Mateus 22

Kije Manido Odikido8in: Ocki Mazinaigan (ALQALGNT) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Jesos mina8adj ogi abadjitonagobanin adisokanan kidji kikinoama8adjin a8iagon. Ogi inan dac:
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 “8adan oo8e ejinag8anig Kije Manido Odogima8i8in. Nigodin pejig ogima odojitonagoban kidji kitci magocani8anig e niba8indjin og8izisan.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Ogi ijinija8an dac odanodaganan kidji nda 8idama8andjin ini a8iagon kagi nd8e8emadjin kidji pi nda 8isinindjin. Ka8in dac 8i pijasinigoban ini8e kagi nd8e8emadjin.”
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 “Ogi ijinija8an dac aa ogima kodagian odanodaganan e inadjin: ‘Ijikog igi ka nd8e8emag8a: Meg8adj taji ojitcigade nimagocan nogom. Ninabe mictozomag acitc ka kitci pimideo8adj nida8esizimag ki nisagani8i8ag, kakina dac aja ick8atani8an. Pi nda 8isiniok dac.’ ”
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 “Igi8e dac kagi nd8e8emagani8i8adj ka8in ododji pabiziskenimasi8a8an, acitc ki nda mikimo8ag, pejig okitigan akikag, kodag dac odada8agamigokag.
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 Nandam dac kodagiag kagi nd8e8emagani8i8adj ogi na8adjibina8an ini ogiman odanodagani, ogi manenima8an acitc ogi nisa8an.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Ki kitci nickadizi dac aa ogima. Ogi ijinija8an dac ocimaganiciman kidji nda nisandjin ini8e nici8e8innin, acitc ododenamini kidji sakaamindjin.” Coniasag |src="HK00166B.TIF" size="col" ref="MAT (22.19)"
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 “Ogi inan dac odanodaganan: ‘Aja ick8a ojitcigade niba8i magocan, ka8in dac odji kackitamadizosi8ag kidji pija8adj igi kagi nd8e8emagani8i8adj.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 A8i ijaok dac 8edi kitci mikanakag, acitc nd8e8emikog kakina igi8e ke 8abameg8a.’
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Midac ka iji ija8adj mikanakag igi anodaganag, acitc ogi ma8adjia8an kakina ini8e kagi mika8a8adjin, madji a8iagon acitc dac mino a8iagon. Midac panima iidi ka ani iji kitci manenani8ag ka iji magocani8ag.”
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 “Aa dac ogima ki pi pidige ka iji magocani8anig e nda pojoka8adjin ini8e kagi pijandjin. Ogi odji 8abaman dac pejig naben iima, ega egi pisikamindjin pitcikonaani ka minapanin a8iagon kidji ijikonaendjin.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Ogi inan dac: ‘Ni8idji8agan! Adi 8edji ki pidigean ooma ega k8aiak e ijoo8an?’ Ka8in dac kegon odji nak8e8ajit8asi aa nabe.”
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 “Aa dac ogima ogi inan odanodaganan: ‘Nabogadepinik acitc nabonikepinik, midac iji8ebinik ka iji kacki tibikanig. Iima dac kada kitci ma8i acitc kada kitci mamad8eabidecka ke apitci kodagitodj.’ ” Mi ka inadisokedj Jesos.
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Mina8adj dac Jesos ki ikido: “Kitci mane nd8e8emagani8i8ag, nandam dac eta onabamagani8i8ag.”
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Coda8innig dac ka nagadjito8agobanen inakonige8inan ki ma8adjiidi8ag kidji onendamo8adj adi kegi iji k8ag8ed8e8apan kidji gi katcidina8adjin Jesosan anodj kidji iji nak8e8ajii8endjin.
15 — ausente —
16 Ogi ijinija8a8an dac nandam okikinoamagani8an acitc nandam kitci ogima Herod odanodaganan kidji nda 8idama8andjin Jesosan: “Kikinoamage8inni! Nikikendananan kin e teb8ean. K8aiak kikikinoamage adi ke todjigadenig 8e8enda kidji gi nosoneigadenig Kije Manido omikana. Ka8in kikosasi8ag adi enendamo8adj a8iagog, ka8in mega kipabiziskendasin adi eji apitenimagani8idj a8iag.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 8idamaocinam dac, ikidomaganon na kidinakonige8inanan kidji kijika8aiak ma8adji kitci ogima Sesar (César), Rom ka tajikedj, kek8an ka8in?”
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Jesos dac ogi kikeniman ini8e a8iagon adi eji k8ag8e 8agackibinigodjin. Ogi inan dac: “Kikitci kimodizim! 8egonen 8edji k8ag8e katcidinijieg anodj kidji iji nak8e8ajii8eian?
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 8abadaicik conias ka abadjiagani8idj kidji kijika8agani8idj kitci ogima.”
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Jesos dac ogi k8ag8edjiman: “Kana8abamik 8aa conias. A8enen aa ka mazinazodj? A8enen ii o8izon?”
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 “Kitci ogima Sesar,” ogi ina8an.
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Apitc dac ka nodamo8adj ii adi kagi iji nak8e8ajiagani8i8adj, ki kitci mamakadendamog. Ogi nagana8an dac Jesosan.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Pejig8an ii apitc e kijigag, nandam Coda8innig “Sadose8innig” (Sadducéens) ka ijinikazo8adj ogi pi nazika8a8an Jesosan. Mi igi ako ka ikido8adj ega kidji abidjibandjin a8iagon. Ogi pi k8ag8edjima8an dac Jesosan:
23 — ausente —
24 “Kikinoamage8inni! Mois kigi minigonanaban oo8e inakonige8ini:
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Nigodin dac nina8itinakag tebanig e nij8atci8apan nabeg e iji 8idjiki8emidi8adj. Kitci oseezima dac ki niba8i, acitc ki nibo ega egi tendjin odabinodjijiman. Midac o8idjiki8en ka iji niba8indjin okokomiman.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Ke8in dac ki nibo ega egi aia8adjin abinodjijan. Midac pejig8an ka ijisendjin mina8adj ini8e o8idjiki8en, acitc mi pejig8an kakina ka ani ijise8adj kakina eji nij8atci8adj.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Ick8eag dac igi8e kakina, aa ik8e ke8in ki nibo.
27 And last of all the woman also died.
28 Apitc dac odjitcisenig kidji abidjiba8adj ka nibo8adj, adi ini8e maia ke iji o8idigemaganidj aa ik8e? Kakina mega ka nij8atci8adj igi nabeg ki iji niba8i8ag ini pejig8an ik8e8an!”
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Jesos dac ogi nak8e8ajian: “Anodj kidinendana8a. Ka8in mega kikikendasina8a Kije Manido Omazinaigan kek8an omacka8izi8in.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Apitc ki abidjiba8adj igi kagi nibo8adj, ka8in kada niba8isi8ag nabeg acitc ik8e8ag. Tiegodj, mi maia pejig8an ke iji pimadizi8adj ajenin ka iji pimadizindjin 8ak8ig ka tendjin.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Kicpin dac 8i kikendameg ke apitci abidjiba8ag8en kagi nibo8adj, kana panima kida nabo8adasina8a adi eji 8idamago8eg Kije Manido Omazinaiganikag oo8e ekidodj?
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 ‘Nin Abanaam (Abraham), Aisik (Isaac)
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Kakina dac a8iagog ka noda8a8adjin Jesosan adi kagi iji nak8e8ajitagendjin, ogi kitci mamakazita8a8an adi eji kikinoamagendjin.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Apitc Coda8innig ka nagadjito8agobanen inakonige8inan ka nodage8adj adi kagi iji cagozomandjin Jesosan ini Sadose8innin, ki ma8adjiidi8ag.
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 Pejig e taci8adj, e Coda8inni kikinoamage8inni8idj, o8i k8ag8e katcidinabanin Jesosan anodj kidji pitci odji ikidondjin. Ogi k8ag8edjiman dac:
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 “Kikinoamage8inni! Kidinakonige8inanakag, adi ii8e inakonige8in ma8adji ketci apitendag8anog8en?”
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Jesos dac ogi nak8e8ajian:
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Mi oo8e ma8adji ketci inendag8ag acitc ketci apitendag8ag inakonige8in.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 8adan dac oo8e kodag inakonige8in, pejig8an ketci apitendag8ag apitc8in kodag:
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Kakina dac Mois odinakonige8inan acitc kakina niganadjimo8innig okikinoamage8ini8an, mi kakina eji pagisigin ono8edi ka nijigin inakonige8inan.”
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Meg8adj igi8e Coda8innig ka nagadjito8agobanen inakonige8inan kiabadj ma8adjiidibanig iima, Jesos ogi k8ag8edjiman oo8eni:
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 “Adi enenimeg aa8e Kije Manidon kagi ikidonipanin kidji pidjinijaogodjin? Adi enenimeg 8edadabigicig?”
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Jesos dac ogi inan: “Adi dac 8edji ki ijiseg David kidji ijinikanadjin ‘Tebendjigean’? David mega, e kigickagodjin Mino Manidon, ki ikidogoban oo8eni:
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 ‘Ka Tibendjigedj ogi inan ka Tibenimijindjin:
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 David dac ‘Ka Tibenimijidj’ odijinikanan ini a8ian Kije Manidon kagi ikidonipanin kidji pidjinija8andjin. Adi dac kegi odji ijisedj David kidji odanike ojisidj ini?”
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Ka8in odji pejig a8ian iima ka tenipan ododji kackiigosin kidji nak8e8ajiigodjin. Ick8a dac ii, ka8in mina8adj a8ian kegoni ododji k8ag8edjimigosin. Kakina mega cag8enimobanin.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.