Marcos 13
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Allempo c̈haʼnerrerr Jesús Parets paʼpacllot̃ puesheñarrña pueyochreshaʼpaʼ atet̃ och:
1 Jesu Tafaror Bar bihamiy ana veya, ana bai’ufununayah orot ta eo, “Bai’obaiyenayan kwi’itin! Kabay gewagewasin maiyow naatu bar hiwowowab ana’itin gewasin maiyow.”
2 Jesúsñapaʼ atet̃ och:
2 Jesu iya’afut eo, “Iti bar gagamin kwi’i’itin boro men kafa’imo kabay ta ana efanamaim kwana’itinimih, etei boro nihururuw nara’iy nasawar.”
3 Allempoña ahuenerr Olivop̃nopaʼ anorruenerr all, eʼñe alla yot̃ Parets paʼpacllot̃. Allempo anen all eʼñe ñapt̃ochayet allpaʼ aña epuet Pedro ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan ñam̃a Andrés. Ñetñapaʼ atet̃ oteñet:
3 Jesu yen in Olive Oyaw tafan Tafaror Bar batabat rounane imaim mare ma’am basit Peter, James, John naatu Andrew wa’iwa’iramaim hina biyan hitit,
4 —T̃eʼpaʼ yemneñ oʼch p̃otey, ¿esempoʼtchaʼña atet̃ perra? Ñam̃a allempopaʼ ¿esoʼtchaʼña yentyerr ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch c̈herrmoch allempoch eʼñe etsotuerra ñeñt̃ atet̃ p̃oteney t̃eʼ?
4 hibatiy, “Kuo anowar mar boro biy iti sawar hinamatar? Naatu ina’inanen boro abisa ni’obaiyi ana so’ob veya ina ebiyubin.”
5 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
5 Imaibo Jesu hai tur eowen eo, “Mata toniwa’an men yait ta nan nikubibiruwimih.
6 T̃arroʼmar shonteʼch orrterrtsa ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnataterreʼ nesoʼcheñ, ñeñt̃chaʼ otyerrets: “Napaʼ ñeñt̃encaʼyeña Cristotets.” Ñetñapaʼ shonteʼch shequëret acheñeneshaʼ.
6 Sabuw moumurih na’in boro ayu wabu’umaim hinao, ‘Ayu’uban iti!’ Naatu moumurih maiyow boro hinanawiyih hai ef hinasair.
7 ’Ñam̃a allempoña sapaʼ seʼmareʼtyerrchaʼ oʼ quellareñtsotyerr allampañoʼmar, ñam̃a seʼmareʼtyerrchaʼ oʼ quellareñtsotyerra ora errap̃aren anetsoʼmar. Saña allempopaʼ amach c̈ha seyorenatsto amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye eʼñe poʼñoc̈h perra. T̃arraña allempopaʼ amach c̈henaʼ allempoch eʼñe mellapoterra.
7 Baiyow nidun iti yubinamaim o ef yokamaim kwananonowar men kwanabir, sawar iti na’atube boro hinamatar, baise men kwananot mar yomanin i natit.
8 Paʼnamen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼpoñeʼttsocma mereñtsoretpaʼ ñetpaʼ quellarannaʼterretchaʼ. Ñam̃a paʼnamen anetsot̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ quellaraterranchaʼ pueyochreneshac̈hno. Pellaʼyerrach pats ora errap̃aren. Orrterrach allemeñ muec̈heñets oʼch eʼñe chaporrñatsotyerr errap̃aren. Orrterrach ñam̃a at̃pareʼteñtsoc̈hno att̃ochña atarrchaʼ amaʼtoc̈htatannaʼterret. Ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas t̃eʼpaʼ ñeñt̃ña allempopaʼ ñeñt̃chaʼña ñanom mueroc̈htaterrahuetña allempo.
8 Tafaram ta boro namisir tafaram ta hairi hiniyow, aiwob ta boro aiwob ta hairi hiniyow. Nati’imaim iriyoy tafaram etei boro nab, naatu baimar kakafin boro namatar. Iti sawar hinamamatar i babin taubumih kek ebobotukwar na’atube.
9 ’Sapaʼ señotaʼt̃ach allempoch atet̃ perrset. Sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃esho allchaʼ otteñeʼcherrset. Sashtaret̃terrach all judioneshaʼ poʼprahuoʼmar. Eʼñe sameʼñeñot̃en na sapaʼ c̈hapaterrsetchaʼ am̃chaʼtaret̃nesheshoʼmar ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃neshaʼ; sapaʼ allchaʼ saʼmet̃osnanña neñoñ.
9 Kwa i kwanakaifi gewas mata toniwa’an, kwa boro hinafatumi naatu hinabuwi kwanan baibabatiyi isan, Kou’ay Baremaim boro hinaborabirabi, bonawiyenayah hai ukwarih naatu aiwob nahimaim kwanabat ayu wabu’umaim tur Gewasin hai tur kwana’owen.
10 Ñam̃a allempoch ama mellapoterraʼpaʼ añ cohuen ñoñets alloch sequeshperra ñeñt̃chaʼ ñanom serrpareʼtatyeretña allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ora errap̃aren allohuanen añe patsro.
10 Baise wan tur gewasin tafaram wanawanan sabuw etei isah kwanabinan.
11 Ñam̃a allempoch sanmaret̃etyesa allchaʼ otteñeʼcherrset amaʼt mameshapaʼ amach c̈ha sellcaʼp̃satsto, amach sotap̃saʼtatsto errot̃uachcaʼye notost̃eʼ am̃chaʼtaret̃esho allempoch aʼp̃t̃oʼtareʼtapuen. Allempopaʼ añchaʼña seʼñoratoseʼ Parets Puecamquëñ. Att̃ochña amach eʼñe sot̃ayeʼ seʼñoroso, añchaʼña seʼñoratoseʼ Parets Puecamquëñ.
11 Naatu hinafatumi baibabatiy isan kwananan men tur isan kwaniyababan kwanabirumih, tur o ana veya abisa a notamaim etitit i kwanao, anayabin men kwa kwao’omih, baise Anun Kakafiyin.
12 Allempoch atet̃ perrsetpaʼ ñeñt̃ eʼñe semoʼnasheñ sepen ñatoʼ ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ att̃och muetsaterres t̃arroʼmar ñapaʼ amacaʼye ameʼñenno. Amapaʼ ñatoʼ pomporpaʼ oʼch pomuerran ñam̃a puechemer. Amaʼt ñam̃a puechemerpaʼ ñatoʼ pat̃parñot̃paʼ oʼpaterranach pamoʼmteʼ att̃och muetsatater.
12 “Oro’orot boro taiyuwih taituwah babah hinao hinamorob, regaregah boro natunatuh babah hinao hinamorob, kek boro hinitafasar hinah tamah babah hinao hinamorob.
13 Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼterreʼ t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼye eʼñe sameʼñena. Amaʼtchaʼ atarr mueroc̈htaterrsetpaʼ t̃arraña eseshaʼch eʼñe ahuantaʼhuanmueʼ eʼñe pueyemteñot̃en na, ñeñt̃chaʼña aʼqueshp̃ataret̃terrtsa.
13 Sabuw etei boro hinifa’ifa’i anayabin ayu isou, baise orot yait nabatabatkikin yomaninamaim boro yawas nab.
14 ’Ñehua, ahuat̃ Daniel ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, ña poʼquellcopaʼ atet̃ oteʼt̃: “C̈herrchaʼ allempo amaʼt ñeñt̃ ama masosyayeʼ enteno Yomporpaʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈herrchaʼ all amaʼt ñeñt̃ eʼñe Partsocpa anaret̃eñ. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃achcaʼyeña eʼñe aʼchencatuerrahuet.” Ñehua, ñeñt̃chaʼ lleyerreʼ añ ñoñetspaʼ ñetñapaʼ eñoteretepaʼch. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempoch senter oʼ c̈herr all ñeñt̃ ama pocteyaye allempoña ñeñt̃ allpon Judeoʼtsaʼyen ñetñapaʼ allorocmuepaʼch yetrraʼterret, ahuanerretepaʼña aspent̃areronet̃.
14 “Gurugurusen ana sawar itinin birubir kakafin marasika nati’imaim men batabat boro nabatabat kwana’i’itin ana veya, sabuw iyab Judea tema’am boro hinabihir hin oyawamaim hinatit, o yait kubiyab iti tur anayabin i naso’ob.
15 Atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñaʼtets ñatoʼ ñetña allempopaʼ enoʼtsaʼyenetchaʼ paʼpacllato, ñetñapaʼ sohuetepaʼchña t̃ecma t̃arraña amachña beʼt̃osatsetnomuetoña poʼponreto att̃och yoratsreʼtnomuet.
15 Orot yait ana bar afe’en ema’am men narubir o nare ana bar wanawanan narun ana sawar nabow.
16 Ñam̃a puesheñaʼtets ñeñt̃ paʼmroʼtsenpaʼ allempoña ñetpaʼ amachña onatsterreto att̃och erretaʼ paʼshtamuet.
16 Orot yait ma masaw ebob men namatabir bar ana faifuw nabaimih,
17 Allempopaʼ atarrchaʼ llequëñets añecop ñeñt̃ ac̈homenareʼ coyaneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ allohuen emaret̃et̃olleshac̈hno. (T̃arroʼmar ñocpuetpaʼ atarr t̃orrapoʼ att̃och yetrraʼtet ñamet.)
17 Nati ana veya’amaim baibin iyab yah auman naatu kek tibitotomanen boro yababan gagamin maiyow hinab!
18 Ñam̃a Yomporchaʼña semaʼyocha allochñapaʼ amach c̈ha huapoto allempoch seyeta.
18 Kwanayoyoban saise iti sawar men yakukur ana veya namatar.
19 Allempopaʼ orrterrach mueroc̈hteñets ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈htaterreʼ allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puemueroc̈htareto atet̃ atarr nanac huomenc, amaʼt allempot̃eñ eʼñe errteʼ yec̈hcatyeneʼ Yompor allohuen paʼnamen ñeñt̃ yentyen arr patsro. Allempoña ellopaʼ amach atet̃ alla mueroc̈hterreteʼt̃e amaʼt errponaña.
19 Anayabin iti bai’akir kakafin boun emamatar i aneika God tafaram bimatar iti na’atube men matar naatu boro men namatar maiye.
20 Allempoch atarr amueroc̈htataret̃terret. T̃arraña allempoña Yomporpaʼ ñach oterrets “t̃eʼpaʼ allohuach.” Ñerraʼm amach oto allohuachpaʼ allempoña amaʼt puesheñarrapaʼ amach eseshaʼ queshperrtso. T̃arraña ñeñt̃ña ameʼñenaya ña ñeñt̃ acrenpaʼ ñocpuetñapaʼ oterrchaʼ “t̃eʼpaʼ allohuach.”
20 Baise Regah nati veya men tayayakabum na’at, sabuw boro men yawas hitab, baise i ana sabuw rurubiniyih isah iti veya yakabum.
21 ’Ñehua, allempoch orameñ mueroc̈hteñetspaʼ ñerraʼm eseshaʼ soteʼ: “Secueñaʼ, arroʼtsencaʼyeña Cristo”, amapaʼ oʼch otaset: “Secueñaʼ t̃arroʼtsencaʼye Cristo”, sañapaʼ amach sameʼñatstaneto.
21 Naatu nati ana veya orot yait isa nao, ‘Kwanuw Keriso enan kwa’itin’, o iban ‘Iti ema’am!’ Men kwanitumitum.
22 Orretyerrachcaʼye ñeñt̃chaʼ otyerrets ñapaʼ ñoʼña Cristotets. T̃arraña ñeñt̃paʼ att̃achcaʼye shecareʼtyerranña acheñeneshaʼ. Orretyerrach ñam̃a ñeñt̃chaʼ otyerrets ñapaʼ ñoʼña aʼm̃teneʼña Yompor poʼñoñ, t̃arraña ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma shecareʼtyerran acheñeneshaʼ, amachña Yomporeyeʼña poʼñoñ aʼm̃teno. Ñeñt̃chaʼ atet̃ shecareʼtyerrets, ñetñapaʼ orrtatyerretchaʼ ñeñt̃ amaʼt ahuat̃a acheñeneshaʼpaʼ ama puentare, att̃ochña cohuanrrortateretña acheñeneshaʼ. Amaʼt ñeñt̃ Yompor paʼcrarnesharpaʼ mueneñetañchaʼ ñeñt̃eʼnachña shequërret.
22 Anayabin Keriso na’atube naatu dinab orot na’atube boro hinatit ina’inan ta ta, naatu baifofofor fairih hinasinaf sabuw hinabonawiyih hai ef hinasair, naatu hai ef nama’am na’at God ana roubinen sabuw auman boro hai ef hinawasa’ir.
23 Señochepaʼch amaʼt ama c̈henaʼ mueroc̈hteñtsopopaʼ na allohuenpaʼ oʼ eʼñe notuas.
23 Sawar iti etei isah ao kwanonowarabo namatar, imih kwanakaifi gewas!
24 ’Oʼchña huañerr ñeñt̃ mueroc̈hteñetspaʼ allempoñapaʼ c̈hoch mayerrets ñam̃a atsneʼ. Arrorrpaʼc̈hoʼña oʼhuañchaʼ atsnom.
24 Baise nati bai’akir hinamamatar ana veya,
25 Rantoc̈hnopaʼc̈hoʼña shorc̈haʼterrchaʼ entot̃. Ñam̃a ñeñt̃ huomenc orraʼyetsa ento t̃eʼ allempoña amaʼt ñeñt̃paʼ pellaʼyerrach.
25 daman auyomane boro hinihururuw hinare,
26 Allempoñapaʼ entapuerrnetchaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch nesuam̃perra osot̃ eʼñe nepartsoteñohuen eʼñe necohuenteñeshaʼ.
26 “Nati ana veya’amaim Orot Natun boro kasakasaw wanawananamaim nanan kwana’itin ana fair bonamanamarin auman.
27 Nemñerchaʼ nem̃llañot̃eñnaneshar, ñetñapaʼ aʼyapac̈haʼhueretchaʼ allem̃at̃eñ ñeñt̃ acren Nompor nocop eʼñech paʼtatsshem̃toʼmarohuen allot̃ecma orrnotena. Eʼñech allem̃at̃eñpaʼ aʼyapac̈haʼhueretchaʼ eʼñe allohuanen añ patsrot̃.
27 I boro ana tounamatar niyafarih hinatit tafaram tutufin wanawanan ana huhun etei kwafe’en imaim hinarun hinatit God ana roubiniyen sabuw hinabow hinan yomanin hinatit.
28 ’Ñam̃a t̃eʼpaʼ señochepaʼch ñeñt̃ atet̃ pena higoch. Ñehua, esempoch senteñ higoch oʼch emc̃achyen puetacret̃olleshaʼ allot̃chaʼ oʼch alla tapnaʼtyerrerr pasopaner, sañapaʼ ñeñt̃aña señotateneʼña oʼ c̈henmoch allempoch huorateterrerr.
28 “Ai fofou rourinamaim ebi’obaiyi kwana’itin, ai famefamenamaim rourin narusasar kwana’i’itin kwa boro kwanao ai abeb ana veya tit,
29 Att̃ecmach perra ñerraʼm esempoch sentyerr ñam̃a ñeñt̃ allponoʼ notuas, sapaʼ ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ poʼñoc̈h oʼcaʼye c̈herrmoch allempoch eʼñe etsotuerra, oʼcaʼye eʼñe allameʼttsamerra.
29 ef i nati ta’imon sawar iti hinamatar kwana’i’itin, kwa i kwanaso’ob veya i nakabom, iyubin etawan awan ebatabat.
30 Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe corretsa t̃eʼ ñetña amach eʼñe rromhuenetaʼpaʼ allempocmach eʼñech etsoterra allohuen añec̈hno.
30 Anababatun a tur ao’owen, sabuw iti tema’am boro hinama’am sawar namatar hina’itinibo hinamorob.
31 Esempohuañen añ enet ñeñt̃ senten t̃eʼpaʼ eʼñech chencaʼhuerra; patspaʼc̈hoʼña att̃ecmach perra eʼñech chencaʼhuerra. T̃arraña naña neñoñpaʼ amach chenquërro amaʼt eʼñe ahuat̃a.
31 Mar tafaram boro nasawar, baise ayu au tur boro men nasawar.”
32 ’T̃arraña ñeñt̃ yet̃roch nohuerrapaʼ ñeñt̃ñapaʼ ama eseshayeʼ eñotenaye. Amaʼt erroʼtsent̃eʼ atsneʼ amaʼt erroʼtsen tsapro ñeñt̃paʼ amaʼt mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsaʼyen ñetpaʼc̈hoʼña amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amaña eseshayeʼña eñotenaye allempoch nohuerrerr poʼpocheño. Amaʼt na ñeñt̃en Yompor Puechemeren napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ ama neñoteñe, ñapt̃aña Nompor Parets eñoteneʼ.
32 “Men yait ta veya o fur so’obamih, tounamatar no maramaim na’atube i Natun, baise Tamah akisinamo so’ob.
33 ’Sapaʼ señotaʼt̃ach ñam̃a c̈hocmach señoseʼrtenna ñam̃a c̈hocmach semaʼyochena t̃arroʼmar sapaʼ amaña señoteñe esempoch c̈herr ñeñt̃eñpo allempoch nohuerra.
33 Mata toniwa’an kwanabat yewayew, anayabin veya men kwaso’ob mar biy boro namatar.
34 Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñerraʼm esempo ta b̃ac̈hayopaʼ oʼch naʼnman paʼtaruasañrec̈hno paʼpacllo ñeñt̃chaʼ apaʼyesnom taruas eʼñe puesheñaʼttsocmuet. Ñam̃a poʼpoñ paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ cohuets yetarrot̃ ñapaʼ atet̃chaʼ otnom̃ pamoʼmteʼ: “P̃apaʼ c̈hocmach peñoseʼretna.”
34 Ana itinin i nanawan orot na’atube, orot bainanawanamih ana’akir wairafih boro ta’ita’imon bowabow nitih. Naatu orot etawan kaifin isan ya’iyai boro nau, matan toniwa’an etawan nakaif nama.
35 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: C̈hocmuepaʼch señoseʼrtenna na ñeñt̃en Samoʼmteʼ sepen ñeñt̃en senaʼnmueʼ na nepacllo t̃arroʼmar sapaʼc̈hoʼña ama señotenno esempoch nohuerra. Ñatoʼ ellerronet̃chaʼ nohuena, ñatoʼ rroc̈h tsapo, ñatoʼ puetarenmoch allempo eñen atollop, amapaʼ ñatoʼ aromtañach nohuena.
35 Imih mata toniwa’an, anayabin kwa men kwaso’ob orot bar matuwan i boro biy namatabir, rabirab nan, o fai inusabobor, kwasiy hinao ana veya, o yasi’uw,
36 Oʼch alla noterrserr: C̈hocmuepaʼch señoseʼrterrna, ñerraʼm machayot̃a nohuerrapaʼ ñatoʼrraña alla nentuerres sapaʼ c̈ha atarr semanrren.
36 naniyan meyemeye natitit na’at men kwana’inu’in natitamih.
37 Ñeñt̃ atet̃ notenes sa ñeñt̃paʼ allohuenacpascaʼye, ñeñt̃oʼmarña oʼch alla noterrserr: C̈hocmuepaʼch señoseʼrterrna allohuenes.
37 Abisa au’uwi, i sabuw etei isah ao’o, ‘Mata toniwa’an!’”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.