Lucas 11
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Poʼpocheño Jesúspaʼ alla maʼyocherrerr. Oʼ maʼyochuapaʼ puesheñarrña pueyochreshaʼpaʼ atet̃ och:
1 Veya ta Jesu efan ta’amaim ma yoyoban inan, ana yoyoban sasawar ufunamaim ana bai’ufununayah orot ta natit eo, “Regah, kwi’obaiyi ana yoyoban, John ana bai’ufununayah bi’obaiyih na’atube.”
2 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
2 Jesu iuwih eo, “Yoyobanamih iti na’atube kwanayoyoban.
3 C̈hocmuepaʼch Nompore p̃apueney ñam̃a yocrram̃ ñeñt̃ allpon yepalltaʼyena pat̃eʼtets yet̃.
3 Mar etei ana fofonin ai bay initi.
4 Pep̃retnaʼhuonayepaʼch Nompore allohuen yoʼchñar ñeñt̃ ama pocteyeʼ pentapretenye, att̃o Nompore yapaʼc̈hoʼña yep̃retnannena ñerraʼm esempo errot̃ yep̃annena. Ñam̃a amach Nompore pemnatatsche sosyaʼtañ oʼch atarr topateney. Añchaʼña c̈hoch Nompore p̃aʼypoʼñataterrey allohuen sosyaʼtsañec̈hno.
4 Ai bowabow kakafih kunotawiyen,
5 Elloñapaʼ alla yec̈haterraneterr ñeñt̃ att̃o eʼñe yenamueñot̃ Yompor apueychaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ serrpareʼtaterraneterr tomaʼnteñtso.
5 Imaibo Jesu ana bai’ufununayah iuwih eo, “O yait a of auman boro fainaiwan itan itafefeyan itao, “Au of akokok rafiy fafar tounu inibaisu,
6 t̃arroʼmar oʼ c̈hap puesheñarr namoʼts ñeñt̃ huetsa b̃ac̈hayot̃, napaʼ ama es necheno amaʼt coñeʼt̃a alloch neyemaʼcha.”
6 anayabin ayu au of ta bai’esegamih inan na au bar tit naatu ayu auru bay en, imih o isa abifefeyan inibaisu.’
7 T̃arraña ñapaʼ poʼponrot̃paʼ ñatoʼ c̈hach otapuey: “Amach p̃aʼtsrreʼmoc̈htanaʼtatstosno t̃arroʼmar oʼ eʼñe echarr neyottam̃pesuena, allohuen nacñet̃aret̃olleshohuenpaʼ oʼ yemanrraʼtuen. Ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ atantenno oʼch nec̈haʼnmonap̃a att̃och es napap̃.”
7 Naatu a of bar wanawanan boro na’afatit nao, ‘Men akokok au in ini’afiy, etawan i atufatan, naatu ayu natunatu bairi i a’inu’in, imih men karam boro ana misir bay anit.’
8 T̃arraña napaʼ oʼch notas, amaʼt ñeñt̃ atarr yeyemtenañaʼ ñerraʼm ama c̈haʼnmaponayopaʼ yañapaʼ ñerraʼm alla yenamuereʼt̃paʼ c̈haʼnmaponayach att̃och apapuey amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ atarr yenamueñ att̃och amach alla yaʼtsrreʼmoc̈htanaʼtneñe es enamareʼteʼ.
8 Naatu kwanotanot nati orot boro namisir ana of bay nitin? Ai, boro namisir ana of bay nitin, baise a tur ao’owen orot namisir ana of bay nabitin i men i ana of imih bay ebitin, baise anayabin, nati orot i ana fefeyanamaim ana of ihahar imih misir bay itin.
9 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch notas: Eʼñe senamueñot̃, Yomporñapaʼ apaschaʼ. Seʼnameʼteñot̃paʼ señchchaʼ, sec̈horeʼteñot̃, Yomporñapaʼ eʼñe pueʼm̃ñoteñot̃espaʼ eʼñech cohuen toram̃p̃sapas.
9 Imih a tur ao’owen. Inafefeyan boro inab, inanuwet boro inatitau’ur, inarukikitar etawan boro nabotawiy.
10 T̃arroʼmar ñeñt̃ es enamareʼtetspaʼ ñetña es aguëtset; ñam̃a erraʼtsen ñeñt̃ es eʼnyetspaʼ ñetñapaʼ enteretchaʼ, ñam̃a erraʼtsen ñeñt̃ c̈horeʼtyeneʼ ñetñapaʼ eʼñech eʼm̃ñotenanet Yompor.
10 Anayabin Orot yait efefeyan boro nab, orot yait enunuwet boro natita’ur; naatu orot yait erurukikitar etawan boro nabotawiy.
11 — ausente —
11 Kwa kek tamahinah natunat siyamih hitarererey na’at boro siy efanin kok kwatitih hita’an?
12 — ausente —
12 O mamu foufunamih hitarererey na’at boro kafukafus kwatitih hita’an?
13 — ausente —
13 Kwa kek tamahinah, kwa i sawar kakafih moumurih maiyow kwasisinaf, baise natunat isah boro men nuhi naburumih, abisa isan hikokok tibiyababan boro kwanab kwanan kwanitih. Imih kwanaso’ob, Tamat maramaim baitinin isan i igewasin kwanekwan, imih sabuw iyab Anun Kakafiyin isan tefefefeyan boro nitih!”
14 Poʼpocheño alloʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ chorrena oneñet̃, c̈ha opanatateñ. Allempoña Jesúspaʼ cac̈hpatosan oneñet̃ att̃o chorrenana acheñ. Att̃o cac̈hpaʼner oneñet̃ ñeñt̃ña opanpaʼ oʼ alla eñorerra. Acheñeneshaʼña allpaʼ att̃a cohuanrrorteñet, atarr cohuen enteñet.
14 Jesu demon awan bey nun tit; naatu demon bihir tit orot bihamiy ana veya’amaim orot busuruf tur eo, sabuw hai tur sawar hifofofor men kafaita.
15 T̃arraña poʼpotantañec̈hnoña acheñeneshaʼpaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto. Ñetñapaʼ atet̃ otyeñet:
15 Baise sabuw afa hio, “Nati i demon hai ukwarin wabin Beelzebul ana fair itin imih enununih.”
16 Poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ c̈ha mueneñet oʼch topachet Jesús. Ñetpaʼ atet̃ ochet:
16 Naatu sabuw afa hikok i marane ina’inan ta tiwa’an hita’itin, imih hikubibiruw.
17 Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet pueyoc̈hreto ñocop ñeñt̃ att̃o otyeñet ñapaʼ oneñet̃a pompor poʼhuamencot̃ cac̈hpatenanetña oneñet̃ec̈hno. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atet̃ otanet:
17 Baise abisa hinotanot Jesu so’ob naatu iuwih, “Tafaram ta’imon hinakusib rou’ab namatar hinabiyow, hai fair boro hina gurus, na’atube orot aawan natunatun aawat bairi hinakusib hinabiyow boro hinama kakaf.
18 Att̃ecmach p̃annerra ñam̃a oneñet̃ pueyochreshac̈hno ñerraʼm oneñet̃ec̈hno eʼmoñeʼtannenet eʼñe ñagattseta, ñetña att̃o huomencatenetpaʼ c̈hach huañerrets amach alloʼna huomencatneneto. Ñeñt̃paʼ atet̃ oʼ notuas t̃arroʼmar sapaʼ c̈ha sotenen napaʼ Beelzeboʼ poʼhuamencot̃ necac̈hpatateññañ eʼñe ña pueyochreshaʼ ñeñt̃ pompor pen allohuen oneñet̃ec̈hno. Poʼñoc̈h oneñet̃paʼ amacaʼye huaporeʼtanneno.
18 Imih Satan an aiwob wanawananamaim hina kusisib hinabiyow, ana aiwob boro mi’itube fair nab nabat? Ayu iti tur ao anayabin i kwa a turamaim, ayu Beelzebul hai ukwarin fair baitu demon nunih kwarouw kwa’o.
19 Sapaʼ atet̃ sotenen napaʼ Beelzeboʼ poʼhuamencot̃ necac̈hpatateññañ eʼñe ña pueyochreshaʼ, ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ seyochreshaʼ sepen sa ñeñt̃ eñoteneʼ ñamet oʼch cac̈hpatachet oneñet̃ acheñeneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña amaña Beezebú poʼhuamencot̃eyeʼ cac̈hpatateñetoña oneñet̃ acheñeneshaʼ. Ñetpaʼc̈hoʼña Yomporoña poʼhuamencot̃ cac̈hpatatenetña oneñet̃. Ñeñt̃ña oʼ eñotatas ñeñt̃ atet̃ sotennoñ ñeñt̃paʼ amacaʼye poʼñoc̈h att̃eyaye.
19 Baise ayu Beelzebul ana fairamaim demon ana nununih na’at, bo kwa a bai’ufununayah fair yait itih demon tinununih? Imih kwa taiyuw a bai’ufununayah iti kwa’o isan hinabi’obaiyi kwa a tur i men turobe!
20 Poʼñoc̈hcaʼye Yompor poʼhuamencot̃ necac̈hpatateñña oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼña señotateʼ t̃eʼpaʼ oʼ nec̈hapatonas Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o poʼñoc̈h atarr ayochreshat̃tena ña.
20 Baise ayu God ana fairamaim demon ana nunih hinatitit na’at, nati ebi’obaiyi God ana aiwob i natitaka.
21 ’Ñeñt̃paʼ oʼ eʼñe notuas atet̃ t̃arroʼmar yeñoteñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa att̃o atarr ahuamencat̃tena oneñet̃, ñañapaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ cohuam̃pesyenan allohuen eʼñe cohuen ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen. Ñapaʼ poʼhuamencocmañen naʼyenan ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuam̃peneʼ all am̃chaʼtaret̃tena ña.
21 Orot fairin aurin ahay waf karam ma ana bar ekakaif, ana sawar etei boro natafafar hina’in.
22 T̃arraña ñerraʼm esempo oʼch huapoña ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñeñt̃chaʼ ello metanoseʼña poʼhuamenc atet̃ ñerraʼm na Nompor, ñeñt̃chaʼña eʼñe aʼmchechatoseʼ. Att̃oña eʼñe puerratam̃p̃sosñañ ñeñt̃ allpon moñenaya ñeñt̃ atarr yemuetyena ña. Allochñapaʼ oʼch beʼt̃osos all ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen oʼch eʼñe puerratam̃peshuos ñeñt̃ allpon oʼpatyena ña.
22 Baise orot fairin anababatun nati orot boro nawasfufur narun ana ahay ana waf tafahimaim ema’am boro niteten nan ana ofonah nafaramih bairi hinabow.
23 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas allohuenes: Ñerraʼm eseshas ñeñt̃es ama net̃orrapretenaye ñeñt̃ña acheñerpaʼ c̈hacaʼye epatareʼtennan ñeñt̃ atet̃ net̃orraʼyena na. Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃: Ñerraʼm eseshaʼ ama naʼyapac̈hapretenaye ñeñt̃ naʼyapac̈hen na, ñeñt̃ñapaʼ c̈ha aʼparratseʼtam̃penen aʼyenet̃.
23 Orot yait ayu ananamaim men enan, i ayu isou ebiwosai, naatu orot yait men ibaisu airi sabuw abita’ay, i was geyayan.
24 ’Ellonet̃paʼ oʼch alla neñotaterrserr poʼpoñonet̃: Oneñet̃ ñerraʼm esempo c̈haʼnom acheñeshot̃, ñeñt̃ña oneñet̃paʼ oʼch auyes errap̃aren amaʼt amayoʼmar eʼnyeseʼ poʼpsheñeñ allchaʼ yec̈herrerr allchaʼ eʼñe amesuerrerr cohuen. T̃arraña ñerraʼm amach erra eñchepaʼ att̃eñapaʼ oʼch ot: “Napaʼ oʼch alla ahuerren nepacllo allot̃ nec̈haʼnom ahuaña.”
24 Demon kakafin orot biyanamaim titit ana veya i efan gewasin ta imaim ma baiyarir isan nuwet in, baise nuwet inan efan men ta tita’ur, naatu eo, “Ayu i boro ana matabir maiye au bar abihamiy ana’itin.”
25 Atet̃chaʼc̈hoʼ p̃a. Oʼch alla ahuerr allot̃ c̈haʼnom ahuaña. Allña oʼch c̈herrpaʼ eʼñech cohuen entuerran paʼpaquëll, eʼñech cohuen atarrapoʼtuaret̃, eʼñech cohuen aññoʼtyesaret̃.
25 Basit matabir maiye na ana bar titit, hirereb hina yabuna inu’in itin.
26 Allempoñapaʼ oʼch alla ahuerr alloʼtsaʼyen pamoʼtseshaʼpaʼ oʼch enanaʼ poʼpoñ canc̈herrsheña oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ nanac sosyareʼ, ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ ñeñt̃ atet̃ sosyaten ñeñt̃ huaʼñeneʼ oʼch yec̈haprecha. Allohuenetñapaʼ oʼch chorreñet ñeñt̃ acheñer. Allempoña tsapat̃onet̃paʼ alloʼnach sen ñeñt̃ acheñer sosyatnomuets huomenc. Elloch metanerran ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyeseʼt̃ ñenmat̃.
26 Naatu tit in demon kakafih anababatun etei seven nawiyih bairi hina nati’imaim hisusuw hima. Yomaninamaim orot ana itinin botabir kakafin anababatun matar men marasika ma’am na’atube.”
27 Jesús allempo atet̃ serrpareʼtatenan acheñeneshaʼpaʼ puesheñarrña coyaneshaʼpaʼ machayot̃epaʼtchaʼ rrana, ñeñt̃paʼ atet̃ ot:
27 Jesu iti na’atube bat binan sabuw hai tur eo’owen auman, babin ta sabuw wanawanahimaim ma’am, Jesu isan eo, “Babin yait taub o ya’i bitoman i ebiyasisir.”
28 Jesúsñapaʼ atet̃ och:
28 Baise Jesu eo, “Sabuw iyab God ana tur hinowar tibi’ufunun i turobe anababatun tibiyasisir.”
29 Allempoña acheñeneshaʼ emchorreñet Jesús, ñañapaʼ atet̃ otanet:
29 Sabuw moumurih maiyow hiru’ay Jesu hi’ar bebera’uh, naatu Jesu iuwih eo, “Boun ana veya’amaim sabuw hai yawas etei i eaf, ina’inan matar itah isan tefefefeyan, baise ina’inan ta boro men anitih, ina’inan ta’imon i Jonah isan mamatar i hiso’obaka.
30 T̃arroʼmar att̃o eñotataneʼt̃ Jonás nínivoʼmarneshaʼ ahuat̃ ñapaʼ Yomporeshot̃ huena, napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ atet̃chaʼ neñotach nam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼ napaʼc̈hoʼña Yomporeshot̃ nohuena.
30 Anayabin Jonah biyanamaim ina’inan mamatar i Nineveh sabuw isah. Imih Orot Natun i sabuw iti boun tema’am hai i’inanen.
31 — ausente —
31 Baibatebat ana veya tafaram Sheba hai aiwob babin boro namisir. Sabuw iti boun tema’ama boro tur fokarin maiyow na’uwih, anayabin ef yok na’in tafaram yomaninaka aiwob orot Solomon ana binan gewasin nowaramih natit, baise a tur ao’owen, sawar ta iti boun kwa’i’itin i Solomon natabir.
32 — ausente —
32 Naatu a tur ao’owen maiye, Baibatebat ana veya Nineveh sabuw boro hinamisir kwa iti kwama’am boro tur fokarin maiyow hina’uwi, anayabin Jonah binan hinonowar ufunamaim hai bowabow kakafih etei hihamiyen dogor baikitabir hibai, naatu boun i a tur ao’owen, orot ta Jonah tafanamaim i natit iti wanawanamaim ema’am.
33 Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr:
33 Orot men ta ramef ito’ab naatu bai run ibunimih, o noukwat wanawanan tarafutimih. Baise ana sisikofamaim sikof, saise sabuw hinanan ana marakawin hina’itin boro hinarun.
34 — ausente —
34 Mata i biya ana hinow, mata gewasin biya etei boro marakawin. Baise mata kakafin biya etei boro nagugum.
35 — ausente —
35 Isan imih kwanakaifi gewas a marakaw biyamaim men kwaniwa’an nagugum.
36 T̃arraña ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe cohuen yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro, att̃oña c̈hennayaña yeyoc̈hro eʼñe ora allohuen Yompor poct̃ap̃ña att̃ochña yeñoteñ orrtatyeseʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen enten ña. Att̃oña eʼñech cohuen es yep̃aʼyen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ lampareñ eʼñe cohuen c̈hoyoʼtam̃peney att̃och eʼñe cohuen es yentyen. Allempopaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna yechecmetam̃pesnen.
36 Biya tutufin etei namamarakaw na’at, biya turin boro men nagugum. Baise na biya wanawanan tutufin etei namarakaw, ramef ana marakaw tafamaim in ekukusisiyar na’atube.”
37 Oʼ serrpareʼtatuanet Jesúspaʼ puesheñarrña fariseoneshaʼpaʼ huaʼñaʼnerran Jesús oʼch rrallmeʼchapreteñaʼ paʼpacllo. Allempo c̈hap Jesús allpaʼ beʼt̃osos anorros allchaʼ rrallmeʼchapretosan ñeñt̃ huaʼñeneʼ.
37 Jesu iti tur eo in sasawar ufunamaim, Pharisee orot ta kok i boro Jesu hairi hitan ana baremaim bay hitaa. Imih Jesu ifefeyan hairi hina ana bar hitit naatu bay aa ana efanamaim mare.
38 Ñeñt̃ña fariseopaʼ entenan Jesús att̃o ñapaʼ ama eʼpotaʼto ñeñt̃ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ. Ñehua, ñetpaʼ atet̃ yec̈henet, amach rrallmeʼchenetaʼpaʼ oʼch eʼpotaʼtyeset Partsocop. Ñeñt̃oʼmarña fariseopaʼ atet̃ cot̃apeʼch Jesúsocop:
38 Baise Pharisee orot Jesu i’itin i men ofafar i’ufunun an souwibo na bay aa ana efanamaim mare, imih Pharisee orot ana kasiy ra’at.
39 Partseshaʼña Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntatana ñeñt̃ atet̃ pena allohuen fariseoneshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otan ñeñt̃ huaʼñeneʼ:
39 Naatu Jesu iu, “Kwa Pharisee i a kerowas naatu a tew ufuhine kwa sasouwen, baise kwa dogor wanawanan i baribar kakafin naatu rougoy rabirabin.
40 C̈ha sottena ñerraʼm erraʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ ama es eñoteno. Amaʼt señoteñeña Yomporña ñeñt̃ yec̈hcatyeneʼ allohuen ñeñt̃ allpon yentyen arr patsro, ñeñt̃ aʼyot̃eʼtsaʼyen yeshot̃ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yec̈hcateʼ ñam̃a yeyoc̈her alloch eʼñe cohuen yoct̃apeʼchen oʼpono yeyoc̈hro.
40 Kwabikoko’aw! God biya ufunane wowowab na’atube biya wanawanan auman wowowab men kwaso’ob?
41 Ñerraʼm oʼch poʼñoc̈h soct̃apeʼcherr cohuen seyoc̈hro Yomporecop att̃ochña eʼñe cohuen seyoc̈hrocmañen es sapaʼyen att̃och seyenpaʼyeñ poʼpotantañ. Ñerraʼm atet̃chaʼ seperrapaʼ Yomporñapaʼ eʼñech cohuenareʼ enterres.
41 Imih a kerowas naatu a tew wanawanah abisa’awat tema’am yababan wairafih kwanitih hinaa, saise kwa a sawar etei boro hinigewasin.
42 ’Atarr llequëñtsoʼtsenes sa ñeñt̃es fariseoneshas t̃arroʼmar ama att̃eyeʼ sepeno ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas. Ora allohuen ñeñt̃ senarem̃ sepen amaʼt c̈hocma sapueñeñ Yompor allpon ñeñt̃ poctetsa ñocop—mentapan ñam̃a rudapan. T̃arraña añña ñeñt̃ nanac sherbets Yomporecop eʼñech pocteʼ es yepeññañ poʼpsheñeñ ñam̃a eʼñech cohuen yemorrenteña Yompor. Ñeñt̃ atet̃paʼ sañapaʼ ama soct̃apeʼcheñe amaʼt mamesha. Sapaʼ ñeñt̃ña sepalltena oʼch eʼñe atet̃ sep̃ohua. T̃arraña ñeñt̃ att̃o c̈hocma es sapaʼyen Yomporecop ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach secac̈hpatsche.
42 Yababan boro gagamin maiyow kwanab, kwa Pharisee sabuw! Anayabin kwa iti mint, rue, naatu adanafur afa God baitinin isan i men nuhi eburubur, mar etei ana mumusin God kwabitin, baise ma gewas naatu God ana yabow isan i nuhi eburubur, gewasin nati sawar i kwati’a’ait sawar afa auman kwatasinaf.
43 ’Atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes sa ñeñt̃es fariseoneshas t̃arroʼmar sapaʼ eʼñe sommoʼcheñot̃ atarr semneñ allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch eʼñe cohuen entenset. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ aña atarr semnen oʼch sanorrc̈haʼtyen judioneshaʼ poʼprahuo allecma anorryen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ enten allohuen acheñeneshaʼ. Ñam̃a sapaʼ aña atarr semnen allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch huom̃chaʼtenset puem̃chaʼnañot̃ ñerraʼm esempo sechopeñeʼchen t̃oñoʼmar allecma chopeñeʼchyen allohuen acheñeneshaʼ.
43 Yababan boro kwanab, kwa Pharisee sabuw! Anayabin kwa a kok gagamin i Kou’ay Bar wanawanah efan gewasih kwanabow kwanamare kwanama, naatu ahar hai efanamaim a kok gagamin i sabuw a merar hinay naatu hinakakaf.
44 ’Atarr llequëñets socop, t̃arroʼmar sapaʼ eʼñe att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ apampaña ñeñt̃ amach orrteno enot̃ all apamparet̃tena arromñat̃ oʼpono patso. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼpaʼ allach chopeñeʼchyenet all ama eseshaʼ eñotenaye oʼponopaʼ alloʼtsaʼyen arromñat̃ap all eʼñe chorren sosyaʼtsañ.
44 Yababan boro kwanab! Anayabin kwa i rah atamanih hai i’inanen en sabuw so’oba’e tafah hibat tereremor na’atube.”
45 Allempoña puesheñarr ñeñt̃ atarr etsotenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñañapaʼ atet̃ otan Jesús:
45 Ofafar so’obayan orot ta Jesu ibatiy, “Bai’obaiyenayan iti tur i’o i aki auman irabi.”
46 Jesúsñapaʼ atet̃ och:
46 Jesu iya’afut eo, “Kwa Ofafar Bai’obaiyenayah so’ob wairafi auman boro yababan kwanab. Anayabin bit gagamin na’in sabuw tuwabuh kwayara’ah hi’abar tun erarabih, naatu kwa i men kafa’imo uma ta baibais isan kwabitihimih.
47 ’Llequëñtsa ñam̃a socop t̃arroʼmar sa t̃eʼpaʼ sat̃omaten enot̃ ñeñt̃ atarr cohuen senten sa all pampaʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ ñeñt̃ muetsanatyeseʼt̃ ñeñt̃ satañneshañ sepeʼt̃.
47 Yababan boro kwanab! Anayabin dinab oro’orot kwa a’agir hirouw himomorob i hai rah kwama kwawowowab gaigiwas.
48 Sapaʼ eʼñe señoteññañ saʼtañneshañ att̃o ñetpaʼ muetsanacheteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ t̃arraña sapaʼc̈hoʼña ñeñt̃aña eʼñe pocteʼ senten sam̃a ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ eʼñe saʼcohuentam̃penanet all apamparet̃tenet.
48 Imih kwa i taiyuw kwakukubuna, abisa a’agir hisisinaf a baibasit kwabitin, dinab oro’orot a’agir hirouw himorob naatu kwa i hai rah kwawowowab.
49 ’Amaʼt Yompor ahuat̃, eʼñe pueñoteñot̃paʼ atet̃ oteʼt̃: “Napaʼ oʼch nemñe acheñeneshesho ñeñt̃chaʼ aʼm̃teneʼ neñoñ ñam̃a ñeñt̃ nellsensarneshaʼ nep̃aʼyen. T̃arraña patantarrña acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha muetsanatanet, poʼpotantaññapaʼ c̈ha cot̃areʼtyeset.”
49 Anayabin iti isan, God ana so’obamaim eo ‘Ayu boro dinab oro’orot naatu kob abarayah aniyafarih, afa boro hina rouw hina morob, afa boro bai’akir kakafin hinab.’
50 Att̃oña eʼñe allempot̃eñ ayec̈hcataret̃ta añ pats, ora allohuen ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ allpon ñeñt̃ amtsanatyesaret̃tatseʼt̃ ashataret̃etyeseteʼt̃ poʼrras, sañapaʼ allempot̃eñ eʼñe saʼyohuaret̃tena t̃emeʼttsen sa ñeñt̃es corretsa t̃eʼ.
50 Isan imih kwa sabuw iti boun kwama’am, God ana dinab oro’orot tafaram aneika hirouw himomorob ana baimakiy i boro kwa kwanab.
51 Eʼñe allempot̃eñ muetseret Abel t̃arrempohua allempo muetseret ñam̃a Zacarías ñeñt̃paʼ alla semtser Parets poʼponro puechaʼpetarot̃ alloʼtsen altar allot̃ecma sherbeteʼt̃ Yompor. Poʼñoc̈hcaʼye notenes añeneshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼ atarr ayohuaret̃tenet.
51 Abel ana rara’ika busuruf na Zechariah ana rara’amaim tit. Zechariah i Tafaror Baremaim iti sibor ana gem naatu Regah ana Bar Kakafiyin hairi hai founamaim hi’asabun morob. Imih anababatun a tur ao’owen kwa iti boun kwama’am iti sabuw hai baimakiy boro kwa kwanab.
52 ’Llequëñtsa socop ñeñt̃eschaʼ eʼñe etsotenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop t̃arroʼmar sapaʼ c̈ha seprratam̃peñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloch enteret ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h alloch queshperret. T̃arroʼmar amaʼt sapaʼ amacaʼye senteññañeña Yompor poʼcohuenña, ellonet̃paʼc̈hoʼña c̈hocma sepatareʼteñña poʼpotantañ ñeñt̃ eʼneneʼ Yompor poʼcohuenña.
52 Kwa Ofafar Bai’obaiyenayah so’ob wairafi. Yababan boro kwanab. Anayabin etawan botawiyin run so’ob bain ana tufatan i kwa kwabobotan, naatu kwa iti bar i men kwakokok boro kwarun so’ob kwanab, baise sabuw afa run so’ob bainamih tisisinaftobon kwa i hai ef kwahirihir.”
53 Allempoña ñetpaʼ eʼñe paʼtsrreʼmueñot̃ atarr es aʼp̃t̃oʼtareʼtyeset Jesús.
53 Jesu efan nati bihamiy ana veya’amaim Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee yah so’ar hiu kwanikwaniy naatu baibatebat moumurih na’in hibow hitit hibabatiy,
54 Ñetpaʼ añ atarr eʼnenet att̃och otatseʼtachet allochñapaʼ ñatoʼ poʼtatseʼtateñot̃etpaʼ att̃och otteñeʼcheñet.
54 naatu hikubibiruw na’atube abisa tao kakaf na’at saise ubar hititin hitafatum isan.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.