Atos 27

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Allempoña oʼ aʼpoctatuet oʼch mueñet Pablo anetso Romo allara Italiapaʼ oʼ anmet alloʼtsen capitán ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Julio, ñeñt̃ poʼcap̃taner penet ñeñt̃ emchorrenaya am̃chaʼtaret̃ Augusto. Ñam̃a oʼ anmet poʼpoñec̈hno ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃ec̈hno oʼ apueñetaʼ Julio, allñapaʼ ñach cohuam̃pesnomahuet.
1 Aki au Italy na’at na isan hinot hiyayabuna ufunamaim Paul naatu dibur sabuw afa bairi hibuwih Rome baiyowayah hai orot ukwarin babanamaim wabin Julius umanamaim hiya’i. Caesar baiyowayah orot hai kou’ay wabin Aiwob ana Baiyowayah. |alt="map" src="Paulrome.tif" size="col" ref="Acts 27.1"
2 Allempopaʼ alloʼtsen ñam̃a Aristarco ñeñt̃ macedonioʼmarneshaʼ ñeñt̃ huetsa Tesalónicot̃. Ñeñt̃chaʼ parro yoct̃aʼnem̃ Pablo. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ yebeʼt̃osc̈haʼt boto ñeñt̃ huetsa anetsot̃ Adramitiot̃, ñeñt̃ña botepaʼ oʼch etsotyesnoma allemeña sohuaʼpuetsoʼmar ora Asioʼmar. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuam̃p̃sey boto.
2 Aki wa tafaram Adaramitiamane na batabat abai, iti wa i Asia wanawanan awar etei run titamih nununuw abai. Masedonia orot wabin Aristakus ana tafaram Thessalonica i auman is ra’at bairi an.
3 Tsapat̃ñapaʼ arr yetsotosa all oteñet Sidóno. Allña capitán Juliopaʼ morrentnomana Pablo ñeñt̃oʼmar oʼ muenach oʼch emoʼtnoman pamoʼtseshaʼ, ñeñt̃ yec̈haʼyetsa all Sidóno, att̃och ñetpaʼ oʼch apapet Pablo ñeñt̃ palltena.
3 Anan marto Sidon arun, Julius, Paul isan i igewasin, baibasit itin ana ofonah bainanawanihimih itih ana kokok abisa baibaisin isan iu.
4 Allempoña ahuam̃perryerrpaʼ nanac yorrnotam̃pesnoma. M̃orrpaʼ ama muenatye oʼch yemet att̃och oʼch ahuey eʼñe pac̈harr all oñenet, ñeñt̃oʼmarña yepotesam̃pesuanma coñeʼt̃ pats ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Chipre. T̃arroʼmar yepotesuanma att̃och ñeñt̃ patspaʼ oʼch aʼnpam̃p̃sey m̃orr.
4 Nati’imaim atit maiye ana, baise yabat kufuti, imih aki wa abai ai kewakew Cyprus nuw sisibinamaim isinfafari anunuw an.
5 Allempoñapaʼ arr yoñemuanom allameʼtets Cilicioʼmar, ñam̃a allameʼtets Panfilioʼmar. Allempoñapaʼ yec̈hap ñam̃a Miro all yetsotosa, allara ñeñt̃ paʼnetser Licia.
5 Anunuw anan i atit are Silisia naatu Pamfilia hai riy yan foun autubun arabon ana Maira arun Laisia wanawanan.
6 Allña capitán Juliopaʼ entosan poʼpoñ bote ñeñt̃ huetsa Alejandriot̃ ñeñt̃chaʼ tatsa Italio. Ñaña allempopaʼ otey ahuoʼch yaʼtac̈haʼt all.
6 Nati’imaim Julius orot ukwarin Alexandria hai wa ta au Italy nununuw tita’ur, basit aki imaim yara’ahi.
7 Allempoña oʼ allponmat ahuam̃p̃sey eʼñe acop̃apaʼ eʼñe yemueroc̈henñot̃a yemet ñam̃a Gnidot̃. Allot̃paʼc̈hoʼña ama muenaterryerro m̃orr oʼch ahuerryerr eʼñe pac̈harr, ñeñt̃oʼmarña yepotesam̃pesuanerrerr coñeʼt̃ pats ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Creta att̃och ñeñt̃ patspaʼ oʼch aʼnpam̃p̃sey m̃orr. Allñapaʼ allponoʼmar yoñom allecma etsotenet ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Salmón.
7 Veya moumurih maiyow efamaim aremor, yabat rabi auman awani ayey ana bar merar Sinidus anatabir. Baise yabat i ra’at men karam boro mutufor atanunuw, imih aki Kurit nuw isinfafari anunuw Samone sisibin rounane.
8 Yemueroc̈henñot̃a yemetua ñam̃a allot̃ eʼñe acop̃a. Att̃eñapaʼ yec̈hap ñam̃a all oteñet Cohuen Sohuaʼpuetso. Allot̃paʼ eʼñe allameʼttsa anetso Lasea.
8 Kufuti auman awani tor rewarewan anunuw ana efan wabin Umabibin imaim atit, bar merar Lasea sisibinamaim Umabibin imaim arun.
9 Yemueroc̈htameʼteñot̃paʼ oʼ yaʼllponmatnom ñeñt̃oʼmar allempopaʼ oʼ c̈hen allempo nanac am̃chaʼnoc̈htena oʼch ahuam̃p̃sey sapoʼmar. Ñam̃a oʼ met allempo anaret̃ judioneshacop allempocma ahuantenet paʼchporrña Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña yapaʼ oʼ yeñoch oʼ c̈hen allempo nanac orrnotena sapoʼmar. Ñeñt̃oʼmarña Pablopaʼ oʼ yerpatanet,
9 Nati’imaim veya manin maiyow ama naatu busurufin maiye na isan yabat i ra’at re sakirafut. Anayabin gagar ana veya i mar etei notawiyen ana hiyuw ufunamaim ebubusuruf. Imih Paul imatnuwih eo,
10 atet̃ otanet:
10 “Oro’orot ayu ai’itin it tanatit tananan i boro kakafin wan tanamara’at, wa boro nataseb, sawar etei boro tanisaroun naatu it auman boro tanamorob.”
11 T̃arraña capitánñapaʼ oʼ ameʼñenana atet̃ otanet ñeñt̃ manejaʼneneʼ bote ñam̃a ñeñt̃ atet̃ otanet ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen bote. Ama ameʼñyeto atet̃ otanet Pablo.
11 Baise baiyowayan hai orot gagamih Julius, Paul ana tur men nowar, baise wa ana kaifenayan, naatu wa matuwan abisa hio hai tur i’ufunun.
12 Ñam̃a all Sohuaʼpuetso Cohuenpaʼ, ama tama cohuenayaye oʼch allaya allempo c̈hen orrnoteñtsopo. Ñam̃a allohuenetpaʼ oʼ eʼñe pocteʼ entuet oʼch ahuam̃perryerr allot̃. Arroʼchña yec̈hap sohuaʼpuetso all oteñet Fenice, t̃arraña allara anetso Creta. Oʼ sechet Sohuaʼpuetso Feniceo t̃arroʼmar allpaʼ ama tama orrnoteno. Allñapaʼ allach yaʼposa t̃arrempohua oʼch metuen orrnoteñtsopo.
12 Naatu nati awar wa rouwin rarab siba’u imaim ma isan men igewasin, imih orot etei hai kok i boro wa hitimtawiy takakaram na’at atarabon Phoenix imaim rarab siba’u atama. Phoenix awar i tafaram Kurit wanawanan naatu nati awar i gewasin anayabin umabibin oyaw na’atune veya ere’er boro ina’itin nare.
13 Allempoñapaʼ oʼ huapa m̃orr poʼpshem̃tañot̃, t̃arraña ñeñt̃paʼ mamesha m̃orraren. Allempoñapaʼ otyeset:
13 Waruw kikimin gurufune tarsisin, orot hinotanot abisa hio i mamatar, imih aumor hitain hiyen naatu rarar hibora’aten Kurit dones sisibin akutitiy.
14 T̃arraña eʼñe oʼchtapaʼ ahuepaʼtchaʼ huapa ñam̃a m̃orr onnat̃ot̃ allent̃eʼtsen anets Creta. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ yorrnotam̃pesnoma nanac huomenc.
14 Baise men yok yabat gagamin wabin wowog oyawane babin re.
15 Botepaʼ ama eshcayeʼ to allenet̃ anmam̃penyet allempoña ama errot̃ yepepaʼ oʼ anmam̃p̃sey orrno aʼyenet̃.
15 Wa rab, aki bai kewakew run maiye isan abiwa’an men karam basit yabat wan amara’at atit are.
16 Orrnoñapaʼ oʼ c̈hapatey poʼpshem̃tañot̃ alloʼtsen coñeʼt̃ rroc̈hpeʼchañ añ paʼsoʼcheñ Clauda. Oʼ c̈hapatey allot̃em̃taʼn ama tama hueno m̃orr. Allña eʼñe yemueroc̈henñot̃a yechant noñt̃ ñeñt̃ chetaʼnen atarr bote. Allot̃paʼ yeshaʼch atarr boto.
16 Baise anunuw ana nuw kikimin wabin Kauda guruf na’atune bat aki sisibin umabibin isinfafari, naatu hifafair wa kikimin uranane atain yen,
17 Allempoña oʼ yeshaʼtua noñt̃paʼ ñetñapaʼ huancatseʼtet atarr bote att̃och amach tareʼche orrno. Ñam̃a ñetpaʼ añ mechaʼtet ñatoʼ botepaʼ oʼch c̈hap muelleʼsat̃o alloʼtsen mueñ ñeñt̃ ama echarroyaye ñeñt̃ otenet Sirte. Ñeñt̃oʼmarña oʼ pueyhuet enot̃ shetamuets ñeñt̃ chopeʼchateneʼ bote att̃och botepaʼ amach errenet̃ to.
17 murab hibow hikiktatan gaigiwas, wa afe’en baginayah yabat buwih run Libia dones yen yara’ahih hirouw hibir, basit rar hitaiyen hire wa bat earuw.
18 Allempoñapaʼ ahuepaʼtchaʼ yorrnotam̃pes nanac huomenc. Tsapat̃ñapaʼ chetanatet cargapaʼ saprrochet saʼpo.
18 Yabat i wan fus kubar rouw in marto, naatu wa afe’en sabuw sawar hibow hisrouruwen riy yan hire.
19 Pomaʼpamtañoñapaʼ oʼ saprrotet ñam̃a ñeñt̃ allpon echyen bote.
19 Naatu veya baitaunin i wa ana sawar afa: rar, murab, koutataren, naatu boy i hibow taiyan hitaiyen hire.
20 Allempopaʼ allponmat ama orrterro atsneʼ amaʼt ñam̃a rantoc̈hno, amaʼt mamesha. Nanac yorrnotam̃p̃sa. Att̃eñapaʼ yot:
20 Tafaram etei gugum aki sumar, daman men a’itah veya manin maiyow yabat kutuw rouw inan aki etei akasiy yawas isan anotanot ai not etei sawar.
21 Ñam̃a allponmat ama es yerro. Allempoña Pablopaʼ t̃ompaʼ ot:
21 Orot nati wa afe’en veya bai’ab ama yabat rarabi bay men yait ta eaan, Paul misir nah yan foun bat eo, “Oro’orot kwa gewasin ayu fanau kwatanowar Kurit tatama’am iti sawar boro men hita’af naatu boro men ta yababan tab.
22 T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas, amach sellcatsto t̃arroʼmar yapaʼ yequeshp̃ach allohueney. Añachña chencatsreʼtatsa bote.
22 Baise boun i kwa abifefeyani koufair kwanab, anayabin kwa orot etei boro men ta inamorobomih. Wa akisinamo boro natafofor na’unun.
23 Napaʼ neñoteñ t̃arroʼmar tsapopaʼ orrtona mellañot̃eñ ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ puechemer nepeneʼ, ñam̃a ñeñt̃ara ñocop net̃orrena.
23 Fai gugumin God ayu aru, naatu God ayu akwakwafir i ana tounamatar iyafar ayu sisibu’umaim bat,
24 Ñeñt̃ norrtoyapaʼ atet̃ oten: “Amach Pablo pellcatsto t̃arroʼmar pec̈hapchaʼ alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ all Romo. Eʼñe p̃ot̃paʼ Yomporpaʼ oʼch aʼnatana allohuen ñeñt̃ epap̃ sechopeʼcham̃pen boto.”
24 naatu iuwu, ‘Paul men inabir, o i boro Caesar nanamaim ubar hibit hinibabatiyi. God i ana kabeberamaim sabuw iti bairi wa afe’en kwanan hai yawas etei o umamaim ya, imih boro men yait ta namorob.’
25 Ñeñt̃oʼmarña notenes amach sellcatsto. T̃arroʼmar napaʼ neyemteña Yompor, ñerraʼm errot̃en otenpaʼ atet̃chaʼ p̃a.
25 Imih oro’orot koufair kwanab! Anayabin ayu God abitumitum abisa eo anonowar na’atube boro nasinaf.
26 T̃arraña amaʼt atet̃paʼ c̈hocmach yepotam̃p̃sa allempo oʼch yec̈hapmoch patso. Añpaʼ allohua atet̃ otanet Pablo.
26 Baise it i boro narabit tanan nuw ta ana donesamaim boro nayara’ahit.”
27 Allempoña oʼ met c̈harramat puechena paʼtatsmat, att̃a yetam̃pena saʼpo ñeñt̃ otenet Adria. Allempopaʼc̈hoʼña yorrnotam̃pesnoma. Allempo c̈hap rroc̈h tsapopaʼ añña ñeñt̃ taruasets botopaʼ atet̃ otet:
27 Yabat rabi Mediterenean tor yan areremor fur rou’ab sawar veya 14 baib ana veya nati ana gugumin imaim wa afe’en baginayah naniyah hibaib aki i ana tafaram abiyubin.
28 Allempoñapaʼ oʼ topasoʼtet saʼp. Allempoñapaʼ ahuoʼt eñochet alloʼtsen maʼpoch c̈harraʼ puechena pechap metro. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuerryerr allpononet̃paʼ allpaʼc̈hoʼña oʼc̈hoʼ topasoʼtuereterr. Allñapaʼ otet alloʼtsen epoch c̈harraʼ puechena canc̈herr metro. Allempoñapaʼ añ mechaʼtet t̃ayeʼtoʼ yetoʼmam̃p̃sa mapyo.
28 Basit murab hibai aumor hi’utan hitaiy re taiy hifufufum ana fofonin i 40 metres naatu hima kafai naatu hifufun maiye hi’tin i 30 metres.
29 Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ aʼshoreʼtet puequëʼnareʼtot̃ paʼtatsm̃aga ñeñt̃chaʼ rremueʼ bote. Allempoña aʼshoreʼtuetpaʼ oʼ cohuet atoʼt puetarenaʼ.
29 Naatu hai bir i ra’at yabin yabat boro wa nab anan ar afe’en nayara’ah, imih aumor etei kwafe’en wa uranane hitaiyen hire naatu mar saise to isan hima hiyoyoban.
30 Añña ñeñt̃ taruasets botopaʼ aʼsuaterret eʼñe aʼnahua noñt̃ t̃arroʼmar ñetpaʼ añ muenenet oʼch cac̈hpaʼnmuet alla bote. Amaʼt ahuepaʼt aʼsuaterret noñt̃paʼ ñetpaʼ c̈ha ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ poʼpoñ aʼshoreʼtenet ñeñt̃chaʼ rromueʼ bote poñeʼm̃agot̃.
30 Imaibo wa afe’en bowayah wa baihamiyin bihiramih hima hiyakitifuw. Naatu wa kafai hirufam harew yan hitaiy re, hitifuwen wa nanane aumor baitaiyin hitarouw hitanan i aunah hitanamih.
31 Allempoña Pablopaʼ eñotanet atet̃ cot̃apeʼchen ñeñt̃ taruasets botopaʼ atet̃ otan capitán ñam̃a poʼpoñec̈hno solltarneshaʼ atet̃ otanet:
31 Baise Paul baiyowayah hai orot ukwarin bobonawiyih naatu baiyowayah iuwih eo, “Iti wa afe’en bowayah wa afe’en men hinama’am na’at, kwa etei i men karam boro yawas kwanab.”
32 Allempoña solltarneshaʼpaʼ oʼ tsorram̃p̃set noñt̃ poc̈har att̃och ahuoʼ aʼyenet̃.
32 Basit baiyowayah kaiy hibow wa kafai ana murab hi’afuw naatu hitumar e’aruw in.
33 Eʼñe puetaresuanetsapaʼ añña Pablopaʼ atet̃ otanet allohuenet:
33 Mar sibisib auman, Paul orot etei iuwih eo, “Kwa i bay kwanaa, anayabin bay en kwama’am boun fur rou’ab sawar naatu ya wanawanan i men abisa ta ema’am.
34 Ñeñt̃oʼmarña oʼ notaʼmuenes serraʼmuen att̃och c̈herr sehuamenc, t̃arroʼmar amach eseshas chencatso, amaʼt puesheñarrot̃esa.
34 Imih abifefeyani bay kwanaa fair kwanab, arib boro men ta nata’uy nare nakasiyomih.”
35 Ñeñt̃a otuanet oʼ chetan panpaʼ oʼ maʼyocha eʼñe alla all shontena acheñeneshaʼ. Allot̃paʼ shotan panpaʼ oʼ rreʼ.
35 Paul iti eo ufunamaim rafiy bai orot etei nahimaim God ana merar yi, imasib naatu busuruf eaan.
36 Allempoñapaʼ oʼ yeʼchatanetpaʼ oʼ rret ñamet.
36 Etei hi’itin koufair hibai naatu etei’imak bay afa hibow yah hirutan.
37 Ñeñt̃ey botoʼtseney allohueneypaʼ alloʼtsen doscientos setenta seis acheñeneshaʼ.
37 Naatu aki nati wa afe’en anan nai etei i 276.
38 Allempoña ochaʼhuanet puerrarpaʼ alla saprroteneterr trigopoʼr oño att̃och oʼhuañchaʼ tama eñerrta bote.
38 Orot etei bay hi’aa yah biw ufunamaim, wheat nati wa afe’en hi’iuin hibow harew yan hitaiyen hire wa kerer.
39 Allempoña eʼñe puetaresuenpaʼ oʼ entet pats, t̃arraña ama puentareto ñeñt̃ pats, t̃arraña allempo oʼ entet ñam̃a aʼyohuen mueyapoʼs allñapaʼ aʼyohuen ñam̃a puemeʼtar. Allempoñapaʼ cot̃apeʼchetpaʼ otet:
39 Mar totoririb ana veya wa afe’en baginayah dones men hi’inan, baise umabibin ana dones hi’itin naatu wa hibai hisinaftobon nati dones yen baitet ra’ahin isan hinunuw.
40 Allot̃ñapaʼ tsorroʼtet ñam̃a ñeñt̃ rromueneʼ botepaʼ oʼ aʼypoʼñaʼnmet alla saʼpo. Allempoñapaʼ oʼ pueyam̃peret allo huanquët ahuaña bote puepopap̃. Allempoñapaʼ echantet ñam̃a poñeʼm̃agot̃ shetamuets att̃och m̃orrpaʼ oʼch matatan bote. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuam̃p̃sey puemeʼtaronet̃.
40 Wa ana aumor hi’afuw tai yan hi’in naatu gunig ana murab au ta’imon hirufam, imaibo rar hibora’ah wa bai aki au dones anunuw arun.
41 Allempoñapaʼ oʼ c̈hap bote all epchacraʼstena saʼp all nanac epopaʼ rroc̈hoñapaʼ c̈ha muelleʼsat̃tena. C̈hap all botepaʼ c̈ha ac̈htosa poñeʼm̃agot̃, ama errot̃ yepere. Arrot̃ña puequëʼnareʼtot̃ nanac emoʼyarertena saʼp. Poʼhuamencpaʼ oʼ taram̃p̃sey yebote.
41 Baise wa nunuw rur yabat rab mamay yan yen naatu yara’ah nanane re tatab bai’etaw isan men karam, naatu uranane yabat rab tagurugurus.
42 Allempoña solltarneshaʼpaʼ mueneñ oʼch muetsanatuan ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃ t̃ayeʼtoʼ ñerraʼm pat̃etpaʼ ahuoʼt̃eʼ yetet.
42 Baiyowayah dibur etei rouw morob isan hiyakitifuw, men hikok boro hitataiy dones hitayen hitabihir.
43 T̃arraña capitánpaʼ nanac mueneñ oʼch aʼqueshp̃atan Pablo ñeñt̃oʼmarña ama muenataneto oʼch muetsanachet. Atet̃ otanet:
43 Baise baiyowayah hai orot gagamin i Paul tiyawas imih baiyowayah abisa hinot hio i eotanih, naatu iuwih eo, “O yait itaiy isoso’ob wan kukununuw kure kutaiy kwen dones kuyen.
44 Allot̃ñapaʼ sam̃a ñeñt̃es ama eñotenaye pat̃atsapaʼ ñatoʼ oʼch sanemyes tabla amapaʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ echyen bote, allochñapaʼ att̃och sep̃chata sam̃a.
44 Naatu afa i boro uf hinare wa rab tatagurugurus rebarebah afe’eh hinayen hinataiy hinarun.” Aki iti na’atube asinaf etei yawasi ataiy an dones yan ayen men yait ta morob. Wa tafofor hire au dones tetataiy|alt="shipwrecked people making for shore" src="cn02045B.tif" size="col" loc="Act 27.44" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="27.44"

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 27, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.