Lucas 9

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Allempo c̈hapaʼmuen allempo Jesús agotaʼmuenan pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña. Eʼñe apc̈haʼhuet ñeshopaʼ ñañapaʼ atarr ahuamencat̃ p̃aʼyesanet, att̃oña apanet ñam̃a llesens att̃och cac̈hpatatyeret oneñet̃ acheñeneshaʼ amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ atarr mueroc̈htatyenahuet. Ñam̃a ahuamencat̃ p̃anet att̃och aʼcrratyeset acheñeneshaʼ amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ osyenahuet.
1 Jesu ana bai’ufununayah etei I2 eaf ayuwih hina hitit, demon kakafih nunih isan, naatu sawow yumatah ta ta bosaisiren isan fair itih, naatu eonowahih.
2 Att̃oña llesensanet att̃och ahuanemyeset paʼnamen anetsoʼmar serrpareʼtyesnomuet Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ñam̃a añecpaʼnaña llesensenanet att̃och aʼcrratyesoset acheñeneshaʼ.
2 Imaibo God ana aiwob binan isan naatu sawusawuwih baiyawasih isan iyafarih hitit hin.
3 Ñam̃a atet̃ otapanet:
3 Naatu iuwih, “A nanawan isan kwanatitit ana maramaim men sawar afa kwanabow auman kwananamih, men hafoy, tu, kabay, bay, o wanabir.
4 Alla oterraneterr:
4 Kwananan sabuw iyab hina’iti a merar hinay hinabubuwi na’at, nati bar meraramaim kwanama a bowabow kwanisawar imaibo kwanatit.
5 Ñerraʼm erra anetsro ñeñt̃ alloʼmarneshaʼña ama cohuenayeʼ agapasetopaʼ oʼch sem̃terrerr ñam̃a allot̃. Ñerraʼm allempo sem̃terrerrña ñam̃a allot̃ ñeñt̃ña setcoʼtsaʼyen pañeʼteʼ patspaʼ c̈hoch sepaʼshetcaʼtyesnomña setac. Att̃ochña alloʼmarneshaʼpaʼ oʼch señotatnomanet ñetpaʼ amacaʼye pocteyeʼ entenanetoña Yompor.
5 Baise sabuw men a merar hinay hinabubuwi na’at, a fofob kwanarutatab nare naatu nati bar merar kwanihamiy kwanatit, baimatnuwen ana orereb na’atube.”
6 Eʼñe ñeñt̃a otaret̃etuetpaʼ ñetñapaʼ allent̃a ahuanmuet oʼch chopeñeʼchyeset erracmañen anetsoʼmar. Allñapaʼ añ serrpareʼtyesnomuet cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Ñam̃a all chopeñeʼchyeset erracmañenpaʼ allña aʼcrratyesnomet ñeñt̃ atsnaʼtyets.
6 Imaibo bai’ufununayah hitit hin bar awan, awan hirun hitit God ana aiwob isan tur gewasin hibinan naatu sawusawuwih hiyayawasih.
7 Am̃chaʼtaret̃ña Herodespaʼ ñañapaʼ atet̃ eʼmareʼtenan Jesús ora ñeñt̃ allpon atet̃ p̃aʼyena. Ñañapaʼ c̈ha atarr llequëna t̃arroʼmar patantaʼtets acheñeneshaʼpaʼ atet̃ otyenet t̃eʼpaʼ oʼ orrterra Juanañ, oʼ tanterra rromot̃. (Herodespaʼ añña atarr llecateneʼ t̃arroʼmar ñapaʼ ña pechateʼ Juan ahuaña.) Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ ñeñt̃a nen pueyoc̈hro att̃o acheñeneshaʼ otenet ahuoʼ tanterra Juan rromot̃.
7 Herod, Galilee sabuw hai aiwob orot, sawar iti himamatar hai tur nonowar ana veya ana kasiy ra’at, anayabin sabuw afa hio John Baptist morobone matabir maiye,
8 Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenet:
8 sabuw afa hio, Elijah marane ra’iy, sabuw afa hio, “Dinab orot ta marasika momorob i yawas maiye matabir na.”
9 Am̃chaʼtaret̃ña Herodespaʼ atet̃ ot:
9 Baise Herod eo, “Ayu taiyuwu aso’ob John i ayu sikan ao hi’afuw, naatu iti orot i yait iti bowabow sinaf ana tur anonowar?” Iti na’atube eo naatu kok i orot ana yumat itinamih nuwih.
10 Allempo huac̈herra Jesús pueyochreshaʼ ñeñt̃ llesensaʼyes ahuaña. Ñetñapaʼ oʼ c̈hac̈herret Jesúsesho, serrpareʼtatyesueret Jesús allohuen allpon atet̃ p̃aʼyeset allemeñ anetsoʼmar. Allempoña Jesúspaʼ ahuanman pueyochreshaʼ eʼñe ñapt̃ochayet, c̈hapuet all ama acheñempañoyaye all allameʼtets anetso, ñeñt̃ anetspaʼ añ paʼsoʼcheñ Betsaida.
10 Jesu ana tur abarayah himatabir hina hitit, sawar abisa’awat hisisinaf ana tur hi’owen. Naatu nawiyih hitit akisihimo hin tafaram wabin Bethsaida imaim hima.
11 T̃arraña acheñeneshaʼñapaʼ allempo eʼmareʼchet oʼ ahuanmuet all, ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a ahuanmuet ñamet. C̈hac̈haʼtet Jesúsesho ñañapaʼ eʼñe cohuen agapanet. Allñapaʼ serrpareʼtatyesapuerraneterr atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ñam̃a allpaʼ aʼcrratyesapuerranerr ñeñt̃ atsnaʼtyets.
11 Baise sabuw maumurih na’in Jesu au Bethsaida inan ana tur hinowar, naatu hi’ufunun hin biyan hitit. Hai merar yi God ana aiwob isan binan hinowar naatu sawusawuwih iyawasih.
12 Att̃eñapaʼ oʼ ellerren. Añña pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña ñetñapaʼ oteñetaʼ Jesús:
12 Veya re birabirab auman bai’ufununayah 12 hin Jesu hiu, “Sabuw kwiyafarih ten bar iti yubinamaim naatu masawabar iti yubinamaim taituwah tema’am biyah bay hinanuwet hinabow hinaa, naatu efan auman hinanuwet fai hina’in, anayabin iti efan i owararin.”
13 T̃arraña Jesúsñapaʼ otan pueyochreshaʼ:
13 Baise Jesu iuwih, “Bay i boro kwa kwanitih hinaa.” Bai’ufununayah hiya’afut, “Rafiy fafar umat roun naatu siy rou’abamo efanamaim ti’inu’in. Kukokok aki anan sabuw etei’imak isah bay anatobon?”
14 Ñehua, alloʼtsen shonteʼ acheñeneshaʼ amnarocht̃eʼ mil yacmaneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ:
14 Sabuw nati’imaim hiru’ay hima tur hinonowar nah etei i 5,000 na’atube. Jesu ana bai’ufununayah iuwih, “Sabuw kwa’uwih nah 50 na’atube kou’ay tata’amaim timarir.”
15 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet, anorrc̈haʼtatyeset acheñeneshaʼ allohuenet.
15 Bai’ufununayah Jesu eo na’atube sabuw hi’uwih himarir.
16 Allempoña Jesúspaʼ agapan ñeñt̃ amnar pan ñam̃a epat̃oll cac, cohuaʼ enonet̃ parasyosoʼtam̃p̃san pan. Allempoñapaʼ shotaʼtan pan, shetseʼtan ñam̃a cac. Apanatyesan pueyochreshaʼ, ñetñapaʼ epatyeset allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ anorrc̈haʼtyets all.
16 Imaibo Jesu rafiy fafar umat roun bow, naatu siy rou’ab bow, au mar nuw ra’at, God ana merar yi igegewasin sawar, im seseb ana bai’ufununayah itih hibow sabuw hifaramih hi’aa.
17 Oʼña epaʼhuet allempoña oʼ rrallmeʼchet allohuenet, eʼñe yetrraʼtuahuet. Oʼña yetuahuetpaʼ c̈ha aʼpchatyeset ñeñt̃ñapaʼ aʼyapac̈heret. Ñeñt̃ña aʼyapac̈herretpaʼ c̈hepaʼtchaʼ chorrats c̈harraʼ puechena epa cañt̃er eʼñe t̃amoʼyareʼ.
17 Sabuw etei hi’aa yah iw naatu bai’ufununayah kaifet etei 12 hibow sabuw bay hi’aau turih hibihamiyen hiwan awah hikufoten.
18 Allempoña pamt̃arrpaʼ alloʼtsen Jesús all maʼyochena eʼñe ñapt̃ochayet pueyochreshaʼ epuet alloʼtsen. Allñapaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ:
18 Ana veya ta Jesu akisinamo ma yoyoyoban ana bai’ufununayah hina biyan hitit ibatiyih eo, “Sabuw ayu isau mi’itube’ewat teo kwanonowar?”
19 Ñetñapaʼ atet̃ otyeset:
19 Hiya’afut hio, “Sabuw afa teo o i John Baptist, afa teo o i Elijah, naatu afa teo o i God ana dinab oro’orot marasika himomorob i ta morobone yawas maiye na.”
20 Allempoñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼterraneterr:
20 Naatu ana bai’ufununayah ibatiyih, “Bo kwa ayu isou mi’itube kwanotanot?” Peter iya’afut eo, “O i God ana Roubininenayan.”
21 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
21 Imaibo Jesu eofafarih eo, “Men yait ta ana tur kwana’owenamih.”
22 Elloñapaʼ alla oterraneterr:
22 Naatu Jesu iuwih eo, “Jew hai orot gagamih, firis hai ukwarih na’atube Ofafar Bai’obaiyenayah boro Orot Natun hinakwahir, biyababan gagamin na’in nab, hina’asabun namorob, baise veya baitounin ufunamaim boro morobone namisir maiye.”
23 Elloñapaʼ alla oterraneterr allohuenet:
23 Naatu etei’imak iuwih eo, “Orot yait ayu bai’ufnunu’umih nakokok na’at, taiyuwin ana yawas i nakwahir, mar etei ana onaf na’abar ayu ni’uf nunu.
24 T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña muenenet oʼch correna atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ c̈hach aʼchencatet ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch sohuanmuet ñeñt̃ atet̃ muenenet ñeñt̃ eʼñe ñocpueta arr patsro att̃ochña ñetpaʼ añach maʼyoc̈hret ñeñt̃ cohuentetsa nocop, ñeñt̃ña acheñerpaʼ corretsach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
24 Anayabin orot yait ana yawas i taiyuwin isan eo’oharihar boro nikasiy, baise orot yait ana yawas nakwahir ayu nabi’ufnunu, ma’ama wanatowan boro natita’ur.
25 Amaʼt errponenap̃aren esocmañen es yeyoratsetyes ora allpon ñeñt̃ yentyen añe patsro, t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃ach eʼñe yaʼchencaterreʼ yecamquëñohuen ñeñt̃ñapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ amach es sherberrye.
25 Tafaram wanawanan orot ta sawar tutufin etei i bow karam, baise i taiyuwin ana yawas nabi’afiy, o hina bigegesair na’at, iti sawar bow ya ma tototo boro hinibais?
26 T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenchaʼ nepenquënaya na t̃eʼ neñoñpaʼc̈hoʼña c̈ha apencoc̈hen entennanet, napaʼc̈hoʼña nepencaʼhuerranetchaʼ esempoch nohuerra. Poʼñoc̈h napaʼ Ñeñt̃en Acheñetosets nohuerrach eʼñe na necohuenñot̃, ñeñt̃ara Nompor poʼcohuenña epan ñam̃a poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ eʼñe t̃orraʼyetsa Partsocop.
26 Orot yait ayu isou biyan eo’ohow, naatu au tur isan biyan nao’ohow na’at, Orot Natun ana bonamanamarinamaim na’atube Tamah God ana bonamanamarinamaim naatu ana tounamatar kakafiyih auman hai bonamanamarinamaim namatabir maiye nanan ana veya, boro ibo isan biyan na’ohow.
27 Poʼñoc̈hcaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas: Patantaʼttsos ñeñt̃es arroʼtsaʼyenes t̃eʼña amaʼt ama serromhuenaʼpaʼ oʼch senterrñañ Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃terra ña.
27 Anababatun a tur ao’owen, kwa iyab iti kwama’am boro yawas kwanama’am God ana aiwob kwana’itin.”
28 Allempo met allponmat ñatoʼ poʼpsocmatño Jesúspaʼ ahuanman pueyochreshaʼ; añ anem Pedro ñam̃a Juan ñam̃a Jacobo. Arr anmanet aspent̃o allchaʼ maʼyochenaʼ Jesús.
28 Tur iti eo hima fur ta’imon sasawar ufunamaim, Peter, John, naatu James buwih bairi hiyen hin oyaw wan yoyoban isan.
29 Allña maʼyochosapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ poʼpoñetam̃p̃sosanet. Paʼclloyot̃paʼ c̈ha poʼpoñ orrtosanet. Paʼshtamohuen atarr huallamaʼt̃o poptosa.
29 Naatu hiyen hin yoyoyoban ana maramaim yumatan botabir, ana faifuw hikwes anababatun namanamar ebowabow emamarakaw na’atube.
30 — ausente —
30 Nati ana maramaim naniyan meyemeye orot rou’ab, Moses, Elijah hairi hirerereb,
31 — ausente —
31 mar ana marakaw bonamanamarin auman hira’iy Jesu ana bowabow iti tafaramamaim baisawarin matabir maiye isan, naatu God ana kok abisa Jesu Jerusalemamaim sinaf baiturobe isan bairi hio.
32 Ñehua, Pedro ñam̃a ñeñt̃ epuet alloʼtsen, ñetñapaʼ amaʼt atarr moñeʼtenetañpaʼ alla eʼñe achñesuerret, att̃oña entoñet Jesús poʼcohuenña amaʼt ñeñt̃ parro t̃omc̈hen.
32 Peter ana ofonah bairi i nuhih bur hi’inu’in ufut iti sawar himatar, baise matah nuw himimisir auman Jesu biyanamaim bobonamanamar hi’itin naatu orot rou’ab bairi hibatabat hi’itih.
33 Oʼ maʼnaterrmocha Moisés ñam̃a Elías att̃och saʼneret Jesús. Pedroñapaʼ allent̃a eñora, atet̃ otan Jesús:
33 Naatu orot rou’ab Jesu hibihamiy auman, Peter Jesu isan eo, “Regah igewasin aki iti ama’amamaim sis tounu ana wowab, ta o isa ta Moses isan naatu Elijah isan!” Iti na’atube eo anayabin i men so’ob abisa eo.
34 Allempo eñorena Pedropaʼ c̈ha orrtosahuet os c̈hepaʼtchaʼ aʼpomam̃p̃sosanet. Att̃o aʼpomam̃p̃sosanet ospaʼ ñetñapaʼ atarr nanac yorenet.
34 Peter iti na’at bat eo auman sakusakuk ra’iy ana youninamaim tar sumih, naatu wanawanan hirur auman, bai’ufununayah yah birubir fafar.
35 C̈ha eʼmorrtostsa ñoñets osot̃; ñeñt̃ña ñoñetspaʼ Yompor otosahuet; ñeñt̃paʼ atet̃ ot:
35 Sakukuw wanawanan God eafatait eo, Iti Orot i Ayu Natu, ayu arubin imih nao’o kwananowar.”
36 Allempo oʼhuañ eʼmorrta ñoñetspaʼ oʼ eʼñe ñapt̃amerra Jesús. Pueyochreshaʼña allempopaʼ att̃a aʼnasoteñet. Amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama otuerreto ñeñt̃ atet̃ oʼ entuahuet.
36 Iti tur hinowar in sasawar ufunamaim Jesu akisinamo batabat hi’itin. Naatu bai’ufununayah sawar abisa nati ana veya’amaim hi’itin men yait ta ana tur hi’owen awah hibofot hima.
37 Tsapat̃ña allempo huac̈henet aspent̃ot̃paʼ allñapaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ huac̈haʼttsa ñeñt̃ pocterrahuet.
37 Marto Jesu ana bai’ufununayah bairi hire hina oyaw an hitit, naatu nati’imaim sabuw hima’am hina biyah hitit.
38 Alloʼtsen puesheñarr yacma ñañapaʼ atet̃ otosan Jesús:
38 Orot ta sabuw rau’ay wanawanahimaim batabat e’af eo, “Bai’obaiyenayan, abifefeyani kunuw natu ku’itin, natu ta’imon maiyow!
39 Ñapaʼ ñerraʼm esempo rromueñ oneñet̃paʼ c̈hach rranareʼta oʼch ot̃achpaʼ oʼch ataʼtach patso c̈hach amtan paʼpoʼ. Att̃oña atarr atserrp̃atseʼtateñ. Ama mueno oʼch aʼrroyer.
39 Demon kakafih kaun teyey ana veya eororsair iwow ere erab awan fusifusin ekubar in erabirab biyan riririr ebiwa’an. Naatu iti na’atube i mar etei esisinaf men kafa’imo ebihamiyimih.
40 Napaʼ oʼ notuosnap̃ña peyochreshaʼ oʼch cac̈hpatateret oneñet̃ t̃arraña ñetñapaʼ ama errot̃ peto att̃och cac̈hpatateret oneñet̃ ñeñt̃ atarr mueroc̈htateneʼ.
40 A bai’ufununayah ai fefeyanih, demon nuninamih auwih, baise men karam.”
41 Jesúsñapaʼ atet̃ ot:
41 Jesu iyafutih eo, “Kwa sabuw iti boun ana veya aur baitumatum naatu ayawas etei i hibibir. Kwanotanot ayu boro bairit manin tanama abit ana’abar? A kek kubai kuna aitin.”
42 Allempo anem̃ Jesúseshopaʼ oneñet̃ñapaʼ alla rromuerranerr cheshachor oʼ alla ot̃atererr alla ataʼtatererr patso. Jesúsñapaʼ atet̃ otapan oneñet̃:
42 Kek nan auman demon kakafin kek bai rab rouw me yan re naatu ifiruruw in hub itaiy re. Baise Jesu demon kakafin kwarar tatab nun tit kek iyawas bai tamah itin.
43 Allohuen acheñeneshaʼpaʼ att̃a cohuanrrorteñet. Ñetpaʼ eʼñe eñoteñet Yompor poʼpartsoña orrtetsa.
43 Sabuw etei’imak God ana fair hi’itin hifofofor men kafaita. Sabuw Jesu abisa sisinaf isan, hibat hibifofofor wanawanan Jesu ana bai’ufununayah isah eo,
44 —T̃eʼpaʼ seʼm̃ñoten eʼñe cohuen, amach sepsatsterrnano neñoñ ñeñt̃ atet̃ notenes t̃eʼ. Na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ pomataterrnetchaʼ att̃ochña errot̃uanenchaʼ perrnet.
44 “Tain kwanarub gewas tur iti anao kwananowar. Orot Natun i boro baban hinao naatu hinab sabuw umahimaim hinayai.”
45 Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eshcayeʼ eñotenayeʼ enteñeto t̃arroʼmar ama c̈henaʼ allempoch c̈hapanet pueyoc̈hreto. Ñetña pueyorñot̃etpaʼ ama eseshayeʼ aʼp̃t̃oʼtenaye est̃eʼ otenanetña att̃o eñoranaʼtenanet.
45 Baise bai’ufununayah iti tur naniyan men hibai, tur anayabin hai notamaim ibun, naatu baibatiyin tur anayabin o nowar isan hibir.
46 Poʼpocheñoña pueyochreshaʼpaʼ eʼñe ñagattseta otannaʼtyeset:
46 Bai’ufununayah taiyuwih wanawanahimaim, yait orot gagamin isan hio hinan gamin matar.
47 Jesúsñapaʼ eʼñe eñotenanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet ñet pueyoc̈hreto att̃o eʼñe cohuen entyenet eʼñe ñañeñeta. Ñañapaʼ cheshat̃olla c̈horeʼtpaʼ t̃omach eʼñe ñesho,
47 Jesu abisa hinotanot itin, basit kek kafa’i ta bai na sisibinamaim iu bat.
48 allempoñapaʼ atet̃ otanet:
48 Imaibo iuwih, “Orot yait kek kafai iti na’atube nab ayu wabu’umaim ana merar nayiy, i ayu au merar eyiy. Naatu orot yait ayu au merar eyiy i orot yait ayu iyunu anan i ana merar eyiy. Anayabin orot yait kwa wanawanamaim wabin en kek kikimin na’atube ema’am, nati orot i gagamin.”
49 Allempoña pueyochreshaʼ ñeñt̃ Juanpaʼ atet̃ otan Jesús:
49 John misir eo, “Regah, orot ta o wabimaim demon kakafih nununih a’itin naatu a’otan. Anayabin nati orot i men it ata kou’ayomaim ema’ama.”
50 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
50 Jesu iya’afut eo, “Men ina’otanimih, anayabin orot yait kwa isa men ebirakit i kwa isa ebatabat.”
51 C̈hapmoch allempoch oʼch alla ahuerr Jesús pueʼntañopaʼ ñañapaʼ atarr sechena oʼch ahuerr Jerusaléño. Ñeñt̃oʼmarña mueñan pueyochreshaʼ ñeñt̃chaʼ otrraʼtatsa
51 Jesu au mar yen isan ana veya na kakabom auman, ana not bogaigiwas yen in au Jerusalem.
52 oʼch ahuet samarioʼmarneshaʼ paʼnetsro oʼch eʼnoset muets allchaʼ c̈hap ñam̃a Jesús allchaʼ amesnom epuet pueyochreshaʼ.
52 Naatu kob wan iyafarih hin Samaria bar merar hitit ana efan hitayabuna tanan imaim ta’in isan.
53 T̃arraña samarioʼmarneshaʼñapaʼ ama mueneto oʼch agaparet̃tet all paʼnetsreto, t̃arroʼmar ñetpaʼ eñoteñet arr sechenet oʼch ahuet Jerusaléño.
53 Baise Samaria sabuw men ana merar hiyi hibai efan hitinimih, anayabin hiso’ob Jesu i au Jerusalem yey.
54 Ñeñt̃oʼmarña Jacobo ñam̃a Juan ñetñapaʼ atet̃ ochet Jesús:
54 Naatu bai’ufununayah orot rou’ab James John hairi iti na’atube hi’i’itin yah so’ar hio, “Regah, kukokok wairaf marane anao nara’iy iti sabuw nagurusih?”
55 Jesúsñapaʼ att̃a cohuanetpaʼ atet̃ otanet:
55 Baise Jesu tatabir hairi’ika kwararih.
56 Na Ñeñt̃en eʼñe Acheñetosetspaʼ amacaʼyeña añecop nohuapo oʼch naʼchencatos acheñeneshaʼ. Napaʼ añecopcaʼyeña nohuapa oʼch naʼqueshp̃atos allohuen acheñeneshaʼ.
56 Naatu Jesu ana bai’ufununayah bairi hin bar merar ta hitit.
57 Poʼpocheñoñapaʼ allempo oñemyenet t̃oñoʼmar allñapaʼ poctanet puesheñarr yacmapaʼ ñañapaʼ atet̃ otapan Jesús:
57 Ef hiyen hinan naiwanamaim orot ta Jesu ana tur eowen eo, “Ayu boro ani’ufnuni o menamaim kwenan boro imaim tanan.”
58 Jesúsñapaʼ atet̃ och:
58 Jesu orot iya’afut iu, “Haruharu hai sau tema’am, naatu mamu hai batar tema’am, baise Orot Natun mare ma biyan tubaiwa’an isan aurin efan i en.”
59 Poʼpocheñoña Jesúspaʼ atet̃ oterranerr poʼpsheñeñ acheñ:
59 Naatu Jesu tatabir orot ta isan eo, “Kwi’ufnunu airit tan.” Baise orot eo, “Regah akokok wan i boro inihamiyu anan tamai morob inu’in anab anan ana yai imaibo ani’ufnuni?”
60 T̃arraña Jesúspaʼ atet̃ och:
60 Baise Jesu orot iya’afut eo, “Murubih kwaihamiyih boro murubih taiyuwih hinaya’ih. Baise o i kwen, God ana aiwob isan kubinan.”
61 Poʼpocheño allempo serrpareʼten Jesús epuet ñeñt̃ ameʼñenaya, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atet̃ otan Jesús:
61 Naatu orot ta na maiye eo, “Regah ayu i boro o ani’ufnuni, baise wan i boro anan hinai tamai naatu taitu tuwai’inah anao tuturih.”
62 Jesúsñapaʼ atet̃ och:
62 Jesu iya’afut iu, “Orot yait busuruf ana me bifufubiy, naatu misir maiye bat au’uf enunutabitabir, God ana aiwobomaim boro men karam nabow.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.