Êxodo 35
Yi Antiw Bible / Yi Ac'aj Testament (AGUBL) vs BKJ
1 E' cwe'n tzun molol Moisés cyakil yi e' xonl Israel, nintzun tal i' scyetz: “Je yi ca'wl yi ntal Ryos tan kabnol tane'n.
1 E Moisés reuniu toda a congregação dos filhos de Israel e lhes disse: Estas são as palavras que o SENHOR ordenou, para que se cumprissem.
2 Ba'n kak'uj kak k'ej, poro le juki'n k'ej cya'l tz'ak'uj na i'tz jun k'ej ujle'n yi xansa'nt tan Ryos. Nin yi jun k'eja'tz i'tz tan tak'le'n k'ej Ryos yi kajcaw. Nin ko at jun yil tz'ak'uj te yi jun k'eja'tz tajwe'n yil cu' biyij.
2 Seis dias se trabalhará, mas o sétimo dia será para vós dia santo, o shabat de descanso para o SENHOR. Todo aquele que nele fizer trabalho morrerá.
3 Qui'c cuj tan kabnol mu'ẍ k'ak' te yi jun k'eja'tz, nin alchok ka't cu'nt tajwe'n tan kabnol tane'n yi ca'wle'j, na i'tz jun k'ej tetz ujle'n yi tajwe'n tan kabnol tane'n.”
3 Não acendereis fogo em nenhuma das vossas habitações no dia do shabat.
4 Ncha'tz tal Moisés scyetz cyakil yi e' xonl Israel: “Je yi ca'wl yi ntal Ryos, yi tajwe'n tan kabnol tane'n yi o' yi o' xonl Israel.
4 E Moisés falou a toda a congregação dos filhos de Israel, dizendo: Isto é o que o SENHOR ordenou, dizendo:
5 Kamole' jun oy tetz Ryos. Poro ntin na taj yil cyak' yi e' yi tetz cu'n cyalma' yil cyak', qui na taj yi puers tu' na tetz kajcaw yi oya'tz. Nin yi e' yi tetz cu'n cyalma' na cyaj cyak' yi oya'tz ba'n tz'ul oro tu sakal nin brons cya'n.
5 Tomai dentre vós uma oferta ao SENHOR. Todo aquele que tiver um coração disposto, que a traga, uma oferta ao SENHOR: ouro, e prata, e bronze,
6 Ncha'tz ba'n tz'ul yi balaj xbu'k ita'n yi txib yubil tu xk'ayk'uj nin yi cyak yubil. Ncha'tz ba'n tz'ul yi xbu'k yi banij tan balaj lino tu e'chk xbu'k yi banij tan xi'il chiw.
6 e azul, e púrpura, e escarlate, e linho fino, e pelo de cabra,
7 Ba'n tz'ul yi stz'u'mil cne'r yi ocnak stz'acl yi cyak, tu junt jilwutz balaj txuc tu yi balaj tze' yi acacia bi'.
7 e peles de carneiro tingidas de vermelho, e peles de texugo, e madeira de acácia,
8 Nin ncha'tz cy'aj wok tzaj aceit, na xconk tetz yi jun chin wutzile'n cantil. Ncha'tz cy'aj wok tzaj e'chk balaj perfum yi xconk tan xanse'n jun takle'n nka jun yaj, nin tan c'o'caxe'n yi insens.
8 e óleo para a luz, e especiarias para o óleo da unção, e para o incenso aromático,
9 Ncha'tz ba'n tzitcy'aj tzaj cobox jilwutz balaj ne'ẍ c'ub chi tane'n cornalina, na xconk tan toque'n te yi lantar nin te yi ne'ẍ xbu'k yi tz'ocopon wutz c'u'l yi pale'.
9 e pedras de ônix, e pedras de engaste para o éfode, e para o peitoral.
10 ”Cyakil yi e' yaj yi chin list nin e' tan banle'n e'chk balaj ak'un, ba'n cho'c tan banle'n yi e'chk ak'un yi ntal Kataj Ryos tan kabnol,
10 E todos os sábios de coração entre vós virão e farão tudo que o SENHOR ordenou;
11 chi tane'n yi mantial, yi ama'l yi xan tuml yi e'chk xbu'k yi jepon tibaj, yi e'chk argoy, tu e'chk ptzo'm, tuml e'chk k'a'j yi xconk te'j, tu yi e'chk tz'lum yi xconk tetz yi k'a'j, tu yi e'chk tkan mantial tuml e'chk xe' yi scyajk tzak'ak.
11 o tabernáculo, sua tenda, e sua coberta, os seus colchetes, e suas tábuas, suas barras, suas colunas, e suas bases;
12 Ncha'tz na taj banle'n yi caẍa' tuml e'chk k'a'jil tuml yi jopsel tu yi jun xbu'k yi xconk tan jatxle'n yi ama'l yi wi'nin xanil tu yi ama'l yi xan.
12 a arca, e as suas varas, com o propiciatório e o véu de cobertura;
13 Ncha'tz yi mes tu tetz k'a'jil nin tircu'n yi e'chk ma'cl yi xconk te'j, tu yi pam yi xansok tan tak'le'n swutz Ryos.
13 a mesa, e as suas varas, e todos os seus utensílios, e o pão da proposição;
14 Ncha'tz yi jun chin wutzile'n cantil yi xconk tan xtxeke'n yi xe' yi mantial tu cyakil yi e'chk ne'ẍ lampr yi at te'j tu yi e'chk mas ma'cl yi xconk te'j, tu yi aceit yi xconk te yi jun cantila'tz.
14 o candelabro para a luz, e os seus utensílios, e suas lâmpadas, com o óleo para a luz;
15 Ncha'tz yi patbil insens tu tetz k'a'jil tu yi aceit yi xconk tan xanse'n jun yaj nka jun takle'n, tu yi insens yi wi'nin c'o'cal. Ncha'tz yi xbu'k yi xconk tetz puertil yi mantial.
15 e o altar do incenso, e suas varas, e o óleo da unção, e o incenso aromático, e a cortina da porta à entrada do tabernáculo;
16 Ncha'tz na taj banle'n yi patbil tx'ixwatz tu yi e'chk ch'ich' yi scyajk tul, yi brons cu'n sbne'. Ncha'tz yi k'a'jil tu cyakil yi e'chk ma'cl yi xconk te'j tu yi jun chin wutzile'n plancan tuml yi xe'.
16 o altar da oferta queimada, com sua grade de bronze, suas varas, e todos os seus utensílios, a pia e sua base;
17 Ncha'tz na taj banle'n yi xbu'k tu e'chk tkan nin yi e'chk xe', na xconk tetz yi pe'm yi tz'ocopon solte'je'l tzaj. Ncha'tz yi xbu'k yi xconk tetz puertil yi pe'm.
17 as cortinas do pátio, suas colunas, e suas bases, e a cortina da porta do pátio;
18 Ej nin ncha'tz na taj banle'n yi e'chk staqui tu e'chk cy'ajaj yi xconk tan stz'amle'n yi ju'ak yi mantial tu yi tz'ambil tetz yi pe'm.
18 as estacas do tabernáculo, e as estacas do pátio, e suas cordas;
19 Ncha'tz na taj banle'n yi be'ch tetz yi wi'tz pale' yi xconk tetz yil tz'oc tan banle'n yi munl swutz Ryos xe yi mantiala'tz, tu yi be'ch cyetz yi e' cy'ajl.”
19 as vestes do serviço, para realizar o serviço no lugar santo, as vestes santas para Arão, o sacerdote, e as vestes dos seus filhos, para ministrar no ofício sacerdotal.
20 Itzun bantz yi quibital yi e' xonl Israel yi xtxolbila'tz nintzun e' jatx quibtz.
20 E toda a congregação dos filhos de Israel saiu da presença de Moisés.
21 Wi'nin tzun e'-tz e' oc tan xtxumle'n tan cyak'ol e'chk balaj oy tetz Ryos. Cyopone'n tzun niltz tan toye'n e'chk balaj oy tetz Kajcaw tan banle'n yi mantial kalel chic'ulwit quib tu Ryos. Cyakil nintzun yi tajwe'n ultz cya'n tu e'chk xbu'k yi xconk tetz yi be'ch cyetz pale'.
21 E veio, todo aquele cujo coração o moveu, e todo aquele cujo espírito o tornou disposto, e trouxeram a oferta ao SENHOR para a obra do tabernáculo da congregação, e para todo o seu serviço, e para as vestes santas.
22 Tircu'n tzun yi e' xonl Israel e' opontz tan toye'n balaj oy. At e' yaj e' baj opontz, nin at xna'n e' opontz. Ej nin tetz cu'n cyalma' cyopone'n tan toye'n e'chk balaj xmalk'ab tu e'chk balaj uwaj yi oro cu'n nin e'chk balaj argoy. Ncha'tz at e' cy'a'n e'chk balaj caren cya'n yi oro cu'n, nin wi'nin e'chk takle'n yi oro cu'n opontz cya'n. Na nsken chijatx yi e'chk oya'tz tetz Ryos. Tircu'n tzun yi e'chk takle'na'tz yi tajwe'n, baj opontz cya'n.
22 E vieram, tanto homens quanto mulheres, com muitos que estavam dispostos de coração, e trouxeram fivelas, e pendentes, e anéis, e braceletes, todas as joias de ouro. E cada homem que oferecia, oferecia uma oferta de ouro ao SENHOR.
23 Cyakil yi e' yi colij balaj xbu'k cya'n chi tane'n yi xbu'k yi txib yubil, tu cyak nka yi xk'ayk'uj, tu yi e' yi cy'a'n balaj xbu'k yi lino, tircu'n tzun yi e'a'tz cyule'n tan toye'n. Ncha'tz e' ban yi e' yi colij xi'il chiw cya'n tu yi e' yi colij stz'uml cne'r yi ocnak stz'acl yi cyak yubil, tuml yi e' yi colij yi junt jilwutz balaj tz'u'm cya'n. Tircu'n tzun baj opontz cya'n.
23 E todo homem que possuía azul, e púrpura, e escarlate, e linho fino, e pelo de cabra, e peles vermelhas de carneiro, e peles de texugo, os trazia.
24 Cyakil yi e' yi colij sakal nka brons cya'n, ul quicy'al tetz Ryos. Ncha'tz yi e' yi at balaj tz'lum acacia scyuch', e' baj opontz tan toye'n tetz Ryos, tan bnixe'n cyakil yi tajwe'n te yi mantial.
24 Todo aquele que oferecia uma oferta de prata e bronze trazia a oferta do SENHOR; e todo homem que possuía madeira de acácia para qualquer obra de serviço, a trazia.
25 Ncha'tz yi e' xna'n yi balaj chemol, ul balaj nok' cya'n. At e' ul nok' txib cya'n nin at e' ul nok' cyak cya'n, nin at e' ul balaj nok' lino cya'n.
25 E todas as mulheres de coração sábio fiavam com as mãos, e traziam o que haviam fiado, tanto de azul, quanto de púrpura, e de escarlate, e de linho fino.
26 Ncha'tz yi e' xna'n yi at cyajtza'kl tan bak'e'n nok' nin yi saj bu'k te cyalma' tan banle'n, nintzun e' octz tan bak'e'n yi xi'il chiw.
26 E todas as mulheres, cujo coração as moveu em sabedoria, fiaram pelo de cabra.
27 Ma yi e' wi'tz ajcaw cyopone'n tan toye'n e'chk balaj ne'ẍ c'ub chi tane'n cornalina tu cobox jilwutz c'ub tan xcone'n te yi lantar nin te yi xbu'k yi tz'ocopon wutz c'u'l yi wi'tz pale'.
27 E os governantes trouxeram pedras de ônix, e pedras de engaste, para o éfode, e para o peitoral;
28 Ncha'tz ul quicy'al e'chk perfum tu aceit tan xcone'n tan xtxeke'n xe yi mantial, nin tan banle'n yi balaj aceit tu sturaqui yi xconk tan xanse'n jun takle'n nka jun yaj.
28 e especiarias, e óleo para a luz, e para o óleo da unção, e para o incenso aromático.
29 Cyakil yi e' yaj nin yi e' xna'n ẍchixo'l yi e' xonl Israel, yi tetz cu'n cyalma' yi e' oc tan xtxumle'n tan chich'eyane'n tan banle'n cyakil yi xtxolbil yi tal Ryos tetz Moisés, tircu'n e'a'tz e' ultz tan tak'le'n yi cyoy tetz Ryos.
29 Os filhos de Israel trouxeram uma oferta voluntária ao SENHOR, todo homem e toda mulher cujo coração voluntariamente se moveu a trazer para todo tipo de obra, que o SENHOR ordenara que fosse feita pela mão de Moisés.
30 Ncha'tz tal Moisés scyetz cyakil yi e' xonl Israel: “Quibit tzaju' e'u' intanum. Ja wi't je xtxa'ol Ryos jun scyeri e' xonl Judá nin i'tz yi yaj Bezaleel, cy'ajl ta' Uri yi mamaj kawutzile'n ta' Hur.
30 E Moisés disse aos filhos de Israel: Eis que o SENHOR chamou pelo nome Bezalel, o filho de Uri, o filho de Hur, da tribo de Judá,
31 Nk'e'tz ntin ja je' xtxa'ol ma na ja tak' yi tetz espíritu tetz i', nin ja tak' balaj xtxumu'n tu tajtza'kl nin ẍc'atnakil i', bantz xcyewe'n tan banle'n alchok jilwutz balaj ak'un.
31 e ele o encheu com o Espírito de Deus, em sabedoria, em entendimento, e em conhecimento, e em todo tipo de mão de obra,
32 Xcyek tzun i' tan xtxumle'n balaj ak'un yi txe'n cu'n bnix. Ncha'tz xcye'k i' tan xtxak'le'n oro tu sakal nin brons.
32 para elaborar obras habilidosas, para trabalhar em ouro, e em prata, e em bronze,
33 Ncha'tz yi jun yaja'tz xcyek tan se'le'n nin nuc'le'n e'chk balaj ne'ẍ c'ub yi chin yube'n nin. Nin xcyek tan banle'n e'chk ak'un te yi balaj tze' nka alchok scyetz ak'unil yi chin tajwe'n cunin tan bnixe'n, nin tan yube'n.
33 e em lapidar pedras, para engastá-las, e em esculpir madeira, para fazer todo trabalho esmerado.
34 Ncha'tz xcyek i' tan chichusle'n yi e' mas, na ak'ijt yi jun ajtza'kla'tz tetz tan Ryos. Nin ncha'tz yaj Aholiab yi cy'ajl Ahisamac, jun xonl Dan.
34 E ele havia colocado no seu coração que pudesse ensinar, tanto ele quanto Aoliabe, o filho de Aisamaque, da tribo de Dã.
35 At cyajtza'kl tan banle'n e'chk balaj ak'un yi wi'nin na yub. Na chixcyek tan banle'n nin tan xtxumle'n yi e'chk balaj ak'un yi tz'aknak cu'n. Nin ncha'tz chixcyek tan ẍchemle'n e'chk xbu'k yi cyak yubil tu yi txib yubil nin xk'ayk'uj tu yi e'chk xbu'k yi lino, nka alchok clasil xbu'k yi na yub, nin chin c'otij cunin sbne'.
35 Encheu-os com sabedoria do coração, para trabalhar em toda obra de mestre, de gravador, e a mais elaborada, e a do bordador, em azul, em púrpura, em escarlate, e em linho fino, e a do tecelão, também a daquele que faz qualquer trabalho, e a daqueles que elaboram trabalho esmerado.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Êxodo 35, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.