Lucas 24
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Allempo oʼ huañ yet̃ñats allempo amesenet, allempo mot̃taʼmuena yet̃ñats temenc coyaneshac̈hnoñapaʼ eʼñe ahuat̃ecma ahuanmaʼmuenet all pampueñet Jesús. Anmaʼmueññañet eñmosat̃ec̈hno ñeñt̃ oʼpatateñet alloch aʼyanaʼtoset. Allñapaʼ cot̃aʼnmaʼmuenanet poʼpotantañ coyaneshac̈hno.
1 Sunday maraumanika baibin raiy hibogaigiwas hi’inu’in hibow hin rah yan hitit.
2 Oʼña c̈hac̈haʼtaʼmuenet allpaʼ mapueʼña ñeñt̃ allo mopam̃p̃set Jesús ñeñt̃ puepampuer p̃achet ama att̃erayeʼ entoseto ñeñt̃ atet̃ p̃am̃p̃set poʼpoñ ellerro. Entoset mapueʼ oʼ aʼrrot̃eʼtaret̃tena aʼyenet̃.
2 Naatu hin rah yan hitit ana veya kabay gagamin Jesu ana hub awan hiya’afut inu’in hifururuw tit hub awan asir inu’in hi’itin.
3 Allempoña ñetpaʼ eshoʼtrraʼtoset mapuetpono ñeñt̃ puepampuer p̃achet amaña eseshaʼ entosayeña arromñat̃ all net.
3 Basit wanawanan hirun hin, baise Regah Jesu biyan men hitita’urimih.
4 Ñetñapaʼ c̈ha mueneʼ yoruoset ama eñoteñeto errot̃chaʼña p̃oset. Eʼñe allempo atet̃ cot̃apeʼchyenet ahuepaʼtchaʼ orrtapanet epsheña yacma alla t̃omc̈haʼtoset eʼñe alloʼtsaʼyenet, atarr cohuen popuetyenet paʼshtamuet.
4 Nati’imaim hai kasiy ra’at hibat hibinubunibun naniyan meyemeye orot rou’ab hai bonamanamarin auman sisibihimaim himatar hibat.
5 Ñetña pueyorñot̃etpaʼ att̃a moʼcrraʼtyeset patso. Pom̃chañot̃et ama eshcayeʼ cohuaʼp̃seto allenet̃ t̃en. Ñeñt̃ña yacma epsheñapaʼ atet̃ otosanet:
5 Baibin hai bir ra’at nahimaim yumatah au babe me yan hire, baise orot rou’ab hi’uwih hio, “Kwa aisim orot yawasin isan sabuw murubin hai efanamaim kwanunuwih?
6 T̃eʼ ñapaʼ amacaʼye alloʼtsenarayaye arr, oʼcaʼye tanterra. Amaʼt seyerpueñoña ñeñt̃ atet̃ otaseʼt̃ amaʼt ahuañmoʼchot̃eñ allempo Galileoʼtsenmeñ.
6 Iti’imaim boro men kwana’itin, i morobone misir maiye! Galilee imaim bairi kwama’am ana veya tur abisa eo i kwanotanot.
7 Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye otaseʼt̃ ñapaʼ ña Ñeñt̃ Acheñetosets c̈hocmach pomueret att̃och errot̃uanen per poʼpoñ acheñ ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ att̃och corsoʼtam̃peret, t̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ c̈hocmach tanterra.
7 ‘Orot Natun i boro hinab sabuw kakafih umahimaim hinayai, hina’onaf, naatu veya tounu ufunamaim morobone nayawas maiye.’”
8 Allempoña ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a yerpueret atet̃ otaneteʼt̃ ahuañmoʼchot̃eñ Jesús.
8 Imaibo baibin ana tur eo nuhih taseb hinot.
9 Allempoña coyaneshac̈hnopaʼ onac̈herret puepamprot̃, c̈hac̈herret pocollopaʼ serrpareʼtatueret Jesús puellsensarneshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña ñeñt̃ puesheñarram̃a oʼ puecherra ñam̃a poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen. Coyaneshac̈hnoñapaʼ serrpareʼtueret allohuen ñeñt̃ atet̃ entaʼmuenet Jesús puepampro.
9 Naatu rahane himatabir maiye hina bar hitit. Sawar abisa’awat hi’i’itah ana bai’ufununayah nah 11 naatu bai’ufununayah afa nati baremaim hima’am auman hai tur hi’owen.
10 Ñeñt̃ serrpareʼtatenayaʼ Jesús puellsensarneshaʼ ñeñt̃paʼ añ María Magdalena ñam̃a Juana ñam̃a poʼpsheñeñ María ñeñt̃ Jacobo pachor ñam̃a poʼpoñec̈hno coyaneshac̈hno.
10 Baibin iyabowat sawar hi’itah hina Jesu ana tur abarayah hai tur hio’owen wabih i Mary Magdalin, Joanna naatu Mary, James hinah naatu baibin afa auman.
11 T̃arraña Jesús puellsensarneshaʼ allempo serrpareʼtatosanet coyaneshac̈hno ñeñt̃ atet̃ entuaʼmuenet, ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama ameʼñyetoña coyaneshac̈hno, c̈ha otenapuetañ att̃at̃eʼ otatseʼtyen coyaneshac̈hno.
11 Baise Jesu ana tur abarayah baibin hio men hitumatum, anayabin hai tur hinonowar naniyan i tamim tao kwanekwan na’atube.
12 T̃arraña Pedroñapaʼ allent̃a ta eʼñe matenacma. Oʼña c̈hap ñam̃a puepampropaʼ moʼcosa, cohuos oʼpononet̃ all net. Ñapaʼc̈hoʼña ama entose, shetamtsa entos allo ep̃atseʼchet alla oʼshsheʼmaʼyena aʼyenet̃. Ñapaʼc̈hoʼña ahuerr pocollo ama eñoteñe ñatoʼ erroʼtsent̃eʼ.
12 Baise Peter misir nunuw in rah yan tit, hub wanawanan kwaf nuwariy faifuwawat hi’inu’in itah, basit abisa mamatar isan erebainotanot auman matabir in.
13 Ñeñt̃e yet̃rocma epsheña pueyochreshaʼ ñetñapaʼ arr senet anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Emaús. Ñehua, ñeñt̃ paʼsoʼcheñ anets Emaúspaʼ Jerusaléñot̃eñpaʼ alloʼtsent̃eʼ c̈harraʼ puechena pat̃err kilómetro c̈hoychaʼ c̈hapats anets Emaúso.
13 Nati veya ta’imon Jesu ana bai’ufununayah orot rou’ab Jerusalemane hin bar merar ta wabin Emmaus imaim hitit. Jerusalem in Emmaus titit ana fofonin i 11 kilometres na’atube.
14 Ñetñapaʼ eʼñe pueserrparñeshaʼ senet, añ serrpareʼtyesnenet ñeñt̃ allpon atet̃ oʼ p̃ohua.
14 Baise iti orot rou’ab efamaim sawar abisa’awat himamatar isah hairi hio hidudur hinan ana veya,
15 All senet eʼñe pueserrpareʼteñeshetpaʼ anapannaʼtyesnenet Jesúsñapaʼ alla rremuerranetaʼ. Allempoñapaʼ chopeʼchnomuet eʼñe parro oʼ ahuanmuet anetsonet̃.
15 Jesu ufuhine natit botanih bairi hita’imon hiremor hin.
16 T̃arraña amaʼt entapetañña Jesúspaʼ ñetñapaʼ c̈ha ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ ama amnataret̃teneto att̃och chemeʼtapet, ama eseshaʼ chemeʼtaye.
16 Naatu bairi hinan i hi’itin baise men kafa’imo hi’inan.
17 Jesúsñapaʼ atet̃ otosan pueyochreshaʼ:
17 Jesu ibatiyih, “Kwa abisa isan tura airi kwaidudur auman kwanan?” Naatu orot rou’ab hinutanub yah rererey yen hibat.
18 Puesheñarrña ñeñt̃ sochetsa Cleofas, ñañapaʼ och:
18 Orot ta wabin Cleopas ibatiy eo, “Jerusalem wanawanan o akisimo nanawan orot, imih sawar abisa fai fur wanawanan mamatar o men iso’obamih?”
19 Ñañapaʼ atet̃ otnomanet:
19 Jesu ibatiyih, “Sawar abistan?”
20 T̃arraña yaʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñetñapaʼ oʼ pomueret Jesús att̃ot̃caʼyeña oʼ muetsatateret, ñeñt̃oʼmarña oʼ corsoʼtam̃peret.
20 Baise aki ai firis ukwarih naatu bonawiyenayah orot ukwarih hibai Roman gawan hitin, morobomih eo ibasit naatu hibai hin hi’onaf morob.
21 T̃arraña yapaʼ ñeñt̃caʼyeña atarr yemneneñ ñatoʼ ñach yaʼrroyatatosayeñña allohueney ñeñt̃ey israelenaʼtarey (att̃o am̃chaʼnoc̈htanaʼtenya romoʼmarneshaʼ ya yaʼnetsro). T̃arraña t̃eʼñapaʼ c̈haña oʼ muetseret. T̃eʼpaʼ oʼcaʼye maʼpamtaʼmuen.
21 Aki anotanot iti orot boro Israel sabuw baiyawasih arouw nuhifot ama’am, baise iti orot hirab momorob i veya boun tounu sawar.
22 — ausente —
22 Naatu baibin afa aki ai kou’ayomaim boun maraumanika hin rah yan hititit biyan hiboyouw
23 — ausente —
23 naatu himatabir hina hio, ‘Aki tounamatar ai’itih, naatu tounamatar ai tur hi’owen Jesu i morobone misir maiye.’ Iti na’at hio aki aoror sa’iri ai kasiy ra’at.
24 Allempoña ñam̃a allponsheña ñeñt̃ parro yeyemtena, ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a ahuanmuet ñamet puepampro. Eʼñe atet̃ otuerrey coyaneshac̈hno, ñetpaʼc̈hoʼña ama eseshayeʼ entosaye.
24 Basit ai kou’ayomaim sabuw afa hin rah yan hit abisa baibin hio hinowar na’atube hi’itah, baise Jesu men hi’itinimih.”
25 Jesúsñapaʼ alla otnerraneterr:
25 Imaibo Jesu iuwih eo, “Kwa i kwabikoko’aw, aisim dinab oro’orot abisa hio hikikirum men fudir rerekab kwabitumatumamih!
26 Amaʼt señoteñeña ñeñt̃chaʼ Cristotatspaʼ atet̃caʼye anaret̃ña ñocop ñapaʼ atarrchaʼcaʼye amueroc̈htataret̃etuanena c̈hoch rromats. Elloñapaʼ oʼch alla c̈herr esempo allempochña eʼñe cohuen aʼcohuentataret̃terra.
26 Keriso iti sawar etei isah ni’akir biyan nababan saise ana aiwob maramaim narun nabi’aiwob isan men kwaso’ob?”
27 Allempoña Jesúspaʼ oʼ yerpatnerraneterr ora allohuen ñeñt̃ atet̃ anaret̃ añecop ñeñt̃chaʼ Cristotats. Eʼñe Moisés poʼñoñot̃eñ yerpatnomanet ñam̃a poʼpotantañec̈hno poʼñoñ ñeñt̃ eñosyestseʼt̃ Cristocop, ñeñt̃ara ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃.
27 Imaibo Jesu taiyuwin isan aneika Moses ana Buk kikirum imaim busuruf idudur rena God ana dinab oro’orot hai Buk hikikirum imaim tit.
28 Allempoñapaʼ c̈hapmochet anetso all sechenet. Jesúsñapaʼ c̈ha otetnena ñerraʼm ñapaʼ am̃tocheʼch.
28 Naatu bar merar hinuh hinanamaim hititit auman, Jesu bar merar ta namihibe iwa’an hi’itin.
29 Ñetña alla puepateñot̃etpaʼ atet̃ ochet:
29 Baise hi’otan hio, “Veya sawar naatu mar efof imih tarun bairit ta’in.” Iti na’at hio itin, basit bairi inumih hirun.
30 Allempoña anorrc̈haʼtoset allchaʼ rrallmeʼchoset. Jesúsñapaʼ chetosan pan, parasyosoʼtam̃p̃sosan pan, shotaʼtospaʼ apaʼyesosanet.
30 Bay aa isan Jesu bairi himare, eof rafiy bai God ana merar yi sawar imasib itih.
31 Allempo atet̃ p̃osa, pueyochreshaʼña epsheñapaʼ c̈ha eʼñe chemeʼtoset añpaʼ ñeñt̃epaʼtcaʼyeña Jesús. Eʼñe allorocma ñetpaʼ oʼ amnataret̃terret att̃och eʼñe chemeʼteret. Eʼñe chemeʼterretpaʼ allepaʼtchaʼ maʼnatam̃perranet.
31 Imaibo hairi matah to iwa’an hi’inan, baise marta’imon na’am sa’iwa’an.
32 Allempoña ñetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset:
32 Hairi himisir hio, “Efamaim tanan Buk Atamaninamaim bidudur dogorot ahayabe yiy naniyan itatam?”
33 Ñetña eʼñe allorocma tantrraʼterretpaʼ oʼ alla ahuanerret Jerusaléño. Allñapaʼ oʼ c̈herret alloʼtsaʼyen poʼpotantañ puellsensarneshaʼ ñeñt̃ oʼ c̈harrasheñam̃a puechena puesheñarr. Alloʼtsen ñam̃a poʼpotantañec̈hno.
33 Basit himisir himatabir maiye hin Jerusalem hitit, nati’imaim bai’ufununayah nah 11 naatu afa auman hiru’ay hima’am hi’itih,
34 Allña ñetpaʼ atet̃ otueret poʼpotantañ:
34 hai tur hi’owen hio, “Tur anababatun Regah i morobone misir maiye Simon isan irerereb.
35 Allempoña ñetpaʼ serrpareʼtueret ñeñt̃ atet̃ enteret t̃oño ñam̃a all shotaʼtosan pan, att̃oña ñetpaʼ allña eʼñe chemeʼtosetña Jesús.
35 Orot rou’ab efamaim abisa mamatar naatu mi’itube rafiy imasib bitih ana veya’amaim matah to iwa’an hi’i’inan etei hidudur turahinah hinowar.
36 Ñeñt̃a atarr otatsetyenetpaʼ Jesúsñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ t̃omhuets eʼñe all chorren allohuen pueyochreshac̈hno. Alla huom̃chaʼtuenanet, puehuom̃chaʼtueñot̃anetpaʼ atet̃ otuenanet:
36 Orot rou’ab iti na’atube hima hio hinonowar auman naniyan meyemeye Regah nah yan foun matar bat iuwih eo, “Tufuw isa nama.”
37 T̃arraña ñetñapaʼ c̈ha atarr yoreʼtuenanet, c̈ha atarr mechaʼtrraʼtet, c̈ha otenapuetañ choyesheʼmatst̃eʼ orrterranet.
37 Etei hi’oror, hai bir ra’at, hinotanot i yoyom mowan itinin hirouw.
38 Jesúsñapaʼ atet̃ otuenanet:
38 Baise Jesu iuwih eo, “Aisim kwabirubir naatu aisim a not boro’ika tekakasiy?
39 T̃eʼpaʼ oʼch secuapuennan not amaʼt ñam̃a netac att̃och eʼñe señotapuerren nacaʼye. Saʼp̃llapuennan nechets, secuaʼyesapuennan nechets allochñapaʼ oʼch eʼñe señotapuenen. Napaʼ ñeñt̃en echtsot̃en, choyesheʼmatspaʼ amacaʼyeña echtsot̃eyayeto ñam̃a amacaʼye anpat̃eyaye atet̃ oʼ sentapuenen napaʼ echtsot̃encaʼye ñam̃a anpat̃encaʼye.
39 Au umau kwa’itah, naatu biyau kwabutubun finimu au rakit naniyan kwatatam, saise kwanaso’ob iti i anababatun ayu, anayabin yoyom i aurih finimih en.”
40 Allempoñapaʼ gatuenanet pot ñam̃a paʼtac.
40 Iti ra’at eo sawar basit an uman i’obaiyih hi’itan.
41 Ñetñapaʼ att̃a cohuanrrortapueñet. Amaʼt atarr coshapueñetañpaʼ amaña eʼñeyeʼ ameʼñapueñeto ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ Jesús. Att̃a echarrtatenet pueyoc̈her t̃arraña Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
41 Baise men kafa’imo hitumatumamih, hai kawasa ra’at hikasiy auman, basit Jesu ibatiyih, “Kwa bay urey ta kwayai inu’in?”
42 Ñetñapaʼ aña apapueñet pashep̃arr cac achmaret̃ ñam̃a pets pocoyem̃ all nenan poʼmoñ.
42 Siy baibitab finimin reban hibai hitin
43 Ñeñt̃a agaphuenpaʼ oʼ rrohueñ all chorrenet att̃oña ñetpaʼ entapueñet.
43 naatu nahimaim bat eaan hi’itin.
44 Allempoñapaʼ atet̃ oterraneterr:
44 Imaibo hai tur eowen eo, “Ayu i sawar iti isah bairit tama’ama ana veya a tur aowen. Sawar abisa ayu isau mataramih Moses ana Bukamaim, dinab hai Bukamaim na’atube Psalms imaim hio hikikirum hina hiturobe.”
45 Allempoñapaʼ oʼ c̈hapatanet pueyoc̈hreto allohuen ñoñtsoc̈hno ñeñt̃ aquellcaʼyesaret̃ ñocop.
45 Imaibo hai not botawiy Buk Atamaninamaim abisa isan hio hikikirum naniyan hibai.
46 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
46 Naatu iuwih eo, “Abisa hio hikikirum anayabin i iti, Keriso i ni’akir biyan nababan namorob, naatu veya tounu ufunamaim boro nayawas maiye namisir.
47 Att̃ochña serrpareʼteret Cristo eʼñe Jerusaléñot̃eñ errap̃aren ora allemeñ allohuanen acheñenesheshoʼmar. Att̃ot̃chaʼña acheñeneshaʼpaʼ oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop allochñapaʼ att̃ochña oʼch eʼñe ap̃retnaʼhuaret̃terret allohuenet poʼchñaret.
47 Saise i wabinamaim ya baikitabir naatu notawiyen ana tur Jerusalemamaim an hinayai hinabinan hinatit hinan tafaram tutufin etei hinanowar.
48 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
48 Imih kwa abisa matamaim kwa’i’itin i kwanakubuna sabuw etei hai tur kwana’owen hinanowar.
49 Ñam̃a sa t̃eʼpaʼ ellonet̃ oʼch atet̃ notnerres, poʼñoc̈hcaʼye napaʼ nemñohuerrnaschaʼ Yompor Puecamquëñ entot̃ ñeñt̃chaʼ eʼñe sechorraʼyesaya eʼñe puesheñaʼttsos ñeñt̃ atet̃ oten Yompor ñeñt̃chaʼ eʼñe apaʼyerres. T̃arraña sañapaʼ allasach anetso Jerusaléño, esempohuach chorratasa Parets Puecamquëñ ñeñt̃chaʼña ahuamencat̃ sep̃aʼyesoseʼ ñeñt̃chaʼ apuerres Yompor pueʼntañot̃.
49 Jerusalemamaim kwanama ayu Tamai abisa baitimih eo’omatani marane aniyafar nare a fair kwanab.”
50 Allempoña Jesús err Jerusaléñot̃, ahuanerran pueyochreshac̈hno aʼyo anetso Betanio. Allñapaʼ echantosan potpaʼ bensareʼtam̃pesyesosanet.
50 Imaibo nawiyih bairi Jerusalem hihamiy hitit hin Bethany hitit, nati’imaim uman bora’ah isah yoyoban igegewasinih.
51 Eʼñe puebensareʼtam̃peñot̃anetpaʼ allñapaʼ aʼtenocheʼ pueʼntaño oʼ sohuanenanña pueyochreshac̈hno.
51 Bigegewasinih auman ihamiyih earura’ah yen in mar wanawanan run.
52 Ñetña allempo atet̃ entapueret Jesús ahuerr pueʼntañopaʼ paʼyeʼchoc̈htateñeshaʼ maʼyochnerretpaʼ ahuanerret Jerusaléño eʼñe pocsheñeshocmañenet.
52 Hibora’ara’ah yasisir yah awan karatan auman himatabir maiye hin Jerusalem hitit.
53 Ñetña allempopaʼ ellapeneteʼt̃ Parets paʼpacllo all atarr ayeʼchoc̈htateññañet Yompor. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
53 Nati’imaim mar etei hin Tafaror Baremaim God ana merar hiyiy naatu hibobora’ara’ah.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 24, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.