Hebreus 10
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ judioneshacop, ñeñt̃paʼ ama eʼñeyeʼ cohuenteno ñeñt̃ atet̃ cohuentena t̃eʼ ñeñt̃ orrtatosnay Cristo. Añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ ñeñt̃paʼ aña tomaʼntena ñeñt̃chaʼ eʼñe poʼñoc̈h cohuenetuerrtsa ñeñt̃chaʼ orrterrtsa tsapat̃onet̃. Ñeñt̃oʼmarña añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ aʼcohuentatanoña acheñeneshaʼ amaʼt puesheñarra ñeñt̃ muenenayeñ oʼch yemtenanañ Yompor. Amaʼt c̈hocma muetsaʼyesetañeʼt̃ eyarrac̈hno poʼchñarecop eʼñe atet̃ oteneñ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ eʼñe aʼcohuentatanoña acheñeneshaʼ. Amaʼt pat̃eʼtets char c̈hocma muetsaʼyesetañeʼt̃ ñeñt̃ Yomporecop, ñeñt̃paʼ ama eʼñeyeʼ aʼcohuentataneʼt̃eña acheñeneshaʼ Yomporecop amaʼt puesheñarra ñeñt̃ muenenayeñ oʼch yemtenanañ Yompor.
1 Moses ana ofafar hibi’ufunun i sawar gewasin boro uf hinan ana itinin, men yabin anababatun bi’obaiyihimih. Ana’an nati isan kwamur etei matan hiyi sibor yumatan ta’imon, na baiyubin God kwafirin isan hisisibor, wanawanah hai kakafin men kafa’imo kukusouwimih.
2 Ñerraʼm eʼñe poʼñoc̈h aʼcohuentatenaneñña acheñeneshaʼ esoʼmart̃eʼña oʼch alla muetsereterrña poʼpoñec̈hno shonteʼ eyarra. Ñerraʼm poʼñoc̈h aʼcohuentatenaneñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyeneʼ sosyaʼtsañ pueyoc̈hreto, esoʼmart̃eʼña alla yerpapaʼtaterraneteʼt̃ña poʼchñaret ñeñt̃ pueyoc̈hroʼtsaʼyenet.
2 Baise nati siboromaim takukusouwih na’at, nati sibor boro hitihamiy. Anayabin kwafirenayah hisisibor ana veya hai kakafin tutufin etei mar moumurih ina’in isan mar ta’imon kusouwih. Naatu dogoroh naniyan hitatatam hai kakafih etei i sawar.
3 T̃arraña poʼñoc̈h epayeʼ yerpapaʼtaterraneteʼt̃ña poʼchñaret. Eʼñe pat̃eʼtets char allempopaʼ oʼch alla muetserreterr eyarrac̈hno añecop ñeñt̃ att̃o yerpapaʼtaterraneterr poʼchñaret.
3 Baise nati siboromaim kwamur etei nuhih ekukusib i bowabow kakafin wairafih.
4 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ eyarra poʼrraspaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ ahuanmam̃perryeña yoʼchñar amaʼt toro poʼrras amapaʼ cabra poʼrras.
4 Anayabin cow orot naatu goat hai rara’amaim men karam boro bowabow kakafih tabosairen.
5 Ñeñt̃oʼmarña Cristopaʼ atet̃ otosan pompor allempo acheñetos arr patsro ñeñt̃paʼ atet̃ ot:
5 Isan imih Keriso tafaramamaim namih Tamah isan eo, “O men kukokok sibor o siwar, imih ayu biyau ibogaigiwas,
6 Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ ama añeyeʼ atarr p̃ocshatenaye att̃o chamuenet eyarra p̃ocop amapaʼ allempo muetsanatenet eyarra ñeñt̃ poʼchñarecpuet.
6 bobaituw gem yan hirouw te’aa naatu bowabow kakafin notawiyen isan sibor teya’ay, o men kubiyasisir.
7 Ñeñt̃oʼmarña Nompore t̃eʼ napaʼ oʼch notap̃: “Napaʼ añecopña nohuapa arr patsro att̃och netsotosnap̃ ñeñt̃ atet̃ pemnen p̃a, ñeñt̃ eʼñe atet̃ anaret̃ peñoño nocop.” Arrpaʼ allohua atet̃ otan Cristo pompor.
7 Imih ayu ao, “God ayu iti, a notamaim abisa kukokok na’atube kuo asinaf, a Bukamaim isau i’o hikirum inu’in na’atube.”
8 Ñehua, ñeñt̃ atet̃ ot Cristo arr ñeñt̃paʼ att̃o Yomporpaʼ ama añeyeʼ mueneno eyarra ñeñt̃ amtsaret̃tetsa ochñartsocop att̃och coshateñet ña. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ es apaʼyenet ñocop ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama ñeñt̃eyeʼ eʼneno ñeñt̃chaʼ coshateneʼ amaʼt ñeñt̃ achamaret̃ ñocop amaʼt ñam̃a ñeñt̃ amtsaret̃tetsa ochñartsocop. Ñeñt̃ ora añec̈hno ñeñt̃ atet̃ naneʼt̃ Moisés poʼñoñ atet̃chaʼ es apueñet Yompor, t̃eʼña ñeñt̃paʼ ama coshatenano Yompor; atet̃ oten Cristo.
8 Wantoro’ot eo, “Sibor naatu siwar o bobaituw gem yan hirouw te’aa naatu bowabow kakafih notawiyen isan tisisibor, o men kubiyasisir.” Basit sabuw i ofafar eo na’atube tisisinaf baise o a naniyan i men ebibasit naatu men kubiyasisir.
9 Elloña ñapaʼ atet̃ oten, “Napaʼ añecopña nehuapa Nompore, oʼch netsotosnap̃ ñeñt̃ atet̃ pemnen p̃a.” Ñeñt̃paʼ añ eñotatosey, ña aʼhuañatoseʼ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ att̃o muetseteʼt̃ eyarra poʼchñarecop. Att̃oña ñapaʼ nosan poʼñoñ ñach rromosets yoʼchñarecop.
9 Imaibo eo, “Ayu iti God, abisa kunotanot na’atube anasinaf.” Imih God sibor atamanin ya’asair naatu sibor boubun bai na efanin yai.
10 Ñeñt̃oʼmarña Jesucristopaʼ pomosa ñañeña yoʼchñarecop. Amaʼt parrocha rromapaʼ ñeñt̃paʼ allohuenacpay. Att̃o ñapaʼ etsotenan ñeñt̃ atet̃ muenen Pompor yañapaʼ eʼñe aʼcohuentaterrey Partsocop.
10 Naatu God ana kokomaim Jesu Keriso na it etei ata kakafin isan mar maumurih na’in efanin mar ta’imon maiyow, i taiyuwin biyan siboromih yai, ata kakafinane kusouwit tana biyat kakafiyin matar.
11 Ñam̃a ñeñt̃ cornaneshatyets judioneshacop ñet pat̃eʼtets yet̃paʼ c̈hocma t̃enet all altaro allot̃ecma sherbeñet Yompor allecma muetsanaterretañeʼt̃ eyarrac̈hno ñeñt̃ ochñartsocop. T̃arraña amaʼt amtsaret̃tenañpaʼ amach errot̃enot̃ ahuanmanoña ochñarets.
11 Firis veya matan hiyi hibat kwafiren ana ef eo na’atube bowabow kakafin notawiyen isan sibor yumatan ta’imon hiya’iyai. Baise men kafa’imo nati siboromaim bowabow kakafih kusouwimih.
12 T̃arraña Jesucristopaʼ eʼñe parrocha pomuerra eʼñe ñañeña ñach amtsaret̃terrtsa ochñartsocop. Amaʼt parrocha rroma ñeñt̃paʼ allohuenacop eʼñech errponohuañenacop. Allempoñapaʼ oʼ alla anorruerr Pompor poʼcohuenrot̃ allña partsotuerr.
12 Baise Keriso na sibor mar ta’imon maiyow yai, bowabow kakafih etei bosairen, naatu yen God uman asukwafune mare ema’am.
13 Allot̃ña cohuenan allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ esempohuañenpaʼ aʼmchechatuerranetchaʼ.
13 Yen mamare ana veya’amaim na iti boun titit, i ma ekakaif God ana kamabiy sabuw nabow anamaim naya isan.
14 Jesucristo allempo pomuerra ñañeña, ñapaʼ eʼñe etsotatuerrnay att̃och eʼñe aʼcohuentaterrey Partsocop. Amaʼt parrocha rroma ñeñt̃paʼ eʼñe allohuenacop amaʼt ahuat̃ot̃eñ errponohuañenacop añecop ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets.
14 Anayabin Keriso na taiyuwin biyan mar ta’imon sisibor ana veya it iyabowat bowabow kakafinamaim tama’am wanatowan ana kouksouwen itit, naatu kubaituturit tana God ana sabuw tamatar.
15 — ausente —
15 Anun Kakafiyin wantoro’ot it isat kukurereb ana tur i iti,
16 — ausente —
16 Regah eo, “Mar boro enan obaibasit sabuw isah boro iti na’atube ana sinaf, au ofafar etei boro dogorohimaim anayai naatu hai notamaim ana kirum saise hinanot hini’ufunun.”
17 Ellonet̃paʼ atet̃ oteʼt̃ allempo:
17 Naatu iban eo maiye, “Hai bowabow kakafih naatu hai sinaf kakafih boro men ana notamih.”
18 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ att̃o Yomporpaʼ oʼ peretnaʼhuerrnay yoʼchñar amach alla yerpuerrnayeʼt̃e ñeñt̃oʼmarña amach alla es yemtserreʼt̃e ñeñt̃ yoʼchñarecop.
18 Imih ata bowabow kakafih naatu ata sinaf kakafih etei bosairen naatu sibor ya bowabow kakafin notawiyen auman i sawar.
19 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ yeñoteñ eʼñe pocteʼ yocop eʼñe ya yec̈horeʼteñot̃ Yomporpaʼ eʼñech yeyemteña eʼñe atet̃ ñerraʼm yamoʼts yeyemtena eʼñe allameʼtets. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ yebeʼt̃err eʼñe allohuanen Parets poʼponro all poʼprahuo atet̃ peʼt̃ ahuat̃ cornaneshaʼ ñeñt̃ beʼt̃ostseʼt̃ ñapuet̃ ñeñt̃ anmayeʼt̃ eyarra poʼrras all, t̃arroʼmar t̃eʼña att̃o oʼ rroma Jesucristo yocop, poʼrrasña ñeñt̃ña eʼñe yaʼpoctaterreʼña ya att̃och yeʼñoranaʼtera amaʼt ñeñt̃ atarr Parets.
19 Isan imih taitu, Jesu morob ana rara rara’iy ana maramaim it Sis Kakafiyin Kakafiyin anababatun run isan ana obaibasit i tabai, imih tana’abar totofar tanan tanarun.
20 Poʼñoc̈h Jesucristo eʼñe ña poʼchtsot̃ orrtaterrnay poʼpoñ etserra att̃och yapaʼc̈hoʼña oʼch yec̈hapam̃pera Yompor att̃och yeʼñoranaʼtera. Ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen att̃och yeyemteña eʼñe poʼñoc̈h. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñerraʼmrrat̃eʼ Cristopaʼ oʼ c̈hapaterrey allohua yottam̃peññañet besmo Parets poʼponro all poʼprahuo.
20 Naatu run isan Jesu etawan boubun botawiy, yawas ana ef anababatun, naatu faifuw hitaiy re efan kakafiyin anababatun hir inu’in i Jesu biyan it isat momorob ana maramaim ef botawiy.
21 Jesús t̃eʼpaʼ yeñoteñ ñeñt̃ña atarr Yecorneshar yepen ñeñt̃ c̈hets Yompor paʼpacllo, ñapaʼ allña am̃chaʼtaret̃etuerra Yomporepahuo añecop allohuen ñeñt̃ pueyochreshac̈hno pen Parets.
21 Naatu boun it ata firis gagamin God Ana Bar wanawanan sabuw tutufin etei ekakaif.
22 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe yeyemteñot̃paʼ amach yem̃chaʼnañot̃ayaya yec̈horeʼteñe. Eʼñepaʼchña yeñmañeshaʼ yeyoc̈hrocmañen yec̈horeʼteñ, t̃arroʼmar Cristo poʼrrasoña oʼ aʼcohuentaterrnay yeyoc̈her att̃o t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe cohuen yoct̃apeʼchyerr, amachña alloʼna yerpapaʼtatnenye yoʼchñar. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena att̃o yapaʼ eʼñe cohuen apataret̃ey oño ñeñt̃ poctetsa Partsocop.
22 Isan imih dogorot tutufin etei ere baitumatum auman tanan taniyubin Tamat God sisibinamaim tanabat. Anayabin ata not kakafih ana biya’ohowane etei kusouw, naatu biyat auman harew matan koumedarinamaim ikifuw.
23 C̈hocmuepaʼchña yecueñña ñeñt̃ yeyemtena allochñapaʼ aʼqueshp̃aterreychaʼ, amuepaʼchña c̈ha yeʼcharrtatatstenoña yeyoc̈her t̃arroʼmar Yompor ñapaʼ c̈hocmach aʼpoctaterrnay poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney.
23 Baitumatum iti tabai nuhit fot tama isan ta’orereb i tanabukikin tanama, anayabin God ana omatanen etei isah i ebobosunusunub.
24 Ñam̃a añepaʼchña eʼñe cohuen yeʼnen att̃och yeyenpannena allohueney allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen yeyc̈hen morrentannaʼteñets ñam̃a eʼñech cohuen es yeyenpannena.
24 Imih taiyuwit wanawanatamaim taituwat bairi taninuwatet tanibaibaisbonen, naatu yabow itinin auman tanasinaf bowabow gewasin tanabow.
25 Ñam̃a c̈hocmuepaʼch yesen all c̈hocma yapc̈hena eʼñe yameʼñeñot̃ Cristo. Amachña att̃a yep̃atsto ñeñt̃ atet̃ pena poʼpotantañ ñeñt̃ ama huetso allecma yapc̈hena. Añchaʼña atet̃ yepena allempo yapc̈hena eʼñech cohuen yoct̃apeʼchatannena Yomporecop. Elloña t̃eʼpaʼ c̈hocmach yapc̈hena ñeñt̃ nanac cohuentetsa yocop t̃arroʼmar yeñoteñ t̃eʼpaʼ oʼ c̈herrmoch allempoch huerra Yepartseshar Cristo.
25 Men sabuw afa baita’ay hikwahir bar tema’am na’atube tanasinaf ata kou’ay tanihamiyimih, baise taiyuwit koufair tanitit aumetawat tanabow, anayabin Regah na isan ana veya i na ekakabom.
26 T̃arroʼmar ñerraʼm oʼ yeñoter poʼñoc̈h Cristo rromats yocop att̃och aʼqueshp̃aterrey ñam̃a ñerraʼm ñeñt̃oʼ yameʼñerra t̃arraña ñerraʼm alloʼna yesen ochñaʼtareʼtnomuets eʼñe ya yemneññot̃paʼ allempopaʼ amach eñalleña ñeñt̃chaʼ rromuerrtserr poʼpocheño ñeñt̃chaʼ yetsaʼterroyerr ello yoʼchñar.
26 Baise it turobe ana so’ob i hini’obaiyit tanasoso’ob ufunamaim bowabow kakafih sinaf isan tanayakitifuw tanama tanasisinaf na’at, a tur ao’owen bowabow kakafin ana sibor men ta ema’am.
27 Ñeñt̃ alloʼna sets ochñaʼtareʼtnomuets añach oʼpaterrahuet coñcheñets ñeñt̃ atarr am̃chaʼnoc̈htetsa ñeñt̃ara Yompor poʼyoroc̈henña ñeñt̃ tsoʼpaʼ eʼñech eʼnuerran allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ Yompor.
27 Baise nati efanin it boro birumaim tanama baibatiyen ana veya tanakaif, naatu ana’ar fofor wairaf auman tanakaif, nati wairaf i sabuw iyab God isan tibikamabiy boro na’arahih!
28 Ñehua, ahuat̃ ñerraʼm eñall amaʼt puesheñarra ñeñt̃ at̃pareʼtayeʼt̃ Moisés poʼñoñ, ñerraʼm eñall epsheña amapaʼ maʼpsheña ñeñt̃chaʼ aʼmet̃am̃peneʼ ñeñt̃ña at̃parñat̃paʼ ahuoʼch muetse allohuen acheñeneshaʼ. Amaʼt puesheñarrapaʼ amach eñalleña ñeñt̃chaʼ morrentaya.
28 Nati ana veya’amaim sabuw iyab Moses ana ofafar hi’a’astu’ub orot rou’ab o tounu hi’itih hina baibatiyenayan orot matah hikukurereb mutufor himomorob baiwan babanih en.
29 Elloña ñeñt̃ ama esoyeʼ entenaye Yompor Puechemerpaʼ atarrchaʼ nanac aʼcoñchataret̃terret. Elloña poʼrras ñeñt̃chaʼ aʼcohuentaterrahuetañ Partsocop ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama esoyeʼ enteñeto amaʼt ñeñt̃ errasatser ñeñt̃ etserra aʼpoctatañtetsa. Elloña amaʼt Yompor Puecamquëñ ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈hach sasareʼteññañet ñeñt̃ara Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ morrenterrahuetañ att̃och chorrerranetañ. Amaʼt señoteñeña elloña atarrchaʼ nanac acoñchataret̃terra ñeñt̃ atet̃ atarr tsenaʼteneʼ Yompor Puechemer.
29 Kwanotanot orot yait God Natun nab urar nararauwariy ana baimakiy boro kikimin nab? Naatu obaibasit ana rara’amaim i ana kakafin kukusouw nab ni’ib anayabin en nao, naatu Anun Kakafiyin manaw kabeberayan nigigim isan tur kakafih nao. Kwanotanot nati orot ana baimakiy boro kikimin nab?
30 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ Yomporña atet̃ otets: “Napaʼ ñeñt̃enchaʼ coñchaterrahuet, napaʼ ñeñt̃enchaʼ tsaʼtaterrahuet.” Elloñapaʼ atet̃ oten Yompor: “Napaʼ ñeñt̃enchaʼ otteñeʼcherrahuet att̃ochña necoñchaterranet amaʼt ñeñt̃ neyochreshac̈hno nepeneñ.”
30 Anayabin it etei tur iti na’atube eo i taso’ob, “Ayu boro sa anabow naatu aniwayow,” naatu eo maiye, “Regah boro ana sabuw nibatiyih.”
31 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ atarr yoroc̈henoʼtsen amaʼt allohuen ñeñt̃ aña oʼpatenaya ñeñt̃ poʼyoroc̈henña pen Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye.
31 God wanatowan ma’ama’anin na’of nabuwi uman wanawanan inarur boro kakafin kakafin anababatun inab.
32 T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas, oʼch alla seyerpuerra atet̃ sep̃a ahuañmoʼcha allempo eʼñe errtes eñoterreʼ poʼñoc̈h Cristepaʼtña aʼqueshp̃atañ. Ñeñt̃paʼ allempo ñanom aʼpuetarsam̃p̃saret̃ta seyoc̈hro soct̃ap̃ña. Allempopaʼ amaʼt atarr amueroc̈htataret̃eseñ sañapaʼ eʼñe saʼhuantaʼhuanom paʼnamen topateñtsoc̈hno ñeñt̃ setantyesoya; ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ sapaʼ c̈ho atarr sec̃llarena.
32 Kwananot boubuntoro’ot God ana marakaw kwabaib ana veya’amaim, biyababan moumurih na’in kwabai, baise a baitumatum kwabukikin kwabat.
33 Patantaʼttsospaʼ atarrcaʼye cheʼtatsetaseteʼt̃ eʼñe alloʼtsaʼyen allohuen acheñeneshaʼ. All atarr saʼmueroc̈htataret̃ta. Elloña ñerraʼm esempo mueroc̈htateñet poʼpotantañ samoʼtseshaʼ sapaʼc̈hoʼña c̈hocmach semueroc̈htapretaneteʼt̃.
33 Veya afa sabuw etei matahimaim tur kakafih hi’uwi naatu hirukoukuwi biyababan hit, afa turanah tur kakafin hi’uwih biyababan hibaib wanawanah kwarun bairi hai biyababan kwabai.
34 Poʼñoc̈h ñeñt̃ arrmanataret̃tatseʼt̃ oʼch ayottam̃p̃saret̃tet, sañapaʼ eʼñe sellcapreteñot̃anetpaʼ c̈hocmach eʼñe cohuen seyenpuenanet. Amaʼt allempo puerratam̃p̃satsreʼtaseʼt̃ ñeñt̃ seʼmoñeʼtyesayeʼt̃, sañapaʼ eʼñech socsheñeshaʼ saʼhuantenanet. T̃arroʼmar sapaʼ señoteñ oʼ secherr ento ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ att̃o sherbenes sechatser, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama aptsaño.
34 Sabuw afa dibur hima’am hai biyababan bairi kwafaram kaununub kwaitih, sabuw afa hiyayakiyi yasisiramaim kwaihamiyih hiyakiyi. Anayabin kwa kwaso’ob sawar gewasin naatu wanatowan sawar boro uf hinan.
35 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ oʼch alla noterrserr, amach alla sequec̈hpatsterrñañe ñeñt̃ att̃o atarr seyemteña Cristo t̃arroʼmar Yomporpaʼ ñachña atarr cohuen setsaʼterraya.
35 Isan imih a baitumatum men naririm, baise kaufair kwanab kwanabat kwanan yomaninamaim boro a baiyan kwanab.
36 T̃eʼ sapaʼ aña sepalltena att̃och eʼñe acop̃a saʼhuantaʼhuanom ñeñt̃ atarr echarr sentyen, att̃ochña alloʼnach sesen p̃aʼyesnomueʼ ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor, att̃ochña Yomporpaʼ apuerreschaʼ ñeñt̃ eʼñe atet̃ otenes.
36 Yate nanub kwanitafofor kwanatit God abisa ekokok kwanasinaf, abisa eo’omatani boro nit.
37 T̃arroʼmar yeñoteñ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ Cristocop atet̃ oten:
37 Anayabin,
38 T̃arraña Yomporpaʼ atet̃ oten:
38 Baise au orot menatan ana ef mutufurin boro baitumatumamaim nama, naatu au’uf nabatabat na’at ayu boro men aniyasisir.”
39 T̃arraña yapaʼ ama att̃eyayye ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃chaʼ puerram̃perraya Yompor ñeñt̃chaʼ chenquërrtsa. Yapaʼ añeycaʼyeña ñeñt̃eychaʼ c̈hocma yemterraya Yompor ñeñt̃eychaʼ aʼqueshp̃ataret̃terrtsa eʼñe yecamquëñohuen.
39 Baise it men sabuw iyab au’uf hibat gurugurusen hibaib na’atube’emih, it i baitumatumayah boro yawas tanab.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Hebreus 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.