Êxodo 35
Yi Antiw Bible / Yi Ac'aj Testament (AGUBL) vs NTLH
1 E' cwe'n tzun molol Moisés cyakil yi e' xonl Israel, nintzun tal i' scyetz: “Je yi ca'wl yi ntal Ryos tan kabnol tane'n.
1 Moisés reuniu todo o povo de Israel e lhe disse: — É isto o que o
2 Ba'n kak'uj kak k'ej, poro le juki'n k'ej cya'l tz'ak'uj na i'tz jun k'ej ujle'n yi xansa'nt tan Ryos. Nin yi jun k'eja'tz i'tz tan tak'le'n k'ej Ryos yi kajcaw. Nin ko at jun yil tz'ak'uj te yi jun k'eja'tz tajwe'n yil cu' biyij.
2 vocês têm seis dias para trabalhar, porém o sétimo dia deve ser sagrado, um dia solene dedicado ao Senhor . Qualquer pessoa que fizer algum trabalho nesse dia deverá ser morta.
3 Qui'c cuj tan kabnol mu'ẍ k'ak' te yi jun k'eja'tz, nin alchok ka't cu'nt tajwe'n tan kabnol tane'n yi ca'wle'j, na i'tz jun k'ej tetz ujle'n yi tajwe'n tan kabnol tane'n.”
3 No sábado, nem mesmo acendam fogo nas suas casas.
4 Ncha'tz tal Moisés scyetz cyakil yi e' xonl Israel: “Je yi ca'wl yi ntal Ryos, yi tajwe'n tan kabnol tane'n yi o' yi o' xonl Israel.
4 Moisés disse a todo o povo de Israel: — É isto o que o
5 Kamole' jun oy tetz Ryos. Poro ntin na taj yil cyak' yi e' yi tetz cu'n cyalma' yil cyak', qui na taj yi puers tu' na tetz kajcaw yi oya'tz. Nin yi e' yi tetz cu'n cyalma' na cyaj cyak' yi oya'tz ba'n tz'ul oro tu sakal nin brons cya'n.
5 façam uma oferta ao Senhor . Quem quiser fazer isso deverá trazer uma oferta de ouro, prata ou bronze;
6 Ncha'tz ba'n tz'ul yi balaj xbu'k ita'n yi txib yubil tu xk'ayk'uj nin yi cyak yubil. Ncha'tz ba'n tz'ul yi xbu'k yi banij tan balaj lino tu e'chk xbu'k yi banij tan xi'il chiw.
6 fios de lã azul, púrpura e vermelha; linho fino; tecido feito de pelos de cabra;
7 Ba'n tz'ul yi stz'u'mil cne'r yi ocnak stz'acl yi cyak, tu junt jilwutz balaj txuc tu yi balaj tze' yi acacia bi'.
7 peles de carneiro tingidas de vermelho e peles finas; madeira de acácia;
8 Nin ncha'tz cy'aj wok tzaj aceit, na xconk tetz yi jun chin wutzile'n cantil. Ncha'tz cy'aj wok tzaj e'chk balaj perfum yi xconk tan xanse'n jun takle'n nka jun yaj, nin tan c'o'caxe'n yi insens.
8 azeite para lamparinas; especiarias para a preparação do azeite de ungir e para o incenso de cheiro agradável;
9 Ncha'tz ba'n tzitcy'aj tzaj cobox jilwutz balaj ne'ẍ c'ub chi tane'n cornalina, na xconk tan toque'n te yi lantar nin te yi ne'ẍ xbu'k yi tz'ocopon wutz c'u'l yi pale'.
9 pedras de ônix e outras pedras de valor para serem colocadas no manto sacerdotal e no peitoral do Grande Sacerdote .
10 ”Cyakil yi e' yaj yi chin list nin e' tan banle'n e'chk balaj ak'un, ba'n cho'c tan banle'n yi e'chk ak'un yi ntal Kataj Ryos tan kabnol,
10 — Todos os homens habilidosos deverão vir e fazer tudo o que o Senhor mandou,
11 chi tane'n yi mantial, yi ama'l yi xan tuml yi e'chk xbu'k yi jepon tibaj, yi e'chk argoy, tu e'chk ptzo'm, tuml e'chk k'a'j yi xconk te'j, tu yi e'chk tz'lum yi xconk tetz yi k'a'j, tu yi e'chk tkan mantial tuml e'chk xe' yi scyajk tzak'ak.
11 isto é, a Tenda , as suas coberturas (a de dentro e a de fora), os prendedores, as armações, as travessas, os postes e as bases;
12 Ncha'tz na taj banle'n yi caẍa' tuml e'chk k'a'jil tuml yi jopsel tu yi jun xbu'k yi xconk tan jatxle'n yi ama'l yi wi'nin xanil tu yi ama'l yi xan.
12 a arca da aliança , os seus cabos de madeira, a sua tampa e a cortina para separar o Lugar Santíssimo do Lugar Santo ;
13 Ncha'tz yi mes tu tetz k'a'jil nin tircu'n yi e'chk ma'cl yi xconk te'j, tu yi pam yi xansok tan tak'le'n swutz Ryos.
13 a mesa, os seus cabos e todo o seu equipamento; os pães oferecidos a Deus;
14 Ncha'tz yi jun chin wutzile'n cantil yi xconk tan xtxeke'n yi xe' yi mantial tu cyakil yi e'chk ne'ẍ lampr yi at te'j tu yi e'chk mas ma'cl yi xconk te'j, tu yi aceit yi xconk te yi jun cantila'tz.
14 o candelabro e o seu equipamento; as lamparinas com o seu azeite;
15 Ncha'tz yi patbil insens tu tetz k'a'jil tu yi aceit yi xconk tan xanse'n jun yaj nka jun takle'n, tu yi insens yi wi'nin c'o'cal. Ncha'tz yi xbu'k yi xconk tetz puertil yi mantial.
15 o altar de queimar incenso e os seus cabos; o azeite de ungir ; o incenso cheiroso; a cortina para a entrada da Tenda;
16 Ncha'tz na taj banle'n yi patbil tx'ixwatz tu yi e'chk ch'ich' yi scyajk tul, yi brons cu'n sbne'. Ncha'tz yi k'a'jil tu cyakil yi e'chk ma'cl yi xconk te'j tu yi jun chin wutzile'n plancan tuml yi xe'.
16 o altar de queimar as ofertas e a sua grelha de bronze; os cabos e o resto do equipamento do altar; a pia com o seu suporte;
17 Ncha'tz na taj banle'n yi xbu'k tu e'chk tkan nin yi e'chk xe', na xconk tetz yi pe'm yi tz'ocopon solte'je'l tzaj. Ncha'tz yi xbu'k yi xconk tetz puertil yi pe'm.
17 a cortina do pátio, os seus postes e as suas bases; a cortina da entrada do pátio;
18 Ej nin ncha'tz na taj banle'n yi e'chk staqui tu e'chk cy'ajaj yi xconk tan stz'amle'n yi ju'ak yi mantial tu yi tz'ambil tetz yi pe'm.
18 as estacas e as cordas da Tenda, e as estacas e as cordas do pátio;
19 Ncha'tz na taj banle'n yi be'ch tetz yi wi'tz pale' yi xconk tetz yil tz'oc tan banle'n yi munl swutz Ryos xe yi mantiala'tz, tu yi be'ch cyetz yi e' cy'ajl.”
19 e as roupas que os sacerdotes usarão quando servirem no Lugar Santo, isto é, as roupas sagradas de Arão e dos seus filhos.
20 Itzun bantz yi quibital yi e' xonl Israel yi xtxolbila'tz nintzun e' jatx quibtz.
20 Então o povo de Israel foi para casa,
21 Wi'nin tzun e'-tz e' oc tan xtxumle'n tan cyak'ol e'chk balaj oy tetz Ryos. Cyopone'n tzun niltz tan toye'n e'chk balaj oy tetz Kajcaw tan banle'n yi mantial kalel chic'ulwit quib tu Ryos. Cyakil nintzun yi tajwe'n ultz cya'n tu e'chk xbu'k yi xconk tetz yi be'ch cyetz pale'.
21 e todos os que, de fato, queriam voltaram trazendo uma oferta para o Senhor , a fim de que a Tenda da Presença de Deus , o Senhor , fosse construída. Eles trouxeram tudo o que era necessário para a adoração e para fazer as roupas dos sacerdotes.
22 Tircu'n tzun yi e' xonl Israel e' opontz tan toye'n balaj oy. At e' yaj e' baj opontz, nin at xna'n e' opontz. Ej nin tetz cu'n cyalma' cyopone'n tan toye'n e'chk balaj xmalk'ab tu e'chk balaj uwaj yi oro cu'n nin e'chk balaj argoy. Ncha'tz at e' cy'a'n e'chk balaj caren cya'n yi oro cu'n, nin wi'nin e'chk takle'n yi oro cu'n opontz cya'n. Na nsken chijatx yi e'chk oya'tz tetz Ryos. Tircu'n tzun yi e'chk takle'na'tz yi tajwe'n, baj opontz cya'n.
22 Vieram homens e mulheres, todos com muita boa vontade, e trouxeram fivelas, brincos, anéis, pulseiras e todo tipo de objetos de ouro. E essas ofertas foram dedicadas ao Senhor .
23 Cyakil yi e' yi colij balaj xbu'k cya'n chi tane'n yi xbu'k yi txib yubil, tu cyak nka yi xk'ayk'uj, tu yi e' yi cy'a'n balaj xbu'k yi lino, tircu'n tzun yi e'a'tz cyule'n tan toye'n. Ncha'tz e' ban yi e' yi colij xi'il chiw cya'n tu yi e' yi colij stz'uml cne'r yi ocnak stz'acl yi cyak yubil, tuml yi e' yi colij yi junt jilwutz balaj tz'u'm cya'n. Tircu'n tzun baj opontz cya'n.
23 E também trouxeram como oferta linho fino, fios de lã azul, púrpura e vermelha, tecido feito de pelos de cabra, peles de carneiro tingidas de vermelho e peles finas.
24 Cyakil yi e' yi colij sakal nka brons cya'n, ul quicy'al tetz Ryos. Ncha'tz yi e' yi at balaj tz'lum acacia scyuch', e' baj opontz tan toye'n tetz Ryos, tan bnixe'n cyakil yi tajwe'n te yi mantial.
24 Todos os que podiam dar trouxeram prata e bronze como oferta ao Senhor , e também os que tinham madeira de acácia que podia ser usada para qualquer trabalho.
25 Ncha'tz yi e' xna'n yi balaj chemol, ul balaj nok' cya'n. At e' ul nok' txib cya'n nin at e' ul nok' cyak cya'n, nin at e' ul balaj nok' lino cya'n.
25 Todas as mulheres habilidosas trouxeram o que haviam feito: fios de linho fino e fios de lã azul, púrpura e vermelha.
26 Ncha'tz yi e' xna'n yi at cyajtza'kl tan bak'e'n nok' nin yi saj bu'k te cyalma' tan banle'n, nintzun e' octz tan bak'e'n yi xi'il chiw.
26 Elas também fizeram tecidos de pelos de cabra.
27 Ma yi e' wi'tz ajcaw cyopone'n tan toye'n e'chk balaj ne'ẍ c'ub chi tane'n cornalina tu cobox jilwutz c'ub tan xcone'n te yi lantar nin te yi xbu'k yi tz'ocopon wutz c'u'l yi wi'tz pale'.
27 Os líderes trouxeram pedras de ônix e outras pedras de valor para serem colocadas no manto sacerdotal e no peitoral do Grande Sacerdote .
28 Ncha'tz ul quicy'al e'chk perfum tu aceit tan xcone'n tan xtxeke'n xe yi mantial, nin tan banle'n yi balaj aceit tu sturaqui yi xconk tan xanse'n jun takle'n nka jun yaj.
28 E trouxeram também especiarias e o azeite para as lamparinas, para ungir e para o incenso cheiroso.
29 Cyakil yi e' yaj nin yi e' xna'n ẍchixo'l yi e' xonl Israel, yi tetz cu'n cyalma' yi e' oc tan xtxumle'n tan chich'eyane'n tan banle'n cyakil yi xtxolbil yi tal Ryos tetz Moisés, tircu'n e'a'tz e' ultz tan tak'le'n yi cyoy tetz Ryos.
29 Todos os israelitas trouxeram de muita boa vontade as suas ofertas a Deus, o Senhor , para o trabalho que ele, por meio de Moisés, havia ordenado que fosse feito.
30 Ncha'tz tal Moisés scyetz cyakil yi e' xonl Israel: “Quibit tzaju' e'u' intanum. Ja wi't je xtxa'ol Ryos jun scyeri e' xonl Judá nin i'tz yi yaj Bezaleel, cy'ajl ta' Uri yi mamaj kawutzile'n ta' Hur.
30 Moisés disse ao povo de Israel: — O
31 Nk'e'tz ntin ja je' xtxa'ol ma na ja tak' yi tetz espíritu tetz i', nin ja tak' balaj xtxumu'n tu tajtza'kl nin ẍc'atnakil i', bantz xcyewe'n tan banle'n alchok jilwutz balaj ak'un.
31 Deus o encheu com o seu Espírito e lhe deu inteligência, competência e habilidade para fazer todo tipo de trabalho artístico;
32 Xcyek tzun i' tan xtxumle'n balaj ak'un yi txe'n cu'n bnix. Ncha'tz xcye'k i' tan xtxak'le'n oro tu sakal nin brons.
32 para fazer desenhos e trabalhar em ouro, prata e bronze;
33 Ncha'tz yi jun yaja'tz xcyek tan se'le'n nin nuc'le'n e'chk balaj ne'ẍ c'ub yi chin yube'n nin. Nin xcyek tan banle'n e'chk ak'un te yi balaj tze' nka alchok scyetz ak'unil yi chin tajwe'n cunin tan bnixe'n, nin tan yube'n.
33 para lapidar e montar pedras preciosas; para entalhar madeira; e para fazer todo tipo de artesanato.
34 Ncha'tz xcyek i' tan chichusle'n yi e' mas, na ak'ijt yi jun ajtza'kla'tz tetz tan Ryos. Nin ncha'tz yaj Aholiab yi cy'ajl Ahisamac, jun xonl Dan.
34 O Senhor deu a Bezalel e a Aoliabe, filho de Aisamaque, da tribo de Dã, o dom de ensinar os outros.
35 At cyajtza'kl tan banle'n e'chk balaj ak'un yi wi'nin na yub. Na chixcyek tan banle'n nin tan xtxumle'n yi e'chk balaj ak'un yi tz'aknak cu'n. Nin ncha'tz chixcyek tan ẍchemle'n e'chk xbu'k yi cyak yubil tu yi txib yubil nin xk'ayk'uj tu yi e'chk xbu'k yi lino, nka alchok clasil xbu'k yi na yub, nin chin c'otij cunin sbne'.
35 Ele lhes deu habilidade para fazerem todos os trabalhos de gravador e de desenhista, para tecerem linho fino e fios de lã azul, púrpura e vermelha e para fazerem outros tecidos. Eles têm habilidade para todo tipo de trabalho e para fazer desenhos.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Êxodo 35, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.