Marcos 1
Yanesha' NT (AME_TBL) vs AAI
1 T̃eʼ arr napaʼ oʼch nequellconas ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets alloch yequeshperra eʼñe yameʼñeñot̃a Jesucristo ñeñt̃ Puechemer pen Yompor. Ñehua, ñeñt̃ ñanom orrtatsa ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ oʼ perra eʼñe atet̃ quellquëʼt̃ Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Isaíaspaʼ ñapaʼ añcaʼye quellquëʼt̃ ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan Puechemer ñeñt̃ara Cristo, ñeñt̃paʼ atet̃ och:
1 Iti i Tur Gewasin ana busurufin i Jesu Keriso God Natun isan.
2 — ausente —
2 Ana tur i dinab orot Isaiah kikirum imaim busuruf eo.
3 — ausente —
3 Orot ta fanan arar yanamaim eafa’af,
4 Eʼñe atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃ñapaʼ eʼñec̈hoʼ atet̃ perra allempo orrtosa Juan ñeñt̃ apatoseʼ acheñeneshaʼ Yomporecop. Ñapaʼ alla orrta amayo allña serrpareʼtatosanña acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otosanet: —T̃eʼpa oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop allochñapaʼ eʼñech cohuen sapataret̃terra eʼñe sameʼñeñot̃ Yompor. Att̃ochña Yomporpaʼ oʼch peretnaʼhuerrnas soʼchñar.
4 John arar yanane tit na dogor baikitabir bapataito bain, saise God bowabow kakafih notawiyen isan binan.
5 Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ c̈hocma huac̈haʼtyenet ñesho oʼch eʼm̃ñoteñetaʼ. Allohuen ñeñt̃ judeoʼmarneshaʼ ñam̃a allohuen ñeñt̃ jerusaléñoʼmarneshaʼ c̈hocma huac̈haʼtyenet ñesho. Allña ñetpaʼ aʼmet̃aʼyesoset poʼchñaret, Juanñapaʼ apatyesapanet Yomporecop. Ñeñt̃ña oñ all apatyesapanet añ paʼsoʼcheñ Jordanas.
5 Judea bar merar tutufin etei naatu Jerusalem sabuw tutufin etei hitit hin biyan hitit. Hai kakafih hi’e’en naatu Jordan harewamaim bapataito itih.
6 Ñeñt̃ña Juanpaʼ camello pueʼch apomotaret̃ ñeñt̃ paʼshtam pen. Allo chanena ñeñt̃paʼ paʼrrom. Allñapaʼ rraʼyesaneʼt̃ ahuañchencllañeñt̃a puerrar peʼt̃ epuet pets poʼmoñ.
6 John ana faifuw i camel bunibunin sakir iyoun, naatu ana kikir i bobaituw ta kanabin e’afuw naiwan kik, ana bay i sisik naatu kutor tafu.
7 Juanñapaʼ atet̃ serrpareʼtatanet: —Cristoña ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼpaʼ ñapaʼ atarrcaʼye ahuamencat̃eshaʼ, nañapaʼ ama tama ahuamencat̃eyayno. Ñapaʼ ñeñt̃ña atarr sherbets, nañapaʼ ama es nesherbeno att̃och nemoʼca paʼrrp̃ot̃ amaʼt poʼsapatrec̈hapaʼ oʼch nepyoñ.
7 Ana tur i iti binan, “Orot ta ayu ufu’umaim enan ana fair i ra’at ayu natabiru, an ana sumasum ayu men karam boro ana kwafure anarufam. John Baptist ebibinan|alt="John the baptist" src="CN01653b.tif" size="col" loc="Mrk 1.7" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="1.7-8"
8 Ñam̃a napaʼ amaʼt napatensoñ Yomporecoppaʼ eʼñecaʼye oñochaya napatyenes. T̃arraña Cristoñapaʼ añchaʼcaʼye chorratossa Parets Puecamquëñ.
8 Ayu i harewamaim bapataito abit, baise i boro Anun Kakafiyinamaim bapataito nit.”
9 Allempoña huapa Jesús Nazaretot̃ allara Galileo. C̈hap Juanesho allñapaʼ apatap̃ Juan oño Jordanaso.
9 Nati ana veya’amaim tafaram gagamin Galilee wanawanan bar merar Nazarethane Jesu na Jordan harewamaim John bapataito itin.
10 Eʼñe apatueʼpaʼ oʼ c̈haʼnerrña Jesús oñot̃paʼ allent̃a entan enet atoraret̃. Allot̃ña eʼñe sohuaʼnmaña Parets Puecamquëñ eʼñe atet̃ entap̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yep̃ oʼ sohuaʼnma entot̃. Eʼñe arr c̈hap Jesúsesho.
10 Jesu harewane yey ana maramaim, mar botawiy, Anun Kakafiyin mamu imak na’atube re na tafan yey itin.
11 Allempoñapaʼ c̈ha eʼmorrtatsa ñam̃a ñoñets entot̃ atet̃ eñorena Yompor. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oten: —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Nechemerep̃ ñeñt̃ep̃ atarr nemorrentena, p̃a atarr nocshateneʼ.
11 Naatu maramaim orot fanan tit eo, “O i ayu Natu, ayu Natu au yabow, o isa ayu abiyasisir.”
12 Allempoña Parets Puecamquëñpaʼ allent̃a anman Jesús all amayo.
12 Mar ta’imonamo Anun Kakafiyin iunawiy arar yan tit.
13 Paʼtatsoch c̈harramat alloʼtsena amayo; allñapaʼ alloʼtsaʼyen paʼnamen berroc̈hno. Att̃oña allpaʼ oʼ huapoña oneñet̃ mueneñ oʼch atet̃ p̃atyes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Pompor Parets. Oʼña topatuahueñaʼpaʼ allempoñapaʼ huac̈haʼtoña ñam̃a Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar; ñetña sherb̃osetña Jesús all.
13 Veya 40 na’atube imaim ma, Satan routobon itin. Sigarafor yumatah ta ta wanawanahimaim, naatu tounamatar nati’imaim i hina hitatafafar.
14 Allempoña yottam̃p̃set Juan allchaʼ mueroc̈htachet, Jesúsñapaʼ allent̃a ahuerr Galileo. Oʼña c̈herr all ñañapaʼ serrpareʼtatuerranet ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ alloch yequeshperra. Ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otuerranet: —T̃eʼñapaʼ oʼ etsoterra yet̃ñats, oʼ c̈herrmoch allempoch atarr ayochreshat̃terra Yompor. Socoppaʼ añ poctetsa oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop ñam̃a oʼch sameʼñerra ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets allochcaʼyeña sequeshperra.
14 John dibur hiyayari’iy ufunamaim Jesu na Galilee tit, naatu God ana tur gewasin binan eo,
15 — ausente —
15 “Veya anababatun i na tit, God ana aiwob i na iyubin, bowabow kakafin kwasisinaf i kwanihamiyen kwanamatabir tur gewasin kwanitumitum!”
16 Allempo Jesúspaʼ chopeñeʼchyen all saʼpatop̃ñoʼmar; ñeñt̃ña saʼppaʼ añ paʼsoʼcheñ Galileas. Allñapaʼ entnoman Simón epuet paʼmoʼnasheñ Andrés. Ñetñapaʼ all terrayenet eʼñe all saʼpo t̃arroʼmar ñetpaʼ ñeñt̃ poʼtaruas penet.
16 Naatu Jesu harew Galilee kukuf dones yan remor inan, siy bowayah orot rou’ab itih, Simon Peter tain Andrew hairi buwatamaim siy hibowabow.
17 Jesúsñapaʼ atet̃ otosanet: —T̃eʼñapaʼ oʼch notas: Soct̃aʼn na att̃och neyochreshaʼ neperres. Ñeñt̃ atet̃ sepena ahuat̃ot̃eñ eʼneʼ cac t̃eʼñapaʼ oʼch neyc̈haterres att̃och seʼnerr ñam̃a acheñ ñeñt̃chaʼ sameʼñaterra.
17 Jesu iuwih eo, “Kwai’ufnunu bairi tan ayu boro ani’obaiyi sabuw kwanabow.”
18 Ñetñapaʼ allorocma naʼnmuet poʼterrayapaʼ oʼ cot̃et Jesús.
18 Mar ta’imonamo hai buwat hihamiyen naatu hi’ufunun bairi hin.
19 Oʼña meterrerr aʼyent̃eyeʼpaʼ allñapaʼ entuerranerr ñam̃a Jacoboepuet paʼmoʼnasheñ Juan; ñeñt̃paʼ Zebedeo puechemereshaʼ. Ñetñapaʼ poʼnoñt̃oʼtsaʼyenet all aʼcohuenetyenet poʼterraya.
19 In kikiminamo orot rou’ab itih, James tain John hairi, orot Zebedee natunatun, hai wa wanawanan hima hai buwat hiyayabuna.
20 Jesúsñapaʼ c̈horeʼtuerraneterrpaʼ atet̃ otuerraneterr ñamet: —T̃eʼpaʼ oʼch soct̃aʼn sam̃a. Ñetñapaʼ allent̃a saʼnmet pomporet Zebedeo all poʼnoñt̃o epuet ñam̃a paʼtaruasañret. Ñetpaʼc̈hoʼña cot̃et Jesús att̃och pueyochreshaʼ perranet ñamet.
20 Jesu e’afa’af ana veya hairi matah kabiy himisir tamah Zebedee ana bowabow sabuw bairi wa afe’en hihamiyih hima, i Jesu hi’ufunun bairi hin.
21 Att̃eñapaʼ ahuanmuet ñam̃a anetso Capernaumo. Oʼña c̈hap añ yet̃ñatsro allempocma amesen judioneshaʼ, allña Jesúspaʼ beʼt̃osos judioneshaʼ poʼprahuo, all yec̈hatyesosanet.
21 Jesu ana bai’ufununayah bairi hina tafaram Capernaum hitit, naatu Baiyarir ana veya na Kou’ay Bar run naatu busuruf i’obaiyih eo.
22 Allempo serrpareʼtatuanet Jesús, acheñeneshaʼñapaʼ epayeʼ cohuanrrorteñet ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenanet ña. T̃arroʼmar ñapaʼ atarr cohuen yec̈hatenanet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa Partseshot̃. Judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ atarr etsotayeneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ ama eʼñeyeʼ att̃eyeʼ yec̈hateneto.
22 Sabuw hinonowar hifofofor men kafaita. Anayabin bai’obaiyen bitih ana itinin i roubabaruwen ana fairamaim bi’obaiyih, men Ofafar bai’obaiyenayah na’atube’emih.
23 Puesheñarrña yacma ñeñt̃ alloʼtsen puerahuo, ñeñt̃ñapaʼ añ chorrenaya oneñet̃. Ñaña rranareʼtapaʼ atet̃ otapan Jesús:
23 Men yok afiy kakafin orot iwanasum ma’am na Kou’ay Bar run ikirir eo,
24 —Esoʼmareʼtchaʼña errot̃ pep̃osey Jesúso, p̃a ñeñt̃ep̃ nazaretoʼmarneshap̃. ¿Añecopt̃eʼ pehuena oʼch p̃aʼchencaterrey? Napaʼ oʼ neñotapap̃. P̃apaʼ atarr Partsop̃ añ pellsenseneʼ P̃ompor ñeñt̃ atarr nanac Parets.
24 “Jesu Nazareth mowan, aki biyai’imaim o abisa sinafumih kukokok? O kukokok aki inagurusi’imih? Ayu aso’ob o i yait, O i God ana Orot Kakafiyin!”
25 T̃arraña Jesúspaʼ ama muenache oʼch eñoranaʼcha. Ñañapaʼ atet̃ och: —Pemma, t̃eʼpaʼ c̈hop̃aña quec̈hpaʼnerreʼña añ acheñer.
25 Jesu afiy kakafin kwarar iu, “Awa efot orot biyanamaim kutit!”
26 Oneñet̃ñapaʼ c̈ha atanman yacmapaʼ alla oʼshsheʼma. Oneñet̃ñapaʼ c̈ha rranareʼtnoma allempo quec̈hpaʼnerran acheñ.
26 Afiy kakafin orot iyuwiyuw naatu fanan auman bihir tit.
27 Acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha atarr t̃orats p̃anet pueyoc̈hret. Ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Taʼmcaʼye, errot̃ent̃eʼcaʼyeña Jesús poʼñoñ; poʼpoñont̃epaʼtcaʼye yec̈hatyen. Ñeñt̃paʼ errot̃ent̃eʼcaʼye. Eʼñe atet̃ pena poʼñoñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa Yomporeshot̃. ¡Amaʼt oneñet̃ errot̃ otenpaʼ atet̃c̈hoʼ p̃ateñ, eʼñech ameʼñateña!
27 Sabuw etei hifofofor men kafaita naatu taiyuwih hibabatiyih hio, “Iti anayabin i abisa? Bai’obaiyen boubun roubabaruwen ana fair auman, anayabin afiy kakafih eo biyunih i fanan tebaib!”
28 Eʼñe mamecmapaʼ oʼ eʼñe serrpareʼtuahuet allampañoʼmar Galileo atet̃ p̃aʼyena Jesús.
28 Naatu Jesu ana tur saisewat tasasar tit tafaram Galilee ana uman men sanet hima’am eretei tur hinowar.
29 Allempoña c̈haʼnmac̈herret puerahuot̃paʼ arr ahuanmuet all yec̈hena Simón ñam̃a paʼmoʼnasheñ Andrés. Allñapaʼ añ cot̃aʼnmueʼ Jacobo ñam̃a Juan.
29 Kou’ay Bar hibihamiy ufunamaim James, John hairi mutufor hin Simon Andrew hairi hai bar hitit.
30 Allña Simón paʼsoʼmuepaʼ c̈ha atsnaʼten, c̈ha huoraten, alla p̃anena poʼmayo. Otapet Jesús: —Simón paʼsoʼmuepaʼ c̈ha atsnaʼten.
30 Simon rawan babin sawow biyan fora’ab inu’in Jesu na titit ana veya ana tur hi’owen,
31 Allempoña Jesúspaʼ ponmosana atsnañet̃paʼ rremotaʼtos potot̃paʼ c̈ha echantoseʼ c̈ha metuerretsña att̃o huoraten. Allempoña oʼ metua poʼurateñapaʼ allent̃a tanta oʼ agapapanet eʼñe cohuen oʼ yemaʼtapanet.
31 Naatu na biyan tit uman bai ibais misir, nati’imaim sawow ihamiy busuruf bow.
32 Ñeñt̃e yet̃rocma allempo ellerren oʼ emuena atsrret̃paʼ acheñeneshaʼña huapatyesnenet Jesúsesho allohuen ñeñt̃ atsnaʼtyets ñam̃a ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃.
32 Nati rabirab veya re’er auman sabuw sawusawuwih naatu afa demon hitarsumih hima’am hibuwih hina Jesu isan.
33 Huac̈haʼtyesoña allohuen anetsoʼmarneshaʼ, ñetñapaʼ alla shontoset allot̃ecma beʼt̃enet pocollo.
33 Sabuw nati bar merar hima’am etei hiru’ay nati bar nanamaim,
34 Jesúsña allempopaʼ eʼñe aʼcrratyesuapanet, amaʼt shonteʼ paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñeñt̃ osyenahuet. Amaʼt ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe quec̈hpatyesuapanet oneñet̃ ñeñt̃ chorraʼyenahuet. Jesúsñapaʼ ama muenatano oneñet̃ att̃och eñoranaʼtnomet, t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe eñoteñet ñapaʼ ñeñt̃caʼye Cristotets.
34 Jesu sawow yumatah ta ta hibow hinan etei iyawasih naatu demon moumurih nunih hitit, men ibasit boro demon tihamiyih tur hitao, anayabin i hiso’ob i yait.
35 Tsapat̃ña eʼñe ahuat̃ecma tantaʼmuena Jesús, ama eʼñe orretuenaʼ c̈haʼnmaʼmuen ñeñt̃e anetsrot̃ ahuaʼmuen all ama acheñempañoyaye allchaʼ maʼyochaʼmuena.
35 Mar tomih ana gugumin iu’ufiy auman Jesu misir bar ihamiy tit remor in bar merar gagamin natabir na efan noutanubinamaim tit imaim ma yoyoban.
36 Eʼñe oʼchtatsapaʼ ahuaʼmuen ñam̃a Simón ñam̃a poʼpsheññec̈hno ñeñt̃ epuet taʼmuena. Ñetpaʼ oʼch eʼneretaʼ Jesús.
36 Baise Simon ana ofonah bairi hitit hinuwih hin.
37 Allempoña entosetpaʼ atet̃ otoset: —P̃apaʼ allohuen acheñeneshaʼ c̈hocmacaʼye eʼnenpet.
37 Naatu hititita’urih ana veya hi’u, “Sabuw o tenunuwihi.”
38 Ñañapaʼ otapanet: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuey poʼpoñ anetso ñeñt̃ara allampañoʼmar allpaʼc̈hoʼña oʼch neserrpareʼtatyesnomanet t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃ecopcaʼyeña nohuapa.
38 Baise Jesu iyafutih eo, “It tanan bar merar afa iti bar merar gagamin sisibinamaim auman isah anabinan, anayabin nati isan ayu ana.”
39 Allempoñapaʼ chopeñeʼchyes Jesús errap̃aren Galileoʼmar, serrpareʼtatyesanet eʼñe ñet poʼprahueto. Ñam̃a ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃, ñañapaʼ eʼñe quec̈hpatyesuerranet.
39 Imih Galilee wanawanan etei remor hai Kou’ay Baremaim binan naatu demon kakafih nunih hitit.
40 Allempoñapaʼ huapoña ñam̃a puesheñarr yacma ñeñt̃ osen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra. C̈hap Jesúseshopaʼ concorpanaʼtosana Jesúspaʼ atet̃ otos: —Ñerraʼm p̃a muenatspaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr ahuamencat̃eshap̃ p̃aʼcrratayeʼcherren allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerren acheñeneshaʼ.
40 Orot biyan kokom ani’anin na Jesu nanamaim tit sun yowen baibaisin isan ifefeyan eo, “Inakokok na’at basit iniwa’an anigewasin.”
41 Jesúsñapaʼ eʼñe cohuen muerapya ñeñt̃oʼmarña anretapaʼ allent̃a aʼp̃lleʼ, atet̃ och: —Napaʼ nemneñcaʼye, metuerrepaʼña peptsarña allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerrep̃ allohuen acheñeneshaʼ.
41 Jesu dogoron wanawanan yababan awan karatan uman ru’atayan naatu biyan butubun eo, “Ayu akokok. Kwigewasin!”
42 Yacmañapaʼ allorocmuepaʼtchaʼ metuerña pueptsarña c̈ha cohuenterrtsa.
42 Mar ta’imonamo orot biyan kokom hihururuwih hire naatu igewasin.
43 Jesúsñapaʼ alla otererr: —T̃eʼ att̃o oʼ naʼcrraterrep̃paʼ poʼñoc̈h amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ amach p̃otap̃saʼtatsche amaʼt mamesha. Corneshachña pegatenaʼ all peptsarseʼt̃. Atet̃ naneʼt̃ Moisés ñoñets añ acheñrecop ñeñt̃chaʼ aʼcrrataret̃terrtsapaʼ t̃eʼñapaʼ oʼch es p̃anom ñeñt̃chaʼ p̃apos all ñeñt̃ Yomporecop. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerrep̃ allohuen acheñeneshaʼ. Att̃ot̃caʼyeña Jesúspaʼ mueñe oʼch ahuoʼ corneshesho.
43 Baise Jesu ana baimatnuwen tur fokarinaka orot iu naatu biyafar eo,
44 — ausente —
44 “Inanowar men yait ta ana tur ina’owen, baise mutufor inan firis biyan inatit o biya nanutitiy, naatu Moses eo na’atube sibor inayai, saise orot babin matahimaim hinaso’ob o igewasin.”
45 Ñañapaʼ allempo ahuoʼpaʼ eʼñe serrpareʼtatyesuanman allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña eʼñe ña paʼmet̃areʼteñot̃paʼ oʼ erracmañen eñotuet ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena Jesús. Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ ama eshcayeʼ seno anetso all shontena acheñeneshaʼ. Ñapaʼ alla chopeñeʼchyen aʼyoʼmar all ama acheñempañoyaye. T̃arraña amaʼt atet̃ penañ acheñeneshaʼñapaʼ allem̃at̃eñ huac̈haʼteññañet ñeñt̃ shontenoya amaʼt all.
45 Baise orot tit in busuruf tur bosemor tafaram etei bai. I ana turamaim Jesu men karam boro bebeyan tan bar merar tarun, imih i efan noutanubinamaim ma, baise sabuw efan ta ta i boro’ika hina biyan hititit.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.