet̃caʼye penaña ñam̃a Sompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen; ñapaʼc̈hoʼña amacaʼ mueno oʼch chenca amaʼt puesheñarrot̃olla acheñ.
14 Imih ef ta’imon nati na’atube Tamat maramaim men ekokok boro ana kek kikimin ta nakasiy.
15 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr; ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
15 “O taituwa ta wanawanamaim isa bowabow kakafin nasisinaf na’at wa’iwa’iramaim inan biyan ana kakafin matanamaim ini’obaiy. Inao fana nanonowar na’at i boro airi kwanitafen tutur.
16 Ñerraʼm soct̃apeʼchatueñaʼ amach eʼm̃ñotasopaʼ seʼñ puesheñarr amapaʼ epsheña ñeñt̃chaʼ saʼpoctatapreterreʼ. Atet̃chaʼ sep̃a allochñapaʼ ñeñt̃chaʼ eñosets epsheña amapaʼ maʼpsheñoʼmareschaʼ eñosets allempopaʼ eʼñech poʼñoc̈h sameʼña ñeñt̃ ñoñets t̃arroʼmar eʼñech att̃ecma otenet.
16 Baise inao men nanonowar, orot ta’imon o rou’ab inabuwih bairi kwanan, saise o abisa’awat inao orot rou’ab boro sif hinaruboun. Buk Atamaninamaim hio na’atube.
17 Ñerraʼmña atet̃ña oʼ sep̃ohuerñaʼ amach eʼm̃ñoterrsopaʼ allempoñapaʼ oʼch soch allohuenet ñeñt̃ c̈hocma apc̈hetsa pameʼñeñot̃ Yompor. Cot̃apeʼchateretepaʼ ñamet. Ñerraʼm oʼch cot̃apeʼchatuet allohuenetñaʼ, amaʼt ñetña amach eʼm̃ñoterranetopaʼ sañapaʼ eʼñech att̃a senter ñerraʼm poʼpoñ acheñer ñeñt̃ ama semoʼnasheñeyaye. Eʼñech atet̃ senteñ ñeñt̃ acheñer ñeñt̃ ama ameʼñetso, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop.
17 Baise hinao men nanonowar na’at, basit ekaleisia matahimaim kwanakurereb kwanao, naatu ekaleisia hinao men nanowar na’at, basit kwanihamiy eteni orot na’atube nama o tax o’onayan na’atube nama.
18 ’Ñehua, t̃eʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch alla noterrserr: Ñerraʼm errot̃enchaʼ eʼñe pocteʼ sent ñeñt̃chaʼ senaʼyes arr patsro, Yomporpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ entoʼtsen eʼñech att̃ecma eʼñech pocteʼ enterranet. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ ama pocteyeʼ senteno ñeñt̃chaʼ senaʼyes arr patsro, Yomporpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ entoʼtsen eʼñech att̃ecma amach pocteyeʼ enterraneto.
18 “Anababatun a tur ao’owen, abisa iti tafaramamaim ku’a’uh maramaim boro ana’uh. Naatu abisa iti tafaramamaim kururufam maramaim boro anarufam.
19 ’Ñam̃a oʼch alla noterrserr: Poʼñoc̈h ñerraʼm epsheñas arr patsro oʼch eʼñe saʼpoctatue epsheñoʼmares ñeñt̃chaʼ senamuennan Nompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñapaʼ amaʼt erraʼtsena senamueñ c̈hocmach eʼñe atet̃ pennas.
19 “Iban ao maiye, orot rou’ab iti tafaramamaim abisa isan hairi hibasit tefefeyan, Tamai maramaim boro isah nasinaf.
20 T̃arroʼmar ñerraʼm erroʼtsen amaʼt eʼñe epsheña amapaʼ maʼpsheña ñeñt̃ apc̈hetsa eʼñe pameʼñeñot̃etan na, naña allpaʼ alloʼtsenenchaʼ eʼñe ñesheto.
20 Orot rou’ab o tounu ayu wabu’umaim tekuku’ay, ayu i nati wanawanahimaim bairi.”
21 Allempoña Pedropaʼ aʼp̃t̃oʼtenanaʼ Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ otos:
21 Imaibo Peter na Jesu biyan tit ibatiy, “Regah, ayu taiu isau mar etei bowabow kakafih nasisinaf mar boro bai’ab ana kakafih ana notawiyen? Ana kakafih ana notawiyen nayen seven nanatabir?”
22 Jesúsñapaʼ atet̃ och:
22 Jesu iya’afut eo, “Men seven, baise mar etei 70 tafanamaim seven auman.
23 Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr:
23 “Anayabin aiwob maramaim ana itinin i aiwob orot ana akir wairafih hai bowabow nunutitiy na’atube.
24 Allempoña all eʼñe aʼpoctatyesanetpaʼ allñapaʼ huapatoñet puesheñarr paʼcheñer ñeñt̃ tebeneʼ patoner quelle ñeñt̃ allpon tebenpaʼ ñeñt̃ oteñet shonteʼ millones.
24 Nuteteyan ana bowabow busuruf ana veya aiwob orot kabay million na’atube orot ta bai ma bowabow hibai hina hirun.
25 Ñañapaʼ ama echenano allpon quelle alloch tsaʼterra ñeñt̃ allpon teben. Poʼpatronarñapaʼ atet̃ otanet: “T̃eʼpaʼ oʼch sepomuer epuet puet̃apor epuet ñam̃a puechemereshaʼ ñam̃a oʼch sepomhuerrñañ errpont̃eʼ echyen allochñapaʼ amaʼt allapaʼ oʼch tsaʼterrna att̃o tebenen.”
25 Naatu nati akir wairafin aiwob orot ana kabay wan yin isan aurin men karam. Imih aiwob orot iuwih orot aawan, natunatun naatu ana sawar etei hitabow hitan sabuw afa hitatobon hai akir wairafihimih hitabow, saise nati kabayamaim aiwob orot ana kabay wan tab isan eo.
26 Allempoñapaʼ allent̃a concorpanaʼcha paʼtaruasañer ñeñt̃ tebeneʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otareʼch: “Amach nomporchaʼ pemaʼyoreʼtatsetno, netsaʼtuerrp̃ach acop̃a.”
26 “Baise akir wairafin aiwob orot nanamaim sun yowen fefeyan eo, ‘Regah a kokok yate nanub naatu ayu boro ana sinaftobon a sawar etei wah anayow anit.’
27 Poʼpatronarñapaʼ alla morrentera allent̃a aʼrroyer allempocma eʼshohuerrñañ all quellquëññañet ñeñt̃ allpon teben.
27 Aiwob orot ana akir wairafin itin yan baban naatu ana kabay wan yin isan auman ibagun naatu iu tit ana ubar in.
28 Ñeñt̃ña paʼtaruasañerpaʼ oʼ c̈haʼnerr entuerran poʼpsheñeñ ñeñt̃ parro ataruasataret̃tenet ñeñt̃ tebeneʼ ñam̃a, ñeñt̃paʼ eʼñe coñeʼt̃a quelle. Ñañapaʼ c̈ha rremaʼhuerreʼpaʼ allent̃a mueñoc̈heʼ atet̃ otuer: “Petsaʼterrnañacaʼye ñeñt̃ allpon petebenen.”
28 “Baise nati akir wairafin tit in naatu ana kabay bai’abamo bowayan turan biyanamaim bai ma’am biyan tit, eof sikan bai eo, ‘Au kabay o biya inu’in boun wan inay initu.’
29 Aʼrroyerpaʼ ñañapaʼ allent̃a concorpanaʼtana ñam̃a ñeñt̃ oʼ mueñoc̈hoʼtue. Allñapaʼ atet̃ och: “Amach pemaʼyoreʼtatsetno, netsaʼterrp̃ach acop̃a allpon ñeñt̃ netebenep̃.”
29 “Bow turan orot nanamaim sun yowen ifefeyan eo, ‘Yate nanub mar kafai ayu boro a kabay wan anay anit.’
30 Ñañapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ eñche, ñeñt̃apaʼ anem̃ allchaʼ yottam̃p̃sach. Allñapaʼ allach esempohuach eʼñe tsaʼtuerra ñeñt̃ allpon teben.
30 “Baise orot men kok boro turan fanan tanowar, imih bai furisiman itih hibai hin dibur bar hiya’ariy. Naatu orot turan iu, ‘Iti’imaim inama au kabay wan inay initu imaibo inatit.’
31 Añña poʼpotantañec̈hnoña ñeñt̃ parro ataruasataret̃tenetpaʼ ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto ñeñt̃ atet̃ p̃a ñeñt̃ eʼñe att̃a eʼshohuaret̃terrtsa ñeñt̃ allpon teb̃aneʼt̃ poʼpatronar. Allempoña ñetpaʼ allent̃a ahuanmuet poʼpatronaresho. Allñapaʼ aʼmet̃am̃peret.
31 Akir wairafih afa iti sawar matar hi’itin men hiyasisir, imih hin abisa’awat himamatar isan aiwob orot ana tur hiowen.
32 Allempoñapaʼ oʼ alla agotater poʼpatronar. Oʼ c̈herr poʼpatronareshopaʼ atet̃ otapuer: “P̃a naʼtaruasañre, amaʼt mamesha ama cohueneshayaype. P̃añapaʼ att̃a p̃otareʼten napaʼ ahuoʼch nep̃retnerrep̃ nañapaʼ eʼñe att̃a neʼshohuerrnap̃ ñeñt̃ allpon petebenen.
32 “Imaibo aiwob orot ana akir wairafin eaf na iu eo, ‘O i anababatun orot kakaf. Ayu au kabay gagamin maiyow o biyamaim ma’am i asafam, anayabin ayu ifefeyanu.
33 Amaʼt eʼñe pocteñ p̃apaʼc̈hoʼña oʼch pemueryañ ñeñt̃ parro petaruasen. Atet̃ nepena na eʼñe cohuen nemuererrp̃a.”
33 Gewasin bow tura itakabibir o akakabibiri na’atube.’
34 Allempoña poʼpatronarpaʼ eʼñe patsrreʼmueñeshaʼ pomuer, oʼ apuer ñeñt̃chaʼ coñchateʼ esempohuañen allchaʼña eʼñe tsaʼtuerrana ñeñt̃ allpon teben.
34 Aiwob orot yan so’ar tatabir ana dibur kaifenayah iuwih hifatum dibur hiya’ariy naatu iu, ‘Iti’imaim inama’am au kabay wan inay initu imaibo inatit.’”
35 ’Sapaʼc̈hoʼña eʼñe puesheñaʼttsosña ñerraʼm amach sep̃retnere samoʼtspaʼ eʼñech att̃ecma perres sam̃a Nompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. C̈hocmuepaʼch eʼñe cohuen sep̃retnannenaña sa eʼñe seyoc̈hrocmañen.
35 “Ef ta’imon ayu Tamai maramaim kwa ta’ita’imon isa boro iti na’atube nasinaf, o yait taituwa ana kakafin men dogor tutufin etei inanotanotawiy na’at.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.