Provérbios 23

Yi Antiw Bible / Yi Ac'aj Testament (AGUBL) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Kol cxtxoclij wok tan wa'a'n tan jun wutzile'n yi at wi'nin k'ej, chin tajwe'n cunin yil tzitxum yi na' atixe't.
1 Quando você for jantar com alguém importante, não esqueça quem ele é.
2 Mpe te nink na cxquim wok tan we'j, ilenin tajwe'n yil tzitech ic'u'l, na qui na el itxum tetz yi mbi tzuntz na tzan yi jun wutzile'na'tz tan ic'a'che'n.
2 Se você é guloso, controle-se.
3 Quil tz'el nin italma' te yi jun chum balaj wa'a'na'tz, na qui cunin batz na tzan i' tan isuble'n.
3 Não tenha pressa de comer a boa comida que ele serve, pois ele pode estar querendo enganar você. — 7 —
4 Quil tzibuch itib tan itoque'n tetz ric. Qui tajwe'n yil cxo'c wok tan xtxumle'n yi jun xtxolbila'tz.
4 Não se mate de trabalhar, tentando ficar rico,
5 Na yi mero bintzi, kol cxo'c wok tan xtxumle'n yi e'chk riquila'tz qui'c na tak', na na jal xicy' tane'n nin na tx'akx cuntu'tz skawutz, chi na ban jun ch'u'l yi na el xicy'in tcya'j, nin qui't na kil wutz.
5 nem pense demais nisso. Pois o seu dinheiro pode sumir de repente, como se tivesse criado asas e voado para longe como uma águia. — 8 —
6 Or tzitil, ba'n tcu'n yi quil cxben tan wa'a'n tu jun yi chin piẍpuj nin, yi qui'c tenle'n jun e'chk takle'n tetz talma'. Quil tz'el italma' te yi e'chk balaj cumira'tz,
6 Não coma na casa de um homem miserável, nem tenha pressa de comer a boa comida que ele serve.
7 na ntin na tak' ch'on tetz tan yi e'chk takle'n yi na cxtzan tan bajse'n, yi nim jamel. Na cxtxocxij ta'n, poro nk'e'tz tetz cu'n talma' i'.
7 “Coma um pouco mais”, diz ele, mas não está sendo sincero.
8 Nin yil cxnachon wok te'j yi tajtza'kl yi juna'tz, sjalok mulmuche'n ic'u'l ta'n, nin yi e'chk putzpuj yol yi nxcon ita'n tan tyoẍi'n tetz yaj, qui'c na tak'.
8 O jeito dele fará com que você fique enjoado. Você vomitará o pouco que comeu, e todos os seus elogios ficarão desperdiçados. — 9 —
9 Quil cxo'c wok il tan tak'le'n tajtza'kl jun yi chin tze'tzuj nin tajtza'kl, na tz'ocpon i' tan xbajtzi'e'n tzite'j tan yi e'chk balaj txumu'n yi na ital tetz.
9 Não perca tempo falando com um tolo, porque ele desprezará a sua conversa inteligente. — 10 —
10 Quil tzichuc yi e'chk c'ub yi cu'nak cyen tetz mojom tentz. Quil tzimaj chitx'otx' yi e' me'ba' nka yi e' xma'lca'n.
10 Não mude de lugar uma divisa antiga, nem tome posse de terras que pertencem a órfãos.
11 Na yi e' tal prowa'tz, at jun Colol cyetz yi wi'nin ẍchamil yi tz'ocpon tan chicolche'n tik'ab, nin tan contri'n tzite'j.
11 Deus é o poderoso defensor dos órfãos e defenderá a causa deles contra você. — 11 —
12 Nque'n wok il tan tbite'n nin tan xtxumle'n yi e'chk balaj ajtza'kl nin yi e'chk balaj chusu'n.
12 Preste atenção no que lhe ensinam e aprenda o mais que puder. — 12 —
13 Nque'n wok il tan makle'n wutz jun xicy, na nk'e'tz sotzel wutz i' sbne' tan tu' yil tz'oc cobox xicy'xab ita'n te'j.
13 Não deixe de corrigir a criança. Umas palmadas não a matarão.
14 Na tan tu' yil cxo'c wok il tan makle'n wutz, na elepont yi na cxtzan tan colche'n i' tk'ab yi quimichil.
14 Para dizer a verdade, poderão até livrá-la da morte. — 13 —
15 Axwok jun c'oloj witz'un, kol jal yi balaj ajtza'kl ita'n, cya'l nin junt yi mas tcu'nk ltzatzin tzinwutz wetz.
15 Meu filho, se você se tornar sábio, eu ficarei muito feliz.
16 Na sjalok jun chin wutzile'n tzatzin tetz walma' yil wit nin, yi puntil cu'n cxjilon.
16 Eu me sentirei orgulhoso quando ouvir você falar com sabedoria. — 14 —
17 Quil tz'el nin italma' te chime'bi'l yi e' juchul il, ma na mas ba'n tcu'n yil tzitek ẍchi' Ryos,
17 Não tenha inveja dos pecadores. Procure respeitar e obedecer a Deus todos os dias da sua vida.
18 na ko ya'tz tziban, sjamelank tzun cyakil yi na iban. Nin tzicambaje' yi e'chk takle'n yi na iwutz nin te'j.
18 Assim, o seu futuro será brilhante, e você não perderá a esperança. — 15 —
19 Ax wok jun c'oloj witz'un, nque'n wok bin il tan ta'we'n yi inchusu'n ita'n. Nin ilenin ban wok tane'n yi e'chk takle'n balaj.
19 Escute, meu filho. Seja sábio e pense seriamente na sua maneira de viver.
20 Quil che' itamiwij yi e' kbarel, mpe ik scye'j yi e' yi chin xo'j nin e' tan wa'a'n.
20 Não ande com gente que bebe demais, nem com quem come demais.
21 Na yi e' kbarela'tz scyuch' yi e' yi chin xo'j nin e' tan wa'a'n, chocopon cyera'tz tetz me'ba'. Ncha'tz yi e' cy'aj, chin katza'lt nin sbne' yi be'ch cyetz.
21 Porque tanto os beberrões como os comilões vivem com sono e acabam na pobreza, vestindo trapos. — 16 —
22 Lok' wok wutz yi itaj, nin quil tzitelsaj k'ej yi itxu' yil tijin chic'u'l.
22 Escute o seu pai, pois você lhe deve a vida; e não despreze a sua mãe quando ela envelhecer.
23 Nque'n wok bin il tan icambal yi bintzi, tu e'chk balaj ajtza'kl, tu e'chk balaj chusu'n, nin yi e'chk balaj txumu'n, nin quil tzitak' ama'l tan xtx'akxe'n yi e'chk xtxolbila'tz.
23 Compre a verdade, a sabedoria, a instrução e o bom senso, mas não venda nenhum deles.
24 Na na tak' tzatzin tetz talma' yi taj xtxu' jun nitxa' yi at balaj tajtza'kl, nin na jal chik'ej ta'n.
24 O pai que tem um filho correto e sábio ficará muito feliz e se orgulhará dele.
25 Nque'n wok bin il tan joyle'n puntil tan chitzatzine'n, nin tan jale'n chik'ej yi e' itaj itxu'.
25 Faça que o seu pai se alegre por causa de você; dê à sua mãe esse prazer. — 17 —
26 Ax wok jun c'oloj witz'un, nque'n wok bin il tan tbite'n yi e'chk takle'n yi na wal nin tzitetz. Ban wok yi e'chk takle'n yi na imban wetz.
26 Meu filho, preste bem atenção no que eu digo e siga o exemplo da minha vida.
27 Na yi e' xna'n yi chin wi'tz bnol tetz nin e', ni'cu'n e' tu jun chin jul yi chin xe' nin, nin yi chin ẍubẍuj nin.
27 As prostitutas e as mulheres imorais são uma armadilha perigosa e sem saída.
28 Yi e' xna'na'tz, ilenin chiwutz quen tan chipo'tze'n yi e' yaj, chi na ban jun alk'om yi wutz quen te jun e'chk takle'n. Nin na chixcye' yi jun jilwutz xna'na'tz tan chipo'tze'n wi'nin yaj.
28 Como um ladrão, elas esperam pelas suas vítimas e tornam muitos homens infiéis. — 18 —
29 ¿Na' scyetz e' yi na chitij q'uixc'uj? ¿Na' scyetz e' yi na chitx'ayne'? ¿Na' scyetz e' yi tu na choyintzin tunintz, nin tu na chibisun tunintz? ¿Na' scyetz e' yi na chiq'uixpij tan cha'tz tu'? Nin ¿na' scyetz e' yi tu na num tunin chiwutz?
29 Quem é que grita de dor? Para quem são as tristezas? Quem é que vive brigando e se queixando? Quem é que tem os olhos vermelhos e ferimentos que podiam ter sido evitados?
30 I'tz yi e' yi qui na cyaj cyen kba'ni'n cya'n, nin yi ilenin na chitzan tan pile'n e'chk jilwutz xc'ala'.
30 É aquele que bebe demais e anda procurando bebidas misturadas.
31 Poro yi ax itetz, quil tz'el nin italma' te yi xc'ala', nin quil tzital: “Ah chin ẍeẍ nin, nin wi'nin na litz'un tul yi copa. Chin tijle'n nin, nin nternin na c'uch inkul yi xc'ala'.”
31 Não fique olhando para o vinho que brilha no copo, com a sua cor vermelha, e desce suavemente.
32 Quil tzital yi yola'tz, na wi'tzbil tlen cy'a'n ch'on tu quimichil ta'n, chi yi ẍch'onal yi quimichil yi cy'a'n tan jun lu'baj yi chin wenen nin.
32 Pois no fim ele morde como uma cobra venenosa.
33 Kol baj ita'n, tz'ocpon ẍchajol tib e'chk takle'n tziwutz yi chin xo'wbil nin. Ncha'tz sbajk itxumul e'chk takle'n yi chin juntlen nin, nin tzitale' e'chk takle'n yi qui'c xtxolbil.
33 Você verá coisas esquisitas e falará tolices.
34 Nin cxnachonk te'j chi yi cho'nk atix wok wi pak'bil mar tane'n, nka tibaj jun chin wi' tze' yi chin wutz tkan nin, yi wi'nin na ch'uyan tan cyek'ek'.
34 Você se sentirá como se estivesse no meio do mar, enjoado, balançando no alto do mastro de um navio.
35 Ej nin tzitale': “Ja chinlo'on, poro quinin nchinnachon te'j. Ja oc injicyle'n nin quinin mpujx wa'n. Poro yi mmu'l yos swuch', sbej nin nchimben tan joyle'n mas xc'ala'.”
35 Então você dirá: “Alguém deve ter batido em mim; acho que levei uma surra, mas não lembro. Por que não consigo levantar? Preciso de mais um gole.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Provérbios 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.