Atos 4

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Allempoña serrpareʼtatenanet Pedro epuet Juanpaʼ machayot̃a huac̈haʼtoña aʼm̃chaʼtaret̃neshaʼ. Oʼ huapa cornaneshaʼ, huapa ñam̃a guardia paʼm̃chaʼtaret̃er ñeñt̃ cohuam̃peneʼ Parets paʼpaquëll. Oʼ huapoña ñam̃a saduceoneshaʼ ñeñt̃ otets eʼñe ñet poct̃ap̃ñot̃paʼ amach errot̃enot̃ yetanterro.
1 Firis afa naatu Tafaror Bar gagamin kaifenayah hai ukwarih, Sadducee bairi hiyen hina Peter, John hairi hibat sabuw hai tur hi’owen biyah hitit.
2 Oʼ huac̈haʼtetpaʼ c̈ha eʼmoñeʼtoset, t̃arroʼmar Pedro ñam̃a Juanpaʼ añ serrpareʼtatenan acheñeneshaʼ att̃o ñerraʼm eʼñe yameʼñera Cristo amaʼt yerroma, yameʼñeñot̃paʼ yetanterrach.
2 Ya so’ar yen bufutih, anayabin Peter John hairi sabuw hi’obaiyih hio, “Sabuw karam boro morobone hinamisir maiye, Jesu morobone mimisir maiye na’atube.”
3 Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ oʼ arrmaret̃tet epsheñoʼmaret, abeʼt̃aret̃tet cárcelo. Allempopaʼ oʼ ellerren ñeñt̃oʼmarña tsapat̃ach aʼp̃t̃oʼtyesaret̃tet errot̃enot̃t̃eʼ serrpareʼtenet atet̃.
3 Peter, John hairi hibuwih hifatumih hin dibur bar hiyariyih imaim hi’in, anayabin veya re mar fo.
4 T̃arraña amaʼt atet̃ ap̃aret̃tetpaʼ añña ñeñt̃ eʼmueʼ atet̃ serrpareʼtatanetpaʼ shonteʼ ameʼñyet. Allempoña ñeñt̃ ameʼñetsa ahuañohuenpaʼ oʼ c̈hap allempo amnaroch mil ñeñt̃ ameʼñatsa.
4 Baise sabuw iyab nati rou’ay gagamin wanawanan hima binan hinonowar, hitumatum naatu orot nati kou’ay wanawanan hibiyab yena 5,000 bai.
5 Tsapat̃ñapaʼ oʼ apc̈ha am̃chaʼtaret̃neshaʼ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ penet amaʼt ñam̃a ñeñt̃ etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñeñt̃paʼ arr apc̈het eʼñe alla Jerusaléño.
5 Marto marauman sabuw hai bonawiyenayah, ai’in naatu Ofafar bai’obaiyenayah etei Jerusalemamaim kou’ay hibai.
6 Allempopaʼ alloʼtsen ñam̃a corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Anás. Alloʼtsen ñam̃a Caifás, ñam̃a Juan, ñam̃a Alejandro ñam̃a poʼpoñec̈hno am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecma corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃.
6 Annas Firis Gagamin na nati’imaim, Kaiafas hairi, John, Alexander naatu orot afa iyab Firis Gagamin ana nibur wanawananamaim hima’am auman hina.
7 Allempoña eʼñe apc̈haʼhuetpaʼ huapachet Pedro ñam̃a Juan eʼñe all apc̈hena am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Allempoñapaʼ aʼp̃t̃oʼtaret̃tet epsheñoʼmaret. Atet̃ otanet am̃chaʼtaret̃:
7 Peter John hairi hibuwih hina nahimaim hibat naatu hibusuruf hibabatiyih hio, “Kwa mi’itube kwasinaf orot igewasin? Naatu fair menane kwabai iti kwasinaf? O yait wabinamaim kwasinaf?”
8 Allempoña Pedro eʼñe ahuamencat̃ puepeñot̃ Parets Puecamquëñpaʼ atet̃ otanet:
8 Imaibo Peter Anun Kakafiyin iwanasum batabat iyafutih eo, “Sabuw bonawiyenayah naatu regaregah ai’in.
9 Sapaʼ att̃o saʼp̃t̃oʼteney errot̃enet̃t̃eʼ oʼ yep̃a ya cohuen añecop ñeñt̃ mueroc̈htetsa, ñam̃a att̃o saʼp̃t̃oʼteney errot̃enot̃t̃eʼ oʼ yaʼcrrater,
9 Aki kwa’afi orot an kafikafirin biyanamaim sawar gewasin iti matar kwa’i’itin isan naatu mi’itube bigewasin isan kwabibatiyi,
10 ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch seʼm̃ñoten att̃och neñotatas sa amaʼt ñam̃a allohuen israelneshaʼ. Eʼñe añ Jesucristo ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ, ñeñt̃ña ña poʼhuamencot̃ t̃eʼpaʼ arr t̃en eʼñe huomech, ñeñt̃ ahuaña c̈ha echarrtena. Añ ñeñt̃ara Jesús sañapaʼ c̈haña secorsoʼtam̃pes att̃och rroma. T̃arraña Pomporpaʼ oʼ tantater amaʼt rroma.
10 i boro iti na’atube atao, kwa naatu sabuw tutufin etei Israel wanawanan kwama’am kwataso’ob, orot boun iti namaim biyan tutufin etei igewasin ebatabat, i Jesu Keriso Nazareth mowan kwabai onaf afe’en kwa’asabun naatu morobone God bora’ah maiye mimisir i wabinamaim iti orot yawas.
11 Sapaʼ c̈ha sottena atet̃ ñerraʼm acheñ ñeñt̃ t̃omateneʼ pocoll. Ñeñt̃ña acheñ ñeñt̃ t̃omateneʼ pocollpaʼ c̈ha huaporeʼtan mapueʼ ñeñt̃ nanac sherbets, t̃arroʼmar ama es c̈hapahueto pueyoc̈hro. T̃arraña Jesúspaʼ amaʼt att̃eñ ñerraʼm mapueʼ ñeñt̃ ahuaporeʼtaret̃ ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃ña nanac sherbets atet̃ ñerraʼm mapueʼ alloch orratet pocoll nanac echarr.
11 Iti orot isan Bukamaim hikirum hio,
12 Poʼpsheñeñpaʼ ama eñalle alloch yequeshperra, t̃arroʼmar ama eñalle poʼpsheñeñ ñeñt̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ yec̈horeʼt att̃och oʼch aʼqueshp̃atey. Amaʼt ora erracmañen añe patsro ama eñalle att̃och yequeshperra, ñapt̃aña Jesús. Ñeñt̃paʼ allohua atet̃ otanet Pedro.
12 Yawas boro men yait ta biyanamaim tanatita’ur, anayabin tafaram tutufin wanawanan men yait ta wabin nati na’atube ema’ama boro imaim niyawasitamih.”
13 Añña Pedro ñam̃a Juanpaʼ ama puem̃chaʼnañot̃eyeʼ eñoseto. Amaʼt mameshapaʼ ama mechaʼteneto. Allempoña am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ oʼ eñochet ama puem̃chaʼnañot̃eyeʼ eñenetopaʼ ñetpaʼ atet̃ otet:
13 Naatu Peter John hairi hibitafofor hi’itin ana veya hi’inanih iti orot i kirumatih, orot maiyow bar ma’anih, naatu hifofofor men kafaita, imaibo hi’inanih hiso’ob iti orot i Jesu bairi hima hireremor.
14 Añña ñeñt̃ correrrtsapaʼ ñapaʼc̈hoʼ eʼñe alla t̃en allameʼtets. Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ ama errot̃enot̃ cheʼptareʼtaneto.
14 Naatu iban maiye orot hibiyawas i bairi hibatabat hi’i’itin hai tur etei sawar.
15 Allempoñapaʼ mueñerranet aʼyenet̃. Allempoña am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ serrpareʼtatannaʼtet eʼñe ñañeñeta.
15 Imih hi’uwih Kaniser hai efan hihamiy ufun hitit naatu i taiyuwih hibabatiyih ef hinuwet hio.
16 Atet̃ otannaʼtyeset:
16 “Abisa boro tanasinaf iti orot isah? Sabuw etei Jerusalem wanawananamaim tama’am hiso’ob iti sawar gagamin ta hisinaf, naatu it boro men karam tanibun wa’irimih.
17 T̃arraña amaʼtchaʼ ama errot̃ yep̃anetopaʼ t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch yecheʼptareʼtyesanet oʼch yotanet amach alloʼna serrpareʼtnenetoña ñeñt̃ atet̃ pena Jesús. T̃arroʼmar yapaʼ ama yemno allohuen acheñeneshaʼ oʼch eʼmareʼtaret̃etuet ñeñt̃ atet̃ penet t̃eʼ ñet arr. Oʼch yotanet amaʼt puesheñarra acheñ amach serrpareʼtatatscheto.
17 Baise iti sawar tasasar tit sabuw wanawanah run isan, it boro tana’otanih naatu tanimatnuwih iti orot wabinamaim men sabuw hini’obaiyihimih.”
18 Allempoñapaʼ alla agotaret̃terret. Atet̃ otaret̃tapuerret eʼñe echeʼc̈harro, atet̃ otet:
18 Imaibo hi’af maiye hirun naatu hiofafarih Jesu wabinamaim men hinabinan naatu men yait ta hini’obaiy maiye’emih.
19 Allempoña Pedro ñam̃a Juanpaʼ atet̃ otanet:
19 Baise Peter, John hairi hi’awar foten hio, “Kwa taiyuw kwafufun kwa’itin, God nanamaim kwa fana anabaib i gewasin o God fanan anabaib i gewasin?
20 Yapaʼ amach errot̃enot̃ yemmo. Añña pocteʼ c̈hocmach yaʼpot̃a ñeñt̃ oʼ yentua ñam̃a ñeñt̃ oʼ yeʼmua.
20 Aki taiyuwi abistan a’itin naatu anonowar iti tur boro men anihamiy.”
21 Allempoñapaʼ att̃a cheʼptareʼtuapuenanet poʼpocheño, allot̃ñapaʼ aʼrroyaret̃tenet. Am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ amaʼt mueneñetañ oʼch castiganetañpaʼ t̃arraña ama errot̃eno, t̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe pocteʼ enteñet. Acheñeneshaʼpaʼ nanac ayeʼchoc̈htatoñet Yompor añecop ñeñt̃ oʼ entuet att̃o Yompor orrtatanet poʼpartsoña.
21 Obiruwen tur afa hio ufunamaim hibotaitih hin, baikwatutunen ana ef men ta ma’am boro hititih, anayabin sabuw etei’imak abisa mamatar isan God hibobora’ara’ah.
22 T̃arroʼmar añ yacma ñeñt̃ oʼ correrrapaʼ ñapaʼ oʼ paʼtatsoch c̈harraʼ poʼcharña.
22 Naatu orot nati yayawas ana kwamur i 40 tafanamaim.
23 Allempoña aʼrroyeret Pedro ñam̃a Juanpaʼ ahuanmuet alloʼtsen ñeñt̃ parro ameʼñenet. Allempoña c̈hapuet allpaʼ serrpareʼtatosanet atet̃ otanet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ penet.
23 Hibobotaitih ufunamaim Peter, John hairi hin hai sabuw biyah firis ukwarih naatu regaregah ai’in mi’itube hi’u’uwih etei hai tur hi’owen.
24 Allempoña serrpareʼtatuosetpaʼ ñetña allohuenet parropaʼ oʼ maʼyocheret Yompor. Puemaʼyocheñot̃paʼ atet̃ otet:
24 Iti hinonowar etei’imak auta’imon yoyobanamaim fanah hibora’ah God isan hio, “Regah fair matuwanin, mar, tafaram naatu riy baimatarenayan, naatu wanawanahimaim sawar etei auman ana baimatarenayan.
25 Ahuat̃ yatañ Davidpaʼ nanac sherb̃apeʼt̃. Eʼñe Pecamquëñot̃ peʼñoracheʼt̃, ñeñt̃oʼmar atet̃ oteʼt̃ ña ahuat̃:
25 Anun kakafiyinamaim a’akir orot, aki uwai David awanamaim eore eo,
26 Ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa arr patsro ñetpaʼ apc̈het att̃och oʼpachet Yompor, oʼpachet ñam̃a ñeñt̃ llesensaʼ ñeñt̃ara Cristo. Añpaʼ allohua atet̃ oteʼt̃ David ahuat̃.
26 Tafaram ana aiwob baiyow isan teyayabuna,
27 — ausente —
27 Turobe Herod, Pontius Pilate hairi Ufun Sabuw naatu Israel sabuw bairi iti bar merar gagaminamaim hibobaita’ay o a Roubininenayan orot wabin Jesu, o a’akir wairafin kakafiyin isan hiyakitifuw.
28 — ausente —
28 Iti sabuw i marasika o a kok abisa mataramih a fairamaim iyayakitifuw i nonowatin hisinaf emamatar.
29 Amaʼt t̃eʼpaʼ Yompore peñoteney ñetpaʼ nanac mueneñet oʼch yoreʼtameʼtyet yam̃a. T̃eʼpaʼ oʼch yenamap̃ ahuamencat̃ pep̃aʼyepaʼch ñeñt̃ey t̃orretsa p̃ocop att̃och amach yem̃chaʼtatsto. Eʼñepaʼch huomencocma yeserrpareʼtonap̃ peñoñ.
29 Naatu boun Regah, aki teo’obiruwi kunowar, aki o a’akir wairafi kwibaisi fair kwiti, saise ana batkikin a tur anabinan.
30 P̃orrtatonayepaʼch pehuamenc att̃och corraʼhuerra ñeñt̃ atsnaʼtyets. Eʼñe yec̈horeʼteñot̃ Jesús p̃orrtatonayepaʼch pepartsoña, ñam̃a ñeñt̃ ama yentare p̃orrtatanetchaʼ att̃och eñochet p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ nanac Partsop̃—eʼñe yec̈horeʼteñot̃ Pechemer Jesús, ñeñt̃ eʼñe cohuen Parets penten p̃a, ñeñt̃ eʼñe cohuen pesherbeneʼ. Añpaʼ allohua atet̃ maʼyochet.
30 Uma kuru’atayan o a’akir kakafiyin Jesu wabinamaim yawas kwiyafar etit naatu ina’inanen fokarih, baifofofor, kusinaf.”
31 Allempoña maʼyochuetpaʼ allña apc̈henetpaʼ oʼ pella ora all anorrc̈henet. Allempocma allohuenetpaʼ oʼ chorranet Parets Puecamquëñ, att̃och eʼñe huomencocma oʼch serrpareʼtoñet Yompor poʼñoñ.
31 Yoyoban hibisawar ufunamaim, efan nati hima’ama’amaim busuruf ibiguw, naatu Anun Kakafiyin iwanih hitafofor hitit hibusuruf God ana tur hibinan.
32 Allempot̃eñña ñet ñeñt̃et ameʼñatseteʼt̃paʼ oʼ parrocmatuet eʼñe cohuen. Eʼñe parra cot̃ap̃ñats anmueteʼt̃ pueyoc̈hreto ñeñt̃ amuerañtetsa. Ama eseshayeʼ otatseʼt̃e ñeñt̃paʼ ñapt̃etach es oʼpatet, añña c̈hocma apannaʼtyeseteʼt̃ ñerraʼm eseshaʼ es palltatseʼt̃.
32 Baitumatumayah hai not naatu dogoroh etei na ta’imon matar. Men yait ta ana sawar akisin nowan rouwamih, baise hai sawar etei hifafarambonen.
33 Jesús puellsensarneshaʼpaʼ eʼñe poʼhuamencocmañen aʼpot̃oñeteʼt̃ att̃o tanterra Yepartseshar Jesús. Yomporpaʼ nanac mueraneteʼt̃, ñam̃a nanac ahuamencat̃ p̃aneteʼt̃.
33 Tur Abarayah fair gagamin maiyow iwanih hibat Regah Jesu ana misir maiye hiorerereb, naatu manaw kabeber Godane gagamin maiyow tafahimaim isuwai ra’iy.
34 Eʼñe ñeshetopaʼ ama eseshaʼ es palltatseʼt̃e. Añña ñeñt̃ allpon echyeseteʼt̃ poʼpatseñ, amapaʼ paʼpaquëllpaʼ oʼch vendaʼyeseteʼt̃. Ñeñt̃ña allpon ganaʼyeseteʼt̃paʼ oʼch huapachet
34 Naatu nati kou’ay wanawananamaim men yait ta sawar isan biyababanamih, anayabin sabuw iyab isah me hima’am naatu bar hima’am i hiyateten hitobon kabay hibow hina,
35 alloʼtsen allsensaret̃. Allot̃ñapaʼ oʼch aposet ñeñt̃ allsensaret̃. Allsensaret̃ñapaʼ oʼch apaʼyesan ñeñt̃ es palltatseʼt̃.
35 tur abarayah nahimaim hiyaraiyen naatu i hibow sabuw hai yababan ana fofoninamaim hifafaramih.
36 Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ puesheñarr añ paʼsoʼcheñ José, ñeñt̃ chiproʼmarneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ara levitanaʼtar. Añña ñeñt̃ allsensaret̃neshaʼpaʼ oʼ socheret José Bernabé. Añña soʼchñets Bernabépaʼ ñeñt̃ otets yeñoño amuerañanaʼtar.
36 Iti na’atube mamatar ana veya baitumatumayan orot ta wabin Joseph Levite ana bowabow orot ta, Cyprus imaim tufuw, naatu tur abarayah wabin ta Barnabas hiwab (anayabin Koufair Ana Orot).
37 Ñañapaʼ echaneʼt̃ allpon pats. Allempoñapaʼ vendaʼhuepaʼ oʼ huapatan allpon quelle ñeñt̃ ganapaʼ oʼ aposan ñeñt̃ allsensaret̃neshaʼ.
37 Ana me ya’atait hitubun naatu kabay bai na tur abarayah itih.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.