Atos 22
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 —Masheñneshachaʼ ñam̃a nomporneshachaʼ, oʼch seʼm̃ñoten ñeñt̃chaʼ atet̃ neños eʼñe nocop.
1 “Tamai’inah, naatu taitu tuwai’inah au wasfafaren ana tur anao kwananowar.”
2 Allempoña eʼmhuet att̃o oʼ serrpareʼtatanet eʼñe ñet poʼñoñetopaʼ, allempoñapaʼ oʼ eʼñe muetsoñeñtuet poctacma. Pabloñapaʼ alla oterraneterr:
2 Hebrew turamaim eo hinonowar ana veya etei surur binon tar.
3 —Napaʼ judioneshan, arr neʼñalleta Tarso eʼñe alla Cilicia. T̃arraña arrña eʼñe eñotñan Jerusaléño. Ñeñt̃ neyc̈hateʼ napaʼ ñeñt̃paʼ Gamaliel. Eʼñe ña pueyc̈hateñot̃enpaʼ netsotuoñ eʼñe poctacma ñeñt̃ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃a yatañneshañ. Nanac nemaʼyoc̈hra ñeñt̃ Yomporecop ñeñt̃ atet̃ sepena t̃eʼ sa.
3 “Ayu i Jew orot Tarsus imaim atufuw tafaram Silisia wanawanan, baise Jerusalemamaim ama ara’at. Gamaliel ana bai’obaiyen babanamaim ama, uwatanah hai ofafar etei ayu i’obaiyu, naatu ayu i baibobowenayan orot ta God ana ofafar tur isan, kwa boun iti kwama’am na’atube.
4 Napaʼc̈hoʼña ahuañmoʼchapaʼ nanac nemueroc̈htacheʼt̃ ñeñt̃ cot̃eneʼ Jesús poct̃ap̃ña. Napaʼ oʼch nerrmanatanet, allot̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ nehuancatanet, ñam̃a oʼchc̈hoʼ nabeʼt̃atanet ñam̃a cárcelo. Ñam̃a nemtsatatueʼt̃—yacmaneshaʼ amaʼt ñam̃a coyaneshac̈hno.
4 Sabuw iyab ef iti hibi’ufun abow ai’a’akirih arouw asbunubunuwen naatu afa abow ana dibur aya.
5 Amaʼt corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ eñotuaneʼt̃ ñeñt̃ atet̃ nepeʼt̃. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ pomporneshaʼ penetpaʼ eʼñe eñotuennet ñamet ñeñt̃ atet̃ nepeʼt̃. Ñet allempopaʼ ahuoʼt apnet orden ñeñt̃chaʼ napueñaʼ yamoʼts judioneshaʼ ñeñt̃ Damascoʼtsaʼyen. Añ orden ñeñt̃paʼ alloch mueñanet att̃och oʼch nerrmanatue ñeñt̃ ameʼñayeʼt̃ Jesús. Ehuancaret̃etpaʼ oʼch nahuanmanet Jerusaléño allchaʼ yecoñchatuanet.
5 Firis Gagamin naatu Kaniser tutufin etei abisa ao i hiso’ob turobe. Anayabin i fef hikirum hitu abai an Damaskas wanawanan, sabuw baitumatumayah nati’imaim hima’am fatumih bow na Jerusalem tit isan ayen an.”
6 ’Att̃eñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuen Damasco. Allempoña nec̈hapmoch Damascopaʼ allempo oʼ c̈hapmoch pocto. Ñeñt̃ña nanac poptetsa entot̃paʼ machayot̃epaʼtchaʼ c̈hoyoʼtam̃p̃sapuen.
6 “Ana Damaskas abiyubin auman i’ouyit, naniyan meyemeye marakaw namanamarabe bow marane ra’iy sisibu etei marakaw.
7 Allempoña c̈hoyoʼtam̃p̃sen eʼñe neshopaʼ nañapaʼ alla nerrmopra patso. Allempoña nec̈hap patsopaʼ neʼm ñoñets ñeñt̃ atet̃ oten: “¿Esoʼmareʼt Saule, pemueroc̈htatennanña ñeñt̃ nameʼñenaya?”
7 Ayu me yan ara’iy rabu naatu orot ta fanan anowar eo, ‘Saul! Saul! O aisim ayu kubi’a’akiru?’
8 Nañapaʼ oʼ not: “¿Eseshapeʼt Ayochreshat̃e eñets?” Ñeñt̃ eñetspaʼ alla oterrnerr. “Napaʼ ñeñt̃en Jesúsen ñeñt̃en nazaretoʼmarneshan, narramcheʼña atarr pemueroc̈htaten.”
8 Ayu aibatiy ao ‘Regah o yait? Iyafutu eo,
9 Ñeñt̃ña alloʼtsenen eʼñe parropaʼ ñetpaʼc̈hoʼña entetcaʼyeña ñeñt̃ nec̈hoyoʼteʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈ha yoreʼtanet t̃arraña ñetñapaʼ ama eñochetoña ñeñt̃ atet̃ notaret̃ta.
9 Sabuw bairi anan marakaw hi’itin, baise orot ayu isou eo fanan men hinowar.
10 Nañapaʼ oʼ alla noterrerr: “¿Est̃eʼ Partseshachaʼ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃a?” Partseshaʼña Jesúspaʼ alla oterrnerr: “T̃eʼñapaʼ oʼch petanta oʼch ahuep̃ Damasco. Allchaʼña otapet allohuen ñeñt̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ pep̃a.”
10 Ayu aibatiy, ‘Regah ayu boro abisa anasinaf?’
11 Allempoñapaʼ oʼhuañ nenta t̃arroʼmar oʼ rrechaten ñeñt̃ poʼptetsa ñeñt̃ nec̈hoyoʼtam̃p̃seʼ. Ñeñt̃ña noct̃eneʼ ñetñapaʼ echaʼnomnet notot̃. Att̃oña c̈hapatnet Damasco.
11 Naatu au sabuw bairi anan umou hibai hinawiyu an Damaskas atit, anayabin marakaw ana bonamanamarin re ayu matou yi ifim.
12 — ausente —
12 Nati bar meraramaim i orot wabin Ananias God, ana orot ta ma’am, ofafar etei i bobosiyasiyar naatu Jew sabuw nati’imaim hima’am etei i hikakakafiy.
13 — ausente —
13 Na biyou tit sisibu’umaim bat naatu eo, ‘Taiu Saul, mata ekubunai kunuw maiye!’ Mar ta’imon matau kubunai anuw Ananaias a’itin.
14 Oʼ alla oterrnerr Ananías: “Añ Yompor ñeñt̃ Poʼyomporer peʼt̃ yatañneshañ, ñacaʼyeña p̃aʼcrerreʼña p̃a amaʼt ahuat̃ot̃eñ añecop oʼch peñotuerrñañ atet̃ muenen ña. Oʼ muenatap̃ ñam̃a oʼch penterrñañ p̃am̃a Puechemer ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets. Ñam̃a oʼ muenatap̃ oʼch peʼm̃ñotoñ eʼñe ña poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oʼ otuap̃.
14 Imaibo iuwu eo, ‘Uwatanah hai God o rubini i ana kok o so’ob isan, saise Orot ana Yawas Mutufurin boro ina’itin naatu abisa nao’o o taiyuw tainika fanan inanowar.
15 T̃eʼpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ pep̃a, oʼch p̃aʼpot̃oñ Jesús poʼñoñ erracmañen ñeñt̃ atet̃ oʼ pentua ñam̃a ñeñt̃ atet̃ oʼ peʼmua.
15 Anayabin o boro i isan inakubuna, abisa i’itin naatu inonowar sabuw etei hai tur ina’owen.
16 T̃eʼpaʼ añ palltetsa oʼch petanta, eʼñe p̃ameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesúspaʼ oʼch p̃apataret̃terra, att̃ochña eʼshohuaret̃terra p̃oʼchñar.” Neñt̃paʼ allohua atet̃ oten Ananías.
16 Imih boun abisa ao inonowar aisim boro inama inakaif? Kumisir bapataito kubai, naatu kuyoyoban a bowabow kakafih ekusouwen.’
17 Oʼ alla oterraneterr Pablo:
17 “Ayu amatabir maiye ana Jerusalem atit naatu ayoyoyoban ana maramaim matou bora’ah ina’inanen ta aitin.
18 Allempoña oʼ orrtona Yepartsesharpaʼ atet̃ oten: “T̃ayecma oʼch ahuerrep̃ arrot̃ Jerusaléñot̃, t̃arroʼmar arrpaʼ amach eseshaʼ peʼm̃ñotaye allempoch p̃aʼpot̃on neñoñ.”
18 Nati matou bobora’ah ana maramaim Regah aitin naatu isou eo, ‘Mata nakabiy Jerusalem saisewat inihamiy, anayabin iti’imaim ayu isou inaorereb sabuw boro men hinitumatum.’
19 Nañapaʼ alla notererr: “Partseshachaʼ amaʼt atet̃paʼ allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe eñotuennet atet̃ oʼ nep̃ohua. Eñotuennet att̃o napaʼ nebeʼt̃oseʼt̃ judioneshaʼ poʼprahuo att̃o nenalleʼtacheʼt̃ ñeñt̃ p̃ameʼñenaya, ñam̃a att̃o nabeʼt̃ataneteʼt̃ cárcelo.
19 Ayu ai ya’afut ao, ‘Regah sabuw etei hiso’ob ayu Kou’ay Bar ta ta arun atit sabuw iyab o hibitutumi abow arow afatum dibur aya’ay.
20 Amaʼt allempo muetset Estebanañ ñeñt̃ p̃aʼpot̃ayeʼt̃ peñoñpaʼ napaʼc̈hoʼña allempopaʼ eʼñe pocteʼ neñch muetsetepaʼ. Napaʼ allña necuam̃p̃sanet paʼshtam ñeñt̃ rrolleʼteʼ. All necuapretpaʼ napaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ neñch att̃epaʼña pet.”
20 Naatu Stephen orot wantoro’ot iti ef isan hirab ana rara re’er ana veya ayu i nati’imaim.’ Ayu auman aisaito hirab morob naatu sabuw iyab hi’a’asabun hai faifuw i ayu abotanen abat.
21 Oʼ alla oterrnerr Yepartseshar: “Amaʼt atet̃paʼ t̃eʼpaʼ oʼch ahuep̃ oʼch nemñap̃ allap̃ar alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayayeto.”
21 Imaibo Regah ayu iuwu eo, ‘O abiyafari inan ef yok Ufun Sabuw isah.’”
22 Ñeñt̃a otua Pablopaʼ añña acheñeneshaʼ ñeñt̃a eʼmuetpaʼ oʼhuañ eʼm̃ñochet. Oʼ alla rrannarterreterr, atet̃ otet:
22 Sabuw hibat Paul eo hinowar in ana tur sawar. Baise iban maiye sabuw hibusuruf hitar koukuw hio? Sa’ab kwabai kwan! Kwa’asabun! Men karam boro nama!”
23 Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ alla rrannarterreterrpaʼ, oʼ gogoʼtyeset paʼshtam enonet̃, allot̃paʼ aʼrrotsetyeset ñam̃a patspaʼ oʼ huaporeʼtyeset enonet̃.
23 Hitar koukuw fah sib hai faifuw hibow hirudab, naatu fofob hibow asir hirouw kwanekwan.
24 Allempoñapaʼ añña ñeñt̃ solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼ abeʼt̃atan Pablo oʼpono. Oʼch ashtet att̃ot̃chaʼ aʼmet̃aʼhuan ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohua. Ñapaʼ mueneñ oʼch eñoch esocopt̃eʼ nanac amaʼtoc̈htenet ñocop.
24 Baiyowayan hai orot ukwarin iuwih Paul hibai baiyowayah hai bar wanawanan hirun naatu wabirin isan iuwih, saise biyan tababan tao hitanowar ana’an aisim Jew sabuw iti na’atube isan fanah sibisib.
25 Allempoñapaʼ oʼ huanquët Pablo att̃och ashtet. Huancaʼhuet Pabloñapaʼ otan capitán ñeñt̃ t̃ets allameʼtets:
25 Baise wabirinamih hibai hifafatum ana veya Paul baiyowayan hai bonawiyenayan orot ukwarin ta i nati sisibinamaim batabat itin naatu ibatiy, “Orot Rome tafaram bai matuwan isan ana fef bai ema’am, baibatiyinae asir kwanarabirab boro ofafar kwana’astu’ub ai en?”
26 Ñeñt̃a eʼm capitánpaʼ oʼ ahuoʼ alloʼtsen paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ atet̃ otos:
26 Baiyowayah hai bonawiyenayan orot ukwarin iti tur nonowar ana veya in baiyowayah hai orot ukwarin ibatiy, “O abisa inasinafumih? Iti orot i Rome ana fef bai ema’am.”
27 Añña ñeñt̃ solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼ huapapaʼ atet̃ otosan Pablo:
27 Naatu baiyowayah hai orot ukwarin na Paul ibatiy eo, “Kuo anowar, o i Rome ana fef ibai kuma’am?”
28 Ñeñt̃ña am̃chaʼtaret̃paʼ alla oterranerr Pablo:
28 Imaibo baiyowayah hai orot ukwarin eo, “Ayu iti tafaram bai matuwan isan kabay gagamin na’in au fef atubun.” Baise Paul iya’afut eo, “Ayu i Rome wanawanan atufuw.”
29 Añña solltarneshaʼ ñeñt̃ autsa ashtayeñ Pablopaʼ, allorocmoʼ alla chetaʼyerret aʼyenet̃. Ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ ñapaʼc̈hoʼña c̈ha yoren, t̃arroʼmar oʼ c̈hapoña pueyoc̈hro oʼ huancaʼhuet acheñ ñeñt̃ romanonaʼtar.
29 Sabuw iyab baibatiyinamih hinan marta’imon au’uf hibat. Baiyowayah hai orot ukwarin ana bir ra’at, anayabin Paul Rome ana fef bai ma’am so’oba’e bai fatum.
30 Tsapat̃ña puetarenpaʼ añña am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ agotatan cornaneshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñam̃a oʼ agotatan ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets judioneshacop. Allempoña apc̈hetpaʼ oʼ pueyam̃peret Pablo allo huanquëtpaʼ oʼ anmet alloʼtsaʼyen am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Oʼ c̈hapachetpaʼ oʼ t̃omatoset eʼñe allameʼtets. Añña am̃chaʼtaret̃ romanoneshaʼpaʼ mueneñ oʼch eñoch eʼñe poʼñoc̈h esocopt̃eʼ otteñeʼcheñ judioneshaʼ.
30 Marto mar auman baiyowayah hai orot ukwarin kok taso’ob gewas, aisim Jew sabuw Paul hibubuw hi’u’u kwanikwaniy, Paul hifatum ma’am hirufamen, naatu firis ukwarih Kaniser tutufin etei iuwih hiru’ay. Imaibo Paul bai na nahimaim bat.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.